Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan"

Transkript

1 Dnr 2011/5611 RAPPORT Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan

2 Projektledare Caroline Wågberg Datum Skogsstyrelsen Vallgatan Jönköping

3 Innehåll 1 Sammanfattning Uppdraget Beredning av ärendet Bakgrund Syfte Intensifieringens innebörd Arbetet med SiS och jämställdheten Aktiviteter för alla Målgrupper Uppgifter inom SiS som särskilt ska prioriteras Uppgifter inom SiS som ska prioriteras ner Skogsstyrelsens verksamhet Mål med verksamheten Uppföljning Kommunikation Budget Skogsstyrelsens policy för SiS Bilagor och referenser

4 1 Sammanfattning Grundläggande för att öka intresset för skog är att barn och ungdomar tidigt får ett positivt förhållande till skog genom att vistas i den och få positiva upplevelser därifrån. Genom Skogen i Skolan vill vi entusiasmera lärare och ge dem verktyg, kunskap och motivation att bedriva undervisning i skogen. Intensifieringen innebär att vi har en mer enhetlig strategi och en tydligare plan för hur vi ska jobba med Skogen i Skolan. Vi avsätter också resurser för detta både lokalt och nationellt. I våra aktiviteter mot lärarna och i Skogen i Skolans styrgrupper lyfter vi frågan om jämställdhet. För Skogsstyrelsens långsiktiga arbete med jämställdhetsfrågor och en anpassad utomhuspedagogik i skogen som stimulerar både pojkar och flickors intresse för det skogliga området krävs forskning. Eftersom förutsättningarna i Skogen i Skolans regioner ser väldigt olika ut, samt att Skogsstyrelsen bara är en av många parter i Skogen i Skolan, måste Skogsstyrelsen delvis anpassa sin verksamhet utifrån regionens förutsättningar och verksamhetsmål sätts därför också på regionnivå. 2 Uppdraget Skogssektorns konkurrenskraft är beroende av fortsatt tillgång till kompetent arbetskraft, vilket innebär att sektorn måste vara attraktiv för både kvinnor och män. För att åtgärda problemet med sned könsfördelning behöver möjligheterna till arbete för både kvinnor och män tydliggöras för ungdomar. I detta syfte finns även behov att öka intresset för skogen hos barn. Skogsstyrelsen ges därför i uppdrag att inom befintlig ram intensifiera sitt arbete som part i Skogen i skolan. Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 15 december Under 2012 har vi jobbat med en plan för hur vi ska intensifiera arbetet med Skogen i Skolan. Införandeplanen är förankrad och konkreta förberedelser inför distriktens intensifiering av arbetet med Skogen i Skolan 2013 är påbörjade. Driftsättningen av planen sker 2013 och inför detta finns Skogen i Skolan med i verksamhetsplaneringen på alla distrikt. 3 Beredning av ärendet I april presenterades ett förslag för hur vi ska intensifiera arbetet med Skogen i Skolan för Skogsstyrelsens ledningsgrupp. Förslaget antogs i stort. En arbetsgrupp under ledning av Skogsstyrelsens nationella samordnare för Skogen i Skolan, Lars-Göran Eriksson, jobbade med förslaget. Samtliga rådgivningsforum och Skogen i Skolan-ansvariga/kontaktpersoner inom Skogsstyrelsen hade möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. 2

5 Den 23 maj presenterades en övergripande plan för arbetet med Skogen i Skolan, som ska ligga till grund för verksamhetsplaneringen inför 2013, med resultat att ledningsgruppen stödjer förslaget. Projektledaren hade en dragning av projektplanen för projektbeställare Carl Appelqvist i juni. En arbetsgrupp bestående av Helen Andersson Skånes distrikt, Raymond Wide Region Svea, Caroline Brobäck Örebro distrikt, Kristin Alexandre Södra Dalarnas distrikt, Caroline Wågberg Västernorrlands distrikt och Thommy Lindqvist Skellefteå distrikt började sedan jobba med införandeplan och omarbetning av policy. På grund av Lars-Göran Erikssons tragiska bortgång tog Caroline Wågberg över projektledarrollen efter semestrarna i mitten av augusti. Införandeplanen har varit ute på en internremiss till regionerna och dokumenten har även skickats för synpunkter till alla distriktschefer och rådgivningsforum. Införandeplan och policy föredrogs för generaldirektören den 28 september och beslut togs om att planen ska ligga till grund för Skogsstyrelsens fortsatta arbete. Skogen i Skolan finns med i verksamhetsplaneringen för 2013 som alla regioner och distrikt planerar utifrån. Under hösten har vi haft en dialog med Skogen i Skolans rikskansli kring förändringarna inom Skogsstyrelsen och inom Skogen i Skolan nationellt. Den 6 november anordnade Skogen i Skolans rikskansli tillsammans med Region Mälardalen och Skogsstyrelsen ett riksmöte, där en punkt på programmet var information om innehållet i införandeplanen. Med på mötet var deltagare från alla Skogen i Skolans regioner. 4 Bakgrund Skogssektorn är starkt mansdominerad. Kvinnors möjligheter och rättigheter är inte desamma som för manliga kollegor och att det dessutom är förhållandevis få kvinnor som väljer att arbeta inom skogssektorn är självfallet inte tillfredställande ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är därför angeläget att vidta konkreta åtgärder för ökad jämställdhet. För att eleverna ska utveckla intresse och förståelse för skog som ett ekosystem och som en nationell resurs med många värden krävs en pedagogik som är anpassad för detta. I många skolor flyttas lärandet ut i skogen/naturen, bland annat i anslutning till skolornas skolskogar. Pågående forskning om skolskogar visar att SiS verksamhet i skolskogarna i vissa fall verkar kontraproduktivt ur jämställdhetssynpunkt. När ungdomar kommer upp i års ålder tenderar ungdomarna, och framför allt flickor, tappa intresset för traditionella aktiviteter i skolskogen; bygga vindskydd, hugga, bygga eldstad (Wilhelmsson m.fl., manuskript). Det är därför av stor betydelse att utomhuspedagogiken och utevistelsen i sig i högre utsträckning kan bli mer attraktiv för flickor. Det behövs en större bredd av aktiviteter för en engagerande 3

6 SiS verksamhet som utvecklar såväl flickors som pojkars intresse för skog och miljö och som även öppnar upp för möjligheten att se skogen som en eventuell framtida arbetsplats. Skogsstyrelsen har under våren 2012 fört diskussioner, både internt och med externa parter inom SiS medlemsorganisationer om hur Skogsstyrelsen med ökade insatser ska kunna bidra till en ökad jämställdhet och ett ökat intresse för skog hos barn och ungdomar. Ett förslag på inriktning presenterades för Skogsstyrelsens ledningsgrupp i april Syfte Att öka kunskapen om, intresset av och förståelsen för skogens alla värden, så som skogsbruk, miljö, hälsoeffekter och friluftsliv och att lyfta fördelarna med skogen som uterum i undervisningen. Att tydliggöra för ungdomarna de möjligheter till arbete inom skogssektorn som finns för såväl kvinnor som män och därigenom öka intresset hos ungdomar att söka sig till utbildningar inom det skogliga området. Vi har fokus på att öka intresset hos flickor för det skogliga området och i förlängningen ökad jämställdhet inom skogssektorn. Att stimulera och inspirera yngre generationer till mer vistelse i utemiljöer, och även i skogen. Detta leder i förlängningen till bättre folkhälsa och livskvalitet. 6 Intensifieringens innebörd Som grund för intensifieringen av arbetet med Skogen i Skolan har vi arbetat fram en införandeplan. Införandeplanen ger oss en tydlig strategi och ett mer enhetligt arbetssätt för arbetet med Skogen i Skolan. Vi har pekat ut prioriterade målgrupper och aktiviteter och vi lyfter frågan om jämställdhet. Vi tar ett bättre grepp om ämnesområdet och blir på så sätt effektivare i vår verksamhet. Intensifieringen innebär också att arbetet med Skogen i Skolan nu finns med och är ett prioriterat område i verksamhetsplaneringen för Skogsstyrelsens alla distrikt. Vi har avsatt resurser för detta både lokalt och nationellt. Från att ha haft ca 200 dagar i budgeten för 2012 har vi inför 2013 ca 600 dagar i budgeten. Under februari 2013 anordnar vi en uppstartsträff för de som ska arbete med Skogen i Skolan. På så sätt får vi en gemensam grund att stå på i det fortsatta arbetet. 7 Arbetet med SiS och jämställdheten Grundläggande för att öka intresset för skog är att eleverna redan tidigt får ett positivt förhållande till skog genom att vistas i den och få positiva upplevelser därifrån. Regelbunden förläggning av undervisning ute i skogen/naturen är för detta en mycket viktig plattform. För många lärare är skolskogen ett bra stöd i det arbetet. Målet med skolskogskonceptet är att sprida insikten bland lärare om hur 4

7 undervisning inom skolans alla ämnen har mycket att vinna på att lyftas ut i skogen. Fler sinnen stimuleras med bättre inlärning som följd, konfliktsituationer kan minska med det ökade utrymmet och ämnen integreras på ett naturligt sätt. Genom att tidigt under skolåren vistas i skogen väcks på ett naturligt sätt nyfikenheten kring den. Att ha en känsla för skogen och tycka om att vistas i skogen lägger grunden för senare fördjupningar inom rent skogliga kunskaper och även intresset för skogssektorn som en eventuell framtida arbetsplats. Allt arbete inom SiS ska ske på skolans villkor och i överensstämmelse med skolans läroplan. Vi måste vara medvetna om vad skolan behöver för att nå sina mål, och kunna påvisa hur skogen och naturen med fördel kan användas för att nå dit, så att den enskilde läraren känner att han/hon har mandat att bedriva undervisning utomhus. Vi bör även ha en kompetenshöjande roll beträffande kunskaper om skogen som ekosystem och alla dess värden. Hur mycket barnen är ute under skoltiden hänger på lärarna. Kostnadseffektivitet uppnås genom att satsa på lärare som nyckelgrupp, snarare än att verka direkt mot elever. SiS bör arbeta för att entusiasmera lärare och ge dem verktyg, kunskaper och motivation att bedriva en undervisning som passar alla elever i skogen. En lärare som tillämpar SiS idéer och tar med sin klass ut i skogen en gång i veckan torde nå ut med betydligt mer information och kunskap än t.ex. en skogsdag av demonstrationstyp för elever. Och framför allt blir det naturligt för eleverna att vistas ute. Skogsdagen kräver mer personella resurser och utgör mer en engångsföreteelse. 7.1 Aktiviteter för alla I de yngre stadierna tror vi att det finns lika stora skillnader mellan olika flickor som mellan flickor och pojkar. Låt barnen vara barn och låt dem i detta sammanhang slippa att stoppas in i ett fack för vad de förväntas tycka om utifrån deras kön. Det klarar resten av samhället så bra ändå. Vi satsar på att inspirera till en bredd av aktiviteter i skogen så att alla barn kan hitta någon del de gillar. Studier visar att flickor som närmar sig puberteten i större utsträckning tappar intresset för de mer traditionella aktiviteterna i skolskogen så som att bygga vindskydd, hugga, bygga eldstad (Wilhelmsson, m.fl., manuskript). Här krävs ett större kunskapsunderlag för att även få flickor upp i åldrarna att bibehålla ett intresse för skogen, vilket är viktigt för att på lång sikt kunna locka fler flickor/kvinnor till framtida studier inom det skogliga området. I ett förslag till landsbygdsdepartementet har Skogsstyrelsen föreslagit detta som ett viktigt forskningsområde för att tänka nytt kring aktiviteter i skogen. Aktiviteter för att bygga upp kunskapen kring hur man bäst fångar flickors intresse är framtagna i rapporten Utveckla insatser inom Skogen i Skolan för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området. Bland annat en rikstäckande skrivtävling på temat Min bild av skogen som riktar sig till Sveriges elever i årskurs 4-6/ mellanstadiet. Det primära syftet är att få kunskap om hur flickor och pojkar med olika bakgrund tänker om skog, deras upplevelser 5

8 av skog och hur deras intressen skiljer sig åt. Extra resurser krävs för att vi ska kunna göra verklighet att de flesta av dessa förslag. Det Skogsstyrelsen kan göra idag är att fortsatt utbilda och entusiasmera lärarna till att bedriva undervisning utomhus och att aktivt lyfta frågan om jämställdhet i våra aktiviteter mot våra målgrupper. Vi behöver informera och föra en dialog med lärare. I de högre årskurserna kan vi också ta hjälp av kvinnliga och manliga förebilder inom de olika delarna av skogssektorn för att. tydliggöra för ungdomar de möjligheter till arbete inom skogssektorn som finns för såväl kvinnor som män. För Skogsstyrelsens långsiktiga arbete med jämställdhetsfrågor och en anpassad utomhuspedagogik i skogen som stimulerar både pojkar och flickor intresse för det skogliga området krävs forskning. 7.2 Målgrupper Skogsstyrelsen ska särskilt prioritera följande målgrupper: Lärare vid grundskolor Studenter och lärare vid lärarutbildningar Studie och yrkesvägledare Skolledare 7.3 Uppgifter inom SiS som särskilt ska prioriteras Skogsstyrelsens nationella samordnare Inom ramen för SiS målsättning aktivt söka påverka utformningen av aktiviteter utifrån vår skogspolitiska uppgift genom att delta i SiS nationella styrgruppen. Inom ramen för SiS målsättning utveckla aktiviteter utifrån våra skogspolitiska mål och kopplingen till Skogsriket (jämställdhet, en attraktiv arbetsplats, ökat intresse för skog och miljö). Vara Skogsstyrelsens kontakt mot forskare inom ämnet. Samordna arbetet med att utforma övergripande mål och riktlinjer (policy) för Skogsstyrelsens arbete med SiS och tillsammans med Skogsstyrelsens samordnare inom SiS-regionerna utforma långsiktiga mål för verksamheten. Stötta SiS-regionerna genom medverkan i t.ex. uppföljning och förbättringsåtgärder, kompetensutbildning av Skogsstyrelsens personal, styrgruppsmöten, kalibreringsträffar, utformning av aktiviteter etc. Det kan innebära extra stöd till regioner utan fungerande styrgrupp eller regioner med liten verksamhet. Utformning av rutiner för ekonomi och redovisning. Förmedling av ny kunskap inom forskningen och kunskap om skolornas förutsättningar utifrån läroplanen. Stöd i form av aktuell och uppdaterad sida på intranätet. 6

9 Skogsstyrelsen inom respektive SiS-region Medverka till en effektiv organisation i samverkan med övriga parter, t.ex. bildandet av en styrgrupp i de fall det inte finns någon sådan inom SiSregionen. Representanter för Skogsstyrelsens ledning i form av distriktschef alt. ställföreträdande distriktschef och Skogsstyrelsens samordnare inom regionen bör ingå i den regionala styrgruppen. Skogsstyrelsen ska verka för att ordföranden i styrgruppen kommer från skogsnäringen, men om inte någon från skogsnäringen har möjlighet kan Skogsstyrelsen ta på sig ordförandeskapet. Aktivt driva utvecklingen av verksamheten regionalt inom SiS i dialog med övriga parter. Regionala samordnaren/ledningens representant har till uppgift att jobba för en inriktning som överensstämmer med Skogsstyrelsens prioriterade verksamheter. Verka för en ökad jämställdhet inom den skogliga sektorn, t.ex. genom att lyfta frågan i styrgruppen och jobba för att styrgruppen utbildar sig inom ämnet och tar med sig frågan till sina respektive företag. Verka för beslut om en verksamhetsplan i den regionala styrgruppen. Innehåll och omfattning av aktiviteter beslutas gemensamt i den regionala styrgruppen. Skogsstyrelsens distrikt SiS ansvarig som aktivt driver, samordnar och följer upp distriktets SiS verksamhet så att den genomförs enligt planerna. Fortbilda lärare om konceptet skolskog och utomhuspedagogik för att stimulera till utomhusaktiviteter i skogen. Utveckla och stödja konceptet skolskogen för att ge skolorna möjlighet att förlägga delar av undervisningen/lärandet ute. Medverka till en utomhuspedagogik med en bredd av aktiviteter som är tilltalande för både pojkar och flickor. Samverka med lärarutbildare och studenter i lärarutbildning. Erbjuda fortbildning/information till lärarutbildare och studenter i lärarutbildning om SiS och konceptet skolskog. Erbjuda fortbildning/information till studie- och yrkesvägledare om skogen som en attraktiv arbetsplats för båda könen. Erbjuda/medverka i utbildning av rektorer och studie- och yrkesvägledare om konceptet SiS. 7

10 Samverka/nätverka med lokala skogliga aktörer (t.ex. distriktsråd) för att lägga grund för gott lokalt samarbete som kan leda till gemensamt genomförda aktiviteter. 7.4 Uppgifter inom SiS som ska prioriteras ner Aktiviteter som riktar sig direkt mot elever prioriteras ner. Dock stänger vi inte möjligheterna helt till att medverka i den typen av aktiviteter utan kan se flera exempel där det är motiverat att vi riktar oss mot elever. Motiv för aktiviteter mot elever kan vara skogsdagar för högstadiet där vi visar på möjligheten för arbete inom skogssektorn för både män och kvinnor. Andra exempel kan vara genomförandet av aktiviteter i samverkan med näringen, som ett led i att nätverka och vidmakthålla ett gott samarbete inom SiS lokalt, eller skogsdagar där vi väger upp skogsbrukets och industrins information med andra aspekter på skog, t.ex. naturvård, kulturmiljövård och sociala värden. Egen kompetensutveckling är ytterligare ett motiv. Att genomföra, testa och träna på elever kan vara lärorikt och en bra erfarenhet för att kunna entusiasmera lärare att själva ta ut eleverna i skogen. Sammanfattningsvis kan sägas att aktiviteter med ytterligare motiv än att bara lära eleverna om skog och skogsbruk kan ingå i verksamhetsplanen. 8 Skogsstyrelsens verksamhet 2013 Eftersom SiS-regionerna jobbar och har jobbat på olika sätt samt att aktivitetsnivån skiljer sig markant mellan regionerna har Skogsstyrelsens distrikt väldigt olika grundförutsättningar när vi nu ska intensifiera vårt arbete med SiS. Den bakgrunden måste vi ha med oss i våra planer. På vissa håll blir prioriteringen att få till stånd en styrgrupp och en fungerande organisation, för att få till ett samarbete med näringen, medan det på andra håll mer handlar om att vi kliver in och gör en större insats i en redan fungerande verksamhet. För att alla distriktsansvariga och regionsamordnare ska få samma grund att stå på och få samma kunskap om inriktningen på Skogsstyrelsens intensifiering av arbetet med SiS ordnar vi en gemensam uppstartsträff. Alla inblandade behöver få information om införandeplanen och inriktningen mot jämställdhetsfrågan, vi behöver uppdateras om SiS, om konceptet skolskog, om skolans nya läroplan och om ny kunskap i ämnet och om planerna framöver. Vi behöver också diskutera Skogsstyrelsens värdegrund med koppling till vår inblandning i arbetet med SiS. Inte minst behöver vi motiveras, entusiasmeras, inspireras, träffas, nätverka och utbyta erfarenheter inför det fortsatta arbetet. 8.1 Mål med verksamheten 2013 I varje SiS-region ska finnas en fungerande styrgrupp. I styrgruppen ska vi verka för att en långsiktig plan för regionens verksamhet utarbetas. I planen ska vårt skogspolitiska mål och kopplingen till Skogsriket (jämställdhet, en attraktiv arbetsplats, ökat intresse för skog och miljö) beaktas. 8

11 Alla distrikt bör vara representerade på uppstartsträffen för intensifieringen av Skogsstyrelsens arbete med SiS. Alla personer som ska bedriva SiS-verksamhet ska genomgå kompetensutveckling. Vi behöver säkerställa att vi har tillräcklig kompetens ute i SiS-regionerna gällande SiS, konceptet skolskog, utomhuspedagogik, jämställdhet, Skogsstyrelsens värdegrund och skolans förutsättningar, som t.ex. läroplanen. Varje distrikt ska under året arbeta med någon/några av de prioriterade verksamheterna och där lyfta frågan om jämställdhet. 8.2 Uppföljning Distrikten redovisar sin verksamhet, t.ex. i form av utförda aktiviteter och antal deltagare, till regionsamordnaren, som sammanställer och redovisar till den nationella samordnaren. Rutiner och system för redovisning och uppföljning utvecklas nationellt och nyckeltal kopplat till aktiviteter där jämställdhetsfrågan lyfts tas fram. Vi kommer under 2013 att ta fram lämpliga metoder för att utvärdera effekterna av Skogen i skolan arbetet. Det kan t.ex. vara enkätundersökningar till de lärare som deltagit i våra aktiviteter. 8.3 Kommunikation Internt har beslutet om införandeplanen kommunicerats via anvisningarna för verksamhetsplaneringen och via mail till distriktscheferna inom Skogsstyrelsen. Presentationsmaterial kommer att tas fram och läggs på intranätet för Skogsstyrelsens representanter i Skogen i Skolans styrgrupper att ta med sig och informera om i styrgrupperna. En gemensam informationspunkt tas fram till de regionala sektorsråden. En uppstartsträff för Skogsstyrelsens regionsamordnare och distriktsansvariga är inplanerad under februari Arbetet koordineras av Skogsstyrelsens nationella samordnare för Skogen i Skolan och görs i tätt samarbete med Skogsstyrelsens regionala samordnare för Skogen i Skolan. 9 Budget Skogsstyrelsen finansierar verksamheten inom ramen för 1:1. Skogsstyrelsens insatser bör uppgå som lägst till 600 myndighetsdagar och bör ha som målsättning att till 2015 uppgå till minst 1000 myndighetsdagar. För 2013 fördelas medlen mellan distrikten delvis utifrån befolkningsmängd. Inför kommande år bör det tas fram en genomarbetad fördelningsnyckel, exempelvis utifrån antalet skolor, elever och förekomsten av lärarutbildning. 10 Skogsstyrelsens policy för SiS Skogsstyrelsen har sett över policyn och utformat övergripande mål och riktlinjer för arbetet med SiS utifrån nya förutsättningar. 9

12 11 Bilagor och referenser Bilaga Dokumentnamn Datum Version 1 Skogen i Skolan riskkarta H 56/2012 Policy Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan Ref.nr. Dokumentnamn, dokumentbeskrivning Datum Version 1 Dnr 2011/5611 Regleringsbrev för budgetår 2012 avseende Skogsstyrelsen Projektplan: Nystart för Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan Nulägesanalys Dnr 2011/2018 Rapport: Utveckla insatser inom Skogen i Skolan för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området 5 Wilhelmsson, B.,Ottander, C., Lidestav, G Teachers intentions with outdoor teaching in school forests: Skills and knowledge teachers want students to develop

Göran Rune Carl Appelqvist Caroline Wågberg

Göran Rune Carl Appelqvist Caroline Wågberg PROTOKOLL Nr H- 57/2012 Datum 2012-09-28 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Carl Appelqvist Caroline Wågberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Projektplan Storstadssatsning Skogen i Skolan 2016

Projektplan Storstadssatsning Skogen i Skolan 2016 Projektplan Storstadssatsning Skogen i Skolan 2016 Förord Projektet Storstadssatsning startade igång i mitten på april 2015 med att Anna Malmström rekryterades till Skogen i Skolans nationella kansli.

Läs mer

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Gemensam KVALITETSREDOVISNING Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015 2010-09-09 1 Förskoleavdelningen Inledning Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018 1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras RIKTLINJE Fritidsgårdsverksamhet Dokumentets syfte Dokumentet anger hur i Nacka ska utföras Dokumentet gäller för Utförare av som utförs på uppdrag av Nacka kommun Förutsättningar för uppdraget Utföraren

Läs mer

Ämne: Skogen i skolan 2012-03- 01 Datum: måndag den 5 mars 2012 kl. 16.08.50 Sverige Från: Foreningen_Skogen Till: Gunilla Häggström

Ämne: Skogen i skolan 2012-03- 01 Datum: måndag den 5 mars 2012 kl. 16.08.50 Sverige Från: Foreningen_Skogen Till: Gunilla Häggström måndag den 5 mars 2012 kl. 16.21.19 Sverige Ämne: Skogen i skolan 2012-03- 01 Datum: måndag den 5 mars 2012 kl. 16.08.50 Sverige Från: Foreningen_Skogen Till: Gunilla Häggström 2012-03-01 Om ditt nyhetsbrev

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Västerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen.

Västerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen. För kommande verksamhetsår, 2012-2013, föreslås att skall arbeta med huvudinriktning enligt denna verksamhetsplan. Förbundets båda kommittéer, alpint och längd, är de delar av förbundets organisation som

Läs mer

NYHETSBREV LUND MARS 2016

NYHETSBREV LUND MARS 2016 NYHETSBREV LUND MARS 2016 I detta nyhetsbrev: - Gudrun Schyman föreläste om jämställdhet - Fotboll och kärlek - Stort intresse för Ellen&Allan på årsmötet - Läxhjälpen söker frivilliga - Gör din praktik

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Pedagogiska skolgårdar

Pedagogiska skolgårdar TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-02-25 Dnr: 2013/564-BaUN-648 Barn- och ungdomsnämnden Pedagogiska skolgårdar Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen? Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsbeskrivning Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

E-strategi för Södertälje kommuns skolor E-strategi för Södertälje kommuns skolor I Södertälje finns sedan 2004 en övergripande IT-vision och strategi, e-södertälje. IT-visionen är: IT möjliggör en positiv samhällsutveckling genom skapandet av

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp Utdrag ur PM Den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2001-09-27 Reviderad 2002-09-12, 2003-11-07, 2004-05-13 Uppdaterad 2008-05-27

Läs mer

21 strategier för jämställdhet. FOTO: Elin Turesson

21 strategier för jämställdhet. FOTO: Elin Turesson 21 strategier för jämställdhet FOTO: Elin Turesson 21 strategier för jämställdhet Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby e-post: gotland@lansstyrelsen.se; telefon: 0498-29 21 00 Författare:

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

DEMOKRATINATTA. Hur gick det? DEMOKRATINATTA Tänk dig en eftermiddag/kväll med många spännande föreläsningar, möten och workshops. Tänk dig att få ställa politikerna mot väggen och berätta om vad just DU tycker ska bli bättre i Borås.

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Friluftsliv åt alla. Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB. TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012

Friluftsliv åt alla. Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB. TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012 TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012 Friluftsliv åt alla Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB Projektledare Soizick Lidström info@falukanotklubb.se 073-22 22 654

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING

VERKSAMHETSINRIKTNING VERKSAMHETSINRIKTNING OCH VERKSAMHETSPLAN fastställd av årsmötet 2013 1/10 Verksamhetsidé SkBBF representerar och tar tillvara distriktets föreningars intressen. SkBBF samverkar med SBBF och stödjer föreningarna

Läs mer

Kunskap, glädje å så lite tillväxt

Kunskap, glädje å så lite tillväxt Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i

Läs mer

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9 Datum Beteckning/ Dnr 2009-10-13 1 (12) Sida Område Fågelfors Fågelforsskolan 6-9 1. Verksamhetens förutsättningar Skolan är en treparallellig 6-9- skola. Klasser och personal är indelade i två arbetslag,

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och

Läs mer

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Aspero Friskolor Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 Handläggare Karita Jeansson/Helen Nilsson JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för personal och elever/studerande inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Antagen av styrelsen 120327 Sida 2 av 14 1. Bakgrund Kalmarsunds

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem Ansvariga för planen Susanne Berndtros, rektor Likabehandlingsgruppen

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning 2013-2016 mellan Ängelholms kommun och Statens skolverk Bakgrund Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ansvara för utvecklingsinsatser

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Internationell strategi för Växjö kommun

Internationell strategi för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2013-10-15 Internationell strategi för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Internationell strategi för Växjö kommun

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3. 1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget

Läs mer