Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser
|
|
- Emil Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009
2 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Redaktör: Karin Valtersson Layout: Ramquist & CO Föreningen Norden och David Hulth Wallgren, Detta är en uppdaterad version av tidigare sammanställning från november Texten får användas fritt så länge källan uppges och det inte sker i kommersiellt syfte. 2 Finns det en nordisk klimatpolitik?
3 INLEDNING De nordiska länderna vill gärna se sig själva som föregångare i den internationella politiken på klimatområdet. Men exakt hur ambitiösa är klimatmålen i länderna och hur stora är egentligen de internationella insatserna? I denna sammanställning granskas de fem nordiska ländernas klimatmål. Målen jämförs på sex olika nivåer: politisk vision, effektmål, temperaturmål, koncentrationsmål, utsläppsmål och aktivitetsmål. I sammanställningen granskas även ländernas internationella klimatinsatser. Insatserna förekommer inom två huvudsakliga områden: bistånd/utvecklinssamarbeten och klimatinvesteringar i utvecklingsländer och Östeuropa. Klimatinvesteringar görs inom ramen för Kyotoprotokollet i form av köp av koldioxidkvoter. Det sker antingen genom Clean Development Mechanism, CDM, eller Joint Implementation, JI. Sammanställningen bygger på en genomgång av ländernas officiella dokument, såsom budgetpropositioner, policy- och strategidokument samt informationsmaterial. Genomgången är gjord i mars 2009 och är en uppdatering av den första sammanställningen från november Det ska understrykas att klimatpolitiken, liksom all annan politik, ständigt förändras. Nya mål och insatser presenteras, och förutsättningarna för att genomdriva politiken förändras. Till exempel så utgör den ekonomiska konjunkturnedgången en osäkerhetsfaktor. I sammanställningen har vi inte tagit framtida eventualiteter i beaktande utan endast granskat fakta som föreligger vid tidpunkten för skrivandet.
4 KORT OM SLUTSATSER I GENOMGÅNGEN I och med de stundande internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn, och Sveriges ordförandeskap i EU, kommer världens blickar att vändas mot Norden. Klimatförändringar är en prioriterad fråga i alla de nordiska länderna och önskan om ett framgångsrikt nytt klimatavtal är stor. Regeringarna i de fem länderna har uttalat att ett nordiskt samarbete kan vara av vikt för framgång i förhandlingarna. Bland annat har regeringarna därför avsatt resurser för en särskild arbetsgrupp, den så kallade COP15- gruppen. Det är av stor vikt att de nordiska länderna bidrar positivt till förhandlingarna och således medverkar till enighet kring en ny global klimatregim, heter det i COP15-gruppens direktiv. Vår genomgång visar att de övergripande politiska klimatmålen är ytterst ambitiösa i alla de nordiska länderna. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Utformningen av klimatpolitiken varierar mellan länderna, vilket till viss del måste ses mot bakgrund av nationella förutsättningar vad gäller naturresurser med mera (läs mer om detta i skriften Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna, Föreningen Norden/ Global Utmaning). Vad som däremot är problematiskt är att det överlag råder stor brist på tydlighet i övergripande målsättningar. Det gäller framför allt temperaturmål och koncentrationsmål, det vill säga frågan om hur mycket temperaturen ska tillåtas att stiga och frågan om hur stor koncentrationen av koldioxid i luften ska tillåtas bli. På samma sätt visar jämförelsen att målsättningarna varierar väldigt mellan de nordiska länderna. Inte minst när man tittar på ländernas utsläppsmål till år 2050: Sverige och Norge vill vara kol- 4 Finns det en nordisk klimatpolitik?
5 dioxidneutrala (vilket emellertid inte är detsamma som att utsläppen ska minska till 0%), Island vill minska utsläppen med 50-75%, medan varken Finland eller Danmark något tydligt mål. Vår jämförelse visar också att de internationella klimatinsatserna varierar kraftigt. Vi har alltså granskat budgeterade utgifter dels för bistånd och internationellt utvecklingssamarbete, dels klimatinvesteringar och köp av så kallade klimatkvoter genom Kyotoprotokollets projektmekanismer CDM och JI, vilket i praktiken innebär investeringar i enskilda projekt i andra länder. det förstås tydligt hur mycket pengar som avsatts. Även när det gäller deltagande i de FN-administrerade mekanismerna CDM och JI så varierar graden av engagemang mellan länderna. Norge har avsatt avsevärt mer pengar än de övriga nordiska länderna, vilket ska ses mot bakgrund av landets mål att bli koldioxidneutralt år Minskningar av koldioxidutsläpp i andra länder kan nämligen tillgodoräknas av det land som står för investeringarna. Alla de fem nordiska länderna ger bistånd för klimatinsatser, men nivåerna varierar mycket kraftigt. Det kanske allra mest anmärkningsvärda är dock att det är väldigt oklart exakt hur mycket pengar som går till klimatinsatser inom ramen för respektive lands biståndsbudgetar. Klimatrelaterade insatser anges ofta som miljöinsatser i statistiken. Samtliga fem länder har, när vi varit i kontakt med dem, haft svårt att redogöra för detta. Sverige, Danmark och Norge har däremot gjort specifika klimatsatsningar och i de fallen är Finns det en nordisk klimatpolitik? 5
6 DE KLIMATPOLITISKA MÅLEN DANMARK Politisk vision Effektmål Temperaturmål Danmark vill framhäva Det danska exemplet. Med detta menar de att det genom aktiva energipolitiska satsningar är möjligt med ekonomisk tillväxt samtidigt som fossila bränslen minskar och miljön skyddas. Danmark ska spela en global roll på klimatområdet. Danmark ska bli helt fritt från fossila bränslen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : -21% jmf : Saknas. Men den klimatpolitiska kommissionen har som direktiv att utgå från EU:s ambition att minska utsläppen 60-80% till Exempel: 30% av energin förnybar % energiförbrukning 2011 jmf % energiförbrukning 2020 jmf 2006 Danmark ska göra den procentuellt största minskningen av utsläpp av växthusgaser bland EU-länderna. Detta beror på att basåret 1990 var ett ofördelaktigt år för Danmark. Danmarks export och import av el varierar från år till och år, och 1990 importerades el från den nordiska marknaden. Detta har varit en pågående debatt i Danmark, där frågan ibland kallas basårsproblematiken. Europeiska miljöbyrån räknar med att Danmark blir ett av tre EU-15-länder som inte når sina utsläppsmål Danmark har svarat med att sätta upp ännu ambitiösare mål: år 2025 ska 30% av energin vara förnybar. I dag kommer cirka 15% av energin från förnybara källor. 6 Finns det en nordisk klimatpolitik?
7 FINLAND Politisk vision Effektmål Finland ska på egen hand och tillsammans med övriga EU ta ett tungt ansvar för klimatförändringarna. Finland ska bli ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, med låg kolförbrukning. Klimatförändringarna ska stävjas. Temperaturmål Saknas * Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : +/- 0% jmf 1990 Exempel: 38% av energin förnybar % lägre energiförbrukning i nybyggda bostäder 20% energieffektivisering 2020 * * Finland hänvisar till EU:s överenskommelse. Finland har i november 2008 antagit en ny klimatstrategi. Den finländska regeringen har tidigare uttalat att Finland har som mål att i en betydande omfattning öka användningen av förnybara energikällor från den nuvarande nivån på ca 25 procent. Man slår nu fast att målet är att 38% av energin ska komma från förnybara källor Det är också det mål som EU-kommissionen föreslagit. För perioden ska utsläppen av växthusgaser stabiliseras på 1990 års nivå. Finns det en nordisk klimatpolitik? 7
8 ISLAND Politisk vision Effektmål Temperaturmål Island ska tillhöra föregångsländerna när det gäller att minska växthusgaser globalt. Att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringar orsakade av människan, som skulle kunna få oförutsägbara konsekvenser för miljön och levnadsförhållanden i många delar av världen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : max +10% jmf : % jmf 1990 Exempel: -25% organiskt avfall i hushåll % organiskt avfall i hushåll 2013 Island använder geometrisk teknik för att utvinna jordvärme, som betraktas som en förnybar energikälla. All elektricitet och 90% av all uppvärmning utvinns med hjälp av geometrisk teknik. Island har därför låga koldioxidutsläpp per invånare och därmed också relativt liten potential för inhemska minskningar. Regeringen har dock som ambition att öka användning av förnybara energikällor ytterligare. Få konkreta aktivitetsmål har ännu presenterats väntas en så kallad Master Plan där mer konkreta målsättningar kan komma att ingå. Mot bakgrund av de inhemska förnybara energikällorna argumenterar Island för att det är effektivt i ett klimatperspektivt att förlägga energikrävande industri, såsom aluminiumtillverkning, till Island. Det var också ett av skälen till att landet lyckades driva igenom en särskild klausul vid de internationella klimatförhandlingarna i Marrakech år Klausulen ger små ekonomier möjlighet att driva utvecklingsprojekt som bidrar med stor miljöpåverkan. Islands tillåts därför att öka sina utsläpp med 10% år Finns det en nordisk klimatpolitik?
9 NORGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Norge ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Koncentrationen av klimatgaser ska stabiliseras på en nivå som för hindrar farlig påverkan på klimatsystemet av människan Högst +2 grader Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : -10% jmf : -30% jmf 1990 = Mton koldioxid 2050: -100% Exempel: 5% av bilarna biodrivna % av bilarna biodrivna TWh förnybar energi 2011 Den norska regeringen vill att landet ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Norge har ej angett något koncentrationsmål, men i den senaste propositionen Norsk klimatpolitikk och i andra dokument refereras till EU:s mål om 450 ppm. Målet att vara hundraprocentigt koldioxidneutralt år 2050 betyder inte att de egna utsläppen ska vara noll. Inhemska utsläpp ska neutraliseras genom exempelvis reduktioner i andra länder. Exakt hur mycket köp av kvoter i andra länder som Norge avser att göra beror på hur stora minskningar man lyckas uppnå inom landet. Norge har nyligen höjt målet på förnybar energi till 18 TWh år Finns det en nordisk klimatpolitik? 9
10 SVERIGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Sverige ska visa ledarskap både internationellt och genom de åtgärder som görs i Sverige. Sverige ska driva en kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt. Utsläppen ska stabiliseras på en nivå som inte ger skadliga effekter på människor och djur. Högst +2 grader Koncentrationsmål 400 ppm CO2 Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: : - 4% jmf : -40% jmf 1990 (motsvarande -ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter) 2050: nettoutsläpp noll Exempel: 50% förnybar energi TWh förnybar el TWh el från vindkraft 2020 fordonsflotta utan fossila bränslen 2030 uppvärmning i bebyggelse fossilfri 2020 I mars 2009 lade Sveriges regering fram propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. En utgångspunkt i propositionen är att Sverige ska bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det internationella ansvaret betonas i stor utsträckning. Utsläppen av växthusgaser ska år 2020 vara 40% mindre än de var år 1990, och år 2050 ska nettoutsläppet vara noll. Detta är en skärpning av tidigare målsättningar. I målet till år 2020 ska cirka 27% av minskningarna göras inom landet, medan återstående del ska uppnås genom projektbaserade investeringar. Även aktivitetsmålen höjs i och med propositionen. Energimyndigheten ska utreda hur 25 TWh förnybar el kan nås år Vindkraft ska generera 30 TWh el år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Den svenska fordonsflottan ska år 2030 vara fri från fossila bränslen. 10 Finns det en nordisk klimatpolitik?
11 INTERNATIONELLA KLIMATSATSNINGAR Anslag till internationellt utvecklingssamarbete med fokus på klimat Danmark 403 DK 457 DK DK 584 DK 656 DK (72USD) (81 USD) (180 USD) (104 USD) (117 USD) Finland Island Norge uppg saknas 1 USD NOK (275 USD) Sverige SEK SEK SEK (158 USD) (158 USD) (158 USD) Miljoner i respektive valuta Danmark Danmarks budget år 2009 för internationella klimat- och miljöinsatser uppgår till 457 miljoner danska kronor. Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet finns alltså en specificerad utgiftspost, Miljö och klimat. Klimatprogrammen ska bidra med förebyggande insatser, men framför allt med lösningar av de problem som länderna drabbas av på grund av ett förändrat klimat. Danmark har inrättat en särskild Klimatavdelning inom Utrikesdepartementet. För 2009 är avdelningens budget cirka 190 miljoner danska kronor (som ingår i anslaget på 457 miljoner kronor). Klimatavdelningen bistår bland annat fattiga länder till att förebygga och anpassa sig till klimatförändringar samt att bistå i förberedelser inför det globala klimat- Finns det en nordisk klimatpolitik? 11
12 mötet COP15 i Köpenhamn i slutet av Anslaget inkluderar multilaterala insatser, men även bilaterala. Bilaterala insatser ska enligt 2009 års budget på klimatområdet omfatta kapacitetsuppbyggnad hos myndigheter och organisationer, som ska planera och förestå den nationella administrationen av Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism (CDM). Finland Finland har ingen specifik budgetpost för internationella insatser med fokus på klimatförändringar. Inom biståndsbudgeten på totalt 910 miljoner euro för år 2009 är de internationella insatserna för klimat, tillsammans med miljöbistånden integrerade med bi- och multilaterala utvecklingssamarbeten. Öronmärkta pengar för klimat finns således inte, men det finns ändå ett fokus i programmen på miljö- och klimatrelaterade program. En målsättning är också att allt utvecklingssamarbete ska ske klimatvänligt. Prioriteringar inom det internationella utvecklingssamarbetet ses för närvarande över. Island Island särredovisar inte något anslag till miljö och klimat. Däremot gick cirka 4% av den isländska utvecklingsmyndigheten ICEIDA:s budget till klimatrelaterade projekt förra året. Island har bidragit med 1 miljon dollar till ett multilateralt afrikanskt projekt. I isländska kronor motsvarar det i dagens penningvärde 121 miljoner. Norge Den norska regeringen har anslagit nästan 1,5 mdr norska kronor till en särskild klimat- och skogssatsning. Anslaget ses som ett första steg på väg mot en förhöjd satsning på 3 mdr norska kronor per år. Merparten av pengarna kommer att gå via multilaterala kanaler. Även bilaterala arbeten är aktuella, i vilka det norska utvecklingsorganet Norad är inblandat. Mellan har Norge totalt anslagit 1,2 miljarder norska kronor för klimat och miljö. Tidigare har en satsning om cirka 400 miljoner kronor gjorts. Det anslaget var ämnat för bilaterala samarbeten med fokus på anpassning i Afrika, ökad satsning på klimatforskning samt multilaterala klimat- och energiinitiativ inom FN-systemet och utvecklingsbankerna. 12 Finns det en nordisk klimatpolitik?
13 Sverige Den svenska regeringen har annonserat ett anslag på 4 miljarder kronor, uppdelat på tre år, för klimatinsatser inom utvecklingssamarbeten. Av dessa går miljoner kronor genom Sida till bilaterala och regionala insatser. Utgångspunkten är redan existerande program, framför allt inom miljö, vatten och energi. Fokus är länder med hög risk och stor sårbarhet. Vidare ska miljoner kronor användas för att stödja de mekanismer som etablerats under klimatkonventionen och/eller Kyotoprotokollet. Summan ska emellertid ej användas för investering i enskilda CDM- och JI-projekt. Resterade pengar går huvudsakligen till multilaterala organisationer såsom Världsbanken. Målet för satsningen är, enligt klimatpropositionen, främst att på ett effektivt sätt bidra till långsiktiga insatser för anpassning till klimatförändringar i de fattigaste länderna, men också till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser. Det ska ske bland annat genom ökad energieffektivisering, ökad tillgång till bättre teknik och alternativa energikällor samt återbeskogningsprojekt. Utöver denna satsning är miljö- och klimatinsatser integrerade i Sidas övriga arbete. Klimat och miljö är ett av tre prioriterade områden för det svenska biståndet gick 1,8 miljarder svenska kronor av Sidas insatser till miljö och hållbar utveckling, där klimat ingår. Finns det en nordisk klimatpolitik? 13
14 ANSLAG TILL INTERNATIONELLA KLIMATPROJEKT (INOM KYOTOPROTOKOLLET) Danmark 90 DK 95 DK (16 USD) (17 USD) Finland 24 Euro 15 Euro (32 USD) (20 USD) Island Norge 500 NOK 715 NOK NOK (76 USD) (108 USD) (1 057 USD) Sverige 50 SEK 280 SEK 280 SEK 228 SEK (6 USD) (34 USD) (34 USD) (27 USD) Miljoner i respektive valuta Här jämförs ländernas anslag till internationella klimatprojekt inom ramen för Kyotoprokollet. Kyotoprotokollet anger två projektbaserade mekanismer: Clean Development Mechanism, CDM, för projekt i utvecklingsländer, och Joint Implementation, JI, för projekt i Östeuropa. Båda innebär en möjlighet för ett land att bidra med investering i ett projekt som minskar utsläppen av växthusgaser i ett annat land. Projekten sker genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC. Reglerna för dessa mekanismer fastlades i Marrakech De var till en början omdebatterade. Bland annat för att de kunde uppfattas som en möjlighet för ett land att köpa sig fritt från ansvar. De har också kritiserats för att vara administrativt krångliga. Allteftersom har 14 Finns det en nordisk klimatpolitik?
15 emellertid ett stort antal projekt inletts i olika utvecklingsländer och östeuropeiska länder. Danmark Danmarks regering anslår totalt 95 miljoner danska kronor för köp av koldioxidkrediter. 32 miljoner danska kronor går till Östeuropa, JI, och 47 miljoner kronor till andra utvecklingsländer, CDM. För 2009 har Danmark avsatt cirka 15 miljoner kronor för köp av krediter i samband med statliga flygresor samt resor relaterade till COP15-mötet. De utgifter som ska gå till utsläppskrediter uppgår således till cirka 95 miljoner kronor. De danska investeringarna i CDM och JI verkställs av en särskild fond, Danish Carbon Fund. Bidragsgivarna till denna är Utrikesdepartementet, Klimatoch energidepartementet och en handfull danska företag. Fonden administreras av Energimyndigheten. Danmarks 29 CDM-projekt finns i Armenien, Egypten, Kina, Malaysia, Thailand och Sydafrika. 18 JI-projekt finns i Bulgarien, Tjeckien, Polen, Rumänien och Ryssland. Finland 2009 års anslag för köp av utsläppskrediter uppgår till 15 miljoner euro. Finland har anslagit cirka 50 miljoner euro för köp av krediter fram till Ytterligare cirka 30 miljoner, som tidigare budgeterats för perioden, har förskjutits till perioden efter Finland bidrar i dag till 4 JI-projekt i Estland samt 8 CDM-projekt i Honduras, Jordanien och Kina. Island Island har ej deltagit i eller finansierat CDM och JI. Norge Den norska regeringen har anslagit 715 miljoner norska kronor för köp av koldioxidkrediter. Det anslagna beloppet utgör emellertid en fullmakt till Finansdepartementet. Det innebär att hela beloppen inte nödvändigtvis kommer att spenderas, utan slår fast en övre gräns. Beloppet 7 miljarder år 2012 i tabellen är det totala beloppet för perioden från och med nu, det vill säga inklusive de 715 miljoner som anslagits för Sverige Sverige har angett att klimatkvoter ej behövs för att klara utsläppsmålet för perioden , vilket emellertid behövs för att nå målet med 40 % minskning av utsläppen till år För när- Finns det en nordisk klimatpolitik? 15
16 varande pågår 20 CDM-projekt, varav 3 i Sydamerika, 1 i Indien och 16 i Kina, samt 2 JI-projekt, varav 1 i Rumänien och 1 i Estland. Anslaget för år 2009 är 280 miljoner kronor. I klimatpropositionen förlängs perspektivet på investeringar i projektbaserade mekanismer till bortom år Finns det en nordisk klimatpolitik?
17 Norden och framtidens klimat Studiecirklar om klimatförändringar och klimatpolitik Föreningen Norden har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning utvecklat studiecirklarna Norden och klimatet och Norden och klimatpolitiken. Cirklarna är fristående från varandra och riktar sig till dig som är intresserad av klimatfrågorna och klimatpoltik, men kräver inte att du har några större förkunskaper. Dessutom kommer det att vara möjligt att gå e-kurser på samma teman, som med fördel kan genomföras mellan nordiska vänorter eller i andra nätverk. Anmälan sker via eller Vad i hela Norden ska vi äta egentligen? Förutom ovanstående cirklar anordnas även en studiecirkel om matens påverkan på klimatet. Anmälan sker via eller Ett nytt forum för nordisk analys och debatt På sker en daglig bevakning av klimatfrågan ur ett nordiskt perspektiv. Där finns även en stafettblogg, debattforum, kalendarium och möjligheten att prenumerera på ett nyhetsbrev. På finns också allt studiematerial till cirklarna. Rapporten Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Rapporten består av intervjuer av 19 högt uppsatta personer i Norden inom politik, näringsliv, byråkrati och organisationsvärlden. De ger sin bild på möjligheterna att nå ett nytt klimatavtal i Köpenhamn Läs mer på Föreningen Nordens klimatprojekt genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning. Finansiellt stöd har erhållits av Nordiska ministerrådet, Harald Elldins fond, Letterstedtska föreningen, Naturvårdsverket och Sveriges regering. För mer information om projektet Norden och framtidens klimat se eller Alternativt kontakta oss på foreningen@norden.se eller
18 18 Finns det en nordisk klimatpolitik?
19 Föreningen Norden vill påverka den politiska dagordningen för ett stärkt och utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna. Föreningen Norden arbetar för att utveckla samarbetet i Europa med utgångspunkt i erfarenheterna av det nordiska samarbetet. Föreningen Norden är en partipolitiskt obunden organisation som bildades 1919, där medlemmarna utgörs av enskilda personer, skolor, bibliotek och samverkande organisationer. Föreningen har också en egen folkhögskola, Nordens Biskops-Arnö, lokalavdelningar i hela Sverige och systerföreningar i samtliga nordiska länder och självstyrande områden. David Hulth Wallgren David Hulth Wallgren är konsult och frilansskribent. Han är statsvetare och jobbar bland annat med opinionsbildning kring miljö- och klimatfrågor.
20 Föreningen Norden presenterar här en unik och lättillgänglig jämförelse av de klimatpolitiska målen i samtliga nordiska länder. Dessutom jämförs de nordiska klimatinsatserna internationellt. Jämförelsen visar att alla de nordiska länderna har ytterst ambitiösa övergripande politiska klimatmål. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Samtidigt visar vår jämförelse att det varierar kraftigt mellan länderna vad gäller målsättningar, speciellt de långsiktiga utsläppsmålen för en del av Föreningen Norden
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
Regeringsbeslut III:4 Miljö- och energidepartementet 2017-12-18 M2017/03180/S (delvis) M2017/00842/Kl Statens energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
Regeringsbeslut III:1 Miljö- och energidepartementet 2018-12-20 M2018/02934/S (delvis) M2018/00954/Kl Statens energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag
Läs merNORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten
INBJUDAN TILL: CIRKELLEDARUTBILDNING NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten Stockholm Fredag 6 februari kl. 10-16 alternativt
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merKlimatinsatser utomlands
Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merBehovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm
Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merRegeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet
Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser
ER 2011:09 Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,
Läs merJorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se
Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merKlimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen
Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs mer- så funkar det i praktiken
Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merNuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme - Mål -Utsläpp - Restvärmesamarbeten - Aktuellt från staten Ylva Gjetrang Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Industriell symbios Cirkulär ekonomi 1
Läs merNordiskt samarbete och den regionala utvecklingen
Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Kristina Persson Minister för strategi - och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete 3 December, Mittnordenkommittén Östersund Regeringens arbete med strategi
Läs merDet är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut
Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merKlimat- och energistrategi
Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras
Läs merKommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016
Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen
Läs merEn klimat- och energipolitisk ram för perioden
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU3y En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020 2030 Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 6 februari att bereda miljö- och jordbruksutskottet
Läs mer154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/148 154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive
Läs merVägen till Addis Financing for Development juli 2015
Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16
Läs merBilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merMiljödepartementet Registrator, Tegelbacken Stockholm
Stockholm 2007-10-11 Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken 2 103 33 Stockholm Till: registrator@environment.ministry.se Kopia till: conny.hagg@environment.ministry.se Ert dnr 183/2007 Vårt dnr Naturskyddsföreningens
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merEfter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?
Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010
Läs merFEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna
FEM FÖRLORADE ÅR Så skrotades klimatberedningens förslag Miljöpartiet de gröna 2013-01-29 Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 UTSLÄPPEN MINSKAR FÖR LÅNGSAMT Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merMotion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning Landstingsdirektörens stab Clara Wahren 2017-12-18 s miljöberedning Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
Läs merNaturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Läs merNaturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna
Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Johan Bogren Enhetschef - Enheten för styrmedel klimat och luft 26 mars 2014 Kontrollstation 2015 energi- och klimatpolitiska
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merVad händer när Sverige investerar i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser? Svenska klimatinsatser i Östeuropa
Vad händer när Sverige investerar i andra länder för att minska utsläppen av växthusgaser? Svenska klimatinsatser i Östeuropa Energimyndighetens projekt i Östeuropa har hittills resulterat i en utsläppsminskning
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merJenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Läs merER 2015:02. Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser
ER 2015:02 Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933
Läs mer7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2834 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) En effektivare klimatpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs merInternationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merEn svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)
En svensk klimatlag s betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Miljömålssystemet Generationsmålet Miljökvalitetsmål Etappmål Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merSIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING
P:\Energirapport Sifo NY VERSION.docx 2015-01-13 SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING HSB RIKSFÖRBUND Fleminggatan 41, 10420 Stockholm, Vxl: 010-442 10 00, www.hsb.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTillsammans för ett fossilfritt Sverige
Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 16
Kommunstyrelsen Ärende 16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-09-02 Sida 1(3) Kommunförvaltningen Anders Andersson, 0571-281 05 anders.andersson@eda.se Svar på medborgarförslag - Eda kommun bör stärka sitt engagemang
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merOmställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merProgram för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018
Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7
Läs merEffektivare genomförande av vindkraftprojekt!
Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merLägesbild för klimatarbete i Sverige
Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning
Läs merRemiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-03-30 20150510 ERT DATUM ER REFERENS 2015-12-18 M2015/04264/Ee Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merKort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen
Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela
Läs mer