Naturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E

Transkript

1 Naturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E stockholm.se/sambandet

2 2 (11) Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved Sammanfattning Calluna fick i april 2014 i uppdrag att beskriva, analysera och värdera grönstrukturen inom undersökningsområdet i och i anslutning till planerat exploateringsområde i Snösätra, Rågsved. En naturvärdesinventering genomfördes för hela planområdet. En stor andel, 67 %, av marken i det inventerade området bedömdes ha naturvärde, vilket är en mycket hög andel. Under projektets gång har bebyggelsens utformning justerats så att en planerad grönkorridor ger plats för ett naturvärdesobjekt med grova tallar. I zonen kring den planerade bebyggelsen har en detaljerad inventering med inmätning av enskilda träd utförts. Detta för att kunna utforma ytterligare förslag på hänsyn. Analys av ekologiska nätverk har genomförts för fladdermöss, ädellövträd och barrskog. Denna bilaga innehåller beskrivning av analys av ekologiskt nätverk för ädellövträd. Analys av ädellövssambandet visar att ett lite intrång sker i en värdefull miljö. Spridningssambandet genom Snösätra är starkt och utgör en viktig länk i det innersta av Hanvedenkilen. Analysen visar att det norr om detaljplaneområdet finns svagheter i ädellövträdssambandet som är bra att åtgärda.

3 Innehåll Sammanfattning 1 Ekologiska landskapssamband, ädellöv 4 Ekologiska krav 4 Metod 5 Resultat nulägesanalys 7 Resultat förändringsanalys vid ny bebyggelse 9 Slutsatser och rekommendationer 10 Källor 11 Titel: Bilaga 3: Analys av ekologiska landskapssamband, ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved Augusti 2014 Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr: [Fyll i här] ISBN: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: [Fyll i här] Kontaktperson: [Fyll i här] Produktion: [Fyll i här] Distributör: [Fyll i här] Omslagsfoto: [Fyll i här] Konsult: Calluna AB

4 4 (11) Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved Ekologiska landskapssamband, ädellöv Ekologiska krav I Snösätra förekommer ädellövträd i bl.a. luckig skog och brynmiljöer (figur 1 och 2). Ädellövträd, där ek är dominerande trädslag, är ett viktigt ekologiskt nätverk i Stockholmsregionen. Ädellövträd är ett prioriterat ekologiskt nätverk i Stockholms stad och Miljöförvaltningen har år 2007 låtit ta fram s.k. habitatnätverk för bl.a. ädellöv för staden (Mörtberg m.fl 2007). Det finns en grupp skalbaggar som använder gamla ädellövträd för reproduktion. Larvutvecklingen sker i veden eller mulm i håligheter i träden. Många av dessa arter är idag rödlistade och indikerar dessutom artrikedom inom olika artgrupper. Många av arterna är knutna till ljusa och öppna miljöer med gamla ädellövträd. Bra habitat är bryn med ek, betesmarker med ädellövträd, parker och trädgårdar med gamla träd och ädellövskogar varav särskilt gles eller luckiga skogar är bra miljöer. Det kan vara bryn, glesa En del arter antas kunna förflytta sig några hundra meter i sökande efter ny livsmiljö, exempelvis läderbagge (kategori nära hotad i rödlistan). Andra arter är mer lättspridda men också kräsna vad gäller livsmiljöval. Dessa kan förflytta sig några kilometer, exempelvis bredbandad ekbarkbock (starkt hotad). Detta komplex med skalbaggar knutna till gamla ekar och andra ädellövträd användes i konnektivitetsanalysen som fokusart. De landskapsekologiska analyserna syftar till att: Modellera ekologiska nätverk som visar viktiga habitat och spridningssamband. Undersöka eventuell förändring utifrån föreslagen bebyggelse. Figur 1. Gammalt träd med hålbildning i gles och luckig skog. Figur 2. Brynmiljö vid koloniträdgården. Brynet innehåller gamla träd. Blommande buskar och blomrikedom i koloniområdet är gynnsamt för födosökande insekter.

5 Metod Dataunderlag De datakällor som har använts för att genomföra landskapsekologisk analys för ädellövträdsnätverk i Snösätra med omnejd är följande: Ekdatabasen i Stockholms stad. Från denna valdes ekområden med hålträd. Trädområden Länsstyrelsens träddatabas. Snösätra Callunas NVI (naturvärdesobjekt funna vid inventering) omklassad till livsmiljö i ädellövträdsnätverket. Huddinge kommuns biotopdatabas över Orlångens naturreservat (Bovin & Naturvårdsavdelningen, Huddinge kommun, 2014) Information om ädellövträd i Huddinge kommun utöver länsstyrelsens data. (Niklas Johansson kommunekolog Huddinge) Ädellövträd i Högmora Huddinge (Inventering Vestin 2006) Eftersom Stockholm stads biotopdatabas och Huddinge kommuns biotopdatabas är av högre detaljgrad användes de som primära datakällor. För områden som inte täcks av biotopdatabaserna kompletterades de områdena med data från KNAS. KNAS är en naturtypskartering baserad på satellitbildstolkning. Modellering av ädellövträdsnätverk För att visa på storskaliga mönster av spridningsvägar och bra habitatområden i landskapet gjordes en konnektivitetsanalys i LinkageMapper, ett program som används för att identifiera spridningslänkar och korridorer mellan habitatområden. Konnektivitet är ett begrepp som beskriver i vilken grad landskapet hänger samman för en art eller artgrupp. Ett skikt med habitatområden upprättades. Habitatområden, eller patcher som det också kan kallas, är livsmiljön där fokusarten reproducerar sig. I analysen är det områden med gamla ädellövträd. Ett s.k. friktionsraster som speglar fokusartens framkomlighet och habitatpreferens (hur gästvänlig biotopen är för arten) i landskapet upprättades genom att klassa biotoperna i en skala från 1 till 20 samt ett mycket högt tal för mycket ogästvänliga miljöer som betraktas som totalbarriärer. Calluna har vid framtagande av friktionsraster, efter medgivande från Miljöförvaltningen använt bearbetade GIS-data från Miljöförvaltningen som Calluna tagit fram i ett projekt rörande landskapsekologiska analyser. Gästvänliga biotoper är: Alla skogar med träd- och buskskikt med 30-50% ädellövträd, Halvöppen mark och gles bebyggelse med ädellövträd, Blandad buskmark, Tät ädellövskog, Gles ädellövskog, Hällmark med gles-spridd buskvegetation, Gles bebyggelse med 30-50% vegetation och moderata-extensiva skötselmetoder, Odlingslott, Gräsmark, intensiva skötselmetoder med gles-spridd buskvegetation (10-50%), torr- frisk gräsmark med moderata-extensiva skötselmetoder,

6 6 (11) Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved Motsvarande klasser hanterades på samma sätt i Huddinges biotopkarta och i KNAS. Gästvänligt för spridning men inte helt optimala: Övriga skogar, dvs de som inte tilldelats friktionsvärde 1, Olika typer av myrmark, Hällmark, Gräsmark med intensiva skötselmetoder, Sötvattensstrandäng, Våt gräsmark, Fuktig gräsmark, Havsstrandäng, Våt gräsmark, Gles bebyggelse med 30-50% vegetation med intensiva skötselmetoder, Övrig mark med avlägsnad vegetation, Grus- och sandmark. (Motsvarande klasser i KNAS) Ogästvänliga för spridning: Tät bebyggelse utan vegetation (0-10%). Byggnader lägre än 10 m betraktas som element som kan passeras genom att flyga över eller runt. Dessa medger att en tillräckligt stor del av trädkronan sticker upp ovan hustaket för att spridning i trädskikt ska kunna ske. Byggnader högre än 10 m betraktas som totalbarriärer. Vi antar att fokusarten under spridning gärna följer lövträdskronor i skogsstråk eller solitära träd. Fokusarten antas "triggas" av synintryck av trädsiluetter. Användning av synen vid orientering sker i kombination med luktsinnet. I analysen valdes 1000 meter till maximalt spridningsavstånd.

7 Resultat nulägesanalys Ädellövträdsnätverket Figur 3. Ädellövträdsnätverket i Snösätra med närmaste omgivning. Planområdet ligger i direkt anslutning till habitatområden i ädellövträdsnätverket. Flera spridningskorridorer ligger runt om planområdet..

8 8 (11) Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved Figur 4. Karta som visar hur Snösätra ligger i större landskapligt sammanhang där Hanvedenkilen går in i Stockholms stad. Kartan i figur 3 visar det nuvarande och figur 4 det modellerade ekologiska nätverket för ädellövträdsnätverket. I bakgrunden visas spridningskorridorer där rödare färg visar större sannolikhet för spridning och ljusare till blåa färger låg sannolikhet för spridning. Områden som inte täcks av spridningskorridorer, exempelvis bebyggelseområdet i högra hörnet, är ytor där det med största sannolikhet inte sker någon spridning. De linjer som syns mellan ytorna är spridningslänkar som skapats mellan habitatområden som är belägna inom 1000 meter från varandra. Ädellövträdsmiljöerna i Snösätra utgör en viktig regional koppling till Hanvedenkilen söder ut.

9 Metod förändringsanalys scenario ny bebyggelse En uppdatering av habitatområdena och friktionsrastret gjordes för ett scenario med ny bebyggelse. Endast förändring i planområdet hanterades vilket är en förenklad scenario-analys. I verkligenheten kommer även andra exploateringar och eventuella förstärkningar i grönstrukturen att ske men dessa har inte kunnat hanteras inom projektet. Calluna gjorde en grov digitalisering av planområdet utifrån strukturplan från (Reijerstam Arkitektur och projektutveckling). Planområdet innehöll ny bebyggelse med punkthus och radhus som förlagts nuvarande koloniområdet samt mark som är industrimark. Planskissen innehöll också en smal grönkorridor och ett nyanlagt koloniområde på tidigare industrimark. Bebyggelseområdenas olika innehåll tilldelades friktionsvärde 9, 15 och 20. Alla husen antogs vara lägre än 10 meter. Grönkorridoren inom planområdet tilldelades friktionsvärde 2 vilket medför att den är bra för spridning. Grönkorridoren gjordes bredare än på skissen i strukturplanen och omfattar den mark centralt i planområdet som idag utgörs av medelålders lövskog och gammal blandskog. Det nya koloniområdet tilldelades friktionsvärde 1. Skiktet med habitatområden uppdaterades. Ianspråktagen naturmark togs bort. Resultat förändringsanalys vid ny bebyggelse Figur 5. Karta som visar förändring i ädellövträdsnätverket i Snösätra med omnejd med den planerade bebyggelsen samt utökad grönkoridor.

10 10 (11) Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved Slutsatser och rekommendationer Exploateringen sker till största delen på exploaterad mark samt på koloniområdet som kompenseras. Ny bebyggelse är under trädkronornas nivå. Grönstruktur finns i bebyggelseområdet. Förutsatt att annan bebyggelseutveckling som påverkar ädellövträdsnätverkets habitat och spridningsmöjligheter negativt inte sker inom analysområdet så försvagas inte spridningssambandet i Hanvedenkilen. Den övergripande analysen visar att det finns dålig spridning längre norr ut, mellan Rågsved-Hagsätra och Älvsjö. Hanvedenkilens innersta del skulle stärkas om man nyetablerar och sköter ekmiljöer i detta område. Man kan också placera ut mulmholkar samt död ved för att stärka sambandet. Lokal negativ påverkan: Det nordligaste radhusområdet gör intrång i spridningskorridor som har god funktion. Det näst nordligaste radhusområdet gör intrång i naturvärdesobjekt högsta naturvärde och berör tre träd med hålbildning. Risk för att fruktträd, sälgar etc. i befintligt koloniområde inte kan sparas i det nya bostadsområdet. Lokal svagt positiv påverkan: Upplagsmark i söder blir kolonilotter och kolonilotter i norr blir punkthusområde och radhusområde. Sammantaget är det en liten positiv påverkan eftersom det är gynnsamt att upplagsmark nära strandmiljön görs om till koloniområde. Om strukturer med betydelse för ädellövträdsnätverket som idag finns i koloniområdet kan bevaras i bostadsområdet, bidrar det till att minska negativ påverkan av borttagande av befintligt koloniområde. Rekommendationer: Bevara och utveckla brynmiljö öster om bostadsområde. Spara lövträd och blommande buskar i koloniområdet i nya bostadsområdet. Bevara en grönkorridor centralt i området, som kommunalt ägd naturmark. Sköt lövskogen så att gamla träd får åldras naturligt och död ved får skapas och vara kvar. Ädellövträd hålls friställda och solbelysta. Skapa busk- och brynmiljö på södra sidan om grönkorridor. Anpassa vägen så att den är grusad och "diskret" genom grönkorridoren. Anlägg grusad smal gångväg mellan bebyggelse och ekbackarna som ligger öster om bebyggelsen. Gångvägen ska inte ta brynmiljö i anspråk. Detta skapar en tydlig gräns mellan privat tomtmark och naturmarken. Fortsätt med bete i omgivande naturmarken, låt träd åldras och död ved vara kvar.

11 Källor Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Vestin, R Jätteträd och gamla träd, biologisk mångfald och värdefulla lövskogsområden. Huddinge kommun. Personlig kommunikation: Niklas Jansson. Kommunekolog Huddinge kommun.