Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser"

Transkript

1 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009

2 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Redaktör: Karin Valtersson Layout: Ramquist & CO Föreningen Norden och David Hulth Wallgren, Detta är en uppdaterad version av tidigare sammanställning från november Texten får användas fritt så länge källan uppges och det inte sker i kommersiellt syfte. 2 Finns det en nordisk klimatpolitik?

3 INLEDNING De nordiska länderna vill gärna se sig själva som föregångare i den internationella politiken på klimatområdet. Men exakt hur ambitiösa är klimatmålen i länderna och hur stora är egentligen de internationella insatserna? I denna sammanställning granskas de fem nordiska ländernas klimatmål. Målen jämförs på sex olika nivåer: politisk vision, effektmål, temperaturmål, koncentrationsmål, utsläppsmål och aktivitetsmål. I sammanställningen granskas även ländernas internationella klimatinsatser. Insatserna förekommer inom två huvudsakliga områden: bistånd/utvecklinssamarbeten och klimatinvesteringar i utvecklingsländer och Östeuropa. Klimatinvesteringar görs inom ramen för Kyotoprotokollet i form av köp av koldioxidkvoter. Det sker antingen genom Clean Development Mechanism, CDM, eller Joint Implementation, JI. Sammanställningen bygger på en genomgång av ländernas officiella dokument, såsom budgetpropositioner, policy- och strategidokument samt informationsmaterial. Genomgången är gjord i mars 2009 och är en uppdatering av den första sammanställningen från november Det ska understrykas att klimatpolitiken, liksom all annan politik, ständigt förändras. Nya mål och insatser presenteras, och förutsättningarna för att genomdriva politiken förändras. Till exempel så utgör den ekonomiska konjunkturnedgången en osäkerhetsfaktor. I sammanställningen har vi inte tagit framtida eventualiteter i beaktande utan endast granskat fakta som föreligger vid tidpunkten för skrivandet.

4 KORT OM SLUTSATSER I GENOMGÅNGEN I och med de stundande internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn, och Sveriges ordförandeskap i EU, kommer världens blickar att vändas mot Norden. Klimatförändringar är en prioriterad fråga i alla de nordiska länderna och önskan om ett framgångsrikt nytt klimatavtal är stor. Regeringarna i de fem länderna har uttalat att ett nordiskt samarbete kan vara av vikt för framgång i förhandlingarna. Bland annat har regeringarna därför avsatt resurser för en särskild arbetsgrupp, den så kallade COP15- gruppen. Det är av stor vikt att de nordiska länderna bidrar positivt till förhandlingarna och således medverkar till enighet kring en ny global klimatregim, heter det i COP15-gruppens direktiv. Vår genomgång visar att de övergripande politiska klimatmålen är ytterst ambitiösa i alla de nordiska länderna. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Utformningen av klimatpolitiken varierar mellan länderna, vilket till viss del måste ses mot bakgrund av nationella förutsättningar vad gäller naturresurser med mera (läs mer om detta i skriften Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna, Föreningen Norden/ Global Utmaning). Vad som däremot är problematiskt är att det överlag råder stor brist på tydlighet i övergripande målsättningar. Det gäller framför allt temperaturmål och koncentrationsmål, det vill säga frågan om hur mycket temperaturen ska tillåtas att stiga och frågan om hur stor koncentrationen av koldioxid i luften ska tillåtas bli. På samma sätt visar jämförelsen att målsättningarna varierar väldigt mellan de nordiska länderna. Inte minst när man tittar på ländernas utsläppsmål till år 2050: Sverige och Norge vill vara kol- 4 Finns det en nordisk klimatpolitik?

5 dioxidneutrala (vilket emellertid inte är detsamma som att utsläppen ska minska till 0%), Island vill minska utsläppen med 50-75%, medan varken Finland eller Danmark något tydligt mål. Vår jämförelse visar också att de internationella klimatinsatserna varierar kraftigt. Vi har alltså granskat budgeterade utgifter dels för bistånd och internationellt utvecklingssamarbete, dels klimatinvesteringar och köp av så kallade klimatkvoter genom Kyotoprotokollets projektmekanismer CDM och JI, vilket i praktiken innebär investeringar i enskilda projekt i andra länder. det förstås tydligt hur mycket pengar som avsatts. Även när det gäller deltagande i de FN-administrerade mekanismerna CDM och JI så varierar graden av engagemang mellan länderna. Norge har avsatt avsevärt mer pengar än de övriga nordiska länderna, vilket ska ses mot bakgrund av landets mål att bli koldioxidneutralt år Minskningar av koldioxidutsläpp i andra länder kan nämligen tillgodoräknas av det land som står för investeringarna. Alla de fem nordiska länderna ger bistånd för klimatinsatser, men nivåerna varierar mycket kraftigt. Det kanske allra mest anmärkningsvärda är dock att det är väldigt oklart exakt hur mycket pengar som går till klimatinsatser inom ramen för respektive lands biståndsbudgetar. Klimatrelaterade insatser anges ofta som miljöinsatser i statistiken. Samtliga fem länder har, när vi varit i kontakt med dem, haft svårt att redogöra för detta. Sverige, Danmark och Norge har däremot gjort specifika klimatsatsningar och i de fallen är Finns det en nordisk klimatpolitik? 5

6 DE KLIMATPOLITISKA MÅLEN DANMARK Politisk vision Effektmål Temperaturmål Danmark vill framhäva Det danska exemplet. Med detta menar de att det genom aktiva energipolitiska satsningar är möjligt med ekonomisk tillväxt samtidigt som fossila bränslen minskar och miljön skyddas. Danmark ska spela en global roll på klimatområdet. Danmark ska bli helt fritt från fossila bränslen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : -21% jmf : Saknas. Men den klimatpolitiska kommissionen har som direktiv att utgå från EU:s ambition att minska utsläppen 60-80% till Exempel: 30% av energin förnybar % energiförbrukning 2011 jmf % energiförbrukning 2020 jmf 2006 Danmark ska göra den procentuellt största minskningen av utsläpp av växthusgaser bland EU-länderna. Detta beror på att basåret 1990 var ett ofördelaktigt år för Danmark. Danmarks export och import av el varierar från år till och år, och 1990 importerades el från den nordiska marknaden. Detta har varit en pågående debatt i Danmark, där frågan ibland kallas basårsproblematiken. Europeiska miljöbyrån räknar med att Danmark blir ett av tre EU-15-länder som inte når sina utsläppsmål Danmark har svarat med att sätta upp ännu ambitiösare mål: år 2025 ska 30% av energin vara förnybar. I dag kommer cirka 15% av energin från förnybara källor. 6 Finns det en nordisk klimatpolitik?

7 FINLAND Politisk vision Effektmål Finland ska på egen hand och tillsammans med övriga EU ta ett tungt ansvar för klimatförändringarna. Finland ska bli ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, med låg kolförbrukning. Klimatförändringarna ska stävjas. Temperaturmål Saknas * Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : +/- 0% jmf 1990 Exempel: 38% av energin förnybar % lägre energiförbrukning i nybyggda bostäder 20% energieffektivisering 2020 * * Finland hänvisar till EU:s överenskommelse. Finland har i november 2008 antagit en ny klimatstrategi. Den finländska regeringen har tidigare uttalat att Finland har som mål att i en betydande omfattning öka användningen av förnybara energikällor från den nuvarande nivån på ca 25 procent. Man slår nu fast att målet är att 38% av energin ska komma från förnybara källor Det är också det mål som EU-kommissionen föreslagit. För perioden ska utsläppen av växthusgaser stabiliseras på 1990 års nivå. Finns det en nordisk klimatpolitik? 7

8 ISLAND Politisk vision Effektmål Temperaturmål Island ska tillhöra föregångsländerna när det gäller att minska växthusgaser globalt. Att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringar orsakade av människan, som skulle kunna få oförutsägbara konsekvenser för miljön och levnadsförhållanden i många delar av världen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : max +10% jmf : % jmf 1990 Exempel: -25% organiskt avfall i hushåll % organiskt avfall i hushåll 2013 Island använder geometrisk teknik för att utvinna jordvärme, som betraktas som en förnybar energikälla. All elektricitet och 90% av all uppvärmning utvinns med hjälp av geometrisk teknik. Island har därför låga koldioxidutsläpp per invånare och därmed också relativt liten potential för inhemska minskningar. Regeringen har dock som ambition att öka användning av förnybara energikällor ytterligare. Få konkreta aktivitetsmål har ännu presenterats väntas en så kallad Master Plan där mer konkreta målsättningar kan komma att ingå. Mot bakgrund av de inhemska förnybara energikällorna argumenterar Island för att det är effektivt i ett klimatperspektivt att förlägga energikrävande industri, såsom aluminiumtillverkning, till Island. Det var också ett av skälen till att landet lyckades driva igenom en särskild klausul vid de internationella klimatförhandlingarna i Marrakech år Klausulen ger små ekonomier möjlighet att driva utvecklingsprojekt som bidrar med stor miljöpåverkan. Islands tillåts därför att öka sina utsläpp med 10% år Finns det en nordisk klimatpolitik?

9 NORGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Norge ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Koncentrationen av klimatgaser ska stabiliseras på en nivå som för hindrar farlig påverkan på klimatsystemet av människan Högst +2 grader Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : -10% jmf : -30% jmf 1990 = Mton koldioxid 2050: -100% Exempel: 5% av bilarna biodrivna % av bilarna biodrivna TWh förnybar energi 2011 Den norska regeringen vill att landet ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Norge har ej angett något koncentrationsmål, men i den senaste propositionen Norsk klimatpolitikk och i andra dokument refereras till EU:s mål om 450 ppm. Målet att vara hundraprocentigt koldioxidneutralt år 2050 betyder inte att de egna utsläppen ska vara noll. Inhemska utsläpp ska neutraliseras genom exempelvis reduktioner i andra länder. Exakt hur mycket köp av kvoter i andra länder som Norge avser att göra beror på hur stora minskningar man lyckas uppnå inom landet. Norge har nyligen höjt målet på förnybar energi till 18 TWh år Finns det en nordisk klimatpolitik? 9

10 SVERIGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Sverige ska visa ledarskap både internationellt och genom de åtgärder som görs i Sverige. Sverige ska driva en kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt. Utsläppen ska stabiliseras på en nivå som inte ger skadliga effekter på människor och djur. Högst +2 grader Koncentrationsmål 400 ppm CO2 Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : - 4% jmf : -40% jmf 1990 (motsvarande -ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter) 2050: nettoutsläpp noll Exempel: 50% förnybar energi TWh förnybar el TWh el från vindkraft 2020 fordonsflotta utan fossila bränslen 2030 uppvärmning i bebyggelse fossilfri 2020 I mars 2009 lade Sveriges regering fram propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. En utgångspunkt i propositionen är att Sverige ska bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det internationella ansvaret betonas i stor utsträckning. Utsläppen av växthusgaser ska år 2020 vara 40% mindre än de var år 1990, och år 2050 ska nettoutsläppet vara noll. Detta är en skärpning av tidigare målsättningar. I målet till år 2020 ska cirka 27% av minskningarna göras inom landet, medan återstående del ska uppnås genom projektbaserade investeringar. Även aktivitetsmålen höjs i och med propositionen. Energimyndigheten ska utreda hur 25 TWh förnybar el kan nås år Vindkraft ska generera 30 TWh el år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Den svenska fordonsflottan ska år 2030 vara fri från fossila bränslen. 10 Finns det en nordisk klimatpolitik?

11 INTERNATIONELLA KLIMATSATSNINGAR Anslag till internationellt utvecklingssamarbete med fokus på klimat Danmark 403 DK 457 DK DK 584 DK 656 DK (72USD) (81 USD) (180 USD) (104 USD) (117 USD) Finland Island Norge uppg saknas 1 USD NOK (275 USD) Sverige SEK SEK SEK (158 USD) (158 USD) (158 USD) Miljoner i respektive valuta Danmark Danmarks budget år 2009 för internationella klimat- och miljöinsatser uppgår till 457 miljoner danska kronor. Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet finns alltså en specificerad utgiftspost, Miljö och klimat. Klimatprogrammen ska bidra med förebyggande insatser, men framför allt med lösningar av de problem som länderna drabbas av på grund av ett förändrat klimat. Danmark har inrättat en särskild Klimatavdelning inom Utrikesdepartementet. För 2009 är avdelningens budget cirka 190 miljoner danska kronor (som ingår i anslaget på 457 miljoner kronor). Klimatavdelningen bistår bland annat fattiga länder till att förebygga och anpassa sig till klimatförändringar samt att bistå i förberedelser inför det globala klimat- Finns det en nordisk klimatpolitik? 11

12 mötet COP15 i Köpenhamn i slutet av Anslaget inkluderar multilaterala insatser, men även bilaterala. Bilaterala insatser ska enligt 2009 års budget på klimatområdet omfatta kapacitetsuppbyggnad hos myndigheter och organisationer, som ska planera och förestå den nationella administrationen av Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism (CDM). Finland Finland har ingen specifik budgetpost för internationella insatser med fokus på klimatförändringar. Inom biståndsbudgeten på totalt 910 miljoner euro för år 2009 är de internationella insatserna för klimat, tillsammans med miljöbistånden integrerade med bi- och multilaterala utvecklingssamarbeten. Öronmärkta pengar för klimat finns således inte, men det finns ändå ett fokus i programmen på miljö- och klimatrelaterade program. En målsättning är också att allt utvecklingssamarbete ska ske klimatvänligt. Prioriteringar inom det internationella utvecklingssamarbetet ses för närvarande över. Island Island särredovisar inte något anslag till miljö och klimat. Däremot gick cirka 4% av den isländska utvecklingsmyndigheten ICEIDA:s budget till klimatrelaterade projekt förra året. Island har bidragit med 1 miljon dollar till ett multilateralt afrikanskt projekt. I isländska kronor motsvarar det i dagens penningvärde 121 miljoner. Norge Den norska regeringen har anslagit nästan 1,5 mdr norska kronor till en särskild klimat- och skogssatsning. Anslaget ses som ett första steg på väg mot en förhöjd satsning på 3 mdr norska kronor per år. Merparten av pengarna kommer att gå via multilaterala kanaler. Även bilaterala arbeten är aktuella, i vilka det norska utvecklingsorganet Norad är inblandat. Mellan har Norge totalt anslagit 1,2 miljarder norska kronor för klimat och miljö. Tidigare har en satsning om cirka 400 miljoner kronor gjorts. Det anslaget var ämnat för bilaterala samarbeten med fokus på anpassning i Afrika, ökad satsning på klimatforskning samt multilaterala klimat- och energiinitiativ inom FN-systemet och utvecklingsbankerna. 12 Finns det en nordisk klimatpolitik?

13 Sverige Den svenska regeringen har annonserat ett anslag på 4 miljarder kronor, uppdelat på tre år, för klimatinsatser inom utvecklingssamarbeten. Av dessa går miljoner kronor genom Sida till bilaterala och regionala insatser. Utgångspunkten är redan existerande program, framför allt inom miljö, vatten och energi. Fokus är länder med hög risk och stor sårbarhet. Vidare ska miljoner kronor användas för att stödja de mekanismer som etablerats under klimatkonventionen och/eller Kyotoprotokollet. Summan ska emellertid ej användas för investering i enskilda CDM- och JI-projekt. Resterade pengar går huvudsakligen till multilaterala organisationer såsom Världsbanken. Målet för satsningen är, enligt klimatpropositionen, främst att på ett effektivt sätt bidra till långsiktiga insatser för anpassning till klimatförändringar i de fattigaste länderna, men också till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser. Det ska ske bland annat genom ökad energieffektivisering, ökad tillgång till bättre teknik och alternativa energikällor samt återbeskogningsprojekt. Utöver denna satsning är miljö- och klimatinsatser integrerade i Sidas övriga arbete. Klimat och miljö är ett av tre prioriterade områden för det svenska biståndet gick 1,8 miljarder svenska kronor av Sidas insatser till miljö och hållbar utveckling, där klimat ingår. Finns det en nordisk klimatpolitik? 13

14 ANSLAG TILL INTERNATIONELLA KLIMATPROJEKT (INOM KYOTOPROTOKOLLET) Danmark 90 DK 95 DK (16 USD) (17 USD) Finland 24 Euro 15 Euro (32 USD) (20 USD) Island Norge 500 NOK 715 NOK NOK (76 USD) (108 USD) (1 057 USD) Sverige 50 SEK 280 SEK 280 SEK 228 SEK (6 USD) (34 USD) (34 USD) (27 USD) Miljoner i respektive valuta Här jämförs ländernas anslag till internationella klimatprojekt inom ramen för Kyotoprokollet. Kyotoprotokollet anger två projektbaserade mekanismer: Clean Development Mechanism, CDM, för projekt i utvecklingsländer, och Joint Implementation, JI, för projekt i Östeuropa. Båda innebär en möjlighet för ett land att bidra med investering i ett projekt som minskar utsläppen av växthusgaser i ett annat land. Projekten sker genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC. Reglerna för dessa mekanismer fastlades i Marrakech De var till en början omdebatterade. Bland annat för att de kunde uppfattas som en möjlighet för ett land att köpa sig fritt från ansvar. De har också kritiserats för att vara administrativt krångliga. Allteftersom har 14 Finns det en nordisk klimatpolitik?

15 emellertid ett stort antal projekt inletts i olika utvecklingsländer och östeuropeiska länder. Danmark Danmarks regering anslår totalt 95 miljoner danska kronor för köp av koldioxidkrediter. 32 miljoner danska kronor går till Östeuropa, JI, och 47 miljoner kronor till andra utvecklingsländer, CDM. För 2009 har Danmark avsatt cirka 15 miljoner kronor för köp av krediter i samband med statliga flygresor samt resor relaterade till COP15-mötet. De utgifter som ska gå till utsläppskrediter uppgår således till cirka 95 miljoner kronor. De danska investeringarna i CDM och JI verkställs av en särskild fond, Danish Carbon Fund. Bidragsgivarna till denna är Utrikesdepartementet, Klimatoch energidepartementet och en handfull danska företag. Fonden administreras av Energimyndigheten. Danmarks 29 CDM-projekt finns i Armenien, Egypten, Kina, Malaysia, Thailand och Sydafrika. 18 JI-projekt finns i Bulgarien, Tjeckien, Polen, Rumänien och Ryssland. Finland 2009 års anslag för köp av utsläppskrediter uppgår till 15 miljoner euro. Finland har anslagit cirka 50 miljoner euro för köp av krediter fram till Ytterligare cirka 30 miljoner, som tidigare budgeterats för perioden, har förskjutits till perioden efter Finland bidrar i dag till 4 JI-projekt i Estland samt 8 CDM-projekt i Honduras, Jordanien och Kina. Island Island har ej deltagit i eller finansierat CDM och JI. Norge Den norska regeringen har anslagit 715 miljoner norska kronor för köp av koldioxidkrediter. Det anslagna beloppet utgör emellertid en fullmakt till Finansdepartementet. Det innebär att hela beloppen inte nödvändigtvis kommer att spenderas, utan slår fast en övre gräns. Beloppet 7 miljarder år 2012 i tabellen är det totala beloppet för perioden från och med nu, det vill säga inklusive de 715 miljoner som anslagits för Sverige Sverige har angett att klimatkvoter ej behövs för att klara utsläppsmålet för perioden , vilket emellertid behövs för att nå målet med 40 % minskning av utsläppen till år För när- Finns det en nordisk klimatpolitik? 15

16 varande pågår 20 CDM-projekt, varav 3 i Sydamerika, 1 i Indien och 16 i Kina, samt 2 JI-projekt, varav 1 i Rumänien och 1 i Estland. Anslaget för år 2009 är 280 miljoner kronor. I klimatpropositionen förlängs perspektivet på investeringar i projektbaserade mekanismer till bortom år Finns det en nordisk klimatpolitik?

17 Norden och framtidens klimat Studiecirklar om klimatförändringar och klimatpolitik Föreningen Norden har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning utvecklat studiecirklarna Norden och klimatet och Norden och klimatpolitiken. Cirklarna är fristående från varandra och riktar sig till dig som är intresserad av klimatfrågorna och klimatpoltik, men kräver inte att du har några större förkunskaper. Dessutom kommer det att vara möjligt att gå e-kurser på samma teman, som med fördel kan genomföras mellan nordiska vänorter eller i andra nätverk. Anmälan sker via eller Vad i hela Norden ska vi äta egentligen? Förutom ovanstående cirklar anordnas även en studiecirkel om matens påverkan på klimatet. Anmälan sker via eller Ett nytt forum för nordisk analys och debatt På sker en daglig bevakning av klimatfrågan ur ett nordiskt perspektiv. Där finns även en stafettblogg, debattforum, kalendarium och möjligheten att prenumerera på ett nyhetsbrev. På finns också allt studiematerial till cirklarna. Rapporten Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Rapporten består av intervjuer av 19 högt uppsatta personer i Norden inom politik, näringsliv, byråkrati och organisationsvärlden. De ger sin bild på möjligheterna att nå ett nytt klimatavtal i Köpenhamn Läs mer på Föreningen Nordens klimatprojekt genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning. Finansiellt stöd har erhållits av Nordiska ministerrådet, Harald Elldins fond, Letterstedtska föreningen, Naturvårdsverket och Sveriges regering. För mer information om projektet Norden och framtidens klimat se eller Alternativt kontakta oss på eller

18 18 Finns det en nordisk klimatpolitik?

19 Föreningen Norden vill påverka den politiska dagordningen för ett stärkt och utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna. Föreningen Norden arbetar för att utveckla samarbetet i Europa med utgångspunkt i erfarenheterna av det nordiska samarbetet. Föreningen Norden är en partipolitiskt obunden organisation som bildades 1919, där medlemmarna utgörs av enskilda personer, skolor, bibliotek och samverkande organisationer. Föreningen har också en egen folkhögskola, Nordens Biskops-Arnö, lokalavdelningar i hela Sverige och systerföreningar i samtliga nordiska länder och självstyrande områden. David Hulth Wallgren David Hulth Wallgren är konsult och frilansskribent. Han är statsvetare och jobbar bland annat med opinionsbildning kring miljö- och klimatfrågor.

20 Föreningen Norden presenterar här en unik och lättillgänglig jämförelse av de klimatpolitiska målen i samtliga nordiska länder. Dessutom jämförs de nordiska klimatinsatserna internationellt. Jämförelsen visar att alla de nordiska länderna har ytterst ambitiösa övergripande politiska klimatmål. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Samtidigt visar vår jämförelse att det varierar kraftigt mellan länderna vad gäller målsättningar, speciellt de långsiktiga utsläppsmålen för en del av Föreningen Norden

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten INBJUDAN TILL: CIRKELLEDARUTBILDNING NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten Stockholm Fredag 6 februari kl. 10-16 alternativt

Läs mer

Klimatinsatser utomlands

Klimatinsatser utomlands Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

NORDEN OCH KLIMATET. Modul 1

NORDEN OCH KLIMATET. Modul 1 Modul 1 Ett bildningsprojekt!ån Föreningen Norden, Global Utmaning och Studieförbundet Vuxenskolan med ekonomiskt stöd!ån Nordiska ministerrådet Juni 2009 Modul 1 - Introduktion (sid 2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Regeringen på villovägar mot Köpenhamn. En granskning av regeringens internationella klimatsatsning

Regeringen på villovägar mot Köpenhamn. En granskning av regeringens internationella klimatsatsning Regeringen på villovägar mot Köpenhamn En granskning av regeringens internationella klimatsatsning Utsläppsreduktion Begreppet utsläppsreduktion används i denna PM som översättning av det engelska begreppet

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,

Läs mer

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07 Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07 Innehåll Bakgrund Var står vi idag? Vad kan en region göra? Framtiden Vårt förslag 2 Bakgrund Mitt namn

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

f a k t a u n d e r l a g de mest utsatta?

f a k t a u n d e r l a g de mest utsatta? f a k t a u n d e r l a g Når klimatfinansieringen de mest utsatta? I december 2009 samlas representanter för 192 länder i Köpenhamn för att försöka nå ett nytt globalt klimatavtal. Avtalet kan bokstavligen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:162

Regeringens proposition 2008/09:162 Regeringens proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat Prop. 2008/09:162 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING P:\Energirapport Sifo NY VERSION.docx 2015-01-13 SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING HSB RIKSFÖRBUND Fleminggatan 41, 10420 Stockholm, Vxl: 010-442 10 00, www.hsb.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter ISBN 978 91 7086 194 9 RiR 2009:21 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Datum:

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer