Vårt klot så ömkligt litet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vårt klot så ömkligt litet"

Adam Göransson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Vårt klot så ömkligt litet Hållbarhet i vardagen Bilen, biffen, bostaden och beteendet USU/Per Abenius/Staffan Yngve kl sammankomster, torsdagar udda veckor Lokal: Missionskyrkan Insikten

2 6 kurstillfällen med följande innehåll 1. Bakgrund. Växthusmodellen, klimatgaser, världen, Sverige, rättvisa och mål, förberedelse Klimatkontot 2. Bilen. Transporter med flyg, båt, tåg, personbil, lastbil, cykel och gång. Kollektivtrafik, samåkning, bilpooler men även teletrafik och annan trådlös kommunikation 3. Biffen. Mark-, vattentillgång, animalier, vegetabilier, kemikalieanvändning, frakt, tillagning, lagring, Märkning! 4. Bostaden. Byggnadens klimatskal, uppvärmd yta, uppvärmning, varmvatten, belysning, vitvaror, alternativa uppvärmningsformer. Exempel 5. Beteendet. Prylsamhället, Cirkulär ekonomi 6. Sammanfattning.

3 Vårt klot så ömkligt litet 1.Ett utsatt läge

6 Holocen är den nu pågående geologiska epoken vilken inleddes för cirka år sedan. Vissa forskare anser dock att holocen är avslutad och att vi nu befinner oss i epoken antropocen

7 Slogans Ingen kan göra allt men alla kan göra nå t Koka latte -- på sol vind och vatten Sluta skyll på Indien och Kina -- de största utsläppen är dina och mina Tomma ord och mera prat -- räddar inte vårt klimat

8 Hållbar utveckling Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av begreppet hållbar utveckling från 1987 lyder: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov."

11 Paradigmskiften, energi o transport Elden år sedan, båten år sedan Jordbruk, boskap, dragdjur år sedan Segelskepp år sedan Kol, ångmaskinen, lokomotiv år 1800 Olja, förbränningsmotorn, bil och flygplan 1850 El, järnvägar, spårvägar, T-banor och trådbussar 1900 Trådlös kommunikation, radio 1900 It för trådlös kommunikation 1990 El för vägbundna fordon 2000 Vad månde komma härnäst..?

12 Växthuseffekten

13 Klimatgaser Växthusgas (eller motsvarande) Andel av totala växthuseffekten på jorden (%) Vattenånga Moln Koldioxid Ozon 2,7 5,7 Dikväveoxid (lustgas) 1,0 1,6 Metan 0,7 1,6 Partiklar 0,3 1,8 CFC ( freoner ) 0,1 0,5

15 CO 2 -utsläpp per capita olika länder

17 E Ett globalt problem Utsläppen av koldioxid ökade mycket kraftigt under 1900-talet Miljoner ton koldioxid Sveriges andel av utsläppen: 0,1 procent procent sedan * CO2-utsläpp totalt, världen CO2-utsläpp, Sverige Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center Not: * innebär skattningar av Carbon Dioxide Information Analysis Center

18 En allt mer effektiv energianvändning Idag går det åt betydligt mindre energi för att producera en viss mängd varor och tjänster jämfört med för 40 år sedan Index, 1970=100 BNP procent Energi + 35 procent 70 BNP, Sverige Energianvändning, Sverige Källor: SCB och Energimyndigheten BNP uttryckt i fasta priser basår 2005

19 Utsläpp av växthusgaser i Sverige Utsläpp av växthusgaser per sektor Procent av koldioxidekvivalenter, 2010 Övriga sektorer: 6,0% Avfall: 2,8% El- och värmeproduktion: 16,0% Jordbruk: 11,9% Bostäder och lokaler m.m.: 6,4% Industriprocesser: 10,3% Industrins förbränning: 15,3% Inrikes transporter: 31,3% Källa: Natur vår dsver ket * Inkluder ar utsläpp fr ån användning av lösningsmedel och andr a pr odukter, r affinader ier, tillver kning av fasta br änslen, diffusa utsläpp och övr igt. Hämtat:

20 Huru hushålla människorna med naturens skatter? Svaret blir att vi nu leva högt genom att förslösa kommande generationers rättmätiga arvedel. För att råda bot på vår nuvarande misshushållning äro forskning och planering av nöden. Vi böra särskilt inrikta oss på att tillvarataga avfallsprodukterna och söka nyttiggöra dessa i fortsatt produktion. Ifråga om naturtillgångarna vågar man inte lita på den enskilde, som, enligt vad det visat sig, ofta skövlar för att tillfredsställa eget vinstbegär. En av de viktigaste uppgifterna för Nationernas Förbund är att ha översyn över naturtillgångarnas förvaltning

21 Vad kan göra skillnad? Ny teknik, forskning och utveckling Politik, beskattning, piska och morötter Internationella överenskommelser Bistånd, tekniköverföring Förändra BNP-begreppet till att inkludera tärande på naturresurser och förorening av miljön Ny definition av välfärd Medvetna konsumenter, information, utbildning

22 Några metoder CO 2 -skatt Handel med utsläppsrätter CDM och JI (Clean Development Mechanism och Joint Implementation) Klimatkompensering Bonus Malus ROT och RUT Tesco-modellen Parisavtalet 2015

23 Var får man information? Böcker ett urval från min egen bokhylla TV, radio, tidningar, tidskrifter miljöfrågorna debatteras flitigt i media Internet, exempel på några hemsidor m.fl.

24 NATURRESURSER Sol, vind och vatten alla baserade på solenergi Biobränslen bildar ett kretslopp, som ej påverkar klimatet Mineralbrytning för framställning av metaller metallerna finns kvar. Kräver mycket energi i förädlingsledet som då bör vara hållbart Fossila bränslen lagren töms. Kol, olja och gas blir koldioxid som fördelas mellan hav och atmosfär vilket är grunden för växthuseffekten och försurar haven Kalksten Bränns till huvudingrediens i cement och betong. Ger mycket CO 2. Tar åter upp en viss mängd koldioxid från luften under härdningen, men nettoeffekten en stor påverkan på atmosfären. Bättre att bygga i trä. Jordbruket Kan bedrivas helt klimatneutralt med produktion av föda och bränslen

29 Fyllnadsgrad för svenska vattenmagasin

30 Parisavtalet i december 2015, sammanfattning Den globala uppvärmningen ska begränsas till "klart under" två grader jämfört med förindustriell tid. Ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader. De globala utsläppen ska ha nått sin högsta nivå "så snart som möjligt" för att sedan minska. Nettoutsläppen ska vara noll under andra delen av århundradet. Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 Globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras var femte år med start 2018 Utvecklade länder ska bistå med klimatfinansiering till utvecklingsländer Pengarna ska finansiera utsläppsminskningsåtgärder och anpassning till klimatförändringar Från 2020 ska hundra miljarder dollar årligen överföras från utvecklade länder till utvecklingsländer Efter 2025 ska ett nytt finansieringsmål sättas upp med hundra miljarder dollar som "golv" Parisavtalet ska träda i kraft Det krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen ratificerar det.

31 Klimatmål, EU - Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27), utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse. - Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändningen i EU år Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år Ökad energieffektivitet inom unionen - energianvändningen ska minska med 20 procent till år Flyget ska omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrätter från EU:s energi- och klimatpaket, Europeiska rådet enades om energi- och klimatpaketet december 2008.

32 EU:s klimatmål fram till 2030 Utsläppen av växthusgaserna ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Målet är bindande på EU-nivå. Andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent. Målet är bindande på EU-nivå. Energieffektivitet ska öka med minst 27 procent relativt nivån Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, med ambitionen att nå ett mål på 30 procent på EUnivå.

33 Klimatmål, Sverige Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn år 2020 ska vara minst 10 procent. Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare år 2020 jämfört med Utsläppen av växthusgaser för Sverige ska år 2020 vara 40 procent lägre än år Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

34 FN:s klimatarbete Stockholm 1972 Rio 1992 antog klimatkonventionen. Kyotoprotokollet slöts i Kyoto i december 1997, egentligen den enda globala överenskommelsen som finns. Trädde i kraft 2005 Handel med utsläppsrätter CDM, Clean Development Mechanism JI, Joint implementation COP-möten, årliga möten t.ex COP 19 i Warsawa, Köpenhamn och nu i Paris 2015

35 Uppsalas klimatmål

36 Olika aktörer Internationellt, FN, Miljöorganisationer (Greenpeace, WWF m.fl.) IPCC FN:s klimatpanel, som följer utvecklingen av klimatet EU tar fram direktiv, som är bindande för medlemsländerna Nationellt, Implementerar EU-direktiv i den egna lagstiftningen, egna ambitioner, Miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen m.fl.) Industri och handel via åtaganden i CSR (Corporate Social Responsibility och andra certifieringar mot miljöstandarder) Forskarsamhället Kommunalt/lokalt, Egna ambitioner och initiativ Individnivå, anpassa sig till en hållbar livsstil, utnyttja de ekonomiska fördelar som skapas, påverka politiker

Relevanta dokument

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid