Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång"

Jörgen Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång Mattias Hjerpe Föreståndare, Centrum för klimatpolitisk forskning

2 CSPR: en forskningsmiljö med känselspröt

3 En forskningsmiljö med känselspröt Klimatanpassning

4 Climate change frames and frame formation Exemplet hur klimatförändringar kommuniceras inom jordbruket Hur skapar bönder mening om en så komplex fråga som att anpassa sig till klimatförändringar? Behov av bredare ramar än utsläppsminskning för att skapa omställningskraft. (Asplund, 2014) Climate change frames and frame formation - an analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector Therese Asplund

5 En forskningsmiljö med känselspröt Klimatvisualisering

6 VisAdaptTM

7 En forskningsmiljö med känselspröt Internationella klimatförhandlingar

8 7000 enkäter Rio+20

9 En forskningsmiljö med känselspröt Klimat och skog

10 Exemplet konsumtionsbaserad utsläppsstatistik och kolläckage Metodutveckling för att kvantifiera läckage från skogssektorn: Förstå länken mellan t.ex. EU:s direktiv för förnyelsebar energi och förändringar i markanvändning som orsakar utsläpp utanför EU. (Henders, 2014)

11 Vad tror vi på CSPR är på gång inför Paris? Grunden till klimatproblemet - utmaningarna Klimatförhandlingarna INDC ICI Två skogsspaningar

21 Tre modeller för ett framtida avtal Kontraktsmodellen Den preskriptiva modellen Den stödjande modellen

22 Principer för länders klimatåtaganden ( )

23 Tre modeller för ett framtida avtal Kontraktsmodellen Den preskriptiva modellen Den stödjande modellen

24 INDC: Intended Nationally Determined Contributions Handlar om vilka bidrag länderna ska göra. En knäckfråga för Parisavtalet. Ett beslut om INDC ska vara på plats i Lima.

25 Mitigering Anpassning Finansiering Mitigering Anpassning Mitigering Finansie ring Tekniköverföring Tekniköverföring Anpassning Teknik-överföring Finansiering

26 NAMA objectives: Mean values for A1 and NA1 negotiators Developing country mitigation 7,0 Internationally defined development goals 6,0 5,0 4,0 Transfer of finance 3,0 Annex 1 Nationally defined SD goals Transfer of technology Non-Annex1 R&D in developing countries

27 INDC: Intended Nationally Determined Contributions Två förslag på hur man ska förhandla vidare: 1. Förhandlingsledarna bestämmer gemensam utgångspunkt. Ländernas inskick baseras sedan på det. 2. Förhandlingsledarna tar fram gemensam utgångspunkt baserat på ländernas inskick. Det ska bli mycket spännande att se hur ländernas bidrag ska utformas!

28 Var kommer utsläppen från? Människor deltar i ekonomiska aktiviteter som använder energi som släpper ut växthusgaser

29 Hur hanteras klimatförändringarna mest effektivt? Population Lifestyle New economic models Government regulation Market mechanisms Technology 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1: Disagree strongly : Agree strongly

30 Major emitters cap Temp goal A1 collective cap NAMA Tech policy Tech invest target Carbon markets Voluntary mit Hur skall utsläppen minskas i ett framtida avtal? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

31 Kilar för att sluta utsläppsgapet Löften idag (1 Gt) B-a-u (56 Gt) Löftenas gräns (6 Gt)

32 Kilarna = ICI, International Cooperative Initiatives Klimatförhandlingarna är omsprungna av nationella, regionala, lokala initiativ drivna av en rad olika aktörer det händer men inte i FN-förhandlingarna. ICI återfinns i det andra förhandlingsspåret under Durban-plattformen (ADP). Sektorskilar Aktörskilar (Nordiska ministerrådets rapport 2014) Totalt bedöms kilarna kunna ge den ytterligare minskning som krävs för att nå 44 Gt år 2020!

33 Exempel på ICI-kilar Sektorskilar Lyft förnyelsebara energikällor (sol & vind) Energieffektivisering (kyla & värma byggnader, förbud mot glödlampor, el-apparatur, bil & lastbil, sjöfart) Reformera stöd till fossila bränslen Minskad avskogning Kortlivade klimatgaser Flourerade växthusgaser Aktörskilar 1000 största företagen Minska utsläppen i producentkedjorna Gröna finansinstitutioner Städer

34 Låt oss titta närmare på er ICIkil: Minskad avskogning

35 Hinder för att skala upp initiativ kring Minskad avskogning Bristfällig samverkan mellan privata och offentliga aktörer Metoder saknas (referensnivåer, övervakning, rapportering, verifiering) Skogsdata saknas Bristfällig kunskap om avskogningens drivkrafter Bristfälliga institutionella ramverk För lite investeringskapital

36 Hur snabbar man på initiativen kring Minskad avskogning Inte kolpriset kommer inte att ge intäkter i närtid Regional ansats tillsammans med finansieringsmekanismer Vad tror ni behövs? Vad är er roll i detta? Lansering av en ny kil? Lyfta biomassa?

37 Skogsspaning 1: Avskogningsfrågan är fortfarande stor. Kunskapen blir allt mer diversifierad Inom politiken så har just avskogningsfrågan blivit mycket mer än kol: rättigheter, urbefolkning, biologisk mångfald, governance, etc.

38 Skogsspaning 2: Intresset för träd utanför skogen växer Landskapsansatser, intensifiering, rehabilitering, integrerade skogs- och jordbrukssystem, resiliens. Fokus på både kol och klimat, men också inom resiliens, ekosystemtjänster och matsäkerhet. Anpassning och utsläppsminskning möts här mer naturligt än i vanlig skog.

39 Tack för mig!

Relevanta dokument

FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL

FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL Madelene Ostwald Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV - Chalmers/GU) på fysisk resursteori