Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden"

Transkript

1 Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

2 1. Fortsatt skydd av värdefulla miljöer Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) a) Levande skogar (Skydd och bevarande av biologisk mångfald) b) Myllrande våtmarker (Bevarande och skydd av värdefulla våtmarker) c) Levande sjöar och vattendrag. (Bevarande och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer och arter.) d) Ett rikt växt- och djurliv (Biologisk mångfald) Åtgärdens syfte a) Genom att fortsätta skydda skogar ffa ädellövskog med höga naturvärden i närheten av andra skyddsvärda skogar skapas förutsättning för att antalet hotade arter att överleva påsikt.det finns över 850 rödlistade eller nära hotade arter knutna till ädellövskog i Skåne. Ett fortsatt arbete med långsiktigt skydd av värdefull är en förutsättning för att bevara dessa arter. Skyddet skall prioriteras till utpekade ädellövsstrakter. Arealmålet för delmål 1 Levande Skogar var att ha produktiv skog skulle få formellt skydd under tiden av detta har endast ha eller 66 % skyddades. Det återstår allså att skydda ha för att uppnå målet Åtgärden innebär att 2015 skall målet på ha produktiv skog vara skyddat inom miljömålet vara uppnått. Arealmålet motsvara att totalt är ca 5 % av den produktiva skogsmarken i Skåne har formellt skyddat. Men även om vi når målet 2015 räcker inte detta för att kunna hejda förlusterna av arter för detta behövs att betydligt större arealer skyddad skog. Ett sätt att snabba på skyddet av skog är att öka användningen av naturvårdavtal (NVA). Det finns även önskningar från regeringen att NVA skall användas i större utsträckning än hittills. Valet av skyddsform är till stor del markägarens val, genom att informera om nya ersättningsnivåer för NVA kan leda till att NVA väljs i större utsträckning vid skydd. b) Bevara naturliga och skyddsvärda miljöer i och i anslutning till vattendrag. Att långsiktigt bevara biologisk mångfald och upprätthålla livskraftiga bestånd. c) Ge ett långsiktigt skydd åt Skånes mest värdefulla våtmarker d) Skydda övriga ansvarshabitat: sandstäpp, marina områden och buskrika marker. Beskrivning av åtgärden a) Formellt skydda ytterligare minst ha produktiv skog genom NVA, BS eller NR framtill 2015 ska. (Detta motsvarar att delmål 1 till 2010 på 7400 ha nås 2015). Skyddet skall prioriteras till ädellövstrakterna. Blandlövskogar och sumpskogsområden också ansvarshabitat i svenskt perspektiv. Genom en informationssatsning om förändrade ersättningsregler för naturvårdsavtal (NVA) skall användningen av NVA som skyddsform kunna öka. b) Långsiktigt skydda 11 utpekade värdefulla sjöar och vattendrag inom miljökvalitetsmålet LoV, med tillhörande å-plan alternativt relevanta skyddszoner. Där höga värden finns bör hela vattendraget skyddas för att upprätthålla konnektivitet (undvika fragmentering). Upprätta lista över sjö- och vattendragsobjekt som behöver långsiktigt skydd som reservat.

3 Skyddsvärda sjöar och vattendrag pekas ut bl a genom biotopkarteringar. Upprätta biotopskydd genom att utnyttja möjligheterna i Miljöbalken med avseende på generella biotopskydd i limniska miljöer. Lista objekt i formell lista på Länsstyrelsen över generella biotopskyddsobjekt. Tillsammans med skogs- och jordbruksnäringen hitta objekt med överlappande intressen med avseende på limniska värden och arter, för att därefter genomföra skydd. c) Ge ett långsiktigt skydd i av Skånes mest värdefullaste våtmarker främst genom reservatsbildning, biotopskydd och naturvårdsavtal. Marker som ska få långsiktigt skydd är främst områden som ingår i myrskyddsplanen, Natura 2000-områden samt en del områden som är upptagna i åtgärdsprogrammet för rikkärr. Strandängsmiljöer viktiga att beakta. d) Av övriga ansvarshabitat bör nämnas marina områden, sandmarker (speciellt sandstäpp) och träd- och buskrika marker. Sandstäppen finns i Sverige nästan uteslutande i Skåne och har stort behov av skydd och skötsel. LIFE-projekt planerat vilket blir en bra start för arbetet. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Medaktör (vem är med och bidrar till att Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommuner Markägare, skogs- och jordbruksnäringen. Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Markägare, skogs- och jordbruksnäringen. Regional rådighet (kan vi hantera Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) åtgärden på regional och lokal nivå) Stor regional rådighet Areal skyddad NR, NVA, BS Antal och typ av informationsinsatser om NVA Förankring (hur ska åtgärden förankras Finansiering (hur ska åtgärden hos huvudman) Åtgärden bör ha hög prioritet hos huvudaktörernas ledningar och resurser bör avsättas på Länsstyrelse, Skogsstyrelse och kommuner. Förankring sker i samband med områdesskyddsprocessen med markägare och andra berörda. finansieras) Resurser äskas från Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, samt Havs- och vattenmyndigheten. Resurser avsätts inom respektive huvudaktörs befintliga budget. 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Bevarar och fredar skyddsvärda miljöer och arter. Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Rekreationsvärden bevaras. Samhällsekonomiska effekter (positiva och Rekreationsvärden, biologisk mångfald och ekosystemtjänster bevaras. Risk om åtgärden ej genomförs Vi når inte generationsmålet. Att vi skyddar spridda områden utan funktionalitet där arter kommer att dö ut oavsett om områdena skyddas eller inte. Ekosystemen och dess tjänster utarmas och

4 tiden för återhämtning blir längre eller skadan irreversibel Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) God förankring av skydd och åtgärder hos markägare. Gott samarbetsklimat. Att områdesskyddet prioriteras högre. Avsevärda resurser i form av tid, personal och pengar behöver avsättas. Utökat samarbete mellan Länsstyrelse och Skogsstyrelse. Frågan om ersättning till markägare klargörs för områden som tidigare inte varit föremål för skydd, t.ex. biotopskydd i vattenmiljöer. Samordning mellan de olika områdesskydden i olika miljöer, t.ex. i värdetrakterna för skogsområden och i anslutning till myrskyddsobjekt finns större möjlighet att samfinansiera insatser och inkludera tidigare eftersatta miljöer som limniska habitat. Synergieffekter Förebygger översvämnings- och uttorkningsskador, med bärighet på hållbara urbana miljöer, hållbart skogsbruk, jordbruk och fiske. Samverkan mellan olika typer av områdesskydd, i värdetrakter och för olika miljöer. Myndighetssamverkan, regionalt utvecklingsarbete. Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Mindre medel för skydd av värdefulla områden, mindre medel för enskild rådgivning inom Landsbygdsprogrammet. Ovilliga markägare eller dikningsföretag, för låg prioritet samt otillräckligt samarbete mellan Länsstyrelse och Skogsstyrelse inom t.ex. biotopskydd. Brist på samordning mellan de olika områdesskyddsprioriteringarna, vilket bl.a. kan leda till att skyddet av limniska miljöer blir fortsatt eftersatt. Målkonflikter Produktion av förnybar energi kontra områdesskydd. Olika prioriteringar mellan olika miljöer och arter. Miljömålen levande sjöar och vattendrag, ett rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar och ingen övergödning kan samverka mot gemensamma mål inom områdesskyddet. 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Huvudaktörernas ledningar prioriterar åtgärden vilket innebär att avsätta eller äska mer resurser, med hänvisning till dokumenterat skyddsvärda miljöer och arter. a) uppnå arealmålet för skyddad skog i de utpekade värdetrakterna.

5 b) Biotopskydd av minst fem objekt per år. Reservatsskydd för minst två vattendrag per år samt tre sjöar under perioden. (tom 2015). c) Genomföra myrskyddsplanen och åtgärdsprogrammet för rikkärr. Tidplan År Aktivitet Aktör 2012 Avsätta resurser Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommun 2012 Urval av gemensamma intresseobjekt Kontakter med markägare samt berörda aktörer Avsluta minst fem biotopskyddsobjekt (BS). Avsluta två pågående reservatsbildningar (NR) för - - vattendrag Informationssatsning om förändrade ersättningsregler för naturvårdsavtal (NVA) skall genomföras 2013 Avsluta minst fem biotopskyddsobjekt. Avsluta reservatsbildning för en sjö och två vattendrag Avsluta minst fem biotopskyddsobjekt. Avsluta reservatsbildning för en sjö och två vattendrag Avsluta minst fem biotopskyddsobjekt. Avsluta reservatsbildning för en sjö och två vattendrag Minst ha produktiv skog skall skyddats formellt genom NVA, BS eller NR Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Markägarorganisationerna, kommun Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommun Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Sammanslagning av förslag från Strategiska gruppen för biologisk mångfald (Gudrun Berlin, Kristian Nilsson) och Strategiska gruppen för vatten (Marie Eriksson, Pernilla Olsson, Bertil Nilsson)

6 2. Värdekärnor och landskapsperspektiv Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Ett rikt växt- och djurliv: Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens Hejdad förlust av biologisk mångfald Restaurering av naturtyper Hållbart nyttjande och hänsyn Myllrande våtmarker: Hållbart nyttjande och hänsyn till våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap: Biologisk mångfald Kulturhistorisk miljö Andra sociala landskapsvärden Åtgärdens syfte Genom att inledningsvis stärka arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald i utpekade värdekärnor för biologisk mångfald (geografiska trakter) - genom riktade åtgärder, restaurering av värdefulla naturtyper och skapa infrastrukturer för biologisk mångfald inom och mellan trakterna ökar även möjligheterna för ekosystemen att återhämta sig och stå stärkta vid yttre förändring och påverkan och de kan då även fortsättningsvis leverera sina tjänster. Genom att ta ökad hänsyn till biologisk mångfald inom alla verksamheter som påverkar biologisk mångfald med förstärkt hänsyn i värdekärnor/trakter ökar möjligheterna för att snabbare hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald. Genom att arbeta i större landskapsavsnitt kan viktiga strukturer i landskapet pekas ut och restaureras och den avgörande konnektiviteten mellan värdekärnor, för att hejda förlusten av biologisk mångfald och för att få resilienta ekosystem, skapas. Miljöersättningarna inom odlingslandskapet riktas dit de gör störst nytta för biologisk mångfald och hänsynen inom skogsbruket permanentas till utpekade områden med de högsta naturvärdena. Stärka det kommunala arbetet med att skydda värdefulla kultur- och naturmiljöer med Planoch bygglagen och Miljöbalken. Kommunerna skall i sina översiktsplaner beskriva de kulturhistoriska värden och den biologiska mångfald som finns i kommunen och föreslå vilka områden som är lämpliga att skydda genom detaljplan och genom reservat enligt Miljöbalken. Översiktsplanerna skall innehålla en plan för genomförande. Beskrivning av åtgärden Biologisk mångfald förekommer inte jämt fördelat över hela det skånska landskapet beroende på topografi, markslag, brukande mm och det finns vissa trakter som hyser en betydligt högre andel av den skånska biologiska mångfalden än andra och har en stor variation av olika naturtyper. Dessa områden kan betraktas som värdetrakter för biologisk mångfald. Genom att koncentrera en del av arbetet för att hejda förlusten av biologisk mångfald (biotopvårdande- och restaureringsåtgärder, information och kommunikation mm) till dessa trakter kan dessa värdekärnor stärkas. För att arter och gener sen ska kunna spridas inom och mellan värdekärnor i landskapet krävs fungerande infrastrukturer som är

7 funktionella för biologisk mångfald. Arbetet kan med fördel samordnas med arbetet med landskapsstrategier, grön infrastruktur och ett ev pilotlänsskap inom detsamma under Kommunerna skall i sin beskrivning till ÖP uppmärksamma och beskriva vilka kultur- och naturvärden som finns hos befintliga miljöer och befintlig bebyggelse i kommunen. I den till planbeskrivningen tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen skall de natur- och kulturhistoriska värdena uppmärksammas i avvägningen mot andra allmänna intressen. Planbeskrivningen till Översiktplanen skall innehålla en beskrivning över genomförandet för hur de värdefulla miljöerna och den värdefulla bebyggelsen skall skyddas genom detaljplan enligt PBL eller genom reservat i MB. Utpekande av värdekärnor för biologisk mångfald kan göras genom att se var i landskapet den högsta andelen arter förekommer som påverkas starkast av de hot som finns mot biologisk mångfald, såsom fragmentering av livsmiljöer, habitatförändringar, uttorkning av landskapet osv. Många av dessa arter är hotade i det skånska landskapet och många är upptagna på den nationella rödlistan. Genom att skapa artpooler med rödlistade arter för olika betydelsefulla biotoper och se hur dessa fördelas i landskapet kan man få ett mått på var de skånska värdekärnor (per biotop) förekommer idag. Utifrån förekomsten av värdekärnor i landskapet kan olika typer av trakter pekas ut. Se vidare åtgärd 5.2 (landskapsekologisk analys) och 5.23 (naturvårdsstrategi). För att se hur arbetet med att skapa gröna infrastrukturer för biologisk mångfald inom och mellan värdetrakter ska utformas för att fungera för den biologiska mångfalden kan det vara lämpligt att arbeta med olika kvalitativa aspekter, såsom olika artgruppers utbredning och spridning i landskapet. En bristanalys för behovet av livsmiljöer och konnektivitet bör göras. Se vidare åtgärd 5.18 Arter i ett landskapsperspektiv. Det finns även en koppling mellan arbetet utifrån värdekärnor/trakter och arbetet med att restaurera särskilt värdefulla naturtyper för biologisk mångfald, se vidare åtgärd 5.22 Restaurera särskilt väderfulla naturtyper. Ökad hänsyn, med förstärkt hänsyn i värdekärnor/trakter, bör tas till biologisk mångfald och de ekosystem dessa utgör inom alla verksamheter som påverkar biologisk mångfald. Pågående verksamheter inom fiske, skogs- och jordbruk måste ta mer hänsyn till biologisk mångfald i landskapet både inom och utanför skyddade områden. Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket får endast långsiktig effekt om det tas på samma yta år från år och inte roterar runt på fastigheten. I jordbruket kan t ex sprutfria zoner och beträdor lämnas längs åkerkanter och vattendrag för att möjliggöra spridningsvägar för biologisk mångfald och i skogsbruket kan områden med bok och ek lämnas mera permanent. Miljöersättningarna inom odlingslandskapet bör vara fristående från produktion så att de blir effektiva medel för att direkt gynna biologisk mångfald. Ersättningarna behöver även riktas till områden där de får störst effekt för biologisk mångfald och skötseln ska vara lokalt anpassad för de naturvärden som finns i det specifika objektet. Restaureringar av våtmarker kan få störst effekt för biologisk mångfald om detta görs inom en värdetrakt för fuktigare eller limniska miljöer, restaurering av värdefulla vattendrag och anläggning av dammar för biologisk mångfald, riktade åtgärder inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter mm. Skyddszoner mot våtmarker, hänsyn vid rensning av diken i anslutning till våtmarker och miljöhänsyn vid torvtäkter är exempel på konkreta insatser att arbeta med.

8 Kopplingar finns till åtgärderna som handlar om arter i värdetrakter (5.18), ökad miljöhänsyn i ädellövskog (5.3), rådgivning till skogsägare (5.7), riktad rådgivning om naturliga fodermarker (5.10), byutveckling (5.12), småbiotoper på slätten (5.13). Se även åtgärd i gamla åtgärdsprogrammet för Ett rikt växt- och djurliv. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Medaktör (vem är med och bidrar till att Länsstyrelsen, Skogsstyrelse, kommuner. Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Aktörer verksamma inom en värdetrakt för biologisk mångfald, planerare på kommuner och Länsstyrelse m fl Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Delvis, inom ramen för de regler och bestämmelser för att värna biologisk mångfald som styr verksamheter i länet och med extraresurser för arbete i landskapsavsnitt och med gröna infrastrukturer. Trafikverket, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region Skåne och dess stiftelser, Markägare, NGOs, Vattenråd, entreprenörer Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Uppföljning av kvaliteterna dvs hur den biologiska mångfalden utvecklas i länet. Genom miljöövervakning kan utvecklingen av arter, strukturer och funktioner följas i hela landskapet och då kan områden utanför värdetrakter fungera som kontrollområden. Idag finns en del regional miljöövervakning inom Floraväkteri, fågelövervakning, dagfjärilövervakning mm, som kan användas för att detektera förändringar. Uppdatering av den nationella rödlistan vart 5:e år kan även den användas för uppföljning. Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Hos länsstyrelsen genom och under arbetet med strategi för naturvård och biologisk mångfald. Genom pilotprojekt om grön infrastruktur (om detta landar på Skåne län). Är i valda delar kommunernas uppdrag inom PBL. Mäta hur mycket natur- och kulturmiljö som är skyddad via detaljplan årligen. Antalet översiktsplaner och den areal som tar upp värdefulla natur- och kulturmiljöer Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Till viss del kan finansiering ske genom befintligt arbete i länet, såsom regionala landskapsstrategier, arbetet med grön infrastruktur, Åtgärdsprogram för hotade arter, miljöersättningar inom LBP, LOVA, LONA. Söka medel för inventeringar? 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Genom att fokusera arbetet för biologisk mångfald till områden där vi idag har Samhällsekonomiska effekter (positiva och Genom att fokusera på specifika områden och alla verksamheter inom ett område som

9 värdekärnor så kan vi få en relativt snabb respons för, inte bara de hotade arterna, utan alla arter som är knutna till specifika livsmiljöer. Ska ekosystem, arter och gener kunna finnas kvar är det effektivast och många gånger nödvändigt att börja arbetet i sk hot spots. Givetvis krävs det även att det arbetas parallellt med att skapa spridningsmöjligheter mellan värdetrakter och till lämpliga miljöer utanför värdetrakterna för att få tillbaka ett genflöde mellan isolerade populationer av arter. Genom att arbeta brett mellan många aktörer med livsmiljöförbättrande åtgärder stärks den biologiska mångfalden och det skapas förutsättningar för ekosystemen att vara buffrade mot yttre påverkan och förändringar i miljön. Minskad användning av bekämpningsmedel och näringstillförsel får en positiv effekt på biologisk mångfald, dess ekosystem och de tjänster dessa levererar. Läckage till vattendrag infiltration till grundvatten minskar. Omställning till ekologiskt brukande kan komma att öka. Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Genom samarbete runt biologisk mångfald i ett landskap/värdekärna kan det vara lättare för invånare i en bygd att kommunicera runt biologisk mångfald och dess bevarande, få en ökad förståelse för hur naturvärdena ska kunna stärkas tillsammans med kulturella värden, samt hur rekreation och friluftsliv ska kunna få en möjlighet att utvecklas i samverkan med lokalt entreprenörskap. påverkar biologisk mångfald kan kommunikationer mellan aktörer öka och synergieffekter lättare tas tillvara. Det krävs en viss omställning för alla verksamheter inom ett område som påverkar biologisk mångfald för att gynna de biotoper som redan finns, skapa nya och möjliggöra spridning i landskapet. Risk om åtgärden ej genomförs Förlusten av biologisk mångfald fortsätter i landskapet och kan tillslut nå ett tröskelvärde där den är oåterkallelig. Ekosystemen och dess tjänster utarmas och tiden för återhämtning blir längre eller skadan irreversibel. Genom att ökad hänsyn till biologisk mångfald tas i landskapet förväntas fler blommande stråk läns åkerkanter som förskönar landskapet och kan förhoppningsvis stimulera till ökad rekreation och friluftsliv, men även ökad transport via cykel. Ökad utevistelse ger i sin tur ökad livskvalitet och bättre hälsa. Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden)

10 bästa effekt) Utpekande av värdetrakter och en regional strategi för hur biologisk mångfald kan stärkas i dessa, samt vilka förutsättningar för konnektivitet som behövs i landskapet för att det ska vara funktionellt för den biologiska mångfalden. Resurser för samordning, arbete i trakter och för att genomföra riktade naturvårdsåtgärder krävs i form av tid, personal och pengar. Intresserade markägare och företag att samarbeta med. Utökat samarbete mellan regionala myndigheter och kommuner i dessa trakter. Synergieffekter Genom att arbeta ur ett landskapsperspektiv och se till förekomsten av biologisk mångfald och dess konnektivitet i hela landskapet kan fragmenteringen av värdefulla marker för jord- och skogsbruk minska. Uteblivet gehör för samarbete runt bevarande av biologisk mångfald i utpekade trakter. Produktionen styr och utan regler, information och stimulans är det svårt att få näringarna att ta extra hänsyn. Olika prioriteringar och otillräckligt samarbete mellan regionala myndigheter och kommuner. Bristande anslag till arbetet med att bevara biologisk mångfald i länen. Målkonflikter Produktion av förnybar energi. 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Genom arbetet med artpooler för rödlistade arter tas geografiska trakter för olika biotoper betydelsefulla för biologisk mångfald fram för länet under Baserat på artpoolsanalysen ovan pekas ett antal trakter ut där fokus läggs på att stärka den biologiska mångfalden. Ev. pilotlänsskap för arbetet med grön infrastruktur Inom respektive trakt tas ett helhetsgrepp om ett antal hotade arter och där arbetet fokuserar på att stärka deras förekomster och spridningsmöjligheter. Peka ut värdetrakter för biologisk mångfald som riksintresse för att hänsyn lättare ska kunna tas i fysisk planering. Rådgivning till skogsägare med marker inom värdetrakter om behov av hänsynstagande förlagd till specifika miljöer och ev. platser i landskapet. Kompetensutveckling till lantbrukare inom ramen för Landsbygdsprogrammet om ökad hänsyn till biologisk mångfald i jordbruket. Lämna sprutfria zoner och beträdor längs åkerkanter och vattendrag för att möjliggöra spridningsvägar för biologisk mångfald. Verka för att miljöersättningarna inom odlingslandskapet kopplas bort från gårdsstödet och blir fristående från produktion. Rådgivningsinsatser inom miljöersättningarna riktas till områden där de får störst effekt för biologisk mångfald. Anpassa åtagandeplaner så att skötseln blir lokalt anpassad för de naturvärden som finns i det specifika objektet. Ökad naturvårdshänsyn inom skogsbruket genom att det tas på samma yta år från år och inte roterar runt på fastigheten, uppmaning till skogsägare med start inom skogliga värdetrakter. Rådgivning till markägare om skötselåtgärder i skog riktas till områden där de får

11 störst effekt för biologisk mångfald. Fortsatt arbete med information och stödåtgärder till brukare inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter. Revidering av befintliga områdesskydd så att ökad hänsyn tas inom skyddade områden. Tidplan År Aktivitet Aktör 2012 Utpekande av värdetrakter Länsstyrelsen 2012 Arbete med landskapsstrategier Länsstyrelsen m fl 2012 Inleda arbetet med pilotprojekt grönstruktur Länsstyrelsen m fl 2013 Regional naturvårdsstrategi Länsstyrelsen Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) Minskade utgifter för uteblivna ekosystemtjänster och förstörd biologisk mångfald. 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Inledningsvis tas ökad hänsyn inom gällande regelverk, men en översyn av behovet av regeländringar bör göras inom tidsperioden. Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Strategisk grupp för biologisk mångfald

12 3. Kompensationsåtgärder Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Ett rikt växt- och djurliv: Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens Hejdad förlust av biologisk mångfald Restaurering av naturtyper Hållbart nyttjande och hänsyn Åtgärdens syfte Utveckla arbetet med kompensationsåtgärder i PBL/MB-prövningar. Pröva en modell för markfond/ersättningsfond för kompensationsåtgärder i samband med prövningar där kompensationsåtgärder kan utkrävas. Kommunerna skall i sina översiktsplaner inkludera exploateringsplanerna och de miljöer som är tänkta att tas i anspråk. Översiktsplanerna skall innehålla en plan för genomförande av var och hur de miljöer som tas i anspråk ska kompenseras. Som utgångspunkt för hur arbetet kan genomföras kan arbetet inom Lomma kommuns översiktsplanearbete användas. Antingen inom kommunen eller på annan plats i det skånska landskapet. Beskrivning av åtgärden Kommunerna skall i sin beskrivning till ÖP uppmärksamma och beskriva vilka miljöer som planeras att tas i anspråk eller har exploaterats för hårt tidigare och kan behöva kompenseras inom kommunen. Områden för kompensationsåtgärder ska beskrivas och i den till planbeskrivningen tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen uppmärksammas i avvägningen mot andra allmänna intressen. Planbeskrivningen till Översiktplanen skall innehålla en beskrivning över genomförandet för hur miljöerna skall kompenseras genom detaljplan enligt PBL eller på annat sätt i ÖP. Länsstyrelsen ska ta fram och pröva att bygga ut en modell för hur kompensationsåtgärder som kan utkrävas i samband med exploateringsarbeten i Skåne ska samlas i en kompensationsfond med mark och ekonomiska medel för kompensationsåtgärder i det skånska landskapet. Kompensationsfonden ska försöka samordnas med de utpekade områdena i kommunernas översiktsplaner. Medaktör (vem är med och bidrar till att Huvudaktör (vem är ansvarig för att Kommunerna genom sitt ansvar för översiktsplanering och detaljplanering enligt PBL Kommunerna i sin tillsynsroll enligt PBL Länsstyrelsen genom sitt deltagande i kommunernas planarbete, arbetet med en strategi för biologisk mångfald och via sin tillsyn på kommunernas planverksamhet och bygglovverksamhet. Länsstyrelsen i sin roll som tillståndsprövare och i ärendehantering som hanterar kompensationsåtgärder. Exploatörer genom sin verksamhet.

13 Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Kommunerna och markexploatörer Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Ja. Undersöka möjligheterna för uppbyggnad av regional kompensationsfond. Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Är en del av kommunernas och länsstyrelsens uppdrag inom PBL och MB. Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Mäta hur mycket naturmiljö som återskapas. Antalet översiktsplaner och detaljplaner där kompensationsåtgärder tas upp. Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Inom ramen för arbetet med ärendehantering, planering. Utvecklingsprojekt som det söks särskilda medel för från NV och Boverket. 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Samhällsekonomiska effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Risk om åtgärden ej genomförs Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Synergieffekter Målkonflikter 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Tidplan År Aktivitet Aktör

14 Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn)

15 4. Allemansrättslig mark Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Ett rikt växt- och djurliv (friluftsliv och rekreation, kunskap om biologisk mångfald) God bebyggd miljö Åtgärdens syfte Åtgärden ska stärka det kommunala arbetet med att utöka arealen allemansrättsligt tillgänglig mark med Plan- och bygglagen och Miljöbalken i bristområden. Kommunerna skall i sina översiktsplaner beskriva de allemansrättsligt tillgängliga områdena som finns i kommunen och föreslå vilka områden som är lämpliga att skydda genom detaljplan eller på annat sätt. Översiktsplanerna skall innehålla en plan för genomförande. Beskrivning av åtgärden I ett svenskt perspektiv har Skåne väldigt lite allemansrättslig mark samtidigt som Skåne är en tätbefolkad region och har många invånare som skall dela på den allemansrättsliga marken. I Skåne bor i genomsnitt 101 invånare per kvadratkilometer vilket kan jämföras med 20 invånare per kvadratkilometer för landet i genomsnitt. Befolkningen är dessutom koncentrerad till de större tätorterna längs kusten där andelen allemansrättslig mark är som lägst. I genomsnitt består Skåne av 55,6% allemansrättslig mark till skillnad från övriga landet som har 92,8%. Tittar man på tillgänglig mark per invånare så är riksgenomsnittet 4,4 hektar per invånare medan man i Skåne bara har 0,6 ha. Inom Skånes kommuner varierar tillgängligheten mellan några få tiondels hektar/invånare i sydvästra delen och över 3 hektar/ invånare i Osby kommun. (ur remissversionen av Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur, Region Skåne 2011). I kommuner med mindre än 20% allemansrättsligt tillgänglig mark kan man betrakta att det är brist, ett underskott, på sådan mark. Underlagsmaterial finns i remissversionen av Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur, Region Skåne 2011 se illustration 14, sid 26 (gäller Skurup, Trelleborg, Vellinge, Malmö, Staffanstorp, Burlöv, Lomma, Kävlinge, Landskrona, Helsingborg). Kommunerna skall i sin beskrivning till ÖP uppmärksamma och beskriva allemansrättsligt tillgängliga områden i kommunen om det råder ett underskott. I den till planbeskrivningen tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen skall de allemansrättsliga värdena uppmärksammas i avvägningen mot andra allmänna intressen. Planbeskrivningen till Översiktplanen skall innehålla en beskrivning över genomförandet för hur miljöerna skall skyddas och utvecklas i de områden där det är ett underskott. Tillgång till allemansrättsligt tillgänglig mark är en förutsättning för det friluftsliv och den rekreation som sker i Skåne. Ökat regionalt friluftsliv och rekreation är inte enbart positivt för hälsan utan ökar även kontakten med biologisk mångfald och förhoppningsvis även känslan och förståelsen för dess värden, samt viljan att värna och vårda naturen. Förståelsen för vad som menas med biologisk mångfald och hur den påverkas genom fragmentering av livsmiljöer, habitatförändringar, uttorkning av landskapet osv, samt de ekosystem som förekommer i länet kan då också komma att öka. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Medaktör (vem är med och bidrar till att Kommunerna genom sitt ansvar för Länsstyrelsen genom sitt deltagande i

16 översiktsplanering och detaljplanering enligt PBL Kommunerna i sin tillsynsroll enligt PBL Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Kommunerna Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Ja Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Är en del av kommunernas uppdrag inom PBL. 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Ökad kunskap och förståelse om biologisk mångfald, förbättrad tillgång till allemansrättsligt tillgänglig mark.. Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Utevistelse ger inte bara positiva hälsoeffekter utan även en social gemenskap som går över andra sociala barriärer i samhället. Barnperspektivet och jämställdhet hos framförallt barn gynnas, men även integrationen i det svenska samhället kan underlättas genom utevistelse. Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Utökat samarbete mellan regionala myndigheter, kommuner. Anläggningar för friluftsliv och rekreation, samt intresserade markägare och företag att samarbeta med. Synergieffekter Genom att invånarna rör sig ute i naturen ökar kunskapen om biologisk mångfald och kommunernas planarbete och via sin tillsyn på kommunernas planverksamhet och bygglovverksamhet. Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Mäta hur mycket allemansrättsligt tillgänglig mark som är skyddad via detaljplan årligen. Antalet översiktsplaner och den areal som tar upp allemansrättslig mark i områden med underskott. Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Söka särskilda medel för inventeringar? Samhällsekonomiska effekter (positiva och Positivt ur hälsoaspekten Ger ett ökat tryck på en del skyddade områden och andra strategiskt belägna marker, vilket kan ge ett ökat slitage på både natur och anläggningar för friluftslivet. Risk om åtgärden ej genomförs Förståelsen för naturen ökar inte utan fortsätter att minska i takt med att urbaniseringen ökar och viljan att bevara naturvärdena för framtida generationer minskar. Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Målkonflikter

17 ekosystemen, samt de tjänster dessa levererar. Viljan till bevarande ökar. Kunskapen om allemansrätten ökar. 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Tidplan År Aktivitet Aktör Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Strategisk grupp för biologisk mångfald

18 5. Uppföljning av skogsstrategin samt fördjupad analys av ädellövstrakterna. Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Levande skogar 2. Skydd och bevarande av biologisk mångfald 4. Främjande, restaurering och nyskapande av naturvärden Åtgärdens syfte Syftet med åtgärden är att följa upp strategin för formellt skydd av skog i Skåne län.hur har det gått? Har vi ökat skyddet i utpekade ädellövstrakter och har vi prioriterade skogstyper i vårt arbete? Har ny kunskap tillkommet? En annat syfte är att följa upp de frivilliga avsättningarna av skog som görs av markägarna. De frivilliga avsättningarna utgör en viltig del för att bevara skogens biologiska mångfalden. Kunskapen om areal, var, långsiktigheten och kvalitén på dessa avsättningar är i nuläget mycket bristfällig. En ökad kunskap om dessa skapar en helhetsbild på skyddet av våra värdefulla skogar och för att se behovet av formellt skydd. För att få kostnadseffektivast skydde bör en fördjupad analys göras av ädellövstrakternas innehåll av värdekärnor och deras funktionalitet samt lyfta fram rödlistade och. hotade arter som är speciellt viktigt att ta hänsyn till inom respektive ädellövstrakt. Detta för att förutsättningarna för biologiska mångfalden ska förstärkas ytterligare. För att långsiktigt kunna bevara biologiska mångfalden i skogen behövs en landskapsekologisk syn på var avsättningar för skyddade områden görs bäst. För att kunna bevara livskraftiga populationer måste intressanta skogsbiotoper finnas med andelar som ligger över % i en landskap. Sedan 2006 är Strategin för skydd av skog i Skåne län utgångspunkten i arbetet med att skydda skog i länet. I strategin finns ädellövstrakter och kluster av väredkärnor (ansamligar av värdekärnor) och prioriterade skogstyper utpekade samt en prioriteringsmodell vid områdesskydd. Beskrivning av åtgärden Åtgärden innebär en kvantitativ och kvalitativ sammanställning av (arealer och naturtyper) skog som hittills har skyddats formellt genom NR, BS och NVA i Skåne och om möjligt även inkludera frivilligt avsatta skog. Det är också viktigt att se var ny kunskap tillkommit sedan stratgin gjordes samt se hur skogar kring vatten inkluderas i strategin Genom en fördjupad analys av kvalité och funktionalitet av skogliga värdkärnor i utpekade ädellövstrakter inklusive nnehåll av rödlistade arter fås en bild av hur det ser ut idag samt behoven av ytterligare skydd av värdekärnor andra åtgärder (restaurering/ utvecklingsmarker, stepping stones, spridningskorridorer m.m.) för att klara hotade arter. Åtgärden kan ses som en fördjupning av skog i inom projektet Strategi för biologisk mångfald (artpoolanalysen). Samordning kan med fördel ske med åtgärd 5.18, , samt flera åtgärder inom strategiskt område vatten. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Medaktör (vem är med och bidrar till att Länsstyrelsen Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, markägarorganisationer

19 Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) stor regional rådighet Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) En sammanställning av nu läget rapport. En fördjupad beskrivning av ädellövstrakterna Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) NVoch Sks anslag 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Samhällsekonomiska effekter (positiva och Det är samhällsekonomiskt kostnadseffektivt att skydda de områden som har störst biologisk funktionalitet. Områden där det finns större förutsättningar bevara och utveckla biologisk mångfald på långsikt Risk om åtgärden ej genomförs Att vi skyddar spridda områden utan funktionalitet där arter kommer att dö ut oavsett skydde eller inte. Ekosystemen och dess tjänster utarmas och tiden för återhämtning blir längre eller skadan irreversibel Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Synergieffekter Målkonflikter 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Tidplan År Aktivitet Aktör 2013 Sammanställa arealer och naturtyp på skyddade områden i och utanför utpekade ädelövsvärdetrakter. Det gäller formellt skydd och om möjligt frivilliga avsättningar. Har ny kunskap medfört att fler trakter eller att andra naturtyper behöver läggas till? Länsstyrelsen, (skogsstyrelsen)

20 2013 Fördjupade traktanalysen av värdekärnors funktionalitet och innehåll av hotade arter. Precisera varje ädellövsvärdetrakters behov av ytterligare arealer skyddad skog ink. restaurering/ utvecklingsmarker och spridningskorridorer.., samt peka ut arter som är speciellt viktiga för trakten En utvärdering av ny kunskap. Har ny kunskap medfört att fler trakter behöver läggas till? 2013 Fördjupade analysen av värdefulla skogar knutna till våta/blöta miljöer, samt beskriva eventuella behov av restaurering/ utvecklingsmarker. Länsstyrelsen, (skogsstyrelsen) Länsstyrelsen, Länsstyrelsen, (skogsstyrelsen) Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Gudrun Berlin

21 6. Utvärdering av metod för uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder i ädellövskog Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Levande skogar (hänsynsfullt brukande) Ett rikt växt och djurliv (hållbart nyttjande och hänsyn) Åtgärdens syfte Idag finns inget uppföljningssystem för lämnad hänsyn vid skogliga åtgärder i ädellövskog trots den oftast höga biologiska mångfalden förknippad med denna skogstyp. Svårigheten med en uppföljningsmetod är framför allt relaterad till den ofta utdragna föryngringsfasen vid ädellövskogsavverkningar. Beskrivning av åtgärden En uppföljningsmodell har tagits fram av Skogsstyrelsen genom ett projekt: Miljöhänsyn vid skogliga åtgärder i ädellövskog av Tim Lux. Avsikten med åtgärden är att avprova denna modell. De faktorer som ingår i uppföljningen är skador på mark och vatten, skogliga impediment, hänsynskrävande biotoper, naturvärdesträd och buskar, skyddszoner, kulturmiljöhänsyn, upplevelsehänsyn och hyggesavgränsning. Dessutom ingår en kvalitetsgranskning av de tillstånd Skogsstyrelsen skriver inför föryngringsavverkning i ädellöv. Dessa tillstånd ligger till grund för möjligheten att följa upp miljöhänsynen och är därför av stor vikt. Avprovningen av metoden bör även leda fram till en första indikation på om miljöhänsynen i ädellövskogsbruket uppfyller lagens krav. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Skogsstyrelsen Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Markägare och yrkesverksamma Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Stor rådighet Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Medaktör (vem är med och bidrar till att Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Utvärdering av medodens användbarhet, tidsåtgång. Antal objekt där Skogsstyrelsen testat metoden och hur många av dessa som har godkänd hänsyn Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Skogsstyrelsens anslag 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Samhällsekonomiska effekter (positiva och Risk om åtgärden ej genomförs Kunskapsbrist om det aktuella läget Framgångsfaktorer och stödjande Hinder och hämmande strukturer (vilka

22 strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Att åtgärden kommer med i budget och verksamhetsplanering Synergieffekter faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Målkonflikter 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Tidplan År Aktivitet Aktör 2013 Ett trettiotal avverkningar lottas ut och Skogsstyrelsen kontrolleras i fält 2013 Bearbeta resultaten - hur ser miljöhänsynen ut och Skogsstyrelsen hur kan Skogsstyrelsen förbättra beslutsskrivandet? 2014 Kort utbildning utifrån resultaten om miljöhänsynen Skogsstyrelsen i fält samt om beslutsskrivandet för Skogsstyrelsens personal Fortsatt arbete med fältkontroller och Skogsstyrelsen 2015 resultatbearbetning, eventuellt efter korrigering av metoden 2015 Beslut om metoden kan användas i den ordinarie verksamheten Skogsstyrelsen Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Skogsstyrelsen

23 7. Skötsel av skyddsvärda/ naturvårdsintressanta träd samt komplettering av nya fynd av skyddsvärda träd Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Levande skogar 2. Skydd och bevarande av biologisk mångfald 4. Främjande, restaurering och nyskapande av naturvärden Åtgärdens syfte Syftet är att följa upp investerade skyddsvärda träd inom ÅGP för skyddsvärda träd med skötselåtgärder såsom framhuggning av träd samt säkra efterträddare. Åtgärden innefattar även att nya skyddsvärda träd noteras/inverteras i samband med andra skötselåtgärder i skog och i jordbrukslandskapet och andra typer av inventeringar för att öka komplettera kartläggningen av naturvårdsintressanta träd i Skåne. Många träd är även intressanta genom att vara en sista rester av ett en tidigare vanlig hävdform tex. lövtäckt men även från ett öppnare landskap. Under 20XX till 20XX inventerades över skyddsvärda träd inom ÅGP för skyddsvärda träd i Skåne. Inventeringen genomfördes i huvudsak i värdetrakter utpekade inom Strategin för skydd av skog. Inventering är avslutad i denna form, även om inte alla träd är inventerade, insatserna skall i fortsättningen inriktas på skötselåtgärder såsom frihuggning och skapa efterträddare. Beskrivning av åtgärden En riktade utskick till markägare (och ideella organisationer) som har skyddsvärda med information om möjligheten att söka pengar via LBP på Skogsstyrelsen till att frihugga träd och utse efterträdare. Riktade åtgärder kan även initieras av ÅGP på länsstyrelsen. Löpande komplettering av nya naturvårdintressanta och skyddsvärda träd genom att notera dessa i samband med andra insatser såsom inventeringar, skötselåtgärder både inom och utanför skyddade områden. Nya fynd förs in i befintligt Gis-skit med skyddsvärda träd/ Trädportalen Huvudaktör (vem är ansvarig för att Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Markägare, ideella organisationer, Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Stor regional rådighet Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Medaktör (vem är med och bidrar till att Markägare, kommuner, ideella organisationer Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Antal rådgivningar, antal framböjda träd, Antal nya markerade naturvårdsträd Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) EU samt Skogsstyrelsens anslag, Ågp, Skötselanslaget, ideella insatser Samhällsekonomiska effekter (positiva och

24 Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Risk om åtgärden ej genomförs Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Synergieffekter Målkonflikter 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Tidplan År Aktivitet Aktör 2013 Utskick till markägare mes skyddsvärda träd Löpande notera nya naturvårdintressanta och skyddsvärda träd i samband med andra insatser såsom inventeringar Länsstyrelse, Skogsstyrelsen, kommunerna?, ideella organisationer Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn)

25 8. Rådgivning till markägare om skötselåtgärder i skog Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Levande skogar (Främjande, restaurering och nyskapande av naturvärden) Åtgärdens syfte Skogsbrukets arbete i Sverige med rutiner för miljöhänsyn vid avverkningar och ökad anslutning till certifieringssystem är inte tillräckligt. För att minska förlusten av biologisk mångfald måste åtgärder som bevarar och återskapar genomföras i större utsträckning än tidigare. Det krävs bland annat ökade utbildnings- och rådgivningsinsatser. Insatserna behöver dels riktas till privata skogsägare som tillsammans äger cirka hälften av Sveriges skogar, men som inte i lika hög grad som bolagen är certifierade eller har tillgång till professionell rådgivning och konsultation. Dessutom behövs insatser till övriga verksamma inom skogsbruket för att ytterligare betona vikten av att bevara och utveckla skogens natur-, kultur- och sociala värden samt att öka kunskapen för att göra detta. Genom rådgivning, utbildning och information vill Skogsstyrelsen öka kunskapen om skogens miljövärden och motivera till aktiva åtgärder för att utveckla dessa. En lång rad värden, bl.a. biologiska, sociala, estetiska och ekonomiska, är kopplade till ädellövskogar. En bra förvaltning av Skånes ädellövskogar är en av flera förutsättningar för att bevara landskapets biologiska mångfald. Många arter, varav flera rödlistade, är intimt kopplade till denna unika miljö. Nyanläggning och skötsel av ädellövskog är arbetskrävande och förutsätter återkommande skötselåtgärder för att beståndet skall utvecklas till ädellövskog. Med tanke på ädellövskogens betydelse för många hotade arter är det även önskvärt att miljöhänsyn planeras och att skötsel anpassas på ett tidigt stadium. Skogsstyrelsen bedömer att rådgivning och stöd till skogsägare vid nyanläggning och återskapande samt fortsatt skötsel är av största vikt för att beståndet skall utvecklas till ädellövskog. Detta i sin tur är en förutsättning för att öka arealen ädellövskog och därmed förbättra förutsättningarna för de arter som är beroende av ädellövskog för sin livsmiljö. Beskrivning av åtgärden Inom projektet Skogens mångfald inom Landsbygdsprogrammet ska skogsägare samt ombud för skogsägare få konkreta råd i fält på sin fastighet som ska stimulera och stötta dem att söka ekonomiskt stöd för åtgärder som bevarar, utvecklar, skapar, restaurerar eller förstärker olika natur-, kulturmiljö- och sociala värden. Inom projektet Öka arealen ädellövskog höja kompetensen hos de verksamma inom skogsbruket kring nyanläggning och återskapande av ädellövskog genom avgiftsfri rådgivning och andra kompetensutvecklande åtgärder. Kompetenshöjningen omfattar både naturhänsyn och produktionsaspekter relaterade till ädellövskog vilket ligger till grund för ett långsiktigt hållbart ädellövskogsbruk med en hög miljöhänsyn. Inom programmet finns även ett ekonomiskt stöd för att öka arealen ädellövskog och deltagarna ska stimuleras och stöttas till att söka detta. Den nuvarande programperioden inom Landsbygdsprogrammet pågår till Därefter kommer en ny period att ta vid Utarbetandet av projekt till denna period har startat och det är viktigt att Skogsstyrelsen regionalt deltar i framtagandet av dessa så att mångfald och ädellöv även fortsättningsvis prioriteras. Inom EU projektet Baltic landscape Helge å och delprojektet Adaptive co-management and

26 balancing values in land and habitat (WP 5) kommer demonstrationsytor tas fram på hur ädellövskogar kan skötas för att tillgodose ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella värden i ett småskaligt landskapsperspektiv. Dessa ytor kommer marknadsföras och demonstreras vid exkursioner. Aktiviteter är än så länge bara planerade fram till och med Huvudaktör (vem är ansvarig för att Skogsstyrelsen Medaktör (vem är med och bidrar till att Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Skogsägare och yrkesverksamma (virkesköpare, skogsinspektorer, förvaltare, planerare och entreprenörer) Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Stor Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Antal deltagare samt areal där rådgivning genomförts Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) EU samt Skogsstyrelsens anslag 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Samhällsekonomiska effekter (positiva och Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Risk om åtgärden ej genomförs Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Synergieffekter Målkonflikter 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Tidplan

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Nationell strategi för Myllrande våtmarker Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010

NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010 REMISS 1 (2) Enligt sändlista NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010 Länsstyrelsen har fastställt rullande treårsplaner för arbetet med områdesskydd sedan 1993.

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

16 Ett rikt växt- och djurliv

16 Ett rikt växt- och djurliv 16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. 1 Lund den 11 januari 2016 Till Länsstyrelsen i Skåne län. Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. Undertecknade

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Dnr. 2.2.17-10092/2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning

Dnr. 2.2.17-10092/2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning 1 Dnr. 2.2.17-10092/2015 Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen Inledning Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

2007:14. Skyddet av Levande skogar

2007:14. Skyddet av Levande skogar 2007:14 Skyddet av Levande skogar MISSIV DATUM DIARIENR 2007-10-08 2006/33-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-01-26 M2006/275/Na Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag till Statskontoret med

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner

Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars

Läs mer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens

Läs mer

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1 2016-02-19 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/10 2016-04-12 BTN16/17 Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun Behovsbedömningen ska utgöra underlag

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer