Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Transkript

1 1 (1) Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker Deltagare: Jenny Ameziane Tomas Areslätt Peter Ask Tony Axelsson Hasse Bengtsson Markus Boxe Ann-Cathrine Carlsson Anders Ehrenström Henrik Holmberg Bengt KR Johansson Anders Meijer Annika Nilsson Torbjörn Rydå Claes Ström Birgitta Warodell Heidi Vassi Länsstyrelsen i Jönköpings län Sveaskog VIDA LRF, Sydost Sydved Södra Skogstyrelsen, distrikt Jönköping, Värnamo Leader Linné Länsstyrelsen i Västra Götalands län Heidi Vassi, länsantikvarie Kronoberg Kort introduktion och bakgrund. Länsstyrelsens regeringsuppdrag, Länsstyrelsen arbetar utifrån en kulturmiljöstrategi. I den ingår fokusområden och målsättningar t.ex. att skogslandskapet ska brukas utan att skada dess kulturmiljöer. Viktigt att sprida information om kulturmiljöer och föra dialog med skogsbruket. Sydlänssamarbete mellan länsstyrelserna i Kronoberg, Jönköping, Östergötland, Skåne, Blekinge och Kalmar för ökad samsyn mellan myndigheterna. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Jenny Ameziane

2 2 (5) Jenny Ameziane, projektledare Presenterade bakgrunden till projektet Skogens kulturarv fokus på fossil åker samt projektplan. Miljömål Levande skogar, delmål 3 att inte skada kulturmiljöer. Detta har vi inte nått upp till. Uppföljningar görs av Länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet för fornlämningar, Skogsstyrelsen för kulturlämningar i den s.k. Polytaxen. Fr.o.m ska istället s.k. Kulturpolytax genomföras som ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har genomfört ett EU-projekt , Kompetensutveckling ökad hänsyn till kulturmiljövärden i skogsbruket för yrkesverksamma i skogsbruket och skogsägare. Bland annat genomfördes kurser och utbildningar för ca 1300 personer. De problem och utmaningar vi står inför är t.ex. bristande kunskap och kommunikation, behov av bättre traktdirektiv, olika kunskapsunderlag i länen, olika rutiner och resurser på länsstyrelserna mm. Genomgång av projektplan Projektets övergripande mål - verka för ett hållbart skogsbruk, där skogen fortsatt kan brukas utan att skogens kulturarv skadas. Öka kunskapen om kulturmiljövärden i skogsmark, särskild fokus på fossil åker Verka för/uppmuntra utveckling av skonsamma metoder, anpassning/ specialisering av maskiner Enhetliga rutiner Skapa nya nätverk mellan skogsbruket, myndigheter och skogsägare Utveckling av tidigare projekt - samverkan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och skogsbruket Använda aktuella objekt där skogsbruksåtgärder planeras i anslutning till olika kulturmiljöer Målgrupper Skogsägare och yrkesverksamma inom skogsbruket, hela kedjan av skogsbrukets aktörer från planering till plantering Tjänstemän som arbetar med skogliga frågor Elever och lärare på skogliga utbildningar

3 3 (5) Geografiskt område Leader Linné = Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhult. Innehåll Samverkan och samsyn kring skogliga åtgärder i anslutning till olika kulturmiljöer Fältseminarier, 2 st Skonsamma markberedningsmetoder Komplexa fornlämningsmiljöer fossil åker Minst 15 fältkurser Medverkan på andra arenor Medverkan på vetenskapligt seminarium om fossil åker Genomförs av Projektägare LST Kronoberg Samverkan mellan länsstyrelserna i Kronoberg och Jönköping, Skogsstyrelsen distrikt Kronoberg och Jönköping och skogsbrukets aktörer Genomförandeplan-tidsplan Projektledning Hela projekttiden Uppstarts- och avslutningsseminarium 2/ våren 2013 Fältseminarier Vår höst 2012 Kurser/utbildningar Vår 2012 vår 2013 Slutrapport Klar vid projektslut I projektet planeras ett slutseminarium och det kommer att hållas på residenset som ett strategiskt samtal. Spridning av resultat Via medverkande organisationer, webben Nyhetsbrev LST Landsbygd i Kronoberg Förvetet i Jkpg län Skogseko Skogsbrukets egna tidningar Skogen Land Slutrapport m.m.

4 4 (5) Mycket viktigt att vi sprider information om projektet. LST har tagit fram en enkel kommunikationsplan. Annika Nilsson, Leader Linné Informerade om tids- och kostnadsredovisning i projektet. Alla som lägger tid i projektet ska fylla i alla timmar i en projektdagbok. Kostnader för maskiner i projektet ska särredovisas. Leader Linné-loggan måste vara med på allt material i projektet. Markus Boxe, handläggare LST Kronoberg Informerade om FURAprojektet. För Kronobergs västra del innebär det att LST inte tar beslut om fornlämningar, utan Skogsstyrelsen skickar i samband med avverkningsanmälan ut information med konkreta råd. Projektet ska utvärderas. För östra delen av länet skickas däremot beslut om fornlämningar. Synpunkter förmedlades om att skogsbruket behöver få mer återkoppling på länsstyrelsens beslut. Hasse Bengtsson, distriktschef Skogsstyrelsen Kronoberg Informerade om En dörr in, som är ett regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen har i uppdrag tillsammans med några länsstyrelser. Det finns tre rapporter levererade till regeringen för betänkande. Markägaren ska kunna vända sig till en myndighet som sedan ser till att ärendet slussas vidare. En del i projektet handlar om att skapa en gemensam nationell databas för skogsbruket. Tony Axelsson, certifieringsansvarig VIDA Gick igenom de certifieringskrav som gäller. Entreprenörer och anställda utbildas i grönt körkort. Målsättning att öka kunskapen och minska skadorna. Viktigt att alla hjälps åt för att få entreprenörer att delta i det här projektets utbildningar. Moderna maskiner har tillgång till digital teknik. Bra om LST skickar med shapefiler tillsammans med sina beslut, som t.ex. visar ytor där man ej får markbereda etc. Gruppdiskussioner 1. Förslag på innehåll i de två kommande fältseminarierna 2. Förväntningar på projektet 3. Hur bidrar din organisation med kompetens och resurser? Gruppdiskussioner, sammanfattning 1. Förslag på innehåll i de två kommande fältseminarierna

5 5 (5) Hela processen bör belysas men särskilt markberedningen Diskussioner kring fornlämningsområdens storlek, exempel när man varit för nära en fornlämning Ris, hur ska det hanteras? Hur hanteras askåterföring i fornlämningsmiljöer? Grönrisplantering bör lyftas samt hanteringen av plantorna, har gått bra förr Tydliga och bra förslag på vad man kan göra vid avverkning/föryngring i olika kulturmiljöer Avverkningsplanering, hur hanteras detta? Hur följer man upp och återkopplar åtgärder som redan är utförda? Fokus på lösningarna Lyft fram goda exempel istället för där skada skett 2. Förväntningar på projektet Få en bättre samsyn mellan olika myndigheter och skogsbruket Att få till en dialog för lärandeprocess Att korta handläggningstider Lyfta fram teknikförbättringar Utbildningar av maskinförare Större tydlighet förväntas Att goda exempel lyfts fram Kunskapen om fornlämningarna förmedlas Genom att förstå varandras villkor och diskutera kan förändring ske 3. Hur bidrar din organisation med kompetens och resurser? Alla bidrar med personalresurser och maskintid Olika kompetenser hos myndigheterna och näringen Alla bidrar med att hitta bra fältobjekt för fältseminarier och kurser Synliggöra olika metoder t.ex. för skonsammare markberedning Antecknat av Birgitta Warodell och Jenny Ameziane