Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Transkript

1 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt. Vattenmyndigheten har för vårt distrikt (som kallas för Norra Östersjöns vattendistrikt) beslutat om förslag till vattenförvaltning och att dessa ska samrådas inom vattendistriktet. Samrådsdokumenten beskriver hur det står till med vattnet för vårt distrikt, vilka åtgärder som behöver genomföras och vad som redan har genomförts. Kommunen ska lämna synpunkter på myndigheternas bedömningar och förslag i dessa handlingar. s förslag till beslut tillstyrker förslagen på vattenförvaltning under förutsättning att kontorets synpunkter beaktas. Tekniska nämnden godkänner tekniska kontorets remissvar, enligt tjänsteutlåtande daterat med dnr TN 2015/0036, och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. s utredning/yttrande anser att förslagen till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram tydligt ger den information som behövs för vårt vattenarbete inom vår organisation under förvaltningscykeln Samrådshandlingarna beskriver bland annat vattenstatus, miljöproblem och de åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska kunna följas. Revidering samt förtydligande av viss information behandlas i remissvaret. Det framgår i samrådsdokumenten hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta, vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna, vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till och vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen. Vidare beskrivs miljökonsekvenserna i miljökonsekvensbeskrivningen på ett ändamålsenligt sätt.

2 2(8) Det framgår vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna men anser att ansvaret för en hållbar vattenförvaltning borde inte bara ligga hos kommunen. Till exempel när det kommer till hållbar dagvattenhantering så bör privata fastighetsägare ta hand om sitt eget dagvatten på egen mark så nära källan som möjligt för att bidra till mindre föroreningar till vattenmiljön. Andra alternativa åtgärder till det som föreslagits i samrådshandlingarna har getts som förslag i remissvaret som också kan bidra till ett bättre tillstånd i vattenförekomsterna. I kapitel 2.5 i Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden angående morfologiskt tillstånd och fysiska habitatförändringar: en av de större morfologiska strukturerna saknas i remissen - vassarna. De fanns tidigare runt hela Danderydskusten och även vid Edsviken. Det senaste århundradet har de succesivt ersatts av erosionskyddande och ofta branta stensättningar och kajer. Detta har påverkat Edsvikens vattenekologi betydande och vassar bör därför omnämnas som en av de morfologiska tillstånd som gått förlorade i tätort. Vassarna är en av de sedimentbindande strukturerna. I naturen är det vass som binder sediment så att floddeltan bildas. Vassarna binder också under sommaren upp lösta näringsämnen som t.ex. kväve. Förslag till Miljökvalitetsnormer s synpunkter: Vattenförekomsten Edsviken har dålig ekologisk status och bör uppnå god ekologisk status till år Edsviken uppnår också ej god kemisk ytvattenstatus och ska nå god kemisk ytvattenstatus till år 2021 för tributyltennföreningar, år 2027 för Antracen och till år 2027 för polybromerade difenyletrar (PBDE). Konkret medför det att totalfosforhalten i ytvattnet måste minska för Edsviken, samt att miljögifterna tributyltenn (TBT), Antracen och polybromerade difenyletrar måste minska. För att nå god status i vattenförekomsten Edsviken behöver åtgärder genomföras så att utsläppen framför allt minskar från dagvatten. Det bedöms vara svårt att uppnå god status i Edsviken på grund av vattenväxlingen med omgivande vatten. Vidare bedöms det som omöjligt om inte omgivande vatten som Lilla Värtan också säkerställer ett bättre tillstånd. Mot bakgrund av detta kan det vara befogat att diskutera kravets rimlighet och om kvalitetskravet god ekologisk status i Edsviken överhuvudtaget är möjligt att uppfylla till Undersökningar har påvisat att även vid en drastisk minskning av antropogen påverkan kommer ett återhämtat tillstånd i Edsviken

3 ligga en bra bit i framtiden på grund av långvarig påverkan (Holmborn, 2014 Edsviken MKP 2013, Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar ). Förslag till åtgärdsprogram Med åtgärder avses här de styrmedel som kommuner behöver genomföra och som direkt eller indirekt leder till fysiska åtgärder i miljön för att följa miljökvalitetsnormerna. Med fysiska åtgärder avses de direkta åtgärder som behöver komma till utifrån de åtgärder som vidtas av myndigheter och kommuner (Tabell 1). För att följa miljökvalitetsnormerna i Stockholms inre skärgårds samt Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 3(8) Danderyds kommun tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar. s synpunkter: Danderyds kommun är medlem i Käppalaförbundet där rening av avloppsvattnet sker i Käppalaverket. Käppalaverket släpper ut 8,8 mg kväve/liter vatten. Danderyd kommuns hårdast belastade utlopp innehåller 2,4 mg kväve/liter vatten. Käppalaverket släpper ut 0,2 mg fosfor/liter vatten. Danderyd kommuns hårdast belastade dagvattenutlopp innehåller 0,25 mg fosfor/liter vatten. Dessutom är det troligt att andelen fosfor i löst form är mycket högre från Käppala. Om det hade funnits effektiva reningsverksmetoder för dessa halter så är det bättre att sätta in dem storskaligt vid Käppalaverket. Däremot att bygga och anlägga med naturen och på så sätt minska näringsläckaget kan göras utan kostnad, om det görs i samband med ombyggnad och nybyggnad, samtidigt som överbelastningen av rören vid extremväder minskar. Edsviken påverkas förutom av belastning från en internbelastning (fosforläckage från Edsvikens sediment) också av att det både tillförs och exporterar fosfor via vattenutbytet med omgivande vatten som till exempel Lilla Värtan. För att reducera fosforbelastningen krävs att omfattande åtgärder genomförs också i de omgivande kustbassängerna. delar samma åsikt att för att minska problemen med övergödning krävs en rad åtgärder, främst att reducera näringsbelastning från dagvatten. jobbar för en hållbar dagvattenhantering genom bland annat LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) lösningar redan på detaljplannivå.

4 4(8) har gjort flera åtgärder riktat mot problematiken i Edsviken som till exempel anläggning av en båtlatrintömningsstation. Tekniska kontoret kommer också att anlägga ytterligare en båtlatrin som enligt plan ska tas i bruk Detta förväntas medföra en minskning av fosfor till Edsviken och omgivande vatten. För miljöproblemet miljögifter: Danderyds kommun bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs. s synpunkter: Tillsyn bedrivs av Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Danderyds kommun och inte. instämmer att det är viktigt att minska koncentrationen av förorenande ämnen i dagvattnet genom att rena det dagvatten som uppkommer. instämmer att i tätbebyggda områden behöver allt dagvatten renas innan det släpps ut i recipienten. Samtidigt behöver andelen hårdgjord yta minska och de grönytor som finns kvar i området bevaras. jobbar för en hållbar dagvattenhantering och har en kommunövergripande dagvattenpolicy förvaltningen jobbar utifrån. Belastningen av dagvatten på Edsviken är hög. Danderyds kommun är med i Edsvikens vattensamverkan som syftar till att initiera, koordinera och systematisera det vattenvårdsarbete som bedrivs i de sex kommuner som har avrinning till Edsviken. Det saknas regler och lagar som visar på vem som skall vara ansvarig för sin påverkan, särskilt när det gäller dagvatten. Ansvaret måste överensstämma med vem som är bäst lämpad att göra åtgärderna. När det gäller spillvatten så är den tekniskt och ekonomiskt bästa metoden att bygga större anläggningar dit respektive fastighets spillvatten förs. Detta finns det väl utvecklade lagar och system för att lösa. När det gäller dagvatten är den mest ekonomiska platsen och metoden att låta naturen på plats stå för reningen och att man inte väljer dåliga bygg, bruknings eller användningsområden. Ansvaret måste, för att det skall hamna där bra åtgärder skall utföras, vara på den plats där föroreningen uppstår. I många andra sammanhang är det fastighetsägarna som har ansvaret för sin egen mark. Den självklara platsen för ansvar är alltså fastighetsägarna, även när det gäller vattenpåverkan. Det måste göras tydligare att fastighetsägaren är ansvarig för sin vattenpåverkan och hantering. I fallet då föroreningar redan nått vattenförekomsterna, så är det ett allmänintresse att lösa problemen. Om man hittar förorenaren så bör naturligtvis denne ta ansvaret och stöd för detta måste finnas i lagstiftningen och dess

5 tillämpningar och praxis. Tillräckliga medel för att upprätthålla lagstiftningens intention måste också finnas hos till exempel berörda tillsynsmyndigheter. 5(8) Danderyds kommun bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids så att utsläpp av giftiga båtbottenfärger minskar s synpunkter: Tillsyn bedrivs av Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Danderyds kommun och inte. instämmer att åtgärder måste göras för att minska förekomsten av tributyltennföreniningar. Danderyds kommun har en båtbottentvätt och ser positivt på anläggandet av en till i vattenförekomsten Edsviken. Danderyds kommun inom sin tillsyn av föroreningsskadade områden särskilt prioritera och ställa krav på åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. s synpunkter: Tillsyn bedrivs av Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Danderyds kommun och inte. Otillräcklig dricksvattenskydd: Danderyds kommun behöver se över sina vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering. s synpunkter för fysisk åtgärd för Dricksvattenskydd: På sidan 42, kapitel 4 i Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden beskrivs det att Danderyds kommun har en allmän vattentäkt som inte har skydd enligt miljöbalken. Danderyds kommun ställer sig frågande till detta påstående då kommunen inte har någon drickvattenförekomst/vattentäkt/ vattenskyddsområde. Vattenmyndighetens uppgifter behöver revideras i detta avseende.

6 6(8) Tabell 1. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på och vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna. Fysisk åtgärd Övergödning Styrmedel Genomförd senast Strukturkalkning Tillsyn 2018 Anpassade skyddszoner Tillsyn 2018 Fosfordammar Tillsyn 2018 Anpassad stallgödsling Tillsyn 2018 Kalkfilterdiken Tillsyn 2018 Dagvattendamm Tillsyn och prövning 2018 Fysisk åtgärd Miljögifter Styrmedel Genomförd senast Utsläppsreduktion av miljögifter Tillsyn 2017 Efterbehandling av miljögifter Tillsyn 2017 Dagvattenåtgärder Planer 2016 Fysisk åtgärd Dricksvattenskydd Styrmedel Genomförd senast Vattenskyddområde Tillsyn, initiativ 2018 Tabell 2. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter för vattenförekomsten Edsviken SE Parameter/kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år)* Antracen PBDE TBT Utsläppsreduktion av miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Anläggande av båtbottentvätt * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4%. s synpunkter på föreslagna fysiska åtgärder tabell 1 och 2: Tillsyn bedrivs av Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Danderyds kommun och inte. Jordbruk nära Edsviken finns i kommunen och det sker avrinning av näring ut i viken. Som åtgärd mot detta föreslås i remissen att jordbruksverket arbetar med införandet av skyddszoner mot vatten och kommunen utövar tillsyn över detta. Likaså föreslås tillsyn av kommunen på fosfordammar, kalkfil-

7 terdiken och så kallad strukturkalkning för att bibehålla jordbruksmarkens förmåga att hålla kvar näring. Tillsyn bedrivs av Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Danderyds kommun och inte. Dagvattendamm: Det finns dagvattendammar eller fördröjningsdammar för dagvatten i Danderyds kommun. försöker att använda sig av andra dagvattenlösningar för att minska påverkan på recipienter. LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) lösningar försöks inplaneras redan i planstadiet för att reducera utsläppen av skadliga ämnen till våra vatten. Att anlägga dammar är för Danderyds del mycket svårt att genomföra eftersom den mängd allmän platsmark kommunen förfogar över (där denna åtgärd förväntas ge mest nytta) är ytterst begränsade. Kostnaderna i förlust av natur, allmän platsmark och parker måste också vägas in för enskilda kommuner. Danderyds kommun ifrågasätter vidare nyttan av dagvattendammar. Den mest kostnadseffektiva, utrymmeseffektiva och resultateffektiva metoder torde vara att låta dagvatten infiltrera nära källan till icke hårdgjorda ytor. Tekniska nämnden i Danderyd har också reviderat sitt målarbete från dagvattendammanläggning till just uppströmsåtgärder i samband med utförandet av andra åtgärder. Dagvattenåtgärder: Dagvattenåtgärder beaktas redan på detaljplannivå. jobbar för en hållbar dagvattenhantering och har en kommunövergripande dagvattenpolicy som förvaltningen jobbar utifrån. Anläggande av båtbottentvätt: Danderyds kommun har redan en båtbottentvätt i Stocksund. I dagsläget är det den enda båtbottentvätten i Edsviken. I dagsläget används inte den till sin fulla kapacitet och användningsfrekvensen skulle kunna vara dubbelt så mycket. Myndigheter och kommuner borde sträva efter mer informationsspridning för att öka medvetandet av båtbottentvättar och andra, giftfria alternativ till giftiga båtbottenfärger. Danderyds kommun ser positivt på anläggandet av en till båtbottentvätt i vattenförekomsten Edsviken. Genom att göra båtbottentvättarna fler ökas tillgängligheten till de och förhoppningsvis också användandet av dem. Om det blir en ändring i framtiden av båtägares vanor och därmed ökat användande av båtbottentvättar så kommer det behövas ytterligare en till båtbottentvätt för att tillgodose behovet i Edsviken. Dock är det svårt att avgöra av Vattenmyndighetens förslag vem som har ansvaret för anläggandet av denna nya båtbottentvätt. Lämplig placering och vem som ska sköta driften av båtbottentvätten borde förtydligas. 7(8)

8 8(8) Enligt Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt s.71 står det: Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Andra åtgärder kan vara bättre eller likvärdiga förslaget till att anlägga en båtbottentvätt, speciellt när det gäller kostnadseffektivitet. Flera av dessa kommer att undersökas av. Till exempel: - ändring av båtägares uppfattningar om bottenbehandlingar genom informationsspridning. - torrsättning (båtlift, trailer, båthylla). - skydduk under skrovet som hindrar beväxning. Slutsats från ska arbeta för att miljökvalitetsnormerna för vatten följs och att de fysiska åtgärderna som behövs genomförs. ser positivt på ett gränsöverskridande samarbete inom vattenförvaltning där målet är friskt vatten och rena sjöar och hav. Lars Eliasson Teknisk direktör Sofie Enander Anläggningschef David Johannesson VA-Avfallschef Bilagor: Samtliga samrådshandlingar finns här: Exp. Kommunstyrelsen