Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Transkript

1 Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

2 Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet

3 Regeringsuppdrag: Handlingsplan Grön infrastruktur Syftet med de regionala handlingsplanerna är att de ska ligga till grund för insatser från olika aktörer, insatser som leder till att säkra ekosystemtjänster förbättra måluppfyllelse avseende berörda miljökvalitetsmål möjliggöra anpassningar till ett förändrat klimat.

4 I uppdraget ingår att: identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden, redovisa lämpliga bevarandeinsatser (både befintliga och nya) som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bl.a. kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering, samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, och involvera det civila samhället i arbetet. Ur regeringsuppdraget/länsstyrelsens regleringsbrev

5 Skillnaden mellan Grön infrastruktur och grönstrukturen i RUFS? - Den regionala grönstrukturen (gröna kilar) är en sammanslagning av ett antal olika värden, kultur, natur och friluftsvärden. Grönstrukturen är kopplad till bebyggelsestrukturen Samband mellan lokal och regional grönstruktur: Källa: RUFS2050 utställning, TRF

6 Utmaningar för den gröna infrastrukturen i Stockholms län: fragmentering, minskad yta och kvalitet på den gröna infrastrukturen, brist på eller ensidigt brukande av jord och skog, kunskapsbrister samt klimatförändringar

7 Dialog och förankring Vad kommer handlingsplanerna innehålla? DEL 1: NULÄGESBESKRIVNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål DEL 2: ÅTGÄRDSPLAN 9. Insatsområden med mål 10. Beskrivning av åtgärdsbehov 11. Förslag till åtgärder (Delar av) punkterna 4-5 i Nulägesbeskrivningen utgör det som traditionellt brukar kallas planeringsunderlag 4. Fysiska förutsättningar 5. Befintliga värden 6. Hot och påverkansfaktorer 7. Befintliga insatser 8. Övergripande utmaningar Kunskaps- och planeringsunderlag 12. Prioritering av åtgärder 13. Mål för utvalda åtgärder 14. Plan för genomförande 15. Uppföljning & utvärdering Åtgärder och Länsstyrelsens ställningstaganden kring hantering i olika processer Åtgärdsplanen innehåller (avstämda) ställningstaganden kring konkreta åtgärder och hur olika insatsområden (geografiska och tematiska) bör hanteras i olika processer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 Nytt kunskapsunderlag ekologiska analyser Modeller av verkligheten, hjälp att se mönster var finns viktiga områden för en hållbar grön infrastruktur? Använd rätt analys i rätt skala! Inom projektet görs analyser anpassade för den regionala skalan Vad är viktigast/karaktäristiskt för Stockholms län? Ädellöv, framför allt ek, och äldre barrskog, framför allt tall Länets kommuner har gjort många redan kallade habitatnätverk, ekologiska samband med mera Problem: brist på relevanta underlag av jämn kvalitet

9 Ytterligare miljöer som vi arbetar med Sötvatten främst tillrinningsområden till sjöar och vattendrag som är morfologiskt mindre påverkade och/eller hyser hotade arter Våtmarker Marina miljöer Odlingsmark Ängs- och betesmarker samt bryn Tallskog

10 Vanligt problem: kunskapsbrist Finns inget heltäckande material som beskriver biotoperna i länet ur en naturvärdessynpunkt De material som finns är antingen av osäker kvalitet eller ojämna Ingen samlad portal för naturvärdesinventeringar, finns hos respektive kommun internt sämre kunskap på regional nivå Vissa data är av lägre kvalitet, till exempel djupdata Projekt som är tänkta att förbättra kunskaper Biotopkarta

11 Exempel på material som använts SVS inventeringar; nyckelbiotoper, naturvärdesområden Jordbruksverkets blockadata och ängs- och betesmarksinventering Våtmarksinventering Marina modeller (BALANCE etc). MOSAIC knn (SLU skogskarta)och nya marktäckedata för länet i kombination Höjddata (ny modell) 2*2 m Historiska kartor

12 Typer av analyser Täthetsanalyser: beräknar täthet av livsmiljöer i landskapet, procent eller andel av area. Förstärkt visualisering, men visar även på landskapets resiliens

13 Typer av analyser, fortsättning Nätverksanalyser, skapar ett nätverk av livsmiljöer och potentiella spridningsvägar, tar hänsyn till barriärer och marktyp mellan livsmiljöerna genom att man anger ett motstånd Livsmiljöer med höga naturvärden och med stort bidrag som spridningslänkar får högre värde

14

15 Täthetskarta ädellövmiljöer 1000 m Figur ekologiska analyser

16 Nätverksanalys ädellövmiljöer, fokusart brun guldbagge, spridningsavstånd 1500 m Figur ekologiska analyser

17 Nätverksanalys ädellövmiljöer, spridningsavstånd 1500 m

18 Nätverksanalys ädellövmiljöer, spridningsavstånd 1500 m

19 Täthetskarta barrskogsmiljöer 1000 m Figur ekologiska analyser

20 Nätverksanalys barr- och blandskog, fokusart tofsmes

21 Skillnaden mellan Grön infrastruktur och grönstrukturen i RUFS, forts. - Grön infrastruktur har en mer rent naturvetenskaplig fokus, man arbetar med värdekärnor och hur dessa relaterar till varandra materialet är oberoende. Ingen sammanslagen struktur. - De nya kunskaps/planeringsunderla gen hjälper till att sätta den lokala grönstrukturen/gröna infrastrukturen i ett sammanhang och finns för hela länet

22 Sötvatten tillrinningsområden samtliga sjöar > 1ha - Utifrån höjddata - Hur påverkat är tillrinningsområdet? - Kan användas i planering och konsekvensbedömningar - Marktyper inom tillrinningsområdet

23

24 Vi som ingår i Länsstyrelsens arbetsgrupp för GI: Anna Lindhagen, Enheten för naturvård Christina Berglind, Enheten för miljöanalys och miljöplanering (vatten) Karin Willis, Enheten för samhällsplanering (klimatanpassning) Klara Tullback Rosenström, projektledare, Enheten för miljöanalys och miljöplanering Kristian Herner, Enheten för samhällsplanering (GIS) Kristina Nigell, Enheten för landsbygdsutveckling Valter Perselli, Enheten för planfrågor Ylva Othzén, Enheten för miljöanalys och miljöplanering (kulturlandskapet) Karin Terä, Enheten för miljöanalys och miljöplanering Mailadresser: namn.namn@lansstyrelsen.se Kontakta oss gärna!