Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018
|
|
- Lisbeth Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018
2 gå till menti.com knappa in kod
3
4 Kolflöden skogen och klimatet
5 Kolflöden skogen och klimatet ( ) Source: W. Kurz presentation at KSLA 12 March 2018
6 Kolflöden och potential för skogsbruk Människans klimatpåverkan Fossila utsläpp LULUCF utsläpp Kolsänka i skog & mark Primärproduktion på land Skogsbruk Virkesuttag av vilket industriellt virke av vilket export?? Gt C/år (globalt)
7 The new global assessments and the forest Like the blind men, global forest assessment research fails to provide a unified picture.
8 Tydligt positiv trend i FAO s världsskogsinventering (och verkligheten ligger förmodligen före rapporterna)
9 Även Sveriges skogar växer på många sätt Virkesförråd , volym Gammal skog , areal Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsdata 2018
10
11 Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer!
12 Något om min resa Jägmästare 1987 Nationella skogsprogram, Kenya, Pakistan, Filippinerna Skog Dr 1995 Geographic information for forestry planning AssiDomän operativa planeringssystem FAO, Rom Chef världskogsinventeringen Globalt statistikansvar Skogsskötselchef Planted Forests, Fire management, National forest monitoring, Criteria & Indicators Direktör Climate Change, Energy & Tenure UN-REDD Programme, Climate-smart agriculture, Bioenergy, Land tenure governance CIFOR, Indonesien Generaldirektör Forestry and the SDGs, Global Landscapes Forum
13 CIFOR Center for International Forestry Research established in an international organization with a global reach Center without walls Landscapes without boundaries SDG s without silos
14 Mellanstatliga processer och skogen Skogsfrågorna splittrade och domineras av UNFCCC (klimat) och CBD (biodiversitet) Länderna har avtalat om handlingsplaner, huvudsakligen om bevarandeaspekter Påverkar i hög grad Sveriges politik (liksom medverkandet i förhandlingarna) Vad kan skogsnäringen förvänta sig för stöd? UNFF UN forest strategy efter många år. Relaterar till SDGs. Inte mycket om skogsnäringen FAO traditionellt mer skogsnäring, men stagnerat och oprioriterat. Släpper inte in icke-statliga intressen. COFO bara rådgivande. Forestry=4% samt glidning mot naturvård (REDD+) REDD+ och 23 mdr NOK har format skogsagendan internationellt, knutit den till klimatet och gett naturvården nästan allt utrymme (var är + et?). New York Declaration on Forests 2014 (only deforestation + climate) Till och med WEF prioriterar skydd av skogen (Zero-deforestation) World Bank något bättre, men finansieringen från länderna motiveras mest av miljö och klimatskäl Regionala processer (eg Forest Europe) är inte mycket att luta sig mot UN Global Compact är inte så dynamiskt och hanteras av UN member states EU processer, kanske Stort behov för skogsnäringen att synas mer och påverka processerna!
15
16 Vi har i alla fall bestämt oss för Agenda 2030!
17 ..och då måste vi se bortom den egna lådan!
18 Forestry and the SDG s from CIFOR/Daju Resosudarmo s presentation to UN General Assembly Feb 2014 Food, nutrition and health Water Energy Housing Livelihoods and employment Climate change adaptation and mitigation Biodiversity conservation Resilience and safety nets
19 Bättre hälsa och nutrition med säkert dricksvatten the case of Jakarta (skogen fixar detta också!)
20 Är bioekonomikonceptet för smalt? Bioekonomi à la Sverige
21 Skogsnäringens (potentiella) värdeskapande för alla SDGs (exempel)
22 Reframed and redefined
23 Trots det. Negativ syn på skogsnäringen består. Särskilt internationellt.
24 Greenpeace variant av skogsnäringens (bristande) klimatnytta. Enligt The Economist är bioenergi dirtier than coal
25 Även FN-organ driver negativa budskap om skogsbruk. Populärmedia som National Geographic är mycket inflytelserika. (och det här är naturligtvis inte avskogning)
26 slutligen Några positiva perspektiv.
27 Problem Opportunity!
28 Bad Godesberg Rhine valley, Germany ca Think long-term.
29 This is not only a chain saw. It is also a value-chain saw.
30 A well harvested tree is not a loss. It is a gain in renewable materials and sustainable landscapes
31 Uppsamling / Sammanfattning Skogen växer mer än vad vi förleds att tro Men det cirkulerar många alternativa fakta Internationellt har skogen varit i miljöhörnan de senaste decennierna Särskilt den delen av miljöhörnan som handlar om det globala klimatet Lokalsamhällets sociala och ekonomiska värden av skogen syns dåligt Domedagsscenarier driver agendan (och finansiering av marknaden för internationella aktörer) Agenda 2030 och SDGs är en stor möjlighet för skogsbruk och skogsnäring Men helhetssyn är svårt att hantera i politik och media Det är svårt att hålla flera (17) bollar i luften Globala mål tillåts dominera över lokala behov Nya perspektiv är svåra att sälja in Vem bryr sig på riktigt? (= Vem är accountable?)
Hur kan svensk skogsna ring bidra till de globala ma len och ha llbar utveckling? Peter Holmgren 27 november 2018
Hur kan svensk skogsna ring bidra till de globala ma len och ha llbar utveckling? Peter Holmgren 27 november 2018 Hur kan svensk de globala skogsna ring ma len bidra till svensk de globala skogsna ring
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan
Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Implication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU
Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25
Globala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Visst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
På väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att
FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL
FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL Madelene Ostwald Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV - Chalmers/GU) på fysisk resursteori
SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
HÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA. Andreas Gyllenhammar
HÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA Andreas Gyllenhammar KLIMATSMART VÅRD - UTSLÄPP MOT KÄRNVERKSAMHET? MITT BIDRAG Hållbar vård? Lägesrapport klimat Digitalisering, smarta städer och
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling. 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt Formas uppdrag Identifierar forskningsbehov och finansierar forskning och utveckling Främjar nyttiggörande av
Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut?
Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut? Globala skogliga mål Skogens tillstånd tå FRA 2010 Vad kan vi göra åt ohållbarheten? Jan Heino, ledande skogsspecialist Jord- och skogsbruksministeriet
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm
SNOWMAN NETWORK. Nätverksmedlemmar som har bidragit:
SNOWMAN NETWORK Nätverksmedlemmar som har bidragit: Ingrid van Reijsen, SKB, NL ordf Nadine Dueso, ADEME, FR (koordinator call 3) Kerstin Jansbo, NV Sphie van der Bulck, OVAM, BE Harry Vermeulen, SKB,
UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)
Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi
Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Finland har under sitt ordförandeskap inlett ett treårigt (2016-2018) prioritetsprojekt med målet att bereda och
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU
v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
SLU och internationalisering. #slu40
SLU och internationalisering #slu40 Engagemang för global utveckling Strategi Vetenskap för global utveckling, 2010 Enhet SLU Global, 2011 Tvärvetenskap, samverkan och policyrelevans genom strategiska
Vad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas
EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första
Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns
Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Möte Nr.4 Datum, tid: 14 April Plats: Landsbygdsdepartementet, Fredsgatan 8, Stockholm, Sverige
NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.4 Datum, tid: 14 April 2011 10.00-16.00 Plats: Landsbygdsdepartementet, Fredsgatan 8, Stockholm, Sverige Närvarande: Finland Mari Rusanen (MR) Ordförande, Jordbruk/skog
Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl
Marknadens och konsumenternas krav på skogsbruket Lena Dahl Global Environment, Tetra Pak Tetra Pak startade t 1951 Vår förpackningsportfölj 158 miljarder förpackningar levererades 2010 Tetra Gemina Tetra
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
Miljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se
Den svenska REDD+ satsningen
Den svenska REDD+ satsningen Sidas utvecklingssamarbete med relevans för REDD+ Kerstin Jonsson Cissé, ämnesansvarig skogsfrågor Nov 2011 KSLA Risker och utmaningar: Dream or Nightmare (James Mayers IIED
2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet
2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet Karin Lexén Stockholm International Water Institute 2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet 2015 är ett viktigt år för flera beslutsprocesser
Jord & mark - Vad pågår inom EU?
"On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial resistance, soil-borne diseases, contamination, nutrition and human health."
WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten
WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten 2017-10-06 JPI WATER WATERWORKS2017 Mats Svensson 1 Hej EU Joint Programming Initiative Det övergripande syftet med den JPI:er, gemensam programplanering,
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen
Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event
Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH
Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH viveka.palm@scb.se En bred agenda Universell 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+
Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+ Madelene Ostwald Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) i Norrköping och forskningsledare FOCALI KSLA 18 november 2010 Faktorer för ett framgångsrikt
Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!
Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Tomas Thuresson The Norwegian Forestry Group (NFG) tomas.thuresson@norskog.no +47 90112080 Members of NFG The Norwegian State Forest and Land Corporation
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
FSC utifrån. FSC Sverige årsmöte 14 maj Margareta Renström, Senior rådgivare Marknadsförändringar Världsnaturfonden. Karine Aigner/WWF-US
FSC utifrån FSC Sverige årsmöte 14 maj 2019 Margareta Renström, Senior rådgivare Marknadsförändringar Världsnaturfonden Karine Aigner/WWF-US Agenda 1. 2. Acountability Framework initiativ (AFi) HÅLLBAR
FRÅN ORD TILL HANDLING HÅLLBARHETSLEDNINGSSYSTEM FÖR SOCIAL ACCEPTANS. Helena Ranängen
FRÅN ORD TILL HANDLING HÅLLBARHETSLEDNINGSSYSTEM FÖR SOCIAL ACCEPTANS Helena Ranängen BAKGRUND Ökat tryck från intressenter Social licens att bedriva verksamhet Corporate social responsibility (CSR) Traditionella
HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion
Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes
Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till
VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI
VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen
Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall
Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer
Yttrande angående Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram
BESLUT 1 (7) Datum Avdelningen för forskning och innovation Enheten för hållbar bioenergi Anna Lundborg 016-544 21 10 anna.lundborg@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2016-09-12 N2015/2214/sk Näringsdepartementet
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri. Helena Ranängen
Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri Helena Ranängen Helena Ranängen Kvalitetsteknik och management Forskningsområde CSR i gruvindustrin Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017
SAMVERKAN FÖR EFFEKTIVARE TRANSPORTER - DAGENS UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER. ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017 UNCLASSIFIED (PUBLIC) Our bold long-term mission
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development
Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa Activities in Western Sweden for Sustainable Development Finansiärerna av GAME:s projektresurs under 2013 är: Västra Götalandsregionens Miljönämnd Göteborgs
Global Carbon Law Pathway to Paris
Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University
Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode
Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle Resultat och plan Jenny Gode IVL Svenska Miljöinstitutet 8/3-2018 FÖRSLAG: Hållbarhetsanalyser i NEPP Analys av FN:s hållbarhetsmål (SDG) ur ett nordiskt energisystemperspektiv
8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen
KVA 2015 GENETISKA RESURSER - Bevarande och utnyttjande Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen KVA 2015 GENETISK DIVERSITET av betydelse för framtiden Många arter visar en extrem
EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen
EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv LULUCF-förordningen Skogsindustrin och bioenergisektorn bildar ett kluster Million m 3 fub Export 0,7 Import 7,8 Sågtimmer 36,3 Sågade
Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Klimat, hälsa och hållbar sjukvård Sjukhusläkarna Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset 21/11/2018 Sjuksköterskedagarna Bilden av klimatförändringar? https://www.nytimes.com/2017/08/29/world/asia/floods-south-asia-indiabangladesh-nepal-houston.html
1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?
Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur
Hållbarhet när då? Möjligheter för Blekinge? Dr. Henrik Ny, BTH Energiting Sydost, Ronneby, 3 november 2010
Hållbarhet när då? Möjligheter för Blekinge?, BTH Energiting Sydost, Ronneby, 3 november 2010 2 Agenda Dagens klimat- och överlevnadsproblem? Politiska och affärsmässiga utmaningen? Regional planering
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten
Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad Johan Struwe Folkhälsomyndigheten Sid Transplantationer Transplantationer Stor kirurgi Lunginflammation Förlossningsvård Cancer behandling Tyfoid
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development
MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F
GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel
Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU
19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.
Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost
REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling Hans Gulliksson, Energikontor Sydost 1 EU-program med anknytning till bioenergi IEE Intelligent Energy Europe programme
Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy
Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november
Bioenergiens rolle i Europa og Sverige Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november Global energy system Share of renewables in final energy (in %) 18.4% The share of renewables has increased
Olika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial
12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Energieffektiviseringar Stora Enso
Energieffektiviseringar Stora Enso Så här gör vi. Tillväxt Skövde 20160426 Stora Enso i korthet Ledande global leverantör av förnybara lösningar Cirka 26 000 medarbetare i över 35 länder Omsättning 2015:
Klimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA
VERKSAMHETSIDÉ SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Från Gröna till Hållbara Obligationer
Social Responsibility Day 2016 27 oktober 2016 Rutger Källén Chief Financial Officer Hemsö Rikard Nyhren Teknikchef Hemsö Tobias Lindbergh Head of Sustainable Finance Debt Capital Markets Från Gröna till
HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10
Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång
Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång Mattias Hjerpe Föreståndare, Centrum för klimatpolitisk forskning CSPR: en forskningsmiljö med känselspröt En forskningsmiljö
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar
Praktikplatser 2016 2017 Vi-skogens Internationella Praktikantprogram
Kenya... 1. Kommunikation Digital content development...2 2. Organisationsutveckling Partnerorganisationer...2 3. Organisationsutveckling Farm Enterprise Development...3 4. Utvärdering och produktion av
SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA
SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA sca Om du vill veta mer om SCA och vårt arbete sca.com Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs livscykel