Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp"

Transkript

1 Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

2 Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga och vår tids främsta miljöhot. Om vi inte agerar riskerar mänskligheten allvarliga konsekvenser. Det kommer att bli fler översvämningar, stormar och bränder. När havsnivån stiger måste bostadsområden flyttas och när temperaturen förändras hotas flera arter. För världens fattiga blir situationen ännu värre; nationer riskerar att försvinna när havsytan stiger, och hela befolkningar kan tvingas flytta. I Afrika blir problem med vattenbrist och torka allt mer vanligt. Klimatförändringarna måste stoppas. Effektiva åtgärder, som minimerar klimatförändringarna och hanterar dess konsekvenser är en absolut nödvändighet. Omvandlingen till det hållbara samhället måste ske med hög fart. Genom stora investeringar i miljöteknik, höga miljökrav, förbättrad infrastruktur, miljövänliga bränslen och grönare transportmedel vill vi socialdemokrater driva utvecklingen framåt. Klimat förändringarna rymmer enorma möjligheter för Sverige och Europa. Sverige och Europa kan visa vägen genom att utveckla och sprida grön teknik till andra delar av världen. Om vi kan fortsätta att visa på det framgångsrika svenska exemplet, att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling, så har vi stora möjligheter att få resten av världen med oss. Vi behöver inte välja mellan en bra miljö, hög livskvalitet och ekonomisk utveckling. Det är kärnan i hållbarhetsprincipen, att ekonomisk utveckling, miljöhänsyn och social trygghet kan förenas. För oss socialdemokrater är det uppenbart att marknaden inte ensam klarar av klimatomställningen. Politiken har ett ansvar för att göra det lönsamt för företag och enskilda att agera miljövänligt. Med rätt styrinstrument är marknaden en positiv kraft för att utveckla ny teknik och bygga ett hållbart samhälle. Omställningen kommer också att ställa krav på oss. Det krävs förändringar i det sätt vi lever och det krävs en tydlig och radikal politik. Vi behöver göra av med mindre energi, använda nya miljövänliga och effektiva bränslen och tekniker samt återvinna det vi förbrukar. Vi behöver se över hur vi reser, bor och vad vi handlar. Om Sverige och Europa går i bräschen för utvecklingen kan våra företag bli världsledande i att utveckla klimatvänliga produkter och tjänster. Vi vill att omställningen stärker vår konkurrenskraft, skapar nya företag och jobb, främjar export och handel. Smart tillväxt som tar hänsyn till framtida generationer, miljön och den sociala tryggheten är den rätta vägen för ekonomisk tillväxt. Europa måste ta ledningen globalt för att stoppa klimatförändringarna. Socialdemokraterna har en tradition av ett långt engagemang och hårt arbete i klimatfrågan. Ledande socialdemokrater som Anna Lindh, Margot Wallström och Kjell Larsson spelade en stor roll i arbetet med Kyotoprotokollet. Socialdemokraterna kommer att fortsätta arbeta i denna tradition för en ambitiös politik i Sverige, i Europa och globalt. Klimatförändringar en bluff? Knappast. Naturliga variationer i klimatet finns. Därför finns det de som säger att klimatförändringarna inte är så allvarliga eller att de rent av är en bluff. Ett annat påstående som hörs ibland är att förändringarna i temperaturen är opåverkbara och inte skapade av oss människor. Men världens forskare i FN:s klimatpanel, som utvärderar forskning om klimatet och ger rekommendationer om vad som måste göras, är överens. De säger att det inte går att tvivla på att klimatförändringarna äger rum, samt att de orsakas av människans utsläpp av växthusgaser och skövlande av skogar. FN:s klimatpanel pekar också på flera allvarliga konsekvenser som följd av klimatförändringarna. Det är därför vårt gemensamma ansvar att agera snabbt. Det finns också andra skäl att agera mot beroendet av fossila bränslen och energikällor. Oljan kommer förr eller senare att ta slut. Vi måste förbereda oss för det. En annan viktig dimension är den säkerhetspolitiska. Det är inte bra att Europa och andra demokratier gör sig beroende av olja och andra fossila energikällor från odemokratiska länder. Sedan år 1900 har jordens medeltemperatur ökat med 0,8 grader celsius. Den fortsätter öka med 0,2 grader per årtionde. Om temperaturökningarna tillåts fortsätta riskerar världen att få lida svåra konsekvenser. FN:s klimatpanel IPCC menar att klimatförändringarna måste hejdas vid +2 grader i jämförelse med förindustriell nivå för att undvika de värsta konsekvenserna. Panelen har också visat att de globala utsläppen måste börja minska senast år 2015 för att detta mål ska uppnås. För att ställa om till ett hållbart samhälle måste individer, företag och länder solidariskt ta ansvar och visa handlingskraft. Det gäller också internationella organisationer som FN och EU. Förändringen kommer att medföra påfrestningar för samhället men också för enskilda individer. Trots detta är valet självklart; vi måste agera nu, för det kommer att blir ännu värre om vi inte gör något.

3 Sir Nicholas Stern, upphovsman till den respekterade Sternrapporten, visar att kostnaden för klimatförändringarna, vid en temperaturhöjning om 5 6 grader kan bli 5 10% av BNP. Kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna kan komma att kosta ungefär 1% av BNP år Det är alltså betydligt billigare att göra något nu! Exempel på konsekvenser av klimatförändringar Den globala uppvärmningen riskerar att leda till svåra konsekvenser. Det blir värst för människor som lever i världens fattiga länder, men Sverige kommer också att påverkas. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer och ökad torka, bränder, regn eller blåst hotar världens ekosystem. Exemplen nedan är prognoser från klimatpanelen och konsekvensernas omfattning påverkas av storleken på framtida växthusgasutsläpp, anpassningsåtgärder och den ekonomiska utvecklingen i olika områden. Så tidigt som 2020 kommer miljoner människor i Afrika lida ökad risk för vattenbrist. Varför blir det varmare? Växthuseffekten gör jorden beboelig. Värme kommer till jorden från solen. Delar av den värmen stannar på jorden medan resten reflekteras ut i rymden. Förmågan att släppa in värme och sedan behålla den kallas växthuseffekten, eftersom ett växthus fungerar på ett liknande sätt. Utan växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara 30 grader kallare. Anledningen till att all värme inte lämnar jorden är att den absorberas av växthusgaser som koldioxid och metan. Växthuseffekten är i sig inte ett problem utan den har blivit det när den förstärkts på grund av människans handlingar. FN:s klimatpanel har visat att den globala uppvärmningen är otvetydig, och att den beror på människans utsläpp av växthusgaser och förändringar i landanvändning. När fossila bränslen som kol och olja förbränns ökar mängden växthusgaser i atmosfären vilket får till följd att jorden blir varmare. På samma sätt bidrar skogsskövlingen till att mindre växthusgaser omvandlas till syre vilket också bidrar till uppvärmningen. Bergsområden i Europa får mindre snö och glaciärer smälter, detta leder till att många arter utrotas och konsekvenserna för vinterturismen blir allvarliga. Förekomsten av sjukdomar ökar när världen blir varmare och mer tättbefolkad. Tillgången till sötvatten längst med ekvatorn, där behovet är som störst, kommer att minska. Delat men gemensamt ansvar Foto: Imagine/Jeppe Michael Jensen Med det hållbara samhällets framväxt utmanas vissa etablerade sektorer och arbetstillfällen, samtidigt som andra kommer att blomstra när nya företag och arbetstillfällen växer fram. Omställningen ställer krav på välfärden. Investeringar i omfattande utbildningsinsatser och broar som ger människor trygghet under tiden de hittar ett bättre jobb är ett måste. Så rustar vi oss för nya gröna jobb i en framtida ekonomi. Utan trygghet under denna tid av förändring kommer inte människor vara villiga att vara med i omställningen till ett hållbart samhälle. Omställningen rymmer ett viktigt fördelningspolitiskt perspektiv; starka trygghetssystem som slår vakt om jämlikheten är en förutsättning för ett bättre klimat. Sverige tjänar på rättvisa, också när det gäller klimatpolitiken. En annan utmaning i denna omvandling är att slå vakt om glesbygden. Det måste också i framtiden vara möjligt för människor att bo och verka i glesbygdsområden. Då krävs regional tillväxt, en stark företagsamhet och trygga jobb. Alla måste ta sitt klimatansvar, samtidigt som Sverige hålls ihop.

4 Ett annat faktum är att de är de som har det gott ställt och vi som bor i den rika delen av världen som står för de största utsläppen. Det gäller i Sverige, Europa och i världen. I Sverige står de med högre inkomster för en större del av växthusgasutsläppen. Den som har möjlighet att resa långt på semester, äta kött ofta och ha en egen bil orsakar större utsläpp. Globalt sett släpper en vanlig svensk ut 50% mer än det internationella genomsnittet. En viktig utgångspunkt för den socialdemokratiska klimatpolitiken är att omställningen ska ske efter bärkraft. Fattigare länder som Kina och Indien måste ta sitt ansvar, men Europa och USA måste leda vägen. Olika länders utsläpp av koldioxid (ton per capita) Australien USA Kanada Nederländerna Belgien Ryssland Irland Island Tjeckien Finland Danmark Tyskland Sydafrika Grekland Norge Japan Storbritannien Nya Zeeland Österrike Spanien Italien Polen Frankrike Sverige Schweiz Kina Världen totalt Brasilien Indien Källa: EIA, International Energy Annual 2006 Sverige och EU måste gå före investera i hållbart klimat Ett hållbart samhälle är den europeiska unionens viktigaste uppgift. Gränsöverskridande problem kräver internationella lösningar och Europa måste ta på sig ledartröjan och föra en ambitiös politik i Europa och samtidigt övertyga resten av världen, inte minst USA, Kina, Ryssland och Indien, att följa efter. Vi vill se ordentliga minskningar av koldioxidutsläppen, kraftiga investeringar i ny grön teknik men också omfattande åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringarnas konsekvenser. Omfattande klimatbistånd till utvecklingsländer är också en prioritet. EU vill leda i kampen mot klimatförändringarna. Det säger stats- och regeringscheferna, kommissionen och ledamöterna i Europaparlamentet. Men när det gäller de konkreta åtgärderna är allt för många villiga att tumma på ambitionerna i klimatpolitiken. Ofta ligger kortsiktiga nationella intressen och ihärdiga lobbyister bakom. Speciellt nu när världen befinner sig i ekonomisk kris frestas en del att sticka huvudet i sanden och inte göra vad som krävs för att klara klimatet. Men om vi väntar med att agera blir det bara dyrare. En hög ambitionsnivå för klimatpolitiken är en absolut nödvändighet. Därför är det viktigt att det finns socialdemokrater från alla länder i Europaparlamentet som med blåslampa driver på för en ambitiös klimatpolitik och investeringar i ett hållbart klimat på riktigt, och inte bara i retoriken. I december 2008 antog EU ett omfattande klimatpaket. Det är en samling lagar som anger riktlinjerna för hur EU:s länder ska agera för att rädda klimatet. Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet deltog aktivt i arbetet med att vässa förslaget. Nu är klimatpaketet i hamn. Klimatpaketet är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet för det sätter tydliga mål om utsläppsminskningar. Samtidigt tycker vi att beslutet på flera sätt är otillräckligt och att mer kan göras. Klimatmålen är inte tillräckliga. Vi socialdemokrater arbetar för att EU ska reducera sina utsläpp med minst 30%, men helst 40%, eftersom det är vad som krävs för att förhindra klimatförändringarnas värsta konsekvenser. En hög ambitionsnivå från EU:s sida visar prov på globalt ledarskap och sänder en signal till de internationella klimatförhandlingarna. Genom tydligt ledarskap och genom att föregå med gott exempel, som Sverige ofta gjort i miljöpolitiken, kan EU skapa allianser och övertyga andra länder om att en förändring är nödvändig. Då kan vi göra något åt klimatet.

5 Vi socialdemokrater är också kritiska till att mer än hälften av EU:s och Sveriges utsläppsminskningar kan komma att ske i utvecklingsländerna. Det innebär praktiskt att rika länder investerar i utsläppsminskande projekt i utvecklingsländer, och sedan tillgodoräknar sig dessa minskningar såsom sina egna. Den moderatstyrda svenska regeringen har gjort sitt bästa för att på det sättet underminera EU:s klimatpaket. Det är bra att överföra teknik till utvecklingsländerna. Däremot är det inte rimligt att vi genomför en majoritet av våra egna utsläppsminskningar i fattiga utvecklingsländer samtidigt som vi ställer krav på dem att minska sina egna utsläpp. Regeringen och EU äventyrar de internationella klimatförhandlingarna genom att inte ta ansvar på hemmaplan. EU och andra rika länder ska hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp, men detta stöd måste vara ett komplement till det arbete vi gör på hemmaplan. EU:s klimatmål Minska växthusgasutsläppen med minst 20% jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Ambitionerna ska öka till 30% vid ett internationellt klimatavtal. År 2020 ska 20% av den totala energikonsumtionen vara förnybar. Minst 10% transportbränsle i varje land måste vara förnybart. Biobränslet måste uppfylla bestämda hållbarhetskriterier. Minska energikonsumtionen med 20% till 2020 genom att förbättra energieffektiviteten. Klimatpaketet och utsläppskrav på bilar Handel med utsläppsrätter De mesta av EU:s minskade utsläpp ska göras inom ramen för EU:s utsläppshandel som omfattar energisektorn och energiintensiva industrier. Dessa står för huvuddelen av EUländernas utsläpp. Dessutom inkluderas också flygsektorn. Handel med utsläppsrätter finns redan och klimatpaketet bygger vidare på detta system. Hittills har handeln med utsläppsrätter fungerat dåligt, men om systemet förbättras kan det bli ett effektivt verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Idén med systemet är enkelt. Ett tak för utsläppen fastställs och sedan distribueras utsläppsrätter till företag. De företag som släpper ut mer än sin tillåtna kvot måste sedan köpa utsläppsrätter från andra företag. Miljövänliga företag som gjort investeringar i grön teknologi har därför möjlighet att sälja sina utsläppsrätter. Steg för steg minskar sedan tilldelningen av utsläppsrätter vilket håller omvandlingstrycket uppe. Det ska kosta att göra utsläpp, och tanken med detta system är att skapa starka incitament för företag att bli mer energieffektiva. I Europaparlamentet har vi socialdemokrater drivit att alla utsläppsrätter på sikt skall auktioneras ut. Intäkterna från auktionerna tycker vi ska öronmärkas för forskning och utveckling, energiteknik, och klimatbistånd för att minska utsläpp och anpassa samhället till de klimatförändringar som kommer. Ansvarsfördelning Utsläpp från bilar och andra transporter, jordbruk och byggnader omfattas inte av handeln med utsläppsrätter. För dessa sektorer får varje medlemsland ett utsläppsmål tilldelat. Sedan är det upp till varje land att bestämma hur detta mål ska uppnås. Sverige ska minska sina utsläpp med 17% inom dessa sektorer som inte berörs av handeln med utsläppsrätter. Förnyelsebar energi För att nå det övergripande EU-målet om 20% förnybar energi har varje land i EU ett bindande nationellt mål. Sverige måste öka andelen förnyelsebar energi till 49%. Sveriges andel förnybar energi år 2005 var 39.8%. Förnyelsebar energi är icke-fossil energi som kommer från till exempel sol, vind, vatten eller bergvärme. Målet om 10% biobränsle är detsamma

6 för alla medlemsländer. I beslutet finns också strikta hållbarhetskriterier som bestämmer vad som får räknas som biobränslen. Dessa övergripande mål berör energi som används för elektricitet, värme, kyla och transporter. Det är upp till varje medlemsland att bestämma hur målet uppnås, men det finns krav på att en nationell handlingsplan utformas. 10 socialdemokratiska krav för en stark klimatpolitik i EU: Koldioxidlagring Detta är en ny teknologi som handlar om att lagra koldioxid som släpps ut från industrier. Genom att separera koldioxiden från övriga gaser vid elproduktion kan man lagra den i t.ex. berggrund eller havsbotten. Då påverkar inte koldioxiden klimatet. Det är en ny och ganska oprövad teknik. Beslutet rör subventioner och kommersialisering av större pilotprojekt för att utveckla teknologin. Bilar En annan viktig del av EU:s klimatarbete är skärpningen av utsläppskraven på personbilar. Personbilar står för hela 12% av EU:s utsläpp av koldioxid. Målet är att med hjälp av morot och piska få billtillverkarna att ta fram mer miljövänliga bilar och därmed minska utsläppen. Kraven för maximala genomsnittliga utsläpp ska vara lika i EU. Det långsiktiga målet för 2020 är att den nya bilparken i genomsnitt inte får släppa ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Detta fasas in steg för steg från och med Foto: Imagine/Jerry Bergman 1. EU bör minska utsläppen med minst 30% men helst med 40%. 2. Arbeta för att ett progressivt internationellt klimatavtal med bindande utsläppsminskningar undertecknas i Köpenhamn under 2009 där framförallt de stora länderna i Europa, USA, Indien och Kina tar på sig en ledande roll. 3. Inför en miniminivå för koldioxidskatt i EU. 4. Vägtransporter och flyg ska ha en egen bubbla i handelssystemet. Flyg och sjöfart måste inkluderas i ett nytt internationellt klimatavtal. 5. Gör det lättare för konsumenter att välja klimatsmarta varor. 6. EU:s nuvarande jordbrukstöd ska avvecklas, men fram tills dess så måste det klimatsäkras. Vi vill också arbeta för att EU:s bistånd klimatsäkras. 7. För över pengar från jordbrukspolitiken och investera i energieffektiviseringar och gröna energislag som till exempel vindkraft. 8. Flyget ska minska sina utsläpp lika mycket som övriga industrier. 9. Stöd för utökad tekniköverföring till utvecklingsländerna. 10. Inför en global utsläppshandel för energiintensiv industri med global konkurrens.

7 Hör av dig om du har frågor eller synpunkter! Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP 14G302 Rue Wiertz 1047 Bryssel Belgien Telefon: E-post: Hemsida: De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Strategiska miljöteknikområden

Strategiska miljöteknikområden Strategiska miljöteknikområden i Sverige Hur kraftsamlar Västsverige för framtidens energimarknad Berit Gullbransson Verksamhetschef Swentec Uppdraget Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Klimatförändringar: diskussionsfrågor

Klimatförändringar: diskussionsfrågor FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: diskussionsfrågor Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Vad är klimat? I förhållande till väder? Vad är växthuseffekten? Rita och förklara! Vad skulle

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen Mål för Sveriges klimatpolitik 1) Mål för flera årtal Svensk klimatpolitik ska agera föredöme för resten av världen med hjälp ambitiösa

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer