FEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna

Transkript

1 FEM FÖRLORADE ÅR Så skrotades klimatberedningens förslag Miljöpartiet de gröna

2 Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 UTSLÄPPEN MINSKAR FÖR LÅNGSAMT Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska kraftigt de kommande åren om vi ska klara EU:s klimatmål till 2050: en minskning med procent. Den officiella statistiken 1 över Sveriges utsläpp av växthusgaser visar att de uppgick till 61,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO 2 ) år Myndigheternas prognos är att utsläppen kommer att minska långsammare de kommande åren för att år 2020 ligga strax under 60 miljoner ton, en minskning med cirka 18 procent jämfört med år Med den takt som klimatarbetet i Sverige nu håller, kommer det att ta 200 år för Sverige att nå EU:s mål. Källa: Naturvårdsverket FÖRSLAG MOTSVARANDE FYRA MILJONER TON CO2 SKROTADES I samband med den intensiva klimatdebatten i början av 2007 tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning som fick till uppgift att komma med förslag på ny klimatpolitik. Avsikten var att resultatet skulle vara ett underlag för en klimatpolitisk proposition Den 18 februari 2008 presenterade Klimatberedningen sitt förslag 2 med en rad åtgärder för att minska Sveriges inhemska klimatutsläpp. Tio av de åtgärder som föreslogs kunde kvantifieras så att det gick att beräkna hur stor reduktion de skulle bidra med per år. Tillsammans bedömdes de leda till 4,6 miljoner ton i 1 Naturvårdsverket, 2 SOU 2008:24

3 Miljöpartiet de gröna Sidan 3 av 5 minskade utsläpp av CO 2 per år när de införts fullt ut (se tabell 1). Rekommendationen var att de skulle införas omgående och vara fullt utvecklade år Nu har fem år gått och vi kan se resultatet. Endast två av de tio förslagen lades sedan fram i regeringens klimatproposition 2009 och genomfördes: koldioxiddifferentiering av fordonsbeskattning för bilar samt ett minskat undantag från CO 2 -skatt i jordbruket och den del av industrin som inte deltar i utsläppshandeln. I budgetpropositionen för 2013 presenterade regeringen en satsning på järnvägen men den är långt ifrån den ambitionsnivå som Klimatberedningen föreslog: en kapacitetsökning med minst 50 procent till år 2020 och hur stor klimateffekt satsningen får är ännu oklart. Tabell 1 Kvantifierbara förslag till regeringen, Klimatberedningen SOU 2008:24 Förslag Reduktion, miljoner ton CO 2 per år Genomfört Investering i järnväg 3 1 Nej Investeringsbidrag till biogasanläggningar m.m 4 0,7 Nej Höjd drivmedelsskatt med 70 öre per liter 0,6 Nej Indexering av drivmedelsskatten efter BNP 0,5 Nej Höjd CO 2-skatt i icke handlande sektor 0,5 Ja CO 2-baserad förmånsbeskattning 0,4 Nej Kilometerskatt för godstransporter 0,4 Nej Skatt på fluorerade växthusgaser 0,2 Nej Ändrad förmånsbeskattning av drivmedelsförmån 0,2 Nej CO 2-differentierad fordonsbeskattning 0,1 Ja Totalt 4,6 Övriga förslag har inte genomförts alls och regeringen har heller inte flaggat för att något skulle vara på väg. Totalt innebär det att åtgärder som hade kunnat ge en reduktion med fyra miljoner ton per år har skrotats. De förslag som regeringen inte har genomfört motsvarar cirka sju procent av de sammanlagda utsläppen i Sverige. Om dessa åtgärder hade genomförts och fått den effekt som förutspåddes av beredningen, hade de svenska utsläppen kunnat minska betydligt snabbare. 3 Utredningens förslag var investeringar som skulle höja järnvägskapaciteten med 50 procent i Sverige. Hösten 2012 la regeringen en infrastrukturproposition, med en del nya satsningar på järnvägsinvesteringar fram till 2025 (Ostlänken och en del av sträckan Göteborg-Borås), dock otillräckligt för att nå Klimatberedningens mål. 4 Beredningen föreslog ett så kallat metanreduceringsstöd, vilket regeringen inte har genomfört.

4 Miljöpartiet de gröna Sidan 4 av 5 Den som tydligast bär ansvaret för att dessa åtgärder inte har genomförts är finansminister Anders Borg. Kort efter att beredningen lämnade sitt förslag sa han att den inte kunde ligga till grund för förslag från regeringen. Alliansregeringens budgetar har följaktligen inte tagit med beredningens förslag FÄRDPLAN 2050: FLER FÖRSLAG I PAPPERSKORGEN? Trots att det redan fanns genomarbetade och konkreta förslag i regeringskansliets papperskorgar gav regeringen sommaren 2011 i uppgift till Naturvårdsverket att ta fram förslag till en långsiktig klimatpolitik, Färdplan Underlaget presenterades i december 2012 och Naturvårdsverket slog fast att takten i klimatarbetet behöver höjas avsevärt för att klara de långsiktiga klimatmålen, bland andra EU:s mål för Naturvårdsverkets underlag kommer dock till korta när det gäller förslag för hur takten kan höjas. Förslagen är få och ofta väldigt svepande, som att vidta åtgärder för energieffektivisering och att agera för högre krav inom EU och i den internationella luftfartsorganisationen ICAO, vilket borde vara självklarheter. Men det finns även konkreta förslag. Dessvärre är de flesta förslagen sådana som regeringen redan har avvisat i andra sammanhang: vanligen när de föreslogs av Klimatberedningen 2008 eller i riksdagen, där de har lagts fram av Miljöpartiet och andra. I tabell 2 nedan anges 13 huvudförslag i Färdplan Av dessa har åtta redan förts fram av Klimatberedningen och av Miljöpartiet i riksdagen, med ingen eller begränsad framgång. Återstående fem förslag har förts fram av Miljöpartiet i riksdagen eller i andra sammanhang utan att få stöd från regeringen. Mycket talar alltså för att även Färdplanens förslag skrotas av Anders Borg. Regeringen har tagit ställning emot de flesta redan innan Naturvårdsverket framförde dem. Hur regeringen kommer att agera för att öka takten i klimatarbetet är svårt att se när man kategoriskt tar ställning emot de förslag som läggs fram. 5 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Naturvårdsverket, Syntesrapport och bilagor, Rapport 6537, december 2012

5 Miljöpartiet de gröna Sidan 5 av 5 Tabell 2 Huvudförslag i Färdplan 2050 Förslag Regeringens position hittills Tidigare föreslaget Investeringsbidrag till biogasanläggningar m.m Nej Klimatberedningen, MP Kilometerskatt för godstransporter och personbilar Nej Klimatberedningen, MP Arbeta för sänkt tak i EU:s utsläppshandel, ETS Nej Klimatberedningen, MP Samordna infrastrukturplanering med klimatmål Nej Klimatberedningen, MP Revidera reglerna för energihushållning i byggreglerna Nej Klimatberedningen, MP Åtgärder för energieffektivisering (ej preciserat) Oklart, beror på precisering Klimatberedningen, MP Verka internationellt för högre krav på flyget Oklart, troligen ja Klimatberedningen, MP Arbeta för högre EU-krav på fordon Oklart Klimatberedningen, MP Ökat skydd av skogsmark Nej MP Fortsatt höjning av koldioxidskatten (efter 2020) Oklart MP Inför tillfälligt klimatplaneringsstöd för kommuner Oklart MP liknande Miljöpröva den nationella politiken Oklart MP Bonus/malus-system för personbilar Oklart MP