154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/ REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Miljöstrateg/ekolog Åsa Abrahamssons yttrande antas som sitt eget och skickas till Miljö- och energidepartementet. 2. Beslutet ska justeras omedelbart. Ärendebeskrivning Bakgrund Höörs kommun har beretts tillfälle att lämna yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, inklusive långsiktigt klimatmål. Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 10 juni Regeringen vill ha synpunkter på förslagen i delbetänkandet. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara medan remissen för övriga instanser innebär en inbjudan att lämna synpunkter. Sammanfattning av delbetänkandet Miljömålsberedningen fick i december 2014 i uppdrag av regeringen att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Betänkandet som nu sänts ut på remiss hanterar den första delen av uppdraget, det klimatpolitiska ramverket. Resterande del av uppdraget ska lämnas senast 1 juni Miljömålsberedningen bedömer att historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring som medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader krävs snabb omställning till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. En hållbar klimatpolitik har ambitiösa mål, ett strukturerat och ambitiöst arbetssätt och välutformade styrmedel. Sverige har goda förutsättningar att minska de nationella utsläppen av växthusgaser och kan därför anta långtgående och ambitiösa klimatmål och fortsätta vara en internationell förebild. Miljömålsberedningen föreslår i sitt betänkande ett klimatpolitiskt ramverk som består av - Ett långsiktigt mål för år Justerande Utdragsbestyrkande

2 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT - En målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen (redovisas i nästa betänkande). - Former för regeringens planering och uppföljning av politiken för att uppnå de uppsatta målen. - Periodiska redovisningar till riksdagen. - Ett klimatpolitiskt råd med uppgift att som oberoende och självständigt expertorgan, granska den förda politiken. Det långsiktiga målet innebär att senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Målet är en tidigareläggning och en precisering av den tidigare visionen om netto-noll-utsläpp till Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium vara minst 85 procent lägre än utsläppen För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid räknas som en åtgärd. Miljömålsberedningen föreslår att det klimatpolitiska ramverket kompletteras med en klimatlag. Detta stärker förutsättningarna för regeringen att bedriva ett fortsatt effektivt klimatpolitiskt arbete. Klimatlagen föreslås innehålla bestämmelser om vad det klimatpolitiska arbetet ska syfta till, om att arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål beslutat av riksdagen, om hur regeringen ska planera och följa upp det klimatpolitiska arbetet och om vilken information som ska lämnas till riksdagen. Sverige har stora och unika möjligheter att försörja sig med förnybar energi som inte orsakar utsläpp av fossila växthusgaser. Områden som lyfts fram som särskilt utmanande att arbeta med är transport- och jordbrukssektorerna samt basindustrin. Minskad användning av fossila energikällor måste ske parallellt med bibehållen konkurrensförmåga. För Höörs kommuns del är det också transportsektorn som står för den stora andelen fossila växthusgaser. Synpunkter Höörs kommun ställer sig positiv till Miljömålsberedningens förslag inklusive en klimatlag och långsiktigt klimatmål, men vill även framföra följande synpunkter. Målbana med etappmål saknas i delbetänkandet Det långsiktiga målet till 2045 är svårt att värdera till fullo då målbanan med etappmål redovisas först i nästa delbetänkande. Först när delmålen är satta kan man bedöma och utvärdera målets ambition. Kommunens roll är oklar Det saknas tydliga förslag om vilken roll kommuner och andra lokala och regionala aktörer förväntas, ska eller bör åta sig. Erfarenheterna från de senaste internationella klimatmötena visar att det är på kommunal och regional nivå en stor del av handlingskraften finns. I beredningens uppdrag (enligt tilläggsdirektivet 18 december 2014) beskrivs att: En stor del av det nationella klimatarbetet kommer att behöva genomföras lokalt och regionalt. Beredningen ska därför föreslå hur den offentliga sektorns roll i klimatarbetet kan samordnas och stärkas såväl på nationell som på regional och kommunal nivå. I liggande delbetänkande redovisas inga sådana förslag. Justerande Utdragsbestyrkande

3 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Redovisning och uppföljning Det anges i förslaget att klimatårsredovisningar till riksdagen ska ingå i budgetpropositionen. Kommuner och regioner har länge arbetat med att redovisa nyckeltal och statistik som redovisar klimat- och miljöpåverkan. Det är en fördel om gemensamma ritlinjer för uppföljning kan tas fram så att jämförelser mellan kommuner underlättas. I detta sammanhang blir det viktigt att hitta verktyg för att även kunna redovisa konsumtionsbaserade utsläpp. Yrkanden Stefan Lissmark (S) föreslår att beslutet ska justeras omedelbart efter beslut i kommunstyrelsen. Susanne Asserfors (S), Fredrik Hanell (MP) och Christer Olsson (M) ställer sig bakom förslaget. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag och ett tilläggsyrkande från Stefan Lissmark (S). Ordföranden frågar kommunstyrelsens arbetsutskott om förslagen kan bifallas och finner att så sker. Beslutsunderlag 1. Yttrande från miljöstrateg/ekolog Åsa Abrahamsson Remissmissiv, Sammanfattning, 6 sidor Justerande Utdragsbestyrkande

4

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2016/148 1 (3) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande i enlighet med denna tjänsteskrivelse. Ärendebeskrivning Bakgrund Höörs kommun har beretts tillfälle att lämna yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, inklusive långsiktigt klimatmål. Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 10 juni Regeringen vill ha synpunkter på förslagen i delbetänkandet. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara medan remissen för övriga instanser innebär en inbjudan att lämna synpunkter. Sammanfattning av delbetänkandet Miljömålsberedningen fick i december 2014 i uppdrag av regeringen att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Betänkandet som nu sänts ut på remiss hanterar den första delen av uppdraget, det klimatpolitiska ramverket. Resterande del av uppdraget ska lämnas senast 1 juni Miljömålsberedningen bedömer att historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring som medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader krävs snabb omställning till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. En hållbar klimatpolitik har ambitiösa mål, ett strukturerat och ambitiöst arbetssätt och välutformade styrmedel. Sverige har goda förutsättningar att minska de nationella utsläppen av växthusgaser och kan därför anta långtgående och ambitiösa klimatmål och fortsätta vara en internationell förebild. Miljömålsberedningen föreslår i sitt betänkande ett klimatpolitiskt ramverk som består av Höörs kommun: Box Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: Fax: kommun@hoor.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2016/148 2 (3) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Ett långsiktigt mål för år 2045 En målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen (redovisas i nästa betänkande) Former för regeringens planering och uppföljning av politiken för att uppnå de uppsatta målen Periodiska redovisningar till riksdagen Ett klimatpolitiskt råd med uppgift att som oberoende och självständigt expertorgan, granska den förda politiken. Det långsiktiga målet innebär att senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Målet är en tidigareläggning och en precisering av den tidigare visionen om netto-noll-utsläpp till Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium vara minst 85 procent lägre än utsläppen För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid räknas som en åtgärd. Miljömålsberedningen föreslår att det klimatpolitiska ramverket kompletteras med en klimatlag. Detta stärker förutsättningarna för regeringen att bedriva ett fortsatt effektivt klimatpolitiskt arbete. Klimatlagen föreslås innehålla bestämmelser om vad det klimatpolitiska arbetet ska syfta till, om att arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål beslutat av riksdagen, om hur regeringen ska planera och följa upp det klimatpolitiska arbetet och om vilken information som ska lämnas till riksdagen. Sverige har stora och unika möjligheter att försörja sig med förnybar energi som inte orsakar utsläpp av fossila växthusgaser. Områden som lyfts fram som särskilt utmanande att arbeta med är transport- och jordbrukssektorerna samt basindustrin. Minskad användning av fossila energikällor måste ske parallellt med bibehållen konkurrensförmåga. För Höörs kommuns del är det också transportsektorn som står för den stora andelen fossila växthusgaser. Synpunkter Höörs kommun ställer sig positiv till Miljömålsberedningens förslag inklusive en klimatlag och långsiktigt klimatmål, men vill även framföra följande synpunkter. Målbana med etappmål saknas i delbetänkandet Det långsiktiga målet till 2045 är svårt att värdera till fullo då målbanan med etappmål redovisas först i nästa delbetänkande. Först när delmålen är satta kan man bedöma och utvärdera målets ambition. Kommunens roll är oklar Det saknas tydliga förslag om vilken roll kommuner och andra lokala och regionala aktörer förväntas, ska eller bör åta sig. Erfarenheterna från de senaste internationella klimatmötena visar att det är på kommunal och regional nivå en stor del av handlingskraften finns. I beredningens uppdrag (enligt tilläggsdirektivet 18 december 2014) beskrivs att: En stor del av det nationella klimatarbetet kommer att behöva genomföras lokalt och regionalt. Beredningen ska därför föreslå hur den offentliga

7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2016/148 3 (3) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten sektorns roll i klimatarbetet kan samordnas och stärkas såväl på nationell som på regional och kommunal nivå. I liggande delbetänkande redovisas inga sådana förslag. Redovisning och uppföljning Det anges i förslaget att klimatårsredovisningar till riksdagen ska ingå i budgetpropositionen. Kommuner och regioner har länge arbetat med att redovisa nyckeltal och statistik som redovisar klimat- och miljöpåverkan. Det är en fördel om gemensamma ritlinjer för uppföljning kan tas fram så att jämförelser mellan kommuner underlättas. I detta sammanhang blir det viktigt att hitta verktyg för att även kunna redovisa konsumtionsbaserade utsläpp. Åsa Abrahamsson Miljöstrateg/ekolog asa.abrahamsson@hoor.se Beslutsunderlag Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, delbetänkande av Miljömålsberedningen Remissmissiv

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21