Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?"

Leif Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko

2 Klimatkonventionen Stabilisering av halten av växthusgaser Gemensamt men differentierat ansvar. Industriländerna ledande Försiktighet och kostnadseffektivitet. Gemensamt genomförande Rapporteringsplikt för alla parter Differentiering på industri- och utvecklingsländer Finansiering av u-länders rapportering och åtgärder Kyotoprotokollet 1997 Legalt bindande åtaganden: faktiska utsläpp < tilldelad mängd Industriländerna åtar sig minskning av utsläpp med drygt 5 % åren Flexibla mekanismer och fördelning av EU:s gemensamma åtagande inom ramen för bördefördelning Regler för utsläppsberäkning, rapportering övervakning, sanktioner och påföljder Precisering i Marrakech 2001 och i kraft

Kyotoprotokollet 1997 Legalt bindande åtaganden: faktiska utsläpp < tilldelad mängd Industriländerna åtar sig minskning av utsläpp med drygt 5 % åren 2008-2012 2012 Flexibla

3 Bali december 2007 Klimatonventionen Ad hoc Working Group on Long- term Cooperative Action (AWG- LCA): klimatregim, efter 2012,omfattar alla parter Kyotoprotokollet Adhoc Working Group on the Kyoto Protocol (AWG-KP): Åtaganden för i-länder i som ratificerat KP Överenskommelsen på Bali (BAP) Inleda förhandling Tidtabell fram till Köpenhamn (december 2009). Ansvar och åtaganden/åtgärder för i- resp. u-länder. Grundläggande element i en framtida regim - Gemensam vision - Utsläppsbegränsningar - Anpassning - Teknologi - Finansiella resurser och flöden 3

Överenskommelsen på Bali (BAP) Inleda förhandling Tidtabell fram till Köpenhamn (december 2009). Ansvar och åtaganden/åtgärder för i- resp.

4 Resan Bali- Köpenhamn Stor uppmärksamhet och stort politiskt tryck Nord-sydfrågorna i fokus USA efter hand dominerande aktör igen. MEM och MEF-processerna G8, G20,UNGA,Grönlandsprocessen m fl. UNFCCC- processen långsam och komplex Uppdelning mellan snabbt växande u- u länder_ Kina, Brasilien, Sydafrika och Indien och övriga u-landskollektivet u Nordiska länder tar ansvar EU-ordförandeskapet: ER och Ekofin. Bonn, Bangkok och Barcelona AWG-arbetet i alltför sakta mak Framme i Köpenhamn Mål: politiskt bindande överenskommelse USA och Kina närmast obevekliga, EU o AOSIS pådrivande Förhandlingar på flera nivåer, skilda förväntningar och mål+tidsbrist => värst vinner! Utfall: Köpenhamnsackordet + fortsatt arbete på AWG-spåren 4

UNFCCC- processen långsam och komplex Uppdelning mellan snabbt växande u- u länder_ Kina, Brasilien, Sydafrika och Indien och övriga u-landskollektivet u Nordiska länder tar ansvar

5 Industriländernas bud i Köpenhamn i jämförelse med vad som behövs för att behålla 2-gradersmålet inom räckhåll 50% 30% 30% Reduction by Annex I Business as usual Current pledges by Annex I countries Reduction compared to % -10% -30% -50% -70% Note: For Australia 1990 emissions include LULUCF Köpenhamnsackordet I Omkring 30 HoG/HoS representerande 80% av utsläppen 2-gradersmålet förankras. Överväga starkare mål 2015 Mål för 2020 ska anges senast 31 januari. Övervakning rapportering och kontroll för industriländer och i viss mån utvecklingsländer Snabb start för finansiering av insatser i utvecklingsländer-30 mdr USD för [och 100 mdr USD för 2020] 5

representerande 80% av utsläppen 2-gradersmålet förankras. Överväga starkare mål 2015 Mål för 2020 ska anges senast 31 januari.

6 II Köpenhamnsackordet Etablering av en mekanism för minskning av skogsskövling mm (REDD) Etablering av mekanism för tekniköverföring Referens till marknader som medel för kostnadseffektiva åtgärder Stöd för åtgärder för anpassning till klimatförändringar särskilt för särskilt utsatta länder MUL, Köpenhamnsackordet III Problem från EU-synpunkt Överenskommelsens status. Ej beslutad av COP Inget långsiktigt mål eller mål för globalt kulmen 2-gradersmålet knappast inom räckhåll Tidtabell saknas för legalt bindande avtal Svag hänvisning till utsläppshandel EU på mellanhand. Deal mellan USA och BASIC- länder Framtiden för Kyotoprotokollet 6

Problem från EU-synpunkt Överenskommelsens status.

7 Köpenhamnsackordet IV Att göra Att omedelbart genomföra avtalet:1. Fylla i listan i bilagan. Verka för starka åtaganden Tillsammans med andra utveckla hur mekanismer och finansiering enligt CA ska genomföras Fullfölja AWG-spåren till Mexiko. Andra vägar framåt och vart? Följa och uppmuntra processen i USA och Kina. Bygga allianser med G77-länder Pröva EU:s hållning i centrala frågor Köpenhamsackordet V Att ta till sig (med förbehåll) Globalt erkännande av högst 2- gradersmålet USA:s återkomst De stora utvecklingsländernas ansvarstagande Övriga utvecklingsländers alltmer artikulerade politik Framsteg för REDD och finansiering Genombrott för frågans politiska tyngd 7

Andra vägar framåt och vart? Följa och uppmuntra processen i USA och Kina.

8 EU- ORDF:s hållning EU ska behålla sin ledande ställning bland de internationella aktörerna på klimatområdet Förhandlingarna ska fortsatt föras inom ramen för UNFCCC Vidareföra och utveckla ett avtal som Köpenhamnsöverenskommelsen har lagt grunden till EU:s trovärdighet på klimatområdet ska bibehållas Energi- och klimatpaketet ska genomföras fullt ut 8

Vidareföra och utveckla ett avtal som Köpenhamnsöverenskommelsen har lagt grunden till

Relevanta dokument

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll