Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
|
|
- Isak Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
2 Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga och vår tids främsta miljöhot. Om vi inte agerar riskerar mänskligheten allvarliga konsekvenser. Det kommer att bli fler översvämningar, stormar och bränder. När havsnivån stiger måste bostadsområden flyttas och när temperaturen förändras hotas flera arter. För världens fattiga blir situationen ännu värre; nationer riskerar att försvinna när havsytan stiger, och hela befolkningar kan tvingas flytta. I Afrika blir problem med vattenbrist och torka allt mer vanligt. Klimatförändringarna måste stoppas. Effektiva åtgärder, som minimerar klimatförändringarna och hanterar dess konsekvenser är en absolut nödvändighet. Omvandlingen till det hållbara samhället måste ske med hög fart. Genom stora investeringar i miljöteknik, höga miljökrav, förbättrad infrastruktur, miljövänliga bränslen och grönare transportmedel vill vi socialdemokrater driva utvecklingen framåt. Klimat förändringarna rymmer enorma möjligheter för Sverige och Europa. Sverige och Europa kan visa vägen genom att utveckla och sprida grön teknik till andra delar av världen. Om vi kan fortsätta att visa på det framgångsrika svenska exemplet, att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling, så har vi stora möjligheter att få resten av världen med oss. Vi behöver inte välja mellan en bra miljö, hög livskvalitet och ekonomisk utveckling. Det är kärnan i hållbarhetsprincipen, att ekonomisk utveckling, miljöhänsyn och social trygghet kan förenas. För oss socialdemokrater är det uppenbart att marknaden inte ensam klarar av klimatomställningen. Politiken har ett ansvar för att göra det lönsamt för företag och enskilda att agera miljövänligt. Med rätt styrinstrument är marknaden en positiv kraft för att utveckla ny teknik och bygga ett hållbart samhälle. Omställningen kommer också att ställa krav på oss. Det krävs förändringar i det sätt vi lever och det krävs en tydlig och radikal politik. Vi behöver göra av med mindre energi, använda nya miljövänliga och effektiva bränslen och tekniker samt återvinna det vi förbrukar. Vi behöver se över hur vi reser, bor och vad vi handlar. Om Sverige och Europa går i bräschen för utvecklingen kan våra företag bli världsledande i att utveckla klimatvänliga produkter och tjänster. Vi vill att omställningen stärker vår konkurrenskraft, skapar nya företag och jobb, främjar export och handel. Smart tillväxt som tar hänsyn till framtida generationer, miljön och den sociala tryggheten är den rätta vägen för ekonomisk tillväxt. Europa måste ta ledningen globalt för att stoppa klimatförändringarna. Socialdemokraterna har en tradition av ett långt engagemang och hårt arbete i klimatfrågan. Ledande socialdemokrater som Anna Lindh, Margot Wallström och Kjell Larsson spelade en stor roll i arbetet med Kyotoprotokollet. Socialdemokraterna kommer att fortsätta arbeta i denna tradition för en ambitiös politik i Sverige, i Europa och globalt. Klimatförändringar en bluff? Knappast. Naturliga variationer i klimatet finns. Därför finns det de som säger att klimatförändringarna inte är så allvarliga eller att de rent av är en bluff. Ett annat påstående som hörs ibland är att förändringarna i temperaturen är opåverkbara och inte skapade av oss människor. Men världens forskare i FN:s klimatpanel, som utvärderar forskning om klimatet och ger rekommendationer om vad som måste göras, är överens. De säger att det inte går att tvivla på att klimatförändringarna äger rum, samt att de orsakas av människans utsläpp av växthusgaser och skövlande av skogar. FN:s klimatpanel pekar också på flera allvarliga konsekvenser som följd av klimatförändringarna. Det är därför vårt gemensamma ansvar att agera snabbt. Det finns också andra skäl att agera mot beroendet av fossila bränslen och energikällor. Oljan kommer förr eller senare att ta slut. Vi måste förbereda oss för det. En annan viktig dimension är den säkerhetspolitiska. Det är inte bra att Europa och andra demokratier gör sig beroende av olja och andra fossila energikällor från odemokratiska länder. Sedan år 1900 har jordens medeltemperatur ökat med 0,8 grader celsius. Den fortsätter öka med 0,2 grader per årtionde. Om temperaturökningarna tillåts fortsätta riskerar världen att få lida svåra konsekvenser. FN:s klimatpanel IPCC menar att klimatförändringarna måste hejdas vid +2 grader i jämförelse med förindustriell nivå för att undvika de värsta konsekvenserna. Panelen har också visat att de globala utsläppen måste börja minska senast år 2015 för att detta mål ska uppnås. För att ställa om till ett hållbart samhälle måste individer, företag och länder solidariskt ta ansvar och visa handlingskraft. Det gäller också internationella organisationer som FN och EU. Förändringen kommer att medföra påfrestningar för samhället men också för enskilda individer. Trots detta är valet självklart; vi måste agera nu, för det kommer att blir ännu värre om vi inte gör något.
3 Sir Nicholas Stern, upphovsman till den respekterade Sternrapporten, visar att kostnaden för klimatförändringarna, vid en temperaturhöjning om 5 6 grader kan bli 5 10% av BNP. Kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna kan komma att kosta ungefär 1% av BNP år Det är alltså betydligt billigare att göra något nu! Exempel på konsekvenser av klimatförändringar Den globala uppvärmningen riskerar att leda till svåra konsekvenser. Det blir värst för människor som lever i världens fattiga länder, men Sverige kommer också att påverkas. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer och ökad torka, bränder, regn eller blåst hotar världens ekosystem. Exemplen nedan är prognoser från klimatpanelen och konsekvensernas omfattning påverkas av storleken på framtida växthusgasutsläpp, anpassningsåtgärder och den ekonomiska utvecklingen i olika områden. Så tidigt som 2020 kommer miljoner människor i Afrika lida ökad risk för vattenbrist. Varför blir det varmare? Växthuseffekten gör jorden beboelig. Värme kommer till jorden från solen. Delar av den värmen stannar på jorden medan resten reflekteras ut i rymden. Förmågan att släppa in värme och sedan behålla den kallas växthuseffekten, eftersom ett växthus fungerar på ett liknande sätt. Utan växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara 30 grader kallare. Anledningen till att all värme inte lämnar jorden är att den absorberas av växthusgaser som koldioxid och metan. Växthuseffekten är i sig inte ett problem utan den har blivit det när den förstärkts på grund av människans handlingar. FN:s klimatpanel har visat att den globala uppvärmningen är otvetydig, och att den beror på människans utsläpp av växthusgaser och förändringar i landanvändning. När fossila bränslen som kol och olja förbränns ökar mängden växthusgaser i atmosfären vilket får till följd att jorden blir varmare. På samma sätt bidrar skogsskövlingen till att mindre växthusgaser omvandlas till syre vilket också bidrar till uppvärmningen. Bergsområden i Europa får mindre snö och glaciärer smälter, detta leder till att många arter utrotas och konsekvenserna för vinterturismen blir allvarliga. Förekomsten av sjukdomar ökar när världen blir varmare och mer tättbefolkad. Tillgången till sötvatten längst med ekvatorn, där behovet är som störst, kommer att minska. Delat men gemensamt ansvar Foto: Imagine/Jeppe Michael Jensen Med det hållbara samhällets framväxt utmanas vissa etablerade sektorer och arbetstillfällen, samtidigt som andra kommer att blomstra när nya företag och arbetstillfällen växer fram. Omställningen ställer krav på välfärden. Investeringar i omfattande utbildningsinsatser och broar som ger människor trygghet under tiden de hittar ett bättre jobb är ett måste. Så rustar vi oss för nya gröna jobb i en framtida ekonomi. Utan trygghet under denna tid av förändring kommer inte människor vara villiga att vara med i omställningen till ett hållbart samhälle. Omställningen rymmer ett viktigt fördelningspolitiskt perspektiv; starka trygghetssystem som slår vakt om jämlikheten är en förutsättning för ett bättre klimat. Sverige tjänar på rättvisa, också när det gäller klimatpolitiken. En annan utmaning i denna omvandling är att slå vakt om glesbygden. Det måste också i framtiden vara möjligt för människor att bo och verka i glesbygdsområden. Då krävs regional tillväxt, en stark företagsamhet och trygga jobb. Alla måste ta sitt klimatansvar, samtidigt som Sverige hålls ihop.
4 Ett annat faktum är att de är de som har det gott ställt och vi som bor i den rika delen av världen som står för de största utsläppen. Det gäller i Sverige, Europa och i världen. I Sverige står de med högre inkomster för en större del av växthusgasutsläppen. Den som har möjlighet att resa långt på semester, äta kött ofta och ha en egen bil orsakar större utsläpp. Globalt sett släpper en vanlig svensk ut 50% mer än det internationella genomsnittet. En viktig utgångspunkt för den socialdemokratiska klimatpolitiken är att omställningen ska ske efter bärkraft. Fattigare länder som Kina och Indien måste ta sitt ansvar, men Europa och USA måste leda vägen. Olika länders utsläpp av koldioxid (ton per capita) Australien USA Kanada Nederländerna Belgien Ryssland Irland Island Tjeckien Finland Danmark Tyskland Sydafrika Grekland Norge Japan Storbritannien Nya Zeeland Österrike Spanien Italien Polen Frankrike Sverige Schweiz Kina Världen totalt Brasilien Indien Källa: EIA, International Energy Annual 2006 Sverige och EU måste gå före investera i hållbart klimat Ett hållbart samhälle är den europeiska unionens viktigaste uppgift. Gränsöverskridande problem kräver internationella lösningar och Europa måste ta på sig ledartröjan och föra en ambitiös politik i Europa och samtidigt övertyga resten av världen, inte minst USA, Kina, Ryssland och Indien, att följa efter. Vi vill se ordentliga minskningar av koldioxidutsläppen, kraftiga investeringar i ny grön teknik men också omfattande åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringarnas konsekvenser. Omfattande klimatbistånd till utvecklingsländer är också en prioritet. EU vill leda i kampen mot klimatförändringarna. Det säger stats- och regeringscheferna, kommissionen och ledamöterna i Europaparlamentet. Men när det gäller de konkreta åtgärderna är allt för många villiga att tumma på ambitionerna i klimatpolitiken. Ofta ligger kortsiktiga nationella intressen och ihärdiga lobbyister bakom. Speciellt nu när världen befinner sig i ekonomisk kris frestas en del att sticka huvudet i sanden och inte göra vad som krävs för att klara klimatet. Men om vi väntar med att agera blir det bara dyrare. En hög ambitionsnivå för klimatpolitiken är en absolut nödvändighet. Därför är det viktigt att det finns socialdemokrater från alla länder i Europaparlamentet som med blåslampa driver på för en ambitiös klimatpolitik och investeringar i ett hållbart klimat på riktigt, och inte bara i retoriken. I december 2008 antog EU ett omfattande klimatpaket. Det är en samling lagar som anger riktlinjerna för hur EU:s länder ska agera för att rädda klimatet. Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet deltog aktivt i arbetet med att vässa förslaget. Nu är klimatpaketet i hamn. Klimatpaketet är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet för det sätter tydliga mål om utsläppsminskningar. Samtidigt tycker vi att beslutet på flera sätt är otillräckligt och att mer kan göras. Klimatmålen är inte tillräckliga. Vi socialdemokrater arbetar för att EU ska reducera sina utsläpp med minst 30%, men helst 40%, eftersom det är vad som krävs för att förhindra klimatförändringarnas värsta konsekvenser. En hög ambitionsnivå från EU:s sida visar prov på globalt ledarskap och sänder en signal till de internationella klimatförhandlingarna. Genom tydligt ledarskap och genom att föregå med gott exempel, som Sverige ofta gjort i miljöpolitiken, kan EU skapa allianser och övertyga andra länder om att en förändring är nödvändig. Då kan vi göra något åt klimatet.
5 Vi socialdemokrater är också kritiska till att mer än hälften av EU:s och Sveriges utsläppsminskningar kan komma att ske i utvecklingsländerna. Det innebär praktiskt att rika länder investerar i utsläppsminskande projekt i utvecklingsländer, och sedan tillgodoräknar sig dessa minskningar såsom sina egna. Den moderatstyrda svenska regeringen har gjort sitt bästa för att på det sättet underminera EU:s klimatpaket. Det är bra att överföra teknik till utvecklingsländerna. Däremot är det inte rimligt att vi genomför en majoritet av våra egna utsläppsminskningar i fattiga utvecklingsländer samtidigt som vi ställer krav på dem att minska sina egna utsläpp. Regeringen och EU äventyrar de internationella klimatförhandlingarna genom att inte ta ansvar på hemmaplan. EU och andra rika länder ska hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp, men detta stöd måste vara ett komplement till det arbete vi gör på hemmaplan. EU:s klimatmål Minska växthusgasutsläppen med minst 20% jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Ambitionerna ska öka till 30% vid ett internationellt klimatavtal. År 2020 ska 20% av den totala energikonsumtionen vara förnybar. Minst 10% transportbränsle i varje land måste vara förnybart. Biobränslet måste uppfylla bestämda hållbarhetskriterier. Minska energikonsumtionen med 20% till 2020 genom att förbättra energieffektiviteten. Klimatpaketet och utsläppskrav på bilar Handel med utsläppsrätter De mesta av EU:s minskade utsläpp ska göras inom ramen för EU:s utsläppshandel som omfattar energisektorn och energiintensiva industrier. Dessa står för huvuddelen av EUländernas utsläpp. Dessutom inkluderas också flygsektorn. Handel med utsläppsrätter finns redan och klimatpaketet bygger vidare på detta system. Hittills har handeln med utsläppsrätter fungerat dåligt, men om systemet förbättras kan det bli ett effektivt verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Idén med systemet är enkelt. Ett tak för utsläppen fastställs och sedan distribueras utsläppsrätter till företag. De företag som släpper ut mer än sin tillåtna kvot måste sedan köpa utsläppsrätter från andra företag. Miljövänliga företag som gjort investeringar i grön teknologi har därför möjlighet att sälja sina utsläppsrätter. Steg för steg minskar sedan tilldelningen av utsläppsrätter vilket håller omvandlingstrycket uppe. Det ska kosta att göra utsläpp, och tanken med detta system är att skapa starka incitament för företag att bli mer energieffektiva. I Europaparlamentet har vi socialdemokrater drivit att alla utsläppsrätter på sikt skall auktioneras ut. Intäkterna från auktionerna tycker vi ska öronmärkas för forskning och utveckling, energiteknik, och klimatbistånd för att minska utsläpp och anpassa samhället till de klimatförändringar som kommer. Ansvarsfördelning Utsläpp från bilar och andra transporter, jordbruk och byggnader omfattas inte av handeln med utsläppsrätter. För dessa sektorer får varje medlemsland ett utsläppsmål tilldelat. Sedan är det upp till varje land att bestämma hur detta mål ska uppnås. Sverige ska minska sina utsläpp med 17% inom dessa sektorer som inte berörs av handeln med utsläppsrätter. Förnyelsebar energi För att nå det övergripande EU-målet om 20% förnybar energi har varje land i EU ett bindande nationellt mål. Sverige måste öka andelen förnyelsebar energi till 49%. Sveriges andel förnybar energi år 2005 var 39.8%. Förnyelsebar energi är icke-fossil energi som kommer från till exempel sol, vind, vatten eller bergvärme. Målet om 10% biobränsle är detsamma
6 för alla medlemsländer. I beslutet finns också strikta hållbarhetskriterier som bestämmer vad som får räknas som biobränslen. Dessa övergripande mål berör energi som används för elektricitet, värme, kyla och transporter. Det är upp till varje medlemsland att bestämma hur målet uppnås, men det finns krav på att en nationell handlingsplan utformas. 10 socialdemokratiska krav för en stark klimatpolitik i EU: Koldioxidlagring Detta är en ny teknologi som handlar om att lagra koldioxid som släpps ut från industrier. Genom att separera koldioxiden från övriga gaser vid elproduktion kan man lagra den i t.ex. berggrund eller havsbotten. Då påverkar inte koldioxiden klimatet. Det är en ny och ganska oprövad teknik. Beslutet rör subventioner och kommersialisering av större pilotprojekt för att utveckla teknologin. Bilar En annan viktig del av EU:s klimatarbete är skärpningen av utsläppskraven på personbilar. Personbilar står för hela 12% av EU:s utsläpp av koldioxid. Målet är att med hjälp av morot och piska få billtillverkarna att ta fram mer miljövänliga bilar och därmed minska utsläppen. Kraven för maximala genomsnittliga utsläpp ska vara lika i EU. Det långsiktiga målet för 2020 är att den nya bilparken i genomsnitt inte får släppa ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Detta fasas in steg för steg från och med Foto: Imagine/Jerry Bergman 1. EU bör minska utsläppen med minst 30% men helst med 40%. 2. Arbeta för att ett progressivt internationellt klimatavtal med bindande utsläppsminskningar undertecknas i Köpenhamn under 2009 där framförallt de stora länderna i Europa, USA, Indien och Kina tar på sig en ledande roll. 3. Inför en miniminivå för koldioxidskatt i EU. 4. Vägtransporter och flyg ska ha en egen bubbla i handelssystemet. Flyg och sjöfart måste inkluderas i ett nytt internationellt klimatavtal. 5. Gör det lättare för konsumenter att välja klimatsmarta varor. 6. EU:s nuvarande jordbrukstöd ska avvecklas, men fram tills dess så måste det klimatsäkras. Vi vill också arbeta för att EU:s bistånd klimatsäkras. 7. För över pengar från jordbrukspolitiken och investera i energieffektiviseringar och gröna energislag som till exempel vindkraft. 8. Flyget ska minska sina utsläpp lika mycket som övriga industrier. 9. Stöd för utökad tekniköverföring till utvecklingsländerna. 10. Inför en global utsläppshandel för energiintensiv industri med global konkurrens.
7 Hör av dig om du har frågor eller synpunkter! Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP 14G302 Rue Wiertz 1047 Bryssel Belgien Telefon: E-post: pse.delegationsv@europarl.europa.eu Hemsida: De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
Klimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merKlimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merÖka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Läs merMer EU för klimatets skull
Mer EU för klimatets skull DE SVÅRA FRÅGORNA LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Mer EU för klimatets skull Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen.
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merKosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad?
Kosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad? Birgitta Resvik Mars 2008 Minskade koldioxidutsläpp och mer förnybar energi i EU och Sverige vad kostar det? Kosta vad det kosta
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merSå minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merInternationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merGör ett annat Europa möjligt!
Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merEtt nytt ledarskap för miljön
Ett nytt ledarskap för miljön Centerpartiets granskning av Miljöpartiet i regeringen Miljöpartiets tid i regeringen har kännetecknats av turbulens, svikna löften och ett otydligt ledarskap. Man tog inte
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merOlle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige
Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merEN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK
EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merÄrende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merSveriges läkarförbund
2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merWASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merJorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se
Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x
Läs mer7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2834 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) En effektivare klimatpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merKlimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt
Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt 20180814 INLEDNING Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Sverige har länge varit ett föregångsland i det globala miljö- och klimatarbetet.
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merUtsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merSödertälje och växthuseffekten
Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merEftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
Läs merMiljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merBehovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm
Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare
Läs merEU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel
EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är
Läs merKompletterande handlingar
Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant
Läs merLOs yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige SOU 2016:21
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-05-19 20160114 ERT DATUM ER REFERENS 2016-03-10 M2016/00703/K1 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm LOs
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs merSmart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland
Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merVar går gränsen? REMISSVAR
REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling
Läs merFör ett socialdemokratiskt Europa
För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merSvensk klimatstrategi
Svensk klimatstrategi Nationell klimatpolitik i global samverkan 19 februari 2008 I kväll Klimat Den internationella klimatregimen FN, Konventionen och Kyotoprotokollet Framtiden efter 2012 Den svenska
Läs mer