Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser"

Transkript

1 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009

2 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Redaktör: Karin Valtersson Layout: Ramquist & CO Föreningen Norden och David Hulth Wallgren, Detta är en uppdaterad version av tidigare sammanställning från november Texten får användas fritt så länge källan uppges och det inte sker i kommersiellt syfte. 2 Finns det en nordisk klimatpolitik?

3 INLEDNING De nordiska länderna vill gärna se sig själva som föregångare i den internationella politiken på klimatområdet. Men exakt hur ambitiösa är klimatmålen i länderna och hur stora är egentligen de internationella insatserna? I denna sammanställning granskas de fem nordiska ländernas klimatmål. Målen jämförs på sex olika nivåer: politisk vision, effektmål, temperaturmål, koncentrationsmål, utsläppsmål och aktivitetsmål. I sammanställningen granskas även ländernas internationella klimatinsatser. Insatserna förekommer inom två huvudsakliga områden: bistånd/utvecklinssamarbeten och klimatinvesteringar i utvecklingsländer och Östeuropa. Klimatinvesteringar görs inom ramen för Kyotoprotokollet i form av köp av koldioxidkvoter. Det sker antingen genom Clean Development Mechanism, CDM, eller Joint Implementation, JI. Sammanställningen bygger på en genomgång av ländernas officiella dokument, såsom budgetpropositioner, policy- och strategidokument samt informationsmaterial. Genomgången är gjord i mars 2009 och är en uppdatering av den första sammanställningen från november Det ska understrykas att klimatpolitiken, liksom all annan politik, ständigt förändras. Nya mål och insatser presenteras, och förutsättningarna för att genomdriva politiken förändras. Till exempel så utgör den ekonomiska konjunkturnedgången en osäkerhetsfaktor. I sammanställningen har vi inte tagit framtida eventualiteter i beaktande utan endast granskat fakta som föreligger vid tidpunkten för skrivandet.

4 KORT OM SLUTSATSER I GENOMGÅNGEN I och med de stundande internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn, och Sveriges ordförandeskap i EU, kommer världens blickar att vändas mot Norden. Klimatförändringar är en prioriterad fråga i alla de nordiska länderna och önskan om ett framgångsrikt nytt klimatavtal är stor. Regeringarna i de fem länderna har uttalat att ett nordiskt samarbete kan vara av vikt för framgång i förhandlingarna. Bland annat har regeringarna därför avsatt resurser för en särskild arbetsgrupp, den så kallade COP15- gruppen. Det är av stor vikt att de nordiska länderna bidrar positivt till förhandlingarna och således medverkar till enighet kring en ny global klimatregim, heter det i COP15-gruppens direktiv. Vår genomgång visar att de övergripande politiska klimatmålen är ytterst ambitiösa i alla de nordiska länderna. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Utformningen av klimatpolitiken varierar mellan länderna, vilket till viss del måste ses mot bakgrund av nationella förutsättningar vad gäller naturresurser med mera (läs mer om detta i skriften Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna, Föreningen Norden/ Global Utmaning). Vad som däremot är problematiskt är att det överlag råder stor brist på tydlighet i övergripande målsättningar. Det gäller framför allt temperaturmål och koncentrationsmål, det vill säga frågan om hur mycket temperaturen ska tillåtas att stiga och frågan om hur stor koncentrationen av koldioxid i luften ska tillåtas bli. På samma sätt visar jämförelsen att målsättningarna varierar väldigt mellan de nordiska länderna. Inte minst när man tittar på ländernas utsläppsmål till år 2050: Sverige och Norge vill vara kol- 4 Finns det en nordisk klimatpolitik?

5 dioxidneutrala (vilket emellertid inte är detsamma som att utsläppen ska minska till 0%), Island vill minska utsläppen med 50-75%, medan varken Finland eller Danmark något tydligt mål. Vår jämförelse visar också att de internationella klimatinsatserna varierar kraftigt. Vi har alltså granskat budgeterade utgifter dels för bistånd och internationellt utvecklingssamarbete, dels klimatinvesteringar och köp av så kallade klimatkvoter genom Kyotoprotokollets projektmekanismer CDM och JI, vilket i praktiken innebär investeringar i enskilda projekt i andra länder. det förstås tydligt hur mycket pengar som avsatts. Även när det gäller deltagande i de FN-administrerade mekanismerna CDM och JI så varierar graden av engagemang mellan länderna. Norge har avsatt avsevärt mer pengar än de övriga nordiska länderna, vilket ska ses mot bakgrund av landets mål att bli koldioxidneutralt år Minskningar av koldioxidutsläpp i andra länder kan nämligen tillgodoräknas av det land som står för investeringarna. Alla de fem nordiska länderna ger bistånd för klimatinsatser, men nivåerna varierar mycket kraftigt. Det kanske allra mest anmärkningsvärda är dock att det är väldigt oklart exakt hur mycket pengar som går till klimatinsatser inom ramen för respektive lands biståndsbudgetar. Klimatrelaterade insatser anges ofta som miljöinsatser i statistiken. Samtliga fem länder har, när vi varit i kontakt med dem, haft svårt att redogöra för detta. Sverige, Danmark och Norge har däremot gjort specifika klimatsatsningar och i de fallen är Finns det en nordisk klimatpolitik? 5

6 DE KLIMATPOLITISKA MÅLEN DANMARK Politisk vision Effektmål Temperaturmål Danmark vill framhäva Det danska exemplet. Med detta menar de att det genom aktiva energipolitiska satsningar är möjligt med ekonomisk tillväxt samtidigt som fossila bränslen minskar och miljön skyddas. Danmark ska spela en global roll på klimatområdet. Danmark ska bli helt fritt från fossila bränslen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : -21% jmf : Saknas. Men den klimatpolitiska kommissionen har som direktiv att utgå från EU:s ambition att minska utsläppen 60-80% till Exempel: 30% av energin förnybar % energiförbrukning 2011 jmf % energiförbrukning 2020 jmf 2006 Danmark ska göra den procentuellt största minskningen av utsläpp av växthusgaser bland EU-länderna. Detta beror på att basåret 1990 var ett ofördelaktigt år för Danmark. Danmarks export och import av el varierar från år till och år, och 1990 importerades el från den nordiska marknaden. Detta har varit en pågående debatt i Danmark, där frågan ibland kallas basårsproblematiken. Europeiska miljöbyrån räknar med att Danmark blir ett av tre EU-15-länder som inte når sina utsläppsmål Danmark har svarat med att sätta upp ännu ambitiösare mål: år 2025 ska 30% av energin vara förnybar. I dag kommer cirka 15% av energin från förnybara källor. 6 Finns det en nordisk klimatpolitik?

7 FINLAND Politisk vision Effektmål Finland ska på egen hand och tillsammans med övriga EU ta ett tungt ansvar för klimatförändringarna. Finland ska bli ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, med låg kolförbrukning. Klimatförändringarna ska stävjas. Temperaturmål Saknas * Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : +/- 0% jmf 1990 Exempel: 38% av energin förnybar % lägre energiförbrukning i nybyggda bostäder 20% energieffektivisering 2020 * * Finland hänvisar till EU:s överenskommelse. Finland har i november 2008 antagit en ny klimatstrategi. Den finländska regeringen har tidigare uttalat att Finland har som mål att i en betydande omfattning öka användningen av förnybara energikällor från den nuvarande nivån på ca 25 procent. Man slår nu fast att målet är att 38% av energin ska komma från förnybara källor Det är också det mål som EU-kommissionen föreslagit. För perioden ska utsläppen av växthusgaser stabiliseras på 1990 års nivå. Finns det en nordisk klimatpolitik? 7

8 ISLAND Politisk vision Effektmål Temperaturmål Island ska tillhöra föregångsländerna när det gäller att minska växthusgaser globalt. Att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringar orsakade av människan, som skulle kunna få oförutsägbara konsekvenser för miljön och levnadsförhållanden i många delar av världen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : max +10% jmf : % jmf 1990 Exempel: -25% organiskt avfall i hushåll % organiskt avfall i hushåll 2013 Island använder geometrisk teknik för att utvinna jordvärme, som betraktas som en förnybar energikälla. All elektricitet och 90% av all uppvärmning utvinns med hjälp av geometrisk teknik. Island har därför låga koldioxidutsläpp per invånare och därmed också relativt liten potential för inhemska minskningar. Regeringen har dock som ambition att öka användning av förnybara energikällor ytterligare. Få konkreta aktivitetsmål har ännu presenterats väntas en så kallad Master Plan där mer konkreta målsättningar kan komma att ingå. Mot bakgrund av de inhemska förnybara energikällorna argumenterar Island för att det är effektivt i ett klimatperspektivt att förlägga energikrävande industri, såsom aluminiumtillverkning, till Island. Det var också ett av skälen till att landet lyckades driva igenom en särskild klausul vid de internationella klimatförhandlingarna i Marrakech år Klausulen ger små ekonomier möjlighet att driva utvecklingsprojekt som bidrar med stor miljöpåverkan. Islands tillåts därför att öka sina utsläpp med 10% år Finns det en nordisk klimatpolitik?

9 NORGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Norge ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Koncentrationen av klimatgaser ska stabiliseras på en nivå som för hindrar farlig påverkan på klimatsystemet av människan Högst +2 grader Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : -10% jmf : -30% jmf 1990 = Mton koldioxid 2050: -100% Exempel: 5% av bilarna biodrivna % av bilarna biodrivna TWh förnybar energi 2011 Den norska regeringen vill att landet ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Norge har ej angett något koncentrationsmål, men i den senaste propositionen Norsk klimatpolitikk och i andra dokument refereras till EU:s mål om 450 ppm. Målet att vara hundraprocentigt koldioxidneutralt år 2050 betyder inte att de egna utsläppen ska vara noll. Inhemska utsläpp ska neutraliseras genom exempelvis reduktioner i andra länder. Exakt hur mycket köp av kvoter i andra länder som Norge avser att göra beror på hur stora minskningar man lyckas uppnå inom landet. Norge har nyligen höjt målet på förnybar energi till 18 TWh år Finns det en nordisk klimatpolitik? 9

10 SVERIGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Sverige ska visa ledarskap både internationellt och genom de åtgärder som görs i Sverige. Sverige ska driva en kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt. Utsläppen ska stabiliseras på en nivå som inte ger skadliga effekter på människor och djur. Högst +2 grader Koncentrationsmål 400 ppm CO2 Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : - 4% jmf : -40% jmf 1990 (motsvarande -ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter) 2050: nettoutsläpp noll Exempel: 50% förnybar energi TWh förnybar el TWh el från vindkraft 2020 fordonsflotta utan fossila bränslen 2030 uppvärmning i bebyggelse fossilfri 2020 I mars 2009 lade Sveriges regering fram propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. En utgångspunkt i propositionen är att Sverige ska bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det internationella ansvaret betonas i stor utsträckning. Utsläppen av växthusgaser ska år 2020 vara 40% mindre än de var år 1990, och år 2050 ska nettoutsläppet vara noll. Detta är en skärpning av tidigare målsättningar. I målet till år 2020 ska cirka 27% av minskningarna göras inom landet, medan återstående del ska uppnås genom projektbaserade investeringar. Även aktivitetsmålen höjs i och med propositionen. Energimyndigheten ska utreda hur 25 TWh förnybar el kan nås år Vindkraft ska generera 30 TWh el år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Den svenska fordonsflottan ska år 2030 vara fri från fossila bränslen. 10 Finns det en nordisk klimatpolitik?

11 INTERNATIONELLA KLIMATSATSNINGAR Anslag till internationellt utvecklingssamarbete med fokus på klimat Danmark 403 DK 457 DK DK 584 DK 656 DK (72USD) (81 USD) (180 USD) (104 USD) (117 USD) Finland Island Norge uppg saknas 1 USD NOK (275 USD) Sverige SEK SEK SEK (158 USD) (158 USD) (158 USD) Miljoner i respektive valuta Danmark Danmarks budget år 2009 för internationella klimat- och miljöinsatser uppgår till 457 miljoner danska kronor. Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet finns alltså en specificerad utgiftspost, Miljö och klimat. Klimatprogrammen ska bidra med förebyggande insatser, men framför allt med lösningar av de problem som länderna drabbas av på grund av ett förändrat klimat. Danmark har inrättat en särskild Klimatavdelning inom Utrikesdepartementet. För 2009 är avdelningens budget cirka 190 miljoner danska kronor (som ingår i anslaget på 457 miljoner kronor). Klimatavdelningen bistår bland annat fattiga länder till att förebygga och anpassa sig till klimatförändringar samt att bistå i förberedelser inför det globala klimat- Finns det en nordisk klimatpolitik? 11

12 mötet COP15 i Köpenhamn i slutet av Anslaget inkluderar multilaterala insatser, men även bilaterala. Bilaterala insatser ska enligt 2009 års budget på klimatområdet omfatta kapacitetsuppbyggnad hos myndigheter och organisationer, som ska planera och förestå den nationella administrationen av Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism (CDM). Finland Finland har ingen specifik budgetpost för internationella insatser med fokus på klimatförändringar. Inom biståndsbudgeten på totalt 910 miljoner euro för år 2009 är de internationella insatserna för klimat, tillsammans med miljöbistånden integrerade med bi- och multilaterala utvecklingssamarbeten. Öronmärkta pengar för klimat finns således inte, men det finns ändå ett fokus i programmen på miljö- och klimatrelaterade program. En målsättning är också att allt utvecklingssamarbete ska ske klimatvänligt. Prioriteringar inom det internationella utvecklingssamarbetet ses för närvarande över. Island Island särredovisar inte något anslag till miljö och klimat. Däremot gick cirka 4% av den isländska utvecklingsmyndigheten ICEIDA:s budget till klimatrelaterade projekt förra året. Island har bidragit med 1 miljon dollar till ett multilateralt afrikanskt projekt. I isländska kronor motsvarar det i dagens penningvärde 121 miljoner. Norge Den norska regeringen har anslagit nästan 1,5 mdr norska kronor till en särskild klimat- och skogssatsning. Anslaget ses som ett första steg på väg mot en förhöjd satsning på 3 mdr norska kronor per år. Merparten av pengarna kommer att gå via multilaterala kanaler. Även bilaterala arbeten är aktuella, i vilka det norska utvecklingsorganet Norad är inblandat. Mellan har Norge totalt anslagit 1,2 miljarder norska kronor för klimat och miljö. Tidigare har en satsning om cirka 400 miljoner kronor gjorts. Det anslaget var ämnat för bilaterala samarbeten med fokus på anpassning i Afrika, ökad satsning på klimatforskning samt multilaterala klimat- och energiinitiativ inom FN-systemet och utvecklingsbankerna. 12 Finns det en nordisk klimatpolitik?

13 Sverige Den svenska regeringen har annonserat ett anslag på 4 miljarder kronor, uppdelat på tre år, för klimatinsatser inom utvecklingssamarbeten. Av dessa går miljoner kronor genom Sida till bilaterala och regionala insatser. Utgångspunkten är redan existerande program, framför allt inom miljö, vatten och energi. Fokus är länder med hög risk och stor sårbarhet. Vidare ska miljoner kronor användas för att stödja de mekanismer som etablerats under klimatkonventionen och/eller Kyotoprotokollet. Summan ska emellertid ej användas för investering i enskilda CDM- och JI-projekt. Resterade pengar går huvudsakligen till multilaterala organisationer såsom Världsbanken. Målet för satsningen är, enligt klimatpropositionen, främst att på ett effektivt sätt bidra till långsiktiga insatser för anpassning till klimatförändringar i de fattigaste länderna, men också till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser. Det ska ske bland annat genom ökad energieffektivisering, ökad tillgång till bättre teknik och alternativa energikällor samt återbeskogningsprojekt. Utöver denna satsning är miljö- och klimatinsatser integrerade i Sidas övriga arbete. Klimat och miljö är ett av tre prioriterade områden för det svenska biståndet gick 1,8 miljarder svenska kronor av Sidas insatser till miljö och hållbar utveckling, där klimat ingår. Finns det en nordisk klimatpolitik? 13

14 ANSLAG TILL INTERNATIONELLA KLIMATPROJEKT (INOM KYOTOPROTOKOLLET) Danmark 90 DK 95 DK (16 USD) (17 USD) Finland 24 Euro 15 Euro (32 USD) (20 USD) Island Norge 500 NOK 715 NOK NOK (76 USD) (108 USD) (1 057 USD) Sverige 50 SEK 280 SEK 280 SEK 228 SEK (6 USD) (34 USD) (34 USD) (27 USD) Miljoner i respektive valuta Här jämförs ländernas anslag till internationella klimatprojekt inom ramen för Kyotoprokollet. Kyotoprotokollet anger två projektbaserade mekanismer: Clean Development Mechanism, CDM, för projekt i utvecklingsländer, och Joint Implementation, JI, för projekt i Östeuropa. Båda innebär en möjlighet för ett land att bidra med investering i ett projekt som minskar utsläppen av växthusgaser i ett annat land. Projekten sker genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC. Reglerna för dessa mekanismer fastlades i Marrakech De var till en början omdebatterade. Bland annat för att de kunde uppfattas som en möjlighet för ett land att köpa sig fritt från ansvar. De har också kritiserats för att vara administrativt krångliga. Allteftersom har 14 Finns det en nordisk klimatpolitik?

15 emellertid ett stort antal projekt inletts i olika utvecklingsländer och östeuropeiska länder. Danmark Danmarks regering anslår totalt 95 miljoner danska kronor för köp av koldioxidkrediter. 32 miljoner danska kronor går till Östeuropa, JI, och 47 miljoner kronor till andra utvecklingsländer, CDM. För 2009 har Danmark avsatt cirka 15 miljoner kronor för köp av krediter i samband med statliga flygresor samt resor relaterade till COP15-mötet. De utgifter som ska gå till utsläppskrediter uppgår således till cirka 95 miljoner kronor. De danska investeringarna i CDM och JI verkställs av en särskild fond, Danish Carbon Fund. Bidragsgivarna till denna är Utrikesdepartementet, Klimatoch energidepartementet och en handfull danska företag. Fonden administreras av Energimyndigheten. Danmarks 29 CDM-projekt finns i Armenien, Egypten, Kina, Malaysia, Thailand och Sydafrika. 18 JI-projekt finns i Bulgarien, Tjeckien, Polen, Rumänien och Ryssland. Finland 2009 års anslag för köp av utsläppskrediter uppgår till 15 miljoner euro. Finland har anslagit cirka 50 miljoner euro för köp av krediter fram till Ytterligare cirka 30 miljoner, som tidigare budgeterats för perioden, har förskjutits till perioden efter Finland bidrar i dag till 4 JI-projekt i Estland samt 8 CDM-projekt i Honduras, Jordanien och Kina. Island Island har ej deltagit i eller finansierat CDM och JI. Norge Den norska regeringen har anslagit 715 miljoner norska kronor för köp av koldioxidkrediter. Det anslagna beloppet utgör emellertid en fullmakt till Finansdepartementet. Det innebär att hela beloppen inte nödvändigtvis kommer att spenderas, utan slår fast en övre gräns. Beloppet 7 miljarder år 2012 i tabellen är det totala beloppet för perioden från och med nu, det vill säga inklusive de 715 miljoner som anslagits för Sverige Sverige har angett att klimatkvoter ej behövs för att klara utsläppsmålet för perioden , vilket emellertid behövs för att nå målet med 40 % minskning av utsläppen till år För när- Finns det en nordisk klimatpolitik? 15

16 varande pågår 20 CDM-projekt, varav 3 i Sydamerika, 1 i Indien och 16 i Kina, samt 2 JI-projekt, varav 1 i Rumänien och 1 i Estland. Anslaget för år 2009 är 280 miljoner kronor. I klimatpropositionen förlängs perspektivet på investeringar i projektbaserade mekanismer till bortom år Finns det en nordisk klimatpolitik?

17 Norden och framtidens klimat Studiecirklar om klimatförändringar och klimatpolitik Föreningen Norden har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning utvecklat studiecirklarna Norden och klimatet och Norden och klimatpolitiken. Cirklarna är fristående från varandra och riktar sig till dig som är intresserad av klimatfrågorna och klimatpoltik, men kräver inte att du har några större förkunskaper. Dessutom kommer det att vara möjligt att gå e-kurser på samma teman, som med fördel kan genomföras mellan nordiska vänorter eller i andra nätverk. Anmälan sker via eller Vad i hela Norden ska vi äta egentligen? Förutom ovanstående cirklar anordnas även en studiecirkel om matens påverkan på klimatet. Anmälan sker via eller Ett nytt forum för nordisk analys och debatt På sker en daglig bevakning av klimatfrågan ur ett nordiskt perspektiv. Där finns även en stafettblogg, debattforum, kalendarium och möjligheten att prenumerera på ett nyhetsbrev. På finns också allt studiematerial till cirklarna. Rapporten Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Rapporten består av intervjuer av 19 högt uppsatta personer i Norden inom politik, näringsliv, byråkrati och organisationsvärlden. De ger sin bild på möjligheterna att nå ett nytt klimatavtal i Köpenhamn Läs mer på Föreningen Nordens klimatprojekt genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning. Finansiellt stöd har erhållits av Nordiska ministerrådet, Harald Elldins fond, Letterstedtska föreningen, Naturvårdsverket och Sveriges regering. För mer information om projektet Norden och framtidens klimat se eller Alternativt kontakta oss på eller

18 18 Finns det en nordisk klimatpolitik?

19 Föreningen Norden vill påverka den politiska dagordningen för ett stärkt och utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna. Föreningen Norden arbetar för att utveckla samarbetet i Europa med utgångspunkt i erfarenheterna av det nordiska samarbetet. Föreningen Norden är en partipolitiskt obunden organisation som bildades 1919, där medlemmarna utgörs av enskilda personer, skolor, bibliotek och samverkande organisationer. Föreningen har också en egen folkhögskola, Nordens Biskops-Arnö, lokalavdelningar i hela Sverige och systerföreningar i samtliga nordiska länder och självstyrande områden. David Hulth Wallgren David Hulth Wallgren är konsult och frilansskribent. Han är statsvetare och jobbar bland annat med opinionsbildning kring miljö- och klimatfrågor.

20 Föreningen Norden presenterar här en unik och lättillgänglig jämförelse av de klimatpolitiska målen i samtliga nordiska länder. Dessutom jämförs de nordiska klimatinsatserna internationellt. Jämförelsen visar att alla de nordiska länderna har ytterst ambitiösa övergripande politiska klimatmål. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Samtidigt visar vår jämförelse att det varierar kraftigt mellan länderna vad gäller målsättningar, speciellt de långsiktiga utsläppsmålen för en del av Föreningen Norden

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten INBJUDAN TILL: CIRKELLEDARUTBILDNING NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten Stockholm Fredag 6 februari kl. 10-16 alternativt

Läs mer

Klimatinsatser utomlands

Klimatinsatser utomlands Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser ER 2011:09 Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

- så funkar det i praktiken

- så funkar det i praktiken Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Kristina Persson Minister för strategi - och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete 3 December, Mittnordenkommittén Östersund Regeringens arbete med strategi

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

En klimat- och energipolitisk ram för perioden

En klimat- och energipolitisk ram för perioden Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU3y En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020 2030 Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 6 februari att bereda miljö- och jordbruksutskottet

Läs mer

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/148 154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

ER 2015:02. Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser

ER 2015:02. Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser ER 2015:02 Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2834 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) En effektivare klimatpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Vad händer när Sverige investerar i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser? Svenska klimatinsatser i Östeuropa

Vad händer när Sverige investerar i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser? Svenska klimatinsatser i Östeuropa Vad händer när Sverige investerar i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser? Svenska klimatinsatser i Östeuropa Energimyndighetens projekt i Östeuropa har hittills resulterat i en utsläppsminskning

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) En svensk klimatlag s betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Miljömålssystemet Generationsmålet Miljökvalitetsmål Etappmål Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning

Läs mer

Tema 1: Lokala klimatomställning

Tema 1: Lokala klimatomställning Promemoria 2016-09-06 Sverige ska gå före, driva på andra länder och samtidigt stötta de länder som drabbas särskilt hårt av klimatförändringarna. Genom att ta ansvar för klimatfrågan på hemmaplan visar

Läs mer

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare 010-225 1297 Sök klimatinvesteringsstöd och förverkliga dina idéer! Tillsammans kan vi minska samhällets påverkan på klimatet Tillsammans kan vi investera

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet IT för miljön Sofia Holmgren Enheten för IT-politik Sveriges klimatpolitik Vår klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap genom att agera både här hemma och internationellt. Med nationella åtgärder

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november

Läs mer

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE

FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGSSAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM 6b/2005 FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM Finland ger stöd till utvecklingsländerna både bilateralt

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 1 2 Förord Sveriges nuvarande klimatstrategi beslutades av riksdagen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer