Dialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur
|
|
- Camilla Larsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur Länsstyrelsen Stockholm Klara Tullback Rosenström, Karin Terä
2 Dagordning 9.00 Inledning och om uppdraget Klara Tullback Rosenström och Anders Lindblom 9.45 Nya planeringsunderlag/kunskapsunderlag Karin Terä Fika Om åtgärder Klara Tullback Rosenström Diskussion runt borden Summering Klara Tullback Rosenström Avslutning
3 Vilka tre (3) åtgärder är viktigast i Stockholms län?
4 Regionala miljö- och samhällsbyggnadsprocesser Arbete med ny RUFS (inkl Klimatfärdplan 2050, Landsbygds- och skärgårdsstrategi ) Regionala vattenförsörjningsplanen Åtgärdsprogram för vatten Arbete med ny länsplan för Ny länsplan Miljömålsstrategierna (Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv) Handlingsplan för Grön infrastruktur Ny regional livsmedelsstrategi Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet EUs strukturfonder , inklusive t ex Grön BoStad Digital agenda, Strategisk handlingsplan för utbyggnad av digital infrastruktur Länsstyrelsens strategi för regional tillväxt Agenda 2030
5 i hela landskapet Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande
6 Utmaningar minskad yta och kvalitet på den gröna infrastrukturen fragmentering brist på eller ensidigt brukande av jord och skog klimatförändringar kunskapsbrister
7
8 Regional handlingsplan för grön (och blå) infrastruktur, regeringsuppdrag, planeringsunderlag och åtgärdsförslag 2017 februari 2018 april Framtagande Remiss och dialog
9 i hela landskapet Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande
10 Skapar förutsättningar för en rik biologisk mångfald Ekosystemtjänster Förmåga att möta nuvarande och framtida utmaningar som klimatförändringar i hela landskapet
11 Kvalitet, innehåll i ytan Skötsel Markens historia Yta, livsmiljö Spridningsmöjligheter Olika artgrupper har olika krav
12 Står det i lagtexter om grön infrastruktur?
13 Output som vi tänker nu Rapporter: Planeringsunderlag/kunskapsunderlag om länets gröna infrastruktur Åtgärdsförslag och förslag till förhållningssätt framåtsyftande Även på webben: fördjupningar om tex historiska kartunderlag, PBL tillgängliggörande av nya analyser som kunskaps eller planeringsunderlag Planeringskatalogen, ev nationell webbplats?
14 Användningsområden Naturvård, naturskydd och hållbart brukande Planerings/kunskapsunderlag Ekologiska analyser Vägledning/förhållningssätt Ex strategier för skötsel och skydd Förslag på åtgärder Ekstrategi Sprida underlagen till skogsnäringen som tips på var man kan göra frivilliga åtgärder Strategi för anläggning av ekologiskt funktionella kantzoner till vattendrag.
15 Prioriteringar av natur? Ansvar? Ädellövsmiljöer Gammal barr (bland) skog Ängs och hagmarker Grunda havsvikar Mer? Höga värden, funktioner eller hotbild.
16 Användningsområden Planering och prövning Planerings/kunskapsunderlag Tolkad ekologiska analyser Vägledning/förhållningssätt Vilka underlag/analyser är lämpliga att använda i vilket planskede Är RUFS grönstruktur samma sak som grön infrastruktur? Förslag på åtgärder Ex nytt nätverk för grönplanerare mfl Vägledning om kompensationsåtgärder (när vi vet hur den nya SOU:n tas emot.)
17 Olika planeringssituationer olika funktioner: Olika planeringssituationer har olika utmaningar och val Olika platser har olika förutsättningar Tänk mångfunktionellt Lyft grön infrastruktur tidigt i planprocessen En innergård i stenstaden Vad: tillföra ekosystemtjänster Hur: tillräckligt jorddjup/jordyta för ett eller flera stora träd som ger skugga, luftfuktighet mm Ett nytt bostadsområde Vad: bibehålla eller stärka spridning av arter (grön infrastruktur) bibehålla eller stärka ekosystemtjänster Hur: utgå från de naturtyper som förekommer på platsen hur brukades marken förr? Bevara/sköta stora ekar och nyplantera på lagom spridningsavstånd
18 Utkast/exempel: Vilken kunskaps-/planeringsunderlag behövs i vilket planeringsskede/skala? Regional ÖP FÖP Dp nationella och regionala karteringar; SMD, nya NMD, KNAS. analyser av grön infrastruktur på översiktlig nivå regionala karteringar, ex stora träd mellankommunala kilanalyser biotopdatabaser täthetsanalyser spridningsanalyser på medelnivå grönplaner biotopdatabas detaljerade spridningsanalyser inventeringar karteringar skötselplaner inventeringar karteringar skötselplaner detaljerade spridningsanalyser biotopdatabas
19 Ekologigruppen
20 Dagordning 9.00 Inledning och om uppdraget 9.45 Nya planeringsunderlag/kunskapsunderlag Fika Om åtgärder Diskussion runt borden Summering Avslutning
21 Skillnaden mellan Grön infrastruktur och grönstrukturen i RUFS? - Den regionala grönstrukturen (gröna kilar) är en sammanslagning av ett antal olika värden, kultur, natur och friluftsvärden. Grönstrukturen är kopplad till bebyggelsestrukturen Samband mellan lokal och regional grönstruktur: Källa: RUFS2050 utställning, TRF
22 Vad vi ska göra i uppdraget Grön infrastruktur: identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden, redovisa lämpliga bevarandeinsatser (både befintliga och nya) som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, och involvera det civila samhället i arbetet. Ur regeringsuppdraget/länsstyrelsens regleringsbrev
23 Skillnaden mellan Grön infrastruktur och grönstrukturen i RUFS, forts. - Grön infrastruktur har en mer rent naturvetenskaplig fokus, man arbetar med värdekärnor och hur dessa relaterar till varandra materialet är oberoende. Ingen sammanslagen struktur. - De nya kunskaps/planeringsunderla gen hjälper till att sätta den lokala grönstrukturen/gröna infrastrukturen i ett sammanhang och finns för hela länet
24 Vanligt problem: kunskapsbrist Finns inget heltäckande material som beskriver biotoperna i länet ur en naturvärdessynpunkt De material som finns är antingen av osäker kvalitet eller ojämna Ingen samlad portal/åtkomst för naturvärdesinventeringar, finns hos respektive kommun internt sämre kunskap på regional nivå Exempel på projekt som är tänkta att förbättra kunskaper Biotopkarta
25 Exempel på material som använts SVS inventeringar; nyckelbiotoper, naturvärdesområden Jordbruksverkets blockdata och ängs- och betesmarksinventering CadasterENV, nya marktäckedata Våtmarksinventering Marina modeller (MMSS, BALANCE, MOSAIC etc.) knn (SLU skogskarta)och nya marktäckedata för länet i kombination Höjddata (ny nationell modell) 2*2 m Trädpunkter från höjdscanning Historiska kartor
26 Nya kunskapsunderlag ekologiska analyser Länets kommuner har gjort många analyser redan; habitatnätverk, ekologiska samband med mera Problem: brist på relevanta underlag av jämn kvalitet Modeller av verkligheten, hjälp att se mönster Använd rätt analys i rätt skala! Inom projektet görs analyser anpassade för den regionala skalan Vad är viktigast/karaktäristiskt för Stockholms län? Ädellöv, framför allt ek, och äldre barrskog, framför allt tall
27 Ytterligare miljöer som vi arbetar med Sötvatten främst tillrinningsområden till sjöar och vattendrag som är morfologiskt mindre påverkade och/eller hyser hotade arter Marina miljöer modelleringar, pågående projekt MOSAIC Jordbruksmark, ängs- och betesmarker Övergångsmiljöer (bryn etc.) Sandmiljöer Landskapsperspektiv, koppla till tidigare markanvändning och varför grönstrukturen ser ut som den gör
28 Sötvatten tillrinningsområden samtliga sjöar > 1ha - Utifrån höjddata - Hur påverkat är tillrinningsområdet? - Kan användas i planering och konsekvensbedömningar - Marktyper inom tillrinningsområdet
29 Typer av analyser Täthetsanalyser: beräknar täthet av livsmiljöer i landskapet, procent eller andel av area.
30 Täthetskarta ädellövmiljöer 1000 m Figur ekologiska analyser
31 Typer av analyser, fortsättning: Nätverksanalyser Nätverksanalyser skapar ett nätverk av livsmiljöer (patcher) och potentiella spridningsvägar, tar hänsyn till barriärer och marktyp mellan livsmiljöerna (matrix) genom att man anger ett motstånd Livsmiljöer med höga naturvärden och med stort bidrag som spridningslänkar får högre BCIIC-värde
32 Spridningsekologi Behov av resurser: boplats/hemmiljö för ungar, mat, övervintring. Landskapets sammansättning påverkar. Om någon av resurserna saknas i närmiljön kan flera mindre delmiljöer utnyttjas om de ligger inom räckhåll från varandra Spridning mellan säsonger och generationer Olika viktigt för olika arter
33
34 Nätverksanalys ädellövmiljöer, fokusart brun guldbagge, spridningsavstånd 1500 m Figur ekologiska analyser
35 Nätverksanalys ädellövmiljöer, spridningsavstånd 1500 m
36 Nätverksanalys ädellövmiljöer, spridningsavstånd 1500 m
37 Täthetskarta barrskogsmiljöer 1000 m Figur ekologiska analyser
38 Värdekärnor underlag för analysen
39 Nätverksanalys barr- och blandskog, fokusart tofsmes
40 Fördelar och nackdelar med olika analyser Täthetsanalyserna är enkla att förstå och utföra, men säger inget om områdenas olika värde eller hur de är sammankopplade. De fungerar bäst för att förstärka bilden av var en viss typ av miljöer finns. Nätverksanalyserna är mer komplexa och tar hänsyn till naturvärde och omgivande miljöer, men kan slå olika beroende på vilka parametrar man lägger in och bör tolkas försiktigt
41 Hur kan materialet användas? Peka ut mönster i den regionala skalan Indikera områden som behöver studeras närmare och kan kräva en speciell inriktning i planeringen ( till exempel att man tar hänsyn till ädellöv och undviker att ytterligare försvaga länkar, samt planterar nya träd och tillför strukturer) Ge kommuner vägledning i vilka undersökningar som kan behöva göras med ett noggrannare material kommunala inventeringar etc. I den detaljerade skalan; titta hur underlagen stämmer med verkligheten, som kanske är bättre representerad av kommunala inventeringar och kartor Visa var skötsel är särskilt viktig Tillgängliggöras samlat
42 Områden viktiga för en sammankopplad grönstruktur
43 Förhållningssätt och rekommendationer till kunskapsunderlag Tolka analyserna försiktigt, det kan saknas data i vissa områden Vad bygger respektive område på? Nyckelbiotop säkrare värde än område från marktäckedata. Titta på underlagen Förslag till rekommendationer: Områden som ligger i svaga länkar ; gör mer detaljerade undersökningar, särskilt om området är påtänkt för förtätningar. Vid gestaltning av grönytor i nya områden; fånga upp omgivningens värden, kom ihåg att det är billigare att spara grönytor än att skapa nya.
44 Biotopdatabas vad händer? Metodrapport på gång Tredelad metod: 1. Satellitdata och bef kartmaterial ger en delvis ifylld mall görs nu för hela länet 2. Mallen fylls i med flygbildstolkning 3. Justeringar mha sattellitdata Sollentuna, Ekerö, Södertälje (skarpa kostnadsberäkningar) Återstående frågor: en eller flera databaser, datavärdskap, förvaltning, webbsida
45 Hur kommer man åt kumulativa effekter? Var gör GI nytta? Var gör angreppsättet skillnad? Vem har rådighet? Vad kan jag/min kommun göra? Vad behöver vi för stöd? Samverkansformer Kunskapsunderlag Prioriteringar
46 Åtgärder Vad görs idag? Vad behövs i olika skalor? Vad har tidigare identifierats som behov? Typer av åtgärder: Kunskapsbehov? Samarbeten? Konkret i landskapet? Vägledningar?
47 Fråga 1 Vilka åtgärder är viktigast? Tänk tyst en stund, diskutera fritt, skriv ner många. Prioritera kom överens om de tre (3) viktigaste, Motivera de tre - vem, vad och varför? Fråga 2 Hur ska vi distribuera de nya kunskapsunderlagen, GIS skikten så att ni får användning av dem?
48 Regional handlingsplan för grön (och blå) infrastruktur, regeringsuppdrag, planeringsunderlag och åtgärdsförslag 2017 februari 2018 april Framtagande Remiss och dialog
49 Referensgrupp Kommunrepresentanter Ann-Mari Wohlin, Vaxholm Rickard Dalén, Sollentuna Ulrika Egerö, Stockholm Paula Rönnbäck, Södertälje Linn Borg, Upplands Väsby Myndigheter (utsedda av egen organisation) Skogsstyrelsen, Stefan Eklund Trafikverket, Kerstin Gustavsson Landstinget /TRF, Bette Malmros Forskning Erik Andersson, SU Ideella och markägarföreningar LRF Mälardalen Naturskyddsföreningen i Stockholms län Sportfiskarna Kontakt Länsstyrelsen Klara Tullback Rosenström Anna Lindhagen Karin Terä
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Läs merSvaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merRemissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms
Läs merRegionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken Workshop om handlingsplanernas funktion som underlag för prioriteringar i naturvårdsarbetet 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merVAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merModern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster
Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster 9 september 2016 Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholm Med bilder från Helle Skånes, Stockholms Universitet Modern biotopdatabas Kombinerar
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt
Läs merBilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor
Bilaga - enkätfrågor Utfärdat 2018-05-28 BN 2018-06-21 Diarienummer 0402/18 Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merRegeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.
Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald
Läs merGrön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering
Grön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering Dagordning 9:30 Fika 10:00 Välkomna och introduktion till uppdraget 10:20 Exempel på hur underlag kan användas för insatser i kommuninvånarnas
Läs merSession: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merPlattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna
Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna 2016-2023 2016-02-19 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Visionen 4 3. Mål och delmål 4 4. Organisation och arbetsform 6 5. Finansiering
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merMöjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö
Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,
Läs merViktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur
1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST
Läs merRemiss om Förslag till Grön infrastruktur - Regional handlingsplan för Stockholms län
1 (5) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss om Förslag till Grön infrastruktur - Regional handlingsplan för Stockholms
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merEn samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merEkosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Läs merEn ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merKommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till
Läs merWorkshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur
Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 2017-09-25 Insatsområden för grön infrastruktur = ett
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merLandskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merMarica Lindblad Justerande
SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER 17 maj 2018 KS-2018/65 1 (12) Nämnd Offentligt sammanträde Miljöberedningen Nej Sammanträdesdag 17 maj 2018 Tid och plats Beslutande Klockan 13:30-16:00, A-salen Ledamöter
Läs merGI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merEn samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merVägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur
April 2017 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST O C K H O
Läs merVad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?
Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad
Läs merUppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson
Uppdrag Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt Lars Johansson 2016-05-26 2016-07-29 Begreppet Grönstruktur Boverket: Grönstruktur i städer och tätorter är, liksom bebyggelsestruktur och trafikstruktur,
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merVad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merRemiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och
1 (3) Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merKom igång med grön infrastruktur. Med ett känt nätverk av natur kan vi planera effektivare. Illustratör Kjell Ström.
Kom igång med grön infrastruktur Med ett känt nätverk av natur kan vi planera effektivare. Illustratör Kjell Ström. Denna presentation ger dig svar på Hur du berörs av grön infrastruktur Vilka delar handlingsplanen
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (4)
JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens planeringsutskott Sammanträdesdatum
regional TI\V SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens planeringsutskott Sammanträdesdatum 2018-08-14 67 PU 45118 Yttrande över remiss Grön infrastruktur regional för Västra Götalands län handlingsplan Beslut
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merStäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Läs merSamverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning
1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger
Läs merNaturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Läs merVERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merBiotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012
Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merBEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merAkvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merRedovisning av projektet Regionalt perspektiv på lokala planer, Dnr LS
Stockholm 2013-09-19 Till Stockholms läns landsting TMR Att: Shewen Nysmed Box 22550 104 22 Stockholm Redovisning av projektet Regionalt perspektiv på lokala planer, Dnr LS 1103-0459. Med vänlig hälsning,
Läs merÅtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen
Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen 2017 2020 i samverkan med: I denna sammanställning finns åtgärderna i Utmaningar för ett hållbart
Läs merBilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merJJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Läs merFördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering
Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering Workshop Stockholm 19 Maj 2017 1 Fördjupade riktlinjer om planernas användningsområden Fördjupade riktlinjer
Läs merYttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer
2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merVersion 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö
Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs mer9. Naturmiljöer och biologisk mångfald
9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merTidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merÖstberga. Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering. Konnektivitetsanalys. Naturvärdesanalys
Naturvärdesanalys Östberga Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering och Konnektivitetsanalys 201 7 Naturvärdesanalys Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Bedömningsgrund biotop 3 Bedömningsgrund
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merVersion 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Läs merLänens arbete med grön infrastruktur 2016
1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Sundin, Jörgen Tel: 010-6981463 Jorgen.sundin @naturvardsverket.se PM 2017-03-16 Ärendenr: NV-01521-15 Länens arbete med grön infrastruktur 2016 Sammanfattning
Läs mer