Vad händer när Sverige investerar i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser? Svenska klimatinsatser i Östeuropa
|
|
- Sandra Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad händer när Sverige investerar i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser? Svenska klimatinsatser i Östeuropa
2
3 Energimyndighetens projekt i Östeuropa har hittills resulterat i en utsläppsminskning på 1 miljon ton koldioxid. När de omkring 70 projekt som påbörjats under perioden har slutförts beräknas de ha minskat utsläppen med cirka 4 miljoner ton koldioxid. Projekten har genomförts inom ramen för Klimatkonventionens pilotfas för gemensamt genomförda åtgärder. Erfarenheter från projekten är en viktig utgångspunkt för Sveriges pågående arbete med att undersöka möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. 3
4 Klimatsamarbete mellan länder Möjligheten för ett land att genomföra investeringar i ett annat land för att åstadkomma utsläppsminskningar av växthusgasutsläpp har diskuterats i internationella klimatförhandlingar sedan början av 1990-talet. Norge föreslog 1991 att olika länder genom samarbete skulle kunna minska utsläppen i en region på ett kostnadseffektivt sätt. Insatser skulle göras i det område där största minskning av utsläpp kunde göras till lägsta kostnad. Denna typ av samarbete föreslogs först gälla endast gemensamma projekt mellan industriländer. Ett samarbete mellan två industriländer kallas gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI). Båda länderna har åtaganden och vid ett sådant klimatprojekt får länderna förhandla om hur stor andel av utsläppsreduktionen för projektet respektive land ska få tillgodoräkna sig. Utvecklingsländerna har inga (kvantitativa) åtaganden enligt Kyotoprotokollet. De har dock möjlighet att delta i en liknande typ av samarbete, kallat mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM). Detta förslag kom från Brasilien strax innan Kyotoprotokollet skulle förhandlas. Tidigare hade Argentina och Brasilien efterfrågat en fond för hållbar utveckling. Fonden fick så småningom formen av en mekanism. Kyotoprotokollet tillåter tre olika typer av samarbete, så kallade flexibla mekanismer. 1. gemensamt genomförande 2. mekanismen för ren utveckling 3. handel med utsläppsrätter (Emissions Trading, ET) 4
5 De två första är projektbaserade mekanismer. Den tredje typen av samarbete ger enskilda företag eller stater en möjlighet att handla med rätten att släppa ut en viss mängd växthusgaser. En utsläppsrätt är således inte resultatet av ett projekt utan tilldelas eller auktioneras till marknadsaktörer. De flexibla mekanismerna kräver ett noggrannt regelverk. Höga krav ställs på projekten, detta är särskilt viktigt i CDM när ena parten inte har kvantitativa åtaganden. Projekten måste bland annat tillföras finansiering som annars inte skulle ha funnits. Dessutom måste miljöförbättringar uppnås, som annars inte skulle ha kommit till stånd. Projekt i utvecklingsländer ska bidra till hållbar utveckling och måste utformas i enlighet med utvecklingslandets miljöplaner. En oberoende part måste kontrollera (verifiera) den utsläppsminskning som är resultatet av att två eller fler länder samarbetar i ett projekt. De flexibla mekanismerna sätts ofta i samband med industriländernas åtaganden och deras vilja att hitta kostnadseffektiva lösningar. Ett krav som Kyotoprotokollet ställer är dock att endast en viss del av ett lands åtaganden får klaras av genom de flexibla mekanismerna. Regelverken kring de flexibla mekanismerna blev inte slutförhandlade i Kyoto (1997) utan har varit föremål för fortsatta förhandlingar. I juli 2001 nådde parterna en principuppgörelse, men tekniska förhandlingar återstod. Dessa slutfördes i Marrakech i oktober-november Alla Annex I-länderna utom USA har ställt sig bakom uppgörelserna i Bonn och Marrakech. Kyotoprotokollet Vid det tredje partsmötet i Kyoto 1997 (COP 3) etablerades Kyotoprotokollet. Protokollet är ett betydelsefullt första steg för att uppnå de mål som har fastställts i FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Protokollet omfattar växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid, flourvätekarboner (HFC), perfluorkarboner (PFC) samt svavelhexaflourid. Protokollet innebär att industriländerna (s k Annex I-länder) förbinder sig att minska utsläppen av växthusgaser med i genomsnitt 5,2 % på årsbasis från 1990 till perioden 2008 till EU liksom de flesta länderna i Östeuropa har 8 %, USA 7 % medan Japan har ett åtagande på 6 %. Vissa länder som Ryssland har ett stabiliseringsåtagande (0 %), medan några länder som Australien p g a särskilda omständigheter tillåts viss ökning (+8 %). EU har kommit överens om en intern bördefördelning där man tagit hänsyn till faktorer som per capita utsläpp och struktur på industri- och energisektorn. Den interna bördefördelningen innebär att vissa länder har minskningsåtaganden på upp till 21 %, medan andra har stabiliseringsåtaganden eller tillåts öka sina utsläpp i viss omfattning.
6 Den svenska klimatpolitiken I juni 1992 undertecknades Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar av drygt 150 länder. År 1993 beslutade Sveriges riksdag att godkänna ramkonventionen och strax därefter även att ett program skulle sättas igång. Programmets syfte var att minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energisystemen, och öka utnyttjandet av förnybara energikällor i de baltiska länderna, Ryssland och Polen. Programmet kallades EAES-programmet (Environmentally Adapted Energy System). I Berlin 1995 beslutade konventionens parter att en försöksperiod (pilotfas) skulle inrättas för gemensamt genomförda åtgärder, så kallade Activities Implemented Jointly (AIJ). Syftet med pilotfasen var att testa idén med projektsamarbete mellan länder. Det svenska EAES-programmet anpassades till reglerna för pilotfasen. Sverige tog i sitt energipolitiska beslut 1997 fram riktlinjer för en svensk klimatpolitik inom energiområdet. Dessa riktlinjer säger att Sverige som medlem i den Europeiska Unionen bör verka för en gemensam klimatpolitik. Sverige bör också vara pådrivande i det internationella klimatarbetet. Riktlinjerna anger också att Sverige bör samverka med andra länder. De starkt varierande kostnaderna för åtgärder, såväl inom som mellan länder, innebär att det måste ställas höga krav på kostnadseffektivitet. Detta för att klimatpolitiken skall bli trovärdig i ett långsiktigt perspektiv. I klimatkonventionen finns också idén om hållbar utveckling. Projekt inom pilotfasen skulle därför också svara mot kraven på miljömässig uthållighet. Beslut fattades också om att projekt som genomförs under pilotfasen inte skulle kunna bli föremål för kreditering av uppkomna utsläppsminskningar finansiering av projekten skulle inte ingå i industriländernas ordinarie biståndsprogram. 6
7
8 Energimyndighetens projekt har koncentrerats till Estland, Lettland, Litauen samt S.t Petersburgs- och Kalinigradområden i Ryssland
9 Hur arbetar Sverige internationellt? Sverige bidrar på olika sätt till projekt som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser. Detta görs tillsammans med olika finansiärer och med olika verkställande institutioner. Energimyndigheten har ansvarat för EAES-programmet. Detta program har nu ersatts av det svenska internationella klimatinvesteringsprogrammet. Alla samarbetsprojekt som nu startas ska ge godkända utsläppsminskningar inom ramen för gemensamt genomförande eller mekanismen för ren utveckling. Sverige deltar dessutom i Världsbankens program Prototype Carbon Fund (PCF). PCF syftar till att testa de projektbaserade mekanismerna JI och CDM. PCF blev nyligen operativt i och med att en tillräcklig mängd sponsorer, företag och länder har anslutit sig. En del projekt inom ramen för Östersjömiljarden har relevans för klimatfrågan, liksom delar av SIDA:s utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Mer information om Sveriges klimatarbete finns i Sveriges tredje nationalrapport till FN:s klimatkonvention, eller Energimyndighetens klimatrapport
10 Vad har vi åstadkommit i Östeuropa? 10 Energimyndighetens klimatinvesteringsprogram (EAES) syftade till att minska utsläppen av koldioxid och andra miljöpåverkande ämnen, effektivisera energisystemen och introducera förnyelsebara energikällor i Baltikum, Ryssland och Polen. Omkring 70 projekt har påbörjats av Energimyndigheten (och tidigare NUTEK), varav de flesta har rapporterats till FN:s Klimatsekretariat. Projekten har genomförts i fjärrvärmesektorn i de baltiska länderna samt i Sankt Petersburg- och Kaliningradområdena samt i Karelen i Ryssland. Ett biogasprojekt har vidare genomförts i Polen. Pannkonverteringsprojekt ombyggnad av pannor i storleksordningen 3 10 MW i värmecentraler. övergång från användning av fossila bränslen som tung eldningsolja och kol till biobränsle. bränslet består av träflis, skogsavfall samt avfall från trävarubaserad industri.
11 Distributionsprojekt upprustning av fjärrvärmenäten genom utbyte eller omisolering av rörsystemen vattenbehandling för att motverka korrosion och förlänga hela systemets livslängd installation av undercentraler och reglerutrustning mm. Effektiviseringsprojekt i byggnader ombyggnad eller omisolering av yttertak installation av undercentraler, värmeväxlare, mät- och reglerutrustning balansering av systemen tätning av fönster och dörrar mm. Projekten finansierades genom förmånliga lån till mottagarländerna varvid Energimyndigheten står för konsultkostnader, till exempel i form av förstudier, och rådgivning under genomförandet, och vid teknisk uppföljning. Lån till anläggningsägare ges i allmänhet på tio år och med två års amorteringsfrihet. I tabell 1 3 redovisas också vilka utsläppsreduktioner projekten givit för respektive projekttyp och land. I tabell 4 redovisas kostnaden uttryckt i svenska kronor per utsläppsreduktion beräknat på projektens livslängd. Kostnaderna är uppdelade i investerings- och transaktionskostnader. Investeringskostnader är i detta fall förmånliga lån till anläggningsägare och andra i Baltikum och Ryssland som ska återbetalas till Sverige. Transaktionskostnader består av konsultstöd och administrativa kostnader, samt i vissa fall avskrivningar av låneller räntefordringar. Den totala kostnaden för projekten beräknas till 271 miljoner kronor varav 197 miljoner kronor är investerarlandets (mottagarlandets) kostnad. 74 miljoner kronor är Sveriges (givarlandets) kostnader. Den totala minskningen av CO 2 - utsläpp uppskattas till ton (1 miljon till och med år 2000). 11
12 Resultat av genomförda projekt Tabell 1. Konverteringsprojekt Land Antal Investerings- Trans- Summa CO2 Ack. CO2 Ackumelerad projekt kostnad aktions- kostnad reduktion reduktion reduktion CO2 [Mkr] kostnad [Mkr] år 2000 år 2000 Projektlivslängd [Mkr] [ton] [ton] [ton] Estland 9 47,1 9,4 56, Lettland 14 44,7 14,1 58, Litauen 8 39,0 15,2 54, Ryssland 8 27,5 13,8 41, Summa ,3 52,5 210, Anm: Den årliga produktionen baserad på biobränsle i stället för fossila bränslen uppskattas till 0,65 TWh. I enstaka fall inkluderar projekten även distributionsåtgärder. Tabell 2. Åtgärder för distribution av fjärrvärme Land Antal Investerings- Trans- Summa CO2 Ack. CO2 Ackumelerad projekt kostnad aktions- kostnad reduktion reduktion reduktion CO2 [Mkr] kostnad [Mkr] år 2000 år 2000 Projektlivslängd [Mkr] [ton] [ton] [ton] Estland 8 9,5 7,0 16, Lettland 5 10,7 3,6 14, Litauen 1 0,8 0,7 1, Summa 14 21,0 11,3 32, Anm:Projekten har minskat energianvändningen med 0,12 TWh/år Tabell 3. Effektiviseringsåtgärder i byggnader Land Antal Investerings- Trans- Summa Årlig CO2 Ack. CO2 Ackumelerad projekt kostnad aktions- kostnad reduktion reduktion reduktion CO2 [Mkr] kostnad [Mkr] [ton] år 2000 Projektlivslängd [Mkr] [ton] [ton] Estland 4 11,0 4,3 15, Lettland 3 3,9 2,1 6, Ryssland 4 2,1 3,5 5, Summa 11 17,0 9,9 26, Anm: Projekten beräknas ge en årlig energibesparing på 0,05 TWh/år
13 Tabell 4 visar investerings- och transaktionskostnaden i kronor per ton reducerad koldioxid. Värdena gäller kostnaden utslagen på projektens livslängd, som varierar mellan år. I ett framtida system för Gemensamt genomförande beror kostnaden, för investerar- och mottagarlandet, på hur stor del av utsläppsreduktionerna respektive land kan tillgodoräkna sig. Det är något som kommer att avgöras i förhandlingar mellan de två parterna. Tabell 4. Investerings- och transaktionskostnad per ton reducerad koldioxid Typ av projekt Investeringskostnad Transaktionskostnad Summa kronor per ton kronor per ton kronor per ton koldioxidreduktion koldioxidreduktion koldioxidreduktion Konverteringsprojekt Fjärrvärmeprojekt Energieffektiviseringsprojekt Totalt Tabell 4 inkluderar inte intäkter för värdlandet i form av minskade kostnader för bränslen till följd av konvertering till annat energislag eller energibesparande åtgärder. Trots det visar tabellen att projekten är kostnadseffektiva jämfört med där marginalkostnaden för att minska koldioxidutsläpp i allmänhet överstiger 500 kronor per ton. Den svenska koldioxidskatten omräknad till kronor per ton är 53 öre/kg CO 2, dvs 530 kr/ton, för samtliga bränslen utom biobränsle och torv. Kostnaderna baseras på en uppskattning av koldioxidutsläpp under projektens livslängd, investeringskostnaden som är ett engångsbelopp, samt transaktionskostnader fram till och med år Ytterligare transaktionskostnader för rapportering och uppföljning kan tillkomma och därmed höja kostnaden en aning. 13
14 Övriga effekter av investeringsprogrammet CTI Technology Award syftar till att stödja FNs klimatarbete. CTI (Climate Technology Initiative) är ett initiativ inom OECD och dess energiorgan International Energy Agency (IEA). Arbetet inom CTI ska främst påskynda utvecklingen av teknik som minskar utsläppen av växthusgaser. Energy Globe Award hedrar framgångsrika projekt inom områdena energieffektivisering och förnybara energikällor. Priset ges av Österrikes Energiesparverband (E.V.A.) Programmet har framhävts inte enbart för minskade utsläpp av växthusgaser utan även för andra positiva effekter i mottagarländerna och i Sverige. Programmet har kontinuerligt utvärderats, av lokala experter och oberoende konsulter, och har fått internationell uppmärksamhet på grund av ett kostnadseffektivt och väl fungerande upplägg. Energimyndigheten har fått två internationella priser för programmet, CTI Technology Award 1999 och Energy Globe Award I projektens närmiljö märks också de minskade utsläppen genom renare luft. Utsläppen av svaveldioxid, kväveföreningar och sot har minskat. Dessutom har försörjningstryggheten ökat vad gäller uppvärmningen av bostadshus. Programmet har haft en positiv inverkan på inställningen till en miljöinriktad energipolitik. Den positiva inverkan gäller också energianvändningen hos de personer i mottagarländerna, som har varit inblandade eller haft kontakt med programmet. Attityderna har förändrats och kunskaperna om t ex Klimatkonventionen har förbättrats. Dessutom har programmet haft en positiv inverkan på uppbyggnaden av en inhemsk marknad för energiprodukter i mottagarländerna. Framförallt gäller detta biobränsle och pannor för att elda biobränsle. Vidare har programmet bidragit till att ett långsiktigt samarbete etablerats mellan svenska företag och företag i värdländerna. Programmet har bidragit till en god relation till de baltiska energioch miljöministerierna och energimyndigheter. Ett långsiktigt förtroendefullt samarbete har etablerats med Sverige. 14
15 Slutsats Klimatinsatser i andra länder ger kostnadseffektiva minskningar av utsläppen av växthusgaser Klimatprojekt i andra länder ger möjlighet att förbättra miljömedvetenheten förbättra kunskaperna om den globala klimatsituationen förbättra kunskaperna om de internationella överenskommelserna. Projekten bidrar också till att minska annan miljöpåverkan, till exempel genom att minska utsläpp av försurande ämnen. Projekten bidrar till ökat internationellt samarbete mellan politiska institutioner och administrationer i Sverige och andra länder. Klimatprojekten innebär dessutom att miljövänlig teknik kan överföras från ett land till ett annat, och ökade exportmöjligheter för svenska företag.
16 Denna broschyr beskriver svenska klimatinsatser i Östeuropa. Energimyndighetens klimatprojekt i Baltikum, Polen och Ryssland har resulterat i: minskade utsläpp av växthusgaser minskade utsläpp av försurande ämnen ökad försörjningstrygghet ökade kunskaper om FN:s klimatkonvention ökat internationellt samarbete mellan Sverige och andra länder i Östersjöregionen Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Telefon , Fax , ET41:2001 / ex / pmochco / dec 2001
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
Regeringsbeslut III:4 Miljö- och energidepartementet 2017-12-18 M2017/03180/S (delvis) M2017/00842/Kl Statens energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
Regeringsbeslut III:1 Miljö- och energidepartementet 2018-12-20 M2018/02934/S (delvis) M2018/00954/Kl Statens energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merGemensamt Genomförande
SOU 2002:114 Gemensamt Genomförande Avtal för bättre klimat Betänkande av utredningen för gemensamt genomförande Stockholm december 2002 Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslöt
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merInternationella klimatprojekt. Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer: gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling
Internationella klimatprojekt Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer: gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling Förord Internationellt samarbete är avgörande för effektiva insatser
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merFlexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004
Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 1 2 Förord Sveriges nuvarande klimatstrategi beslutades av riksdagen
Läs merEfter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?
Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merSvensk klimatstrategi
Svensk klimatstrategi Nationell klimatpolitik i global samverkan 19 februari 2008 I kväll Klimat Den internationella klimatregimen FN, Konventionen och Kyotoprotokollet Framtiden efter 2012 Den svenska
Läs mer- så funkar det i praktiken
Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste
Läs merSIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets ändring av allmänna råd (NFS 2003:13) till förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; Utkom från trycket
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merEnergimyndighetens klimatrapport Med anledning av Sveriges tredje nationalrapport till klimatkonventionen.
Energimyndighetens klimatrapport 2001 Med anledning av Sveriges tredje nationalrapport till klimatkonventionen. 2 Förord Enligt FNs ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) ska parterna till konventionen
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,
Läs merEtt klimatneutralt Företag
Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,
Läs merLånga resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?
Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag
Läs merFinns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser
Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet och EU:s
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs mer4. Miljöregler och styrinstrument
4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merKlimatmiljard till kommunerna. är norsk modell lösningen?
Klimatmiljard till kommunerna är norsk modell lösningen? En klimatmiljard ger kraft åt kommunernas klimatarbete Insatserna för att motverka klimatförändringens skadliga effekter måste öka. Nya beräkningar
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merEUROPAPARLAMENTET ***I BETÄNKANDE. Plenarhandling SLUTLIG VERSION A5-0154/ mars 2004
EUROPAPARLAMENTET 1999 Plenarhandling 2004 SLUTLIG VERSION A5-0154/2004 17 mars 2004 ***I BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktivet om ett system för
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merRegeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet
Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll
Läs merLångsiktig finansiering av REDD+
Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf
Läs merRegeringens proposition 2003/04:31
Regeringens proposition 2003/04:31 Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merEffektivare genomförande av vindkraftprojekt!
Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merDe officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet
Miljö och naturresurser 2009 Växthusgaser 2007 De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Den 8. april sände Statistikcentralen Finlands officiella siffror
Läs merKyotoprotokollet MEMO/03/154. Vad är Kyotoprotokollet? Bryssel 23 juli 2003
MEMO/03/154 Bryssel 23 juli 2003 Kyotoprotokollet Vad är Kyotoprotokollet? Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och dess Kyotoprotokoll är den enda internationella ramen för
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merEtt steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät
Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans
Läs merER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser
ER 2011:09 Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933
Läs merMiljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merEn samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik
MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merGemensamt genomförande. En landsstudie
Gemensamt genomförande En landsstudie ER 23:2002 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se Statens
Läs merVAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018
VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merFlytande biobränsle 2016
Flytande biobränsle 2016 Begrepp och förkortningar Biodrivmedel CO2ekv FAME Flytande biobränsle Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Läs merVad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet
Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merVolontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs merBehovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm
Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merHandelssystem och projektbaserade mekanismer
D Handelssystem och projektbaserade mekanismer SOU 2000:45 115 9 Erfarenheter från och förslag till olika handelssystem I detta kapitel presenteras ett urval av erfarenheter från och förslag till olika
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera
21.10.2015 A8-0249/139 139 Jens Rohde med flera Artikel 4 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska, som ett minimum, begränsa sina årliga antropogena utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxider (NOx), flyktiga
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merMaximera ert miljöansvar,
Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merSvenska Naturskyddsföreningen Internationellt. Spruckna illusioner. CDM i praktiken. Göran Eklöf
Svenska Naturskyddsföreningen Internationellt Spruckna illusioner CDM i praktiken Göran Eklöf Författare: Göran Eklöf Omslagsbild: Tryck: Birger Gustafsson AB, Stockholm 2005 Utgivare: Svenska Naturskyddsföreningen,
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merKommittédirektiv. Ett system och regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Dir. 2001:56. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2001.
Bilaga 1 Kommittédirektiv Ett system och regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer Dir. 2001:56 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2001. Sammanfattning av uppdraget En delegation med
Läs merKlimatinsatser utomlands
Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merFJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merVårt klot så ömkligt litet
Vårt klot så ömkligt litet Hållbarhet i vardagen Bilen, biffen, bostaden och beteendet USU/Per Abenius/Staffan Yngve 2017-02-02 kl 13.15 14.45 6 sammankomster, torsdagar udda veckor Lokal: Missionskyrkan
Läs merEn klimat- och energipolitisk ram för perioden
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU3y En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020 2030 Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 6 februari att bereda miljö- och jordbruksutskottet
Läs merMiljödepartementet Registrator, Tegelbacken Stockholm
Stockholm 2007-10-11 Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken 2 103 33 Stockholm Till: registrator@environment.ministry.se Kopia till: conny.hagg@environment.ministry.se Ert dnr 183/2007 Vårt dnr Naturskyddsföreningens
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merEU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel
EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är
Läs merKlimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen
Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,
Läs merEnergiframtiden med nollvision för klimatet!
Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merSkriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.
Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa
Läs merKlimattoppmötet COP 19 i Warszawa
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att
Läs mer