Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp"

Transkript

1 Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

2 Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga och vår tids främsta miljöhot. Om vi inte agerar riskerar mänskligheten allvarliga konsekvenser. Det kommer att bli fler översvämningar, stormar och bränder. När havsnivån stiger måste bostadsområden flyttas och när temperaturen förändras hotas flera arter. För världens fattiga blir situationen ännu värre; nationer riskerar att försvinna när havsytan stiger, och hela befolkningar kan tvingas flytta. I Afrika blir problem med vattenbrist och torka allt mer vanligt. Klimatförändringarna måste stoppas. Effektiva åtgärder, som minimerar klimatförändringarna och hanterar dess konsekvenser är en absolut nödvändighet. Omvandlingen till det hållbara samhället måste ske med hög fart. Genom stora investeringar i miljöteknik, höga miljökrav, förbättrad infrastruktur, miljövänliga bränslen och grönare transportmedel vill vi socialdemokrater driva utvecklingen framåt. Klimat förändringarna rymmer enorma möjligheter för Sverige och Europa. Sverige och Europa kan visa vägen genom att utveckla och sprida grön teknik till andra delar av världen. Om vi kan fortsätta att visa på det framgångsrika svenska exemplet, att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling, så har vi stora möjligheter att få resten av världen med oss. Vi behöver inte välja mellan en bra miljö, hög livskvalitet och ekonomisk utveckling. Det är kärnan i hållbarhetsprincipen, att ekonomisk utveckling, miljöhänsyn och social trygghet kan förenas. För oss socialdemokrater är det uppenbart att marknaden inte ensam klarar av klimatomställningen. Politiken har ett ansvar för att göra det lönsamt för företag och enskilda att agera miljövänligt. Med rätt styrinstrument är marknaden en positiv kraft för att utveckla ny teknik och bygga ett hållbart samhälle. Omställningen kommer också att ställa krav på oss. Det krävs förändringar i det sätt vi lever och det krävs en tydlig och radikal politik. Vi behöver göra av med mindre energi, använda nya miljövänliga och effektiva bränslen och tekniker samt återvinna det vi förbrukar. Vi behöver se över hur vi reser, bor och vad vi handlar. Om Sverige och Europa går i bräschen för utvecklingen kan våra företag bli världsledande i att utveckla klimatvänliga produkter och tjänster. Vi vill att omställningen stärker vår konkurrenskraft, skapar nya företag och jobb, främjar export och handel. Smart tillväxt som tar hänsyn till framtida generationer, miljön och den sociala tryggheten är den rätta vägen för ekonomisk tillväxt. Europa måste ta ledningen globalt för att stoppa klimatförändringarna. Socialdemokraterna har en tradition av ett långt engagemang och hårt arbete i klimatfrågan. Ledande socialdemokrater som Anna Lindh, Margot Wallström och Kjell Larsson spelade en stor roll i arbetet med Kyotoprotokollet. Socialdemokraterna kommer att fortsätta arbeta i denna tradition för en ambitiös politik i Sverige, i Europa och globalt. Klimatförändringar en bluff? Knappast. Naturliga variationer i klimatet finns. Därför finns det de som säger att klimatförändringarna inte är så allvarliga eller att de rent av är en bluff. Ett annat påstående som hörs ibland är att förändringarna i temperaturen är opåverkbara och inte skapade av oss människor. Men världens forskare i FN:s klimatpanel, som utvärderar forskning om klimatet och ger rekommendationer om vad som måste göras, är överens. De säger att det inte går att tvivla på att klimatförändringarna äger rum, samt att de orsakas av människans utsläpp av växthusgaser och skövlande av skogar. FN:s klimatpanel pekar också på flera allvarliga konsekvenser som följd av klimatförändringarna. Det är därför vårt gemensamma ansvar att agera snabbt. Det finns också andra skäl att agera mot beroendet av fossila bränslen och energikällor. Oljan kommer förr eller senare att ta slut. Vi måste förbereda oss för det. En annan viktig dimension är den säkerhetspolitiska. Det är inte bra att Europa och andra demokratier gör sig beroende av olja och andra fossila energikällor från odemokratiska länder. Sedan år 1900 har jordens medeltemperatur ökat med 0,8 grader celsius. Den fortsätter öka med 0,2 grader per årtionde. Om temperaturökningarna tillåts fortsätta riskerar världen att få lida svåra konsekvenser. FN:s klimatpanel IPCC menar att klimatförändringarna måste hejdas vid +2 grader i jämförelse med förindustriell nivå för att undvika de värsta konsekvenserna. Panelen har också visat att de globala utsläppen måste börja minska senast år 2015 för att detta mål ska uppnås. För att ställa om till ett hållbart samhälle måste individer, företag och länder solidariskt ta ansvar och visa handlingskraft. Det gäller också internationella organisationer som FN och EU. Förändringen kommer att medföra påfrestningar för samhället men också för enskilda individer. Trots detta är valet självklart; vi måste agera nu, för det kommer att blir ännu värre om vi inte gör något.

3 Sir Nicholas Stern, upphovsman till den respekterade Sternrapporten, visar att kostnaden för klimatförändringarna, vid en temperaturhöjning om 5 6 grader kan bli 5 10% av BNP. Kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna kan komma att kosta ungefär 1% av BNP år Det är alltså betydligt billigare att göra något nu! Exempel på konsekvenser av klimatförändringar Den globala uppvärmningen riskerar att leda till svåra konsekvenser. Det blir värst för människor som lever i världens fattiga länder, men Sverige kommer också att påverkas. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer och ökad torka, bränder, regn eller blåst hotar världens ekosystem. Exemplen nedan är prognoser från klimatpanelen och konsekvensernas omfattning påverkas av storleken på framtida växthusgasutsläpp, anpassningsåtgärder och den ekonomiska utvecklingen i olika områden. Så tidigt som 2020 kommer miljoner människor i Afrika lida ökad risk för vattenbrist. Varför blir det varmare? Växthuseffekten gör jorden beboelig. Värme kommer till jorden från solen. Delar av den värmen stannar på jorden medan resten reflekteras ut i rymden. Förmågan att släppa in värme och sedan behålla den kallas växthuseffekten, eftersom ett växthus fungerar på ett liknande sätt. Utan växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara 30 grader kallare. Anledningen till att all värme inte lämnar jorden är att den absorberas av växthusgaser som koldioxid och metan. Växthuseffekten är i sig inte ett problem utan den har blivit det när den förstärkts på grund av människans handlingar. FN:s klimatpanel har visat att den globala uppvärmningen är otvetydig, och att den beror på människans utsläpp av växthusgaser och förändringar i landanvändning. När fossila bränslen som kol och olja förbränns ökar mängden växthusgaser i atmosfären vilket får till följd att jorden blir varmare. På samma sätt bidrar skogsskövlingen till att mindre växthusgaser omvandlas till syre vilket också bidrar till uppvärmningen. Bergsområden i Europa får mindre snö och glaciärer smälter, detta leder till att många arter utrotas och konsekvenserna för vinterturismen blir allvarliga. Förekomsten av sjukdomar ökar när världen blir varmare och mer tättbefolkad. Tillgången till sötvatten längst med ekvatorn, där behovet är som störst, kommer att minska. Delat men gemensamt ansvar Foto: Imagine/Jeppe Michael Jensen Med det hållbara samhällets framväxt utmanas vissa etablerade sektorer och arbetstillfällen, samtidigt som andra kommer att blomstra när nya företag och arbetstillfällen växer fram. Omställningen ställer krav på välfärden. Investeringar i omfattande utbildningsinsatser och broar som ger människor trygghet under tiden de hittar ett bättre jobb är ett måste. Så rustar vi oss för nya gröna jobb i en framtida ekonomi. Utan trygghet under denna tid av förändring kommer inte människor vara villiga att vara med i omställningen till ett hållbart samhälle. Omställningen rymmer ett viktigt fördelningspolitiskt perspektiv; starka trygghetssystem som slår vakt om jämlikheten är en förutsättning för ett bättre klimat. Sverige tjänar på rättvisa, också när det gäller klimatpolitiken. En annan utmaning i denna omvandling är att slå vakt om glesbygden. Det måste också i framtiden vara möjligt för människor att bo och verka i glesbygdsområden. Då krävs regional tillväxt, en stark företagsamhet och trygga jobb. Alla måste ta sitt klimatansvar, samtidigt som Sverige hålls ihop.

4 Ett annat faktum är att de är de som har det gott ställt och vi som bor i den rika delen av världen som står för de största utsläppen. Det gäller i Sverige, Europa och i världen. I Sverige står de med högre inkomster för en större del av växthusgasutsläppen. Den som har möjlighet att resa långt på semester, äta kött ofta och ha en egen bil orsakar större utsläpp. Globalt sett släpper en vanlig svensk ut 50% mer än det internationella genomsnittet. En viktig utgångspunkt för den socialdemokratiska klimatpolitiken är att omställningen ska ske efter bärkraft. Fattigare länder som Kina och Indien måste ta sitt ansvar, men Europa och USA måste leda vägen. Olika länders utsläpp av koldioxid (ton per capita) Australien USA Kanada Nederländerna Belgien Ryssland Irland Island Tjeckien Finland Danmark Tyskland Sydafrika Grekland Norge Japan Storbritannien Nya Zeeland Österrike Spanien Italien Polen Frankrike Sverige Schweiz Kina Världen totalt Brasilien Indien Källa: EIA, International Energy Annual 2006 Sverige och EU måste gå före investera i hållbart klimat Ett hållbart samhälle är den europeiska unionens viktigaste uppgift. Gränsöverskridande problem kräver internationella lösningar och Europa måste ta på sig ledartröjan och föra en ambitiös politik i Europa och samtidigt övertyga resten av världen, inte minst USA, Kina, Ryssland och Indien, att följa efter. Vi vill se ordentliga minskningar av koldioxidutsläppen, kraftiga investeringar i ny grön teknik men också omfattande åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringarnas konsekvenser. Omfattande klimatbistånd till utvecklingsländer är också en prioritet. EU vill leda i kampen mot klimatförändringarna. Det säger stats- och regeringscheferna, kommissionen och ledamöterna i Europaparlamentet. Men när det gäller de konkreta åtgärderna är allt för många villiga att tumma på ambitionerna i klimatpolitiken. Ofta ligger kortsiktiga nationella intressen och ihärdiga lobbyister bakom. Speciellt nu när världen befinner sig i ekonomisk kris frestas en del att sticka huvudet i sanden och inte göra vad som krävs för att klara klimatet. Men om vi väntar med att agera blir det bara dyrare. En hög ambitionsnivå för klimatpolitiken är en absolut nödvändighet. Därför är det viktigt att det finns socialdemokrater från alla länder i Europaparlamentet som med blåslampa driver på för en ambitiös klimatpolitik och investeringar i ett hållbart klimat på riktigt, och inte bara i retoriken. I december 2008 antog EU ett omfattande klimatpaket. Det är en samling lagar som anger riktlinjerna för hur EU:s länder ska agera för att rädda klimatet. Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet deltog aktivt i arbetet med att vässa förslaget. Nu är klimatpaketet i hamn. Klimatpaketet är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet för det sätter tydliga mål om utsläppsminskningar. Samtidigt tycker vi att beslutet på flera sätt är otillräckligt och att mer kan göras. Klimatmålen är inte tillräckliga. Vi socialdemokrater arbetar för att EU ska reducera sina utsläpp med minst 30%, men helst 40%, eftersom det är vad som krävs för att förhindra klimatförändringarnas värsta konsekvenser. En hög ambitionsnivå från EU:s sida visar prov på globalt ledarskap och sänder en signal till de internationella klimatförhandlingarna. Genom tydligt ledarskap och genom att föregå med gott exempel, som Sverige ofta gjort i miljöpolitiken, kan EU skapa allianser och övertyga andra länder om att en förändring är nödvändig. Då kan vi göra något åt klimatet.

5 Vi socialdemokrater är också kritiska till att mer än hälften av EU:s och Sveriges utsläppsminskningar kan komma att ske i utvecklingsländerna. Det innebär praktiskt att rika länder investerar i utsläppsminskande projekt i utvecklingsländer, och sedan tillgodoräknar sig dessa minskningar såsom sina egna. Den moderatstyrda svenska regeringen har gjort sitt bästa för att på det sättet underminera EU:s klimatpaket. Det är bra att överföra teknik till utvecklingsländerna. Däremot är det inte rimligt att vi genomför en majoritet av våra egna utsläppsminskningar i fattiga utvecklingsländer samtidigt som vi ställer krav på dem att minska sina egna utsläpp. Regeringen och EU äventyrar de internationella klimatförhandlingarna genom att inte ta ansvar på hemmaplan. EU och andra rika länder ska hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp, men detta stöd måste vara ett komplement till det arbete vi gör på hemmaplan. EU:s klimatmål Minska växthusgasutsläppen med minst 20% jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Ambitionerna ska öka till 30% vid ett internationellt klimatavtal. År 2020 ska 20% av den totala energikonsumtionen vara förnybar. Minst 10% transportbränsle i varje land måste vara förnybart. Biobränslet måste uppfylla bestämda hållbarhetskriterier. Minska energikonsumtionen med 20% till 2020 genom att förbättra energieffektiviteten. Klimatpaketet och utsläppskrav på bilar Handel med utsläppsrätter De mesta av EU:s minskade utsläpp ska göras inom ramen för EU:s utsläppshandel som omfattar energisektorn och energiintensiva industrier. Dessa står för huvuddelen av EUländernas utsläpp. Dessutom inkluderas också flygsektorn. Handel med utsläppsrätter finns redan och klimatpaketet bygger vidare på detta system. Hittills har handeln med utsläppsrätter fungerat dåligt, men om systemet förbättras kan det bli ett effektivt verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Idén med systemet är enkelt. Ett tak för utsläppen fastställs och sedan distribueras utsläppsrätter till företag. De företag som släpper ut mer än sin tillåtna kvot måste sedan köpa utsläppsrätter från andra företag. Miljövänliga företag som gjort investeringar i grön teknologi har därför möjlighet att sälja sina utsläppsrätter. Steg för steg minskar sedan tilldelningen av utsläppsrätter vilket håller omvandlingstrycket uppe. Det ska kosta att göra utsläpp, och tanken med detta system är att skapa starka incitament för företag att bli mer energieffektiva. I Europaparlamentet har vi socialdemokrater drivit att alla utsläppsrätter på sikt skall auktioneras ut. Intäkterna från auktionerna tycker vi ska öronmärkas för forskning och utveckling, energiteknik, och klimatbistånd för att minska utsläpp och anpassa samhället till de klimatförändringar som kommer. Ansvarsfördelning Utsläpp från bilar och andra transporter, jordbruk och byggnader omfattas inte av handeln med utsläppsrätter. För dessa sektorer får varje medlemsland ett utsläppsmål tilldelat. Sedan är det upp till varje land att bestämma hur detta mål ska uppnås. Sverige ska minska sina utsläpp med 17% inom dessa sektorer som inte berörs av handeln med utsläppsrätter. Förnyelsebar energi För att nå det övergripande EU-målet om 20% förnybar energi har varje land i EU ett bindande nationellt mål. Sverige måste öka andelen förnyelsebar energi till 49%. Sveriges andel förnybar energi år 2005 var 39.8%. Förnyelsebar energi är icke-fossil energi som kommer från till exempel sol, vind, vatten eller bergvärme. Målet om 10% biobränsle är detsamma

6 för alla medlemsländer. I beslutet finns också strikta hållbarhetskriterier som bestämmer vad som får räknas som biobränslen. Dessa övergripande mål berör energi som används för elektricitet, värme, kyla och transporter. Det är upp till varje medlemsland att bestämma hur målet uppnås, men det finns krav på att en nationell handlingsplan utformas. 10 socialdemokratiska krav för en stark klimatpolitik i EU: Koldioxidlagring Detta är en ny teknologi som handlar om att lagra koldioxid som släpps ut från industrier. Genom att separera koldioxiden från övriga gaser vid elproduktion kan man lagra den i t.ex. berggrund eller havsbotten. Då påverkar inte koldioxiden klimatet. Det är en ny och ganska oprövad teknik. Beslutet rör subventioner och kommersialisering av större pilotprojekt för att utveckla teknologin. Bilar En annan viktig del av EU:s klimatarbete är skärpningen av utsläppskraven på personbilar. Personbilar står för hela 12% av EU:s utsläpp av koldioxid. Målet är att med hjälp av morot och piska få billtillverkarna att ta fram mer miljövänliga bilar och därmed minska utsläppen. Kraven för maximala genomsnittliga utsläpp ska vara lika i EU. Det långsiktiga målet för 2020 är att den nya bilparken i genomsnitt inte får släppa ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Detta fasas in steg för steg från och med Foto: Imagine/Jerry Bergman 1. EU bör minska utsläppen med minst 30% men helst med 40%. 2. Arbeta för att ett progressivt internationellt klimatavtal med bindande utsläppsminskningar undertecknas i Köpenhamn under 2009 där framförallt de stora länderna i Europa, USA, Indien och Kina tar på sig en ledande roll. 3. Inför en miniminivå för koldioxidskatt i EU. 4. Vägtransporter och flyg ska ha en egen bubbla i handelssystemet. Flyg och sjöfart måste inkluderas i ett nytt internationellt klimatavtal. 5. Gör det lättare för konsumenter att välja klimatsmarta varor. 6. EU:s nuvarande jordbrukstöd ska avvecklas, men fram tills dess så måste det klimatsäkras. Vi vill också arbeta för att EU:s bistånd klimatsäkras. 7. För över pengar från jordbrukspolitiken och investera i energieffektiviseringar och gröna energislag som till exempel vindkraft. 8. Flyget ska minska sina utsläpp lika mycket som övriga industrier. 9. Stöd för utökad tekniköverföring till utvecklingsländerna. 10. Inför en global utsläppshandel för energiintensiv industri med global konkurrens.

7 Hör av dig om du har frågor eller synpunkter! Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP 14G302 Rue Wiertz 1047 Bryssel Belgien Telefon: E-post: Hemsida: De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Kosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad?

Kosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad? Kosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad? Birgitta Resvik Mars 2008 Minskade koldioxidutsläpp och mer förnybar energi i EU och Sverige vad kostar det? Kosta vad det kosta

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Ett nytt ledarskap för miljön

Ett nytt ledarskap för miljön Ett nytt ledarskap för miljön Centerpartiets granskning av Miljöpartiet i regeringen Miljöpartiets tid i regeringen har kännetecknats av turbulens, svikna löften och ett otydligt ledarskap. Man tog inte

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2834 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) En effektivare klimatpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Svensk klimatstrategi

Svensk klimatstrategi Svensk klimatstrategi Nationell klimatpolitik i global samverkan 19 februari 2008 I kväll Klimat Den internationella klimatregimen FN, Konventionen och Kyotoprotokollet Framtiden efter 2012 Den svenska

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

KLIMATPOLITISKT PROGRAM

KLIMATPOLITISKT PROGRAM KLIMATPOLITISKT PROGRAM Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund www.s-kvinnor.se Program för kvinnors livsvillkor INNEHÅLL SID 1. Inledning 2 2. Sätt ett pris på växthusgaserna 3 Miljöskatter 3 Handel

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

En effektivare klimatpolitik

En effektivare klimatpolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) En effektivare klimatpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer