Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014"

Transkript

1 Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Tema: Lokala åtgärder Välkomna Helen Barda, Länsstyrelsen hälsade nätverket välkomna. Samordningsgruppen, KSL, Thomas Fredriksson Thomas lyfte frågan om förankring av miljömålsarbetet och betydelsen av detta. Den regionala miljömålsdialogen bygger på dialog mellan miljöstrateger och kommundirektörer. Lite mindre än hälften av närvarande miljöstrategerna uppgav ha regelbunden kontakt med kommundirektör i respektive kommuner. Thomas uppmanade alla att försöka ta kontakt med kommundirektör och ledning för att lyfta miljöfrågorna. Målet är att kommundirektörerna tar sig frågorna till KSO-träffen hos KSL. Presenterar miljöstrateger i flera kommuner liknande önskemål och intressen kan kommundirektörena genom KSO-träffen förstå att det finns en större efterfråga vilket kan resultera i gemensamma projekt. Miljöstrategerna kan själv komma med idéer till kommundirektörerna. Biotopkarta Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen informerade kort om läget för projektet med den regionala biotopkartan vilket nu står inför att ta fram en metod och manual med hjälp av Helle Skånes vid Stockholms universitet. Tanken är att metod och manual ska göra det billigare och snabbare att producera kartorna. Klara återkommer med en broschyr. Sollentuna ingår i projektet och det kommer göras en pilot av kommunen. Det kommer finnas möjligheter att lösa upphandlingen gemensamt eller individuellt utifrån vad kommunerna önskar. Miljöstrategerna kan lobba för kartan i respektive kommun för att få till en gemensam upphandling. Övergripande miljöprogram Lidingö stad, Stina Jaensson Stina Jaensson från Lidingö stad presenterade kommunens miljöprogram och redogjorde för processen bakom programmet. En av visionerna med programmet var; Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö och ett av de strategiska målen; Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Målen i programmet är delat in under Energismart stad, Hållbar grön ö, samt Miljökloka val och är inte så konkreta. Tydligare mål finns dock i indikatorerna. Den interna strategiska gruppen och politiker har varit nyckel för framtagningen av programmet. Allmänheten fick tycka till lite men ingen större process. Samtliga nämnder ska arbeta mot de strategiska målen vilka finns med i styrande dokumenter. Miljöbokslut sammanställning - Miljösamordnare skickar ut excel dokument som alla nämnder får fylla i, varje nämnd har en person som ansvarar och det har inte varit något större problem att få in uppgifterna. Nyckeln har varit den strategiska gruppen. Att ta fram det egna dokumentet har tagit

2 lite tid men är väl värt det eftersom det har blivit väldigt uppskattat. Dokumentet fastställs i kommunfullmäktiga. Uppföljning har varit relativt smidig eftersom det nu finns åtta ansvariga personer att kontakte på de olika nämnderna istället för att få fram siffror från olika håll. Det finns dock några indikatorer som är svåruppföljde, som till exempel det faktum att flera är miljöutbildade samtidigt som det inte finns någon miljöutbildning inom kommunen. Framgångsfaktorer Vi har ett miljöprogram Mål med i målstyrningen Strategisk miljögrupp (alla förvaltningar med, kontakter på olika förvaltningar, förser varandra med information) Spänner över många viktiga frågor Engagerade medarbetare Kopplar till de nationella målen Miljösamordnare på stadsledningskontor håller samman Lärdommar och utvecklingsområden Kostnadsberäkningar finns med i budgeten, men måste integreras bättre i budget och verksamhetsstyrning. Målen är lite diffusa, behöver mer tydlighet Engagera politiken, politikerna har antagit miljöprogrammet men de sätter inte något större press på oss. Engagera lidingöbor Inte långsiktigt mål sträcker sig till miljöprogrammet 2020, målen och indikatoren går ut 2015 Ett program löser inte allt Arbetssätt minst lika viktigt! Ett rikt- växt och djurliv Sollentuna kommun, Rikard Dahlén Rikard från Sollentuna kommun berättar att kommunens framgångsrika naturvård är ett resultat av en mångårig process, där tålamod har varit en stor del av den processen. Översiktplanen har fungerat som bra stöd i reservatbildning samt karaktären av kommunens stora naturområden. Eftersom kommunen är markägare är det klart enklare att höja ambitionsnivån. Det finns dock en positiv politisk inställning och det har funnits krav på att inrätta reservat. De gröna kilarna har också varit viktigt stöd för naturvårdsarbete och då tittar man inte enbart på naturen i kommunen men kikar över kommungränserna. Upplevelsevärden är den viktigaste delen av kilarbete. Rikard tycker det är viktigt att tänka på hur man kommunicerar naturvård med politiker, man kanske heller ska fokusera på att naturen ger kvalitet åt Sollentunaborna än vikten av olika biotoper. Denna typ av kommunikation har varit en avgörande anledning till att kommunen har fått genom de två senaste reservatbildningarna. Prata livskvalitet för kommuninvånarna istället för biologiska värden och rödlistade arter, det är ju självklart viktigt men man får anpassa efter vem man pratar med och vilka intressen de har. Genom dialog med medborgarna kan man föra fram sina intressen och om medborgarna efterfrågar flera naturreservat kommer politikerna behöva ta ställning till detta. I Sollentuna försöker de därför att arbeta minst lika mycket mot medborgarna som politikerna. Många medborgare är glada för att ha nära till naturen samtidigt som nära till staden. Naturvården arbetar självfallet med nyckelbiotop och samtliga skogar är inventerade. Detta används av konsluter för att visa på det finns värden i naturen och är ett viktigt underlag i reservatbildningen. I Rösjökilen

3 arbetar kommunen gemensamt med grannkommunerna om en spridningsanalys av kilen som görs med hjälp av verktyget Matrix Green. Kommunen har naturvårdsplan som fastighetsnämnden tog fram 1993, men den är ungefär som moderna planer. Saknar dock en del uppdaterade dokument. Viktigt med uppföljning av naturplanen då det skärper kraven och synliggör att kommunen arbetar med naturvård. Uppföljning handlar om att ta vara på och utveckla naturresurserna. Kommunens strategi är att bevara, återskapa och nyskapa. Bevara handlar inte enbart om att skydda men aktivt bevara det. Kommunen återskapar de miljö som tycks vara viktiga att återskapa och nyskapar genom kompensationsåtgärder vilka kan vara nödvändiga eftersom lanskapet påverkas genom exploatering. Viktigt att kompensaera för det som försvinner, man kompenserar för tillgänglighet om det är det som försämras, och kompensation för biotoper ersätts med biotoper. De nationella miljömålen hjälper att motivera arbetet med naturvård. Översiktsplanen visar på behov av skötsel vilket resulterar i båda ökad trivsel samt möjligheter att uppnå miljömålen. I kommunen är de två personer som arbetar direkt med naturvård men inom kommunen arbetas det brett och erfarenheter utbyts mellan förvaltningarna. Kommunen har en del resurser att lägga på naturvård och politikerna är överens om det behövs pengar för skötsel av naturreservat. Giftfri miljö Sundbybergs stad, Angelica Aronsson Angelica Aronsson från Sundbyberg berättade om kommunens arbete med giftfria förskolor. Arbetet har innefattat stort som smått, till exempel vilka golv som läggs och se över avtal med upphandling av leksaker. Arbetet har påverkat hela verksamheten och kräver lite extra, men ser man till helhetsperspektivet finns som regel andra vinster än de uppenbara. Till exempel nytt golv vilket är bra ur giftfri synvinkel men även ur tystnadsperspektiv. Måltidschef, Kultur och fritid, Upphandling, Barn och utbildningsförvaltning, samt Byggsidan ingick i arbetsgruppen. Det gäller att ha fungerande organisation och resurser på rätt ställe. Föräldraråd har varit ett viktigt forum att prata öppet och informera allmänheten. Inventering av förskoler har resulterat i att förskole nämnden tar bort de värsta ämnen. Det är förskole nämnden som har fått pengar till projektet vilket kom in via budgeten. Det är viktigt att koppla mål och budget. Kommunen arbetar med upphandling och inköp och har bland annat tagit fram en inköpsguide och man försöker få in mer ekologisk mat samt undvika plast och konservburkar. En viktig fråga är ju vem som får beställa, det kanske inte kan var så att alla får beställa? Samtidigt som kommunen arbetar med krav på upphandlingar kan det vara viktigt att fråga om organisationen verkligen har behov för till exempel en ny soffa. Behöver man alla dessa varor. Angelica efterlyser tydligare samarbete regionalt- Frågan är vad vi kan göra tillsammans regionalt, många verkar arbeta med giftfri miljö och vi borde kunna göra något gemensamt. Förslag kommer på att starta en rådgivningsfunktion ungefär som energirådgivning. Man skulle kunna ha en kemikalirådgivning, som startas upp genom statliga pengar till exempel från kemikalieinspektionen. Samarbete kring giftfri miljö Mette Kjörstad, Tyresö tog initiativ till gemensamt arbete kring giftfri miljö. Hon påpekade att det redan finns mycket material om giftfri miljö som kan användas för att ta fram en gemensam lista med

4 förslag på åtgärder så kan respektive kommuner själva prioritera de åtgärder som är relevanta. Mette kommer diskutera vidare arbete tillsammans med Astrid som arbetar med upphandling i Huddinge kommun och uppmanar de som är intresserad av ett gemensamt projekt att ta kontakt med henne. Gemensant arbete undviker situationer där varje kommun ska uppfinna hjulet på nytt. Alla kommuner vill dock kanske inte göra precis likadant och det är därför viktigt att arbetet blir flexibelt. SLL har en utfasningslista som är relativ ny som kan vara en del av underlagsmaterialet. Mette undrade om KSL skulle kunna ha möjligheten att hålla i ett nätverk kring kommunens arbete med giftfri miljö. Thomas förstår behovet för en nod i arbetet men osäker på om det behöver initieras nytt nätverk. Det finns redan en del olika nätverk och frågan är om detta arbete kan ingå i något befintligt nätverk eftersom det kräver en del att hålla i gång de olika nätverken. Det fanns även intresse för gemensamt samarbete kring strategin för biologisk mångfald. Strategier ute på remiss Thomas tar till ordet för strategierna som är ute på remiss. Ungefär hälften av personerna på mötet kommer besvara remissen, och av de som kommer besvara remissen svarar nästan alla att de är de personligen som kommer skriva remissvaren. Thomas påpekar att detta är miljöstrategernas möjlighet att påverka hur de färdiga strategierna kommer se ut och att det är viktigt att de uttryck som har kommit fram under mötet även framgår av remissvaren. Länsstyrelsen tillägger att strategierna är tänkt som ett stöd för kommunerna när de själva tar fram åtgärdsprogram utifrån respektive organisationers förutsättningar. Thomas påpekar risken att Länsstyrelsens strategier kan användas ganska styvmoderligt av politiken. Men det är inte avseende med strategierna från länsstyrelsens håll då de är tänkt vara levande gemensamma strategier för länet. Det kommer vara lättare att använda strategierna om de är antagna, därför måste strategierna bli så bra att de blir antagna. Viktigt att se på strategin som en gemensam strategi för regionen och inte som Länsstyrelsens strategi när den presenteras för kommunpolitiker. Lite diskussion och frågor kring förankring av strategierna och huruvida man kan ta fram åtgärdsprogram såsom andra länsstyrelser har gjort, till exempel Jönköping. Thomas uppmanar alla att prata med respektive chefer och berätta om för dem vad som säga på nätverksträffen och vad miljöstrategierna själva tänker kring detta. Det kan vara bra att presentera strategierna som att de handlar om att skapa hållbar stadsbyggnad, och inte att det är Länsstyrelsens som har tagit fram olika strategier om miljömål. Thomas ber alla som vill ha lite hjälp med hur det kan presenteras för kommunpolitiker att ta kontakt med KSL eller Länsstyrelsen. Avslutningsvis Helen tackade alla som har kommit och berättar kort om SKLs seminarium två veckor tidigare där RUS presenterade en rapport de har tagit fram tillsammans med Hållbar utveckling väst och Länsstyrelsen i Västra Götaland; Guide till lokalt arbete med miljömål. Alla på mötet fick ett exemplar av rapporten. Seminariet filmades och finnas tillgänglig här;

5 natverksmoteformiljostrategerikommunerna.3712.html Mette tipsade om Konferens Kemikalier i vår vardag som också blev filmade och finns att ta del av här; Nästa möte Vi återkommer med datum och inbjudan för nästa träff som planeras till februari.

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Välkommen till miljömålsnätverket 2014-02-20

Välkommen till miljömålsnätverket 2014-02-20 Välkommen till miljömålsnätverket 2014-02-20 Dagens program 9.00 9.15 Välkomna Thomas Fredriksson, KSL Samordningsgruppen 9.15 10.00 Inspiration: Trafik- och infrastrukturplaner i vårt län Emma Ström &

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP)

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP) Miljöutskottet Datum 2013-11-27 Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00 Beslutande Nicklas Ljungström (MP) Ordförande Stefan Malmberg (S) Vice ordförande Sune Mårtensson (M) Ledamot Övriga

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning*

Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning* 2014-10-10 Britta Lidberg Landsbygdsavdelningen Miljömålssekretariatet 010-22 36 245 Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning* *god vardagsmiljö, gång-

Läs mer

Miljöbokslut för 2010

Miljöbokslut för 2010 Miljöbokslut för 2010 Simrishamns kommun Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust och hav. De prioriterade miljömålen har därför inriktats på dessa

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Innehållsförteckning Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort, samrådsyttrande... 3 Upphävande av beslut 162... 4 Information... 5 1 Kommunstyrelsens

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte

Protokoll Styrelsemöte Protokoll Styrelsemöte Tid: 2014-09-22, 9.00-12.00 Plats: Riverside, Uddevalla Beslutande Ej närvarande styrelseledamöter Övriga deltagare Ordförande Justerare Sekreterare Underskrifter: Sekreterare Elin

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Aktivitetsplanen

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Utbildningsutskottet 2005-09-19

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Utbildningsutskottet 2005-09-19 SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 35 Förslag till policy angående kostnader i samband med klassresor, utfärder och dylikt Utbildningsutskottet har 2005-04-18 uppdragit åt verksamhetsområde Utbildning

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN STRÖMSTADS KOMMUN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN. Dnr: MBN/2014-1764

MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN STRÖMSTADS KOMMUN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN. Dnr: MBN/2014-1764 MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN STRÖMSTADS KOMMUN 2015 Dnr: MBN/2014-1764 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 Riksdag och regering: skapa en Polis DECEMBER 2012 119 21 1 1965 1990-tal 2015 En naturlig fortsättning på arbetet som

Läs mer

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Vilka är klimatkommunerna? Nätverk med 22 kommuner Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Lär sig av varandra Klimatkommunerna driver projekt klimatcoachning Naturvårdsverket finansierar Vilka är med i klimatcoachningen??

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Ratta rätt vid fordonsinköp. Inköpspolicy. Tommy Johansson Kommunalråd 1995 - Ordförande i kommunstyrelsen Östra Göinge kommun

Ratta rätt vid fordonsinköp. Inköpspolicy. Tommy Johansson Kommunalråd 1995 - Ordförande i kommunstyrelsen Östra Göinge kommun Ratta rätt vid fordonsinköp. Tommy Johansson Kommunalråd 1995 - Ordförande i kommunstyrelsen Östra Göinge kommun Kommunen har inte enda miljöbil Gröna bilister riktar skarp kritik mot Östra Göinge kommun.

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 Vision 2023 Friskis&Svettis Linköping År 2023 ler människor när de tänker på träning och vi erbjuder lustfylld träning av hög kvalitet till Linköpingsborna. Med fler och nya sätt att mötas för träning

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott 2014-09-30 Tid: Måndag den 6 oktober 2014, kl. 14.00 Plats: Trosa Stadshotell sal Hedeby, Trosa. Mötet inleds med information från länsstyrelsen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Aktivitetsplan Giftfri förskola

Aktivitetsplan Giftfri förskola Aktivitetsplan Giftfri förskola Linköpings kommun linkoping.se 2 Inledning I kommunfullmäktiges mål för Linköping står skrivet att alla linköpingsbor ska ges förutsätt ningar att leva ett hälsosamt liv

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet

Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet Pass 1 Hur gick första halvlek? Resultat i halvtid. kl10.10-10.45 Eva Hallström och Stefan Lundvall redovisade uppföljningar av miljökvalitetsmål/delmål/etappmål

Läs mer

Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente

Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente 2015-03-27 KS-2015/124.111 1 (6) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer