Skogligt sektorsmöte Grön infrastruktur i skogen, 14 december 2016, Naturum, Siljansnäs

Transkript

1 Skogligt sektorsmöte Grön infrastruktur i skogen, 14 december 2016, Naturum, Siljansnäs 9:00-9:30 Fika 09:30-9:45 Inledning med syfte för dagen och program samt presentationsrunda, Björn Forsberg, Länsstyrelsen och Emma Andersson, Skogsstyrelsen 09:45-10:15 Presentation: Åtgärdsprogram Dalarnas miljömål , Anders Carlborg, Länsstyrelsen 10:15-11:00 Presentation: Regional handlingsplan för grön infrastruktur, Daniel Udd, Länsstyrelsen 11:00-11:40 Presentation: Exempel på grön infrastruktur i praktiken, Håkan Lissman, Älvdalens besparingsskog 11:40-12:00 Diskussion 12:00-13:00 Lunch 13:00-13:25 Presentation: SKA 15 (skoglig konsekvensanalys) för Dalarna- nuläge och framtidsscenario för skogen, Daniel Palm, Skogsstyrelsen 13:25-14:10 Workshop: Grön infrastruktur- se helheten i ett landskapsperspektiv, Sofia Österdahl, Skogsstyrelsen, Daniel Udd, Länsstyrelsen 14:10-14:40 Genomgång av gruppövning 14:40-15:00 Fika 15:00-15:30 Mötesavrundning med reflektionsrunda, Björn Forsberg

2 MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum Diarienr Skogligt sektorsråd, Grön infrastruktur Tid: Plats: Naturum Siljansnäs Deltagare: Anders Carlborg Björn Forsberg Bo Larsson Daniel Udd Daniel Palm David Levrén Emma Andersson Fredrik Eriksson Hanna Staland Håkan Lissman Jan Eriksson Jan-Olof Hermansson Jemt Anna Eriksson Jörgen Backman Lennart Bratt Maria Jons Mats Dunder Mattias Högberg Per-Olov Hellsén Peter Klintberg Sofia Larson Sofia Österdahl Torbjörn Murars Ulf Andersson Ulf Bergkvist Ulf Gustavsson Urban Gunnarsson Åsa Öhman Fortifikationsverket Skogsstyrelsen LRF Dalarna Skogsstyrelsen Orsa Besparingsskog Stora Enso Skog Älvdalens Besparingsskog Västerås stift skog AB Ludvika kommun Älvdalens kommun Avesta Kommun Borlänge kommun Skogsstyrelsen Älvdalens besparingsskog Bergkvist-Insjön AB Fiskarhedens Trävaru AB Antecknat av: Sofia Österdahl, Skogsstyrelsen

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Syfte och presentation, Björn Forsberg Länsstyrelsen Åtgärdsprogram Dalarnas miljömål , Anders Carlborg, Länsstyrelsen Regional handlingsplan för grön infrastruktur, Daniel Udd, Länsstyrelsen Definition av grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. (Naturvårdsverket 24 september 2015). Bakgrund: 1999 riksdagsbeslut om miljökvalitetsmål. Ambitionen är att allvarliga miljöproblem ska vara lösta inom en generation, till Länsstyrelsen är drivande på regional nivå, ska följa upp utvecklingen i miljön och rapportera till naturvårdsverket. Ett övergripande mål generationsmålet: att vi ska lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation 16 miljökvalitetsmål, varav Levande skogar är ett 9 preciseringar beskriver målet mer i detalj. Finns manualer för årlig bedömning av målen Regional bedömning för Levande skogar 2016: målet nås ej till 2020, utvecklingen i miljön är neutral dvs. såväl positiv som negativ. En ökad ambition krävs. Förbättringspotential: naturskogar avverkas, skador på vatten, skador på forn- och kulturlämningar. Naturtyper och arter saknar gynnsam bevarande status. Mycket miljöarbete pågår, men i skogen är det en naturlig tröghet från åtgärd tills effekten kan mätas. Nytt åtgärdsprogram för Dalarnas miljömål Åtgärdsprogrammet ska systematisera vad som görs och höja ambitionsnivån. Viktigt lyfta fram åtgärder för den årliga bedömningen. Nuvarande åtgärdsprogram för Dalarnas miljömål följs upp. Bra resultat för sektorn skog. 1 mars 2017 uppföljning av befintligt program och samråd om åtgärder till det nya. Nytt åtgärdsprogram på remiss sept.-nov. Nytt program fastställs Nu behöver vi er hjälp! 1. Vilka åtgärder bör finnas med i nytt åtgärdsprogram? 2. Särskilt viktiga åtgärder för att uppnå miljömålen? Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Regeringsuppdrag. En handlingsplan per län. Redovisas hösten Samverkan med andra län sker speciellt inom boreal zon. Grön infrastruktur finns med i miljömålen bl.a. i etappmålet för skydd, i preciseringar till flera miljömål; Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv 2

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Vad är grön infrastruktur: Nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växte och djur och till människors välbefinnande. (ekosystemtjänster) - Se helheten i landskapet koppla ihop värden som finns hitta samband och planera effektivt, prioritera rätt; förstärka naturvärden eller satsa på skogsproduktion. - Kartlägga landskapets kvalitéer - Samverkan med landskapets aktörer är viktig! - Med ett känt nätverk kan vi prioritera rätt Bakgrund: Uppfylla nationella mål och internationella åtaganden t.ex. konventionen för biologisk mångfald. Syfte: Handlingsplanen ska ligga till grund för insatser från olika aktörer. Ett ramverk för naturvården. Gemensamma underlag att utgå från. Ska leda till bättre förutsägbarhet. Ett övergripande verktyg för att få ihop landskapet (och städer). Verktyg för att göra rätt underlag för rätt beslut. Ska kunna användas i certifierad plan för prioriteringar för såväl miljö som produktion. Det finns nationella riktlinjer för handlingsplanen som har två delar: 1. Beskriv landskapet - Atlas, mycket kartmaterial - Övergripande bedömning av de främsta utmaningarna i länet eller del av län. - Målsättning för utvalda insatsområden 2. Åtgärdsrelaterad fördjupning. - Insatser, - Förslag på prioriterade mål - Plan för genomförande - Uppföljning och utvärdering. Handlingsplanen ska revideras efter några år. Arbetet kommer att ta tid och allt kommer inte vara klart till På gång i länet: Analyser Beskrivande texter till handlingsplanen Fler möten planeras bl.a. med Dalarnas naturvårdsråd, kommuner Nya skogliga underlag: - Från översyn av strategin för formellt skydd av skog: kända registrerade värdekärnor och kontinuitets-skogar - Kommande data bl.a. marktäckedata (olika vegetationstyper men ej ålder) 3

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Exempel på grön infrastruktur i praktiken, Håkan Lissman, Älvdalens besparingsskog - Ny skogkarta (SLU) till 2018 baserat på laserdata/skoglig grunddata Viktigt att samla och tillgängliggöra information på ett ställe Exempel på analyser: Täthetsanalys av andel värdekärnor i landskapet Biologiskt perspektiv värdekärna > 20 % av landskapet och >1000 ha värdekärna = värdetrakt Naturgeografiskt perspektiv Jämför med värdetrakter enligt strategin för formellt skydd av skog - Analys av potentiella kontinuitetsskogar > 10 ha finns i hela länet Genom att kombinera kontinuitetsskogar och föreslagna värdetrakter kan man få fram förslag på var insatser behövs i landskapet. Olika exempel ska visa på hur man kan jobba med grön infrastruktur i ett landskapsavsnitt i handlingsplanen. Älvdalens, Särna-Idre och Norr Venjans Besparingsskog PEFC-certifierade. Produktiv skogsmark ca 74% Impediment (myr) ca 24 %, glöms ofta bort Åldersklassfördelning: mycket yngre skog, lite skog år. Lever på skog över 100 år. Stor del målklass NO/NS. NO/NS inventerat , naturvärdesklassade: % av produktiv skogsmark exkl. reservat. Motsvarar % av virkesförrådet. Skog äldre än 100 år utgör 20-50% av arealen (slutavverkningsarealen) motsvarar 26-52% av virkesförrådet Grön infrastruktur Följer målbilder och certifiering Norr och väst om E 45 mycket naturvärden kvar framför allt i tallskog Zoomar in i kartan på del av Älvdalens besparingsskog, lägger skikt på skikt vid projekt Brynåstjärn och Lidbosjön Laser-skannat hösten 2015, bl.a. fått data för trädbevuxen myr, utströmningsområden Hänsyn vid avverkning följer målbilder för god hänsyn bl.a. för kantzoner, uddar m.m. (utströmningsområden i anslutning till myr och bäck sparas, när fastmark möter myr och myren är trädbevuxen så avverkar de till vecket mellan fastmark och myr.) Uppföljning visar att om målbilder, lagar och regler följs kommer ca 18 % sparas vid avverkning. Analys: en grön infrastruktur finns! Kom ihåg att bortanför hygget finns ett hänsynsområde. 4

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Fundera framåt år hur ser landskapet ut då? Det blir en utveckling. Det tar tid men vi är på rätt väg! Summeras all hänsyn utgör den ca 22 %. Läggs trädbevuxen myr till blir det ca 37 % Tre ben med naturvårdshänsynen: 1. Vardaglig hänsyn certifiering och målbilder 2. Skötsel av NS-områden (tall) t.ex. skapa luckor, skapa död ved 3. Nyckelbiotoper och naturvårdsområden (NS och NO) = Grön infrastruktur Målsättning: Ett samarbete och stöd från skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i form av: naturvårdsavtal, biotopskyddsområden, naturreservat (behöver inkomst på den här skogen) Diskussion: Vi bevarar och skapar naturvård, men kan inte ta hela ansvaret själva. SKA 15 (skoglig konsekvensanalys) för Dalarna- nuläge och framtidsscenario för skogen, Daniel Palm, Skogsstyrelsen Bakgrund: Efter ett sektorsmöte i våras skickades en presentation av SKA 15 i Dalarna ut i en e-post. Analys av nuvarande och förväntade virkesbalanser med olika scenarier (SLU utifrån data från riksskogstaxeringen) Möjliggör analys av ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser Underlag för beslut om skötsel och nyttjande. Ska ge övergripande bild av framtida skogar i Dalarna Fyra olika klimatscenarier finns, men utgångspunkt i SKA 15 är RCP4,5 = Dagens skogsbruk 4 skötselscenarier: 1. Dagensskogsbruk 100 % avverkning 100 % av tillväxt 2. Dagensskogsbruk 90 % avverkning 90 % av tillväxt 3. Dagens skogsbruk 110 % avverkning 110 % av tillväxt 4. Dubbla naturvårdsarealer (dagens skogsbruk) Tillväxt på skogsmark ger olika resultat om man tittar på produktiv skogsmark och virkesproduktionsmark Virkesförråd växer i avsättningar och hänsyn m.m. men inte på virkesproduktionsmark Genomsnittlig avverkningsålder oavsett scenario kommer att sjunka från över 100 år och plana ut vid ca 70 år. Areal över lägsta slutavverkningsålder rejält minskande Trädslagfördelning: ren tallskog minskar, övriga ökar (löv, gran- och blandskogar) Åldersstruktur: - Areal gammal skog äldre än 140 år ökar i avsättningar och hänsynsytor, men minskar till 0 år 2030 i virkesproduktionsmark 5

7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) - Antal gamla träd, mer än 200 år, i virkesproduktionsmark ökande framför allt vid 90 % avverkning Substrat: t.ex. död ved ökar Workshop: Grön infrastruktur- se helheten i ett landskapsperspektiv Reflektion, Björn Forsberg Länsstyrelsen Genomgång av gruppövning, se separata anteckningar: Verkstad Grön infrastruktur i skogen 4 grupper - Skogsbruk och skogsindustri (brukandesidan) känner sig inte myndighetsföreträdda. Kräver uppmärksamhet och uppbackning för det vi gör. Bevarandesidan väger över. - Skogsbruket har förbättringspotential t.ex. med att jobba för minskade skador på fornlämningar och vatten för att miljömål ska kunna nås, andra åtgärder tar tid t.ex. för arter och naturtyper, men känner inte igen sig i att avverkning av naturvärden är ett fortsatt problem vad är tillräckligt? Önskar en avsiktsförklaring från myndigheter - vi hjälper er med formellt skydd och ersättningsmark! - Förslag: skrota certifiering via FSC och PEFC och inför istället certifierat landskap! Certifieringen idag hämmar mer - Grön infrastruktur är inget nytt, undvika fragmentisering och skapa spridningskorridorer. Grundproblem vi har för lite pengar till ersättning skyddad areal måste upp i 17-20%. Succession i landskap för att vara funktionellt. För dålig kvalité på hänsyn. - Glädjande att det pratas allmänt om målbilderna för god hänsyn och leder till grön infrastruktur - Grön infrastruktur är strategin och målbilderna är verktyg tillsammans med områdesskydd och hänsyn. - Det är viktigt med bra underlag samhället bör bistå. - Ta vara på skogsägarnas egna drivkrafter, låt naturvården bli en möjlighet istället för ett hot. Undervärdera inte den befintliga gröna infrastrukturen! Slutreflektion av Björn Forsberg: Öka naturvård och produktion, jämställda mål Visa respekt för markägare, stor som liten Viktigt med dialog Gör underlag offentliga Mycket görs redan inget nytt Olika myndigheter måste vara eniga med gemensamt budskap. Ersättningsfrågan viktig för att få acceptans för naturvården. Övriga viktiga frågor - Ska skogsproduktion som ekosystemtjänst beskrivas i handlingsplanen och ska det pekas ut var vi kan bedriva 6

8 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) skogsproduktion dvs. vilken produktionspotential som finns? Svar: Viktiga ekosystemtjänster ska beskrivas och finnas med. - Finns möjlighet att ta del av material/analys från strategin för skydd av skog? Svar: Troligen i vår, strategin klar 31 jan Ska kontinuitetsskogar naturvärdesinventeras? Svar: Myndigheterna har inga resurser till inventering inom ramen för arbetet med grön infrastruktur. - Vilken enhet hos Länsstyrelsen företräder skogsbruket? Svar: Enheten för landsbygd och tillväxt (de är också med i framtagandet av handlingsplan) - Vem värnar äganderätten? Svar: Äganderätten är grundlagsskyddad och ifrågasätts inte av myndigheterna - Hur vill skogsnäringen involveras i det fortsatta arbetet med GI? Svar: Kom gärna med förslag på hur ni vill bli delaktiga. Länsstyrelsen kommer att bjuda in till mer möten bl.a. genom Dalarnas naturvårdsråd under

9 Sektorsmöte tema gröninfrastruktur Deltagarlista Namn Företag/organisation E-post Grupp Anders Carlborg 1 Björn Forsberg 4 Bo Larsson Fortifikationsverket 2 Daniel Palm Skogsstyrelsen 1 Daniel Udd 1 David Levrén LRF Dalarna 3 Emma Andersson Skogsstyrelsen 2 Fredrik Eriksson Orsa Besparingsskog 3 Hanna Staland Stora Enso Skog 1 Håkan Lissman Älvdalens Besparingsskog 4 Jan Eriksson Västerås stift skog AB 1 Janolof Hermansson Ludvika kommun 3 Jemt Anna Eriksson 3 Jörgen Backman 3 Lennart Bratt 2 Maria Jons Mats Dunder 4 Mattias Högberg Älvdalens kommun 4 Per-Olov Hellsén 1 Peter Klintberg Avesta Kommun 1 Sofia Larson Borlänge kommun 2 Sofia Österdahl Skogsstyrelsen 3 Torbjörn Murars 2 Ulf Andersson Älvdalens besparingsskog 1 Ulf Bergkvist Bergkvist-Insjön AB 2 Ulf Gustavsson Fiskarhedens Trävaru AB 3 Urban Gunnarsson 4 Åsa Öhman 4