Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Market mechanisms from CDM towards a global carbon market"

Transkript

1 FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska utsläppen eller tillhandahålla finansiering för att minska utsläppen. Då kan flexibla mekanismer bidra till att utsläppsminskningarna genomförs på ett mer kostnadseffektivt sätt.

2 CDM (Clean Development Mechanism) kommer även fortsättningsvis att spela en viktig roll, men rollen kommer att förändras. Redan sker en förändring där CDM riktas mot de minst utvecklade länderna och från stora projekt till mindre projekt och program. Mekanismen kan också fungera som en kanal för finansiering av utsläppsminskningar och CDM-krediterna skulle kunna användas som ett kvitto för att en utsläppsminskning ägt rum. En klimatregim efter 2020 kommer att innehålla flera olika flexibla mekanismer. För styrningen av nya mekanismer bör man kunna bygga på erfarenheter från dagens flexibla mekanismer och system för ackreditering etc. Värdländerna kommer att ha en starkare styrning över nya mekanismer och behöva skapa incitament för att privata sektorn ska delta i de nya mekanismerna. Hur dessa incitament ska se ut och skapas är för närvarande oklart. Om flexibla mekanismer ska gå från projektnivå till sektorsnivå, eller inkludera stora delar av ekonomin, måste man acceptera en lägre nivå av kontroll än i dagens CDM. En mekanism som har flera olika mål kommer inte att kunna uppfylla dem alla lika bra. Marknadsmekanismer är bäst på att uppfylla syften som är monitariserade. Därför bör en mekanism användas för att uppfylla ett mål snara än att ses som ett universalverktyg. Utmaningen att fastställa referensbanor för sektorsbaserade krediteringssystem kan vara värdefull för framtida diskussioner om utsläppstak. Standardiserade referensbanor kan ses som en bro mellan enskilda projekt och mer omfattande sektorsbaserade angreppssätt, och slutligen föra fram till ett utsläppstak över hela ekonomier. Däremot är det svårt att förutse en linjär utveckling från projektbaserade mekanismer, via sektorbaserade mekanismer, till nationell utsläppshandel (cap-and-trade). Möjligen är det mer effektivt att inte gå igenom alla faser, utan istället gå direkt från projektbaserade mekanismer till utsläppshandel.

3 För atmosfären spelar det ingen roll var en utsläppsminskning görs. Flexibla mekanismer erbjuder möjligheten att genomföra utsläppsminskningar till en lägre kostnad och skapar flexibilitet avseende tid och rum. Därför är de flexibla mekanismerna viktiga verktyg i kampen för att minska utsläppen av växthusgaser. De flexibla mekanismerna, i synnerhet CDM, spelade en avgörande roll för att möjliggöra en överenskommelse om Kyotoprotokollet. Sedan 2005 har CDM bidragit till att minska de globala utsläppen med mer än 1 miljard ton koldioxidekvivalenter, genom fler än 4600 projekt. Totalt har projekten lett till privata investeringar värda mer än 150 miljarder dollar. Innan slutet av 2012 förväntas ytterligare en miljard certifierade utsläppsminskningar från CDM. Men landskapet för flexibla mekanismer håller på att förändras. Mellan 2012 och 2020 kommer mekanismerna fortfarande att styras av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, för dem som har ratificerat det. Efter 2020 kommer klimatregimen sannolikt att istället bestå av ett spektrum av åtaganden i olika former och olika sätt att implementera åtgärder. De länder som under Kyotoprotokollet har utsläppstak kommer att ha sådana även efter Men för att komma tillrätta med de globala utsläppen är det nödvändigt att ett framtida avtal också på ett eller annat sätt inkluderar alla länder och utsläppskällor (och sänkor). I detta nya landskap finns det ett behov av att utveckla befintliga mekanismer såsom CDM, såväl som andra typer av nya marknadsmekanismer. Syftet med denna rapport är att belysa hur de flexibla mekanismernas kan användas i kampen mot klimatförändringar. Ambitionen är att ställa relevanta frågor och inspirera till debatt om vad vi vill att flexibla mekanismer ska uppfylla för mål och hur de bäst utformas för att nå dessa mål. Utifrån erfarenheter från CDM identifierar och diskuterar rapporten vilka principer som bör avspeglas i nuvarande såväl som kommande marknadsmekanismer. Rapporten belyser även behovet av att hitta en balans mellan detaljerad kontroll och flexibiliteten att inkludera stora delar av ekonomin eller sektorer. Innan man börjar diskutera de olika mekanismerna är det viktigt att komma ihåg att flexibla mekanismer i sig inte minskar utsläppen. Det måste finnas åtaganden att antingen minska utsläppen eller att tillhandahålla finansiering för att minska utsläppen Framtidens CDM CDM kommer att spela en viktig roll även i framtiden. Mekanismen utvecklas kontinuerligt; dess roll i framtiden kommer dock att se annorlunda ut i en framtida klimatregimer jämfört med nuvarande. CDM rör sig redan idag i mot större andel projekt i de minst utvecklade länderna och från större projekt till mindre, mer utspridda, projekt och program.

4 Några möjliga utvecklingsområden är: Program-CDM På senare tid har det skett en förändring inom CDM, bort från de traditionella enstaka projekten till mer omfattade projektprogram. Program-CDM (Programme of Activities, PoA) gör det möjligt att ha ett obegränsat antal projekt under samma administrativa paraply. PoA gör att mindre CDM-projekt, som exempelvis att installera spisar eller vattenvärmare drivna av solpaneler och andra småskaliga system för förnybar energi blir mer attraktiva. Dessa projekt är särskilt lämpade för de minst utvecklade länderna (LDC), där CDM kommer fortsätta att spela en viktig roll efter Standardiserade referensbanor Erfarenheter från de tidiga CDM-projekten har tydliggjort behovet av ökad standardisering av referensbanor (både för beräkning av projektens utsläppsminskningar och bedömning av additonalitet (att utsläppsminskningen genomförs tack vare CDM). Utvecklingen av standardiserade referensbanor, också inom CDM, skulle kunna vara ett steg i ledet från projektbaserade mekanismer mot mer omfattande ansatser, inklusive nya marknadsmekanismer. Finansiering Finansiering kommer troligen att få en mer betydande roll i framtida klimatregimer, inte minst efter att den gröna klimatfonden upprättats och utvecklade länder åtagit sig att bidra med 100 miljarder dollar årligen från och med 2020 för att stödja utvecklingsländers klimatåtgärder. Certifierade utsläppsminskningar, CER, från ett CDM-projekt behöver inte användas för att kvitta mot egna utsläpp, så kallad off-setting. Det är inte mekanismen i sig utan hur de certifierade utsläppsminskningarna används som avgör om ett CDM-projekt är offsetting. En CER som tas ur bruk eller inte används är i slutändan en utsläppsminskning i ett utvecklingsland. En CER kan därför ses som ett kvitto för att en utsläppsminskning har skett och det finansiella bidraget genom CDM blir en betalning för den (miljö)tjänst som utförts (payment for performance).

5 Möjliga framtida flexibla mekanismer Det internationella klimatsamarbetet efter 2020 kommer sannolikt att bestå av en mängd olika åtaganden och implementeringsåtgärder. Flera förslag har lagts fram, som beskriver ett brett urval av nya mekanismer. Förslagen diskuteras under olika dagordningspunkter i FN-förhandlingarna, men samtliga syftar till ett bredare grepp om utsläppsminskningar, bland annat genom användandet av marknadsmekanismer. En avgörande skillnad mellan de olika förslagen verkar vara vilken roll FN ska spela avseende mekanismernas styrning. Ett exempel på en möjlig flexibel mekanism är utvecklingsländers NAMA (Nationally Appropiate Mitigation Action) under klimatkonventionen, som skulle kunna vara en flexibel mekanism om en NAMA kan resultera krediter som säljs för att finansiera utsläppsminskningar. En annan mekanism som skulle kunna spela roll i ett framtida avtal är REDD+, där utvecklingsländer skulle kunna få krediter för att minska utsläpp från skogsavverkning och skogsdegradering. Ett annat intressant förslag är den japanska idén om en bilateral offset- och krediteringsmekanism (BOCM). Tanken är att genom bilaterala överenskommelser sprida teknologier som bidrar till låga koldioxidutsläpp. Krediten utfärdas sedan utifrån vilka utsläppsminskningar som genomförts genom att utnyttja teknologier, produkter och tjänster. Regler och riktlinjer utformas av en gemensam kommitté där båda länderna ingår, medan det är företag som genomför projekten. BOCM skulle kunna beskrivas som ett effektiviserat och förenklat CDM eftersom mekanismen undviker svåra koncept som additionalitet och minskar kostnaderna för mätning genom att använda sig av riktmärken linjer för olika teknologier. Vid klimattoppmötet i Durban i december 2011 beslutade länderna att påbörja ett arbetsprogram för att vidareutveckla regler och processer för en ny marknadsmekanism. Under 2012 har länder lämnat förslag på hur en ny mekanism ska utformas och fungera, och diskussioner pågår fortfarande. Det framstår som sannolikt att en ny marknadsmekanism till viss del kommer innehålla element som känns igen från nuvarande mekanismer. Enligt FN-överenskommelsen ska en ny marknadsmekanism stimulera minskningsåtgärder i stora delar av ekonomin. Mekanismen ska skydda miljöintegriteten och säkra en nettominskning/undvikande av växthusgasutsläpp. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en mekanism som har flera mål, sannolikt inte kommer att vara lika bra på att uppfylla alla mål. Marknadsmekanismer kommer att prestera bäst på områden som är monetariserade. Därför vore det klokt att de fokuserar på ett mål, istället för att ses som ett universalverktyg. Diskussionen om nya marknadsmekanismer skapar nya frågor som kräver ytterligare fördjupning. Några av dessa diskuteras nedan.

6 Sektorshandel och sektorskreditering Det går att urskilja åtminstone två typer av marknadsbaserade tillvägagångssätt som täcker större delar av ekonomin handel respektive kreditering inom sektorer. I ett handelssystem som innefattar en sektor utfärdas utsläppsminskningar enligt ett definierat absolut utsläppsmål för den/de inkluderade sektorn/sektorerna. Om utsläppen är lägre än antalet utfärdade rätter, kan överskottsrätterna säljas. Om utsläppen däremot överskrider de utfärdade utsläppsrätterna, måste aktörerna köpta ytterligare utsläppsrätter för att uppnå sektorns uppställda mål. I ett krediteringssystem för sektorer är existerande utsläpp i en sektor jämförda med en förutbestämd baslinje. Om utsläppen hamnar under baslinjen, utfärdas utsläppskrediter som kan säljas för att åtminstone delvis täcka kostnaderna för minskningsåtgärder. Om utsläppen inte faller under baslinjen utfärdas inga utsläppsrätter (så kallad no-lose target). En sektorsbaserad krediteringsmekanism gör det möjligt att täcka in flera olika områden. Erfarenheterna från nuvarande marknadsbaserade instrument har visat hur svårt det är att komma överens om definitioner av sektorer och att avgränsa dem. Hittills finns det ingen överenskommelse om vad breda delar av ekonomin betyder men några viktiga överväganden skulle kunna vara: möjlighet till och kostnader för utsläppsminskningar, sektorer med en hög andel utsläpp, kapitalintensiva investeringar, tillgänglighet till data och möjlighet till övervakning, finansiella incitament för att stimulera nettoreduceringar och mottaglighet för prissignaler. Att fastställa referensbanor En av de större utmaningarna innan det går att upprätta en krediteringsmekanism är att enas om en krediteringströskel. Det är svårt att förutse en sektors framtida utsläpp, eftersom de är kopplade till ekonomisk tillväxt, bränslepriser, teknologisk innovation med mera. Därför finns det en risk att krediteringströskeln sätts för högt eller för lågt. Sätts tröskeln ambitiöst minskar det värdlandetsfinansiella incitament att minska utsläppen. Om tröskeln inte sätts ambitiöst, belönas värdlandet istället även för små insatser. Samtidigt kan det leda till ett överskott av krediter, låga priser och låga inkomster för värdländerna. En ytterligare utmaning när man fastställer en referensbana är hur nuvarande och framtida styrmedel och åtgärder ska hanteras. Om man inkluderar redan beslutade åtgärder som leder till utsläppsminskningar utöver referensbanan, skapas ett incitament för värdnationen att inte göra mer, eftersom de då riskerar att gå miste om möjligheten att få minskningen finansierad av en extern part. Referensbanor kan fastställas antingen på en absolut nivå eller mätas mot en eller flera parametrar (som t ex utsläpp per kwh eller per BNP-enhet). Ett annat alternativ är att använda en baslinje för teknologigenomslag. En tänkbar lösning för när kreditering ska börja är att ge ett visst finansiellt/tekniskt stöd upp till den nivå där krediteringen börjar.

7 Även om det vore högst önskvärt är det osannolikt att det internationella samfundet kommer att nå en överenskommelse om principerna för ambitionsnivån. Erfarenheterna från att fastslå referensbanor, sektorsvisa no-lose mål och sektorsvis kreditering, kommer vara till hjälp i framtida diskussioner om utsläppstak för en större del av ekonomin. Standardiserade referensbanor kan ses som en brygga mellan projektmekanismer och mer omfattande sektorsvisa angreppssätt som till slut leder till utsläppstak som omfattar en hel ekonomi. Däremot är det svårt att förutse en linjär utveckling som börjar med projektbaserade mekanismer, som via sektorsbaserade mekanismer till slut blir en utsläppshandel som omfattar stora delar av ekonomin. Jämfört med de flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet, kommer de nya marknadsbaserade mekanismerna behöva mycket starkare ledarskap från värdlandet. För att bygga nödvändig tillit kommer det att vara avgörande att hitta en balans i styrningssystemet, mellan deltagande regeringars suveränitet och kontroll utifrån. Den detaljerade kontroll som var möjlig i CDM kommer inte att vara möjlig i mer omfattande mekanismer som sektorskreditering. Den nuvarande debatten om styrning och förvaltning, i alla fall på FN-nivå, bortser fån den avgörande frågan om hur man skapar incitament för de som ska genomföra minskningsåtgärderna att delta. Aktörer i den privata sektorn med åtaganden kommer troligen att agera i en rad olika system med flera olika regelsystem. Incitamentet för den faktiska utsläppsminskningen måste skapas på värdlandsnivå. För att privata aktörer ska delta, behövs en incitamentsstruktur som är noggrant skräddarsydd. I en sektorsöverenskommelse måste individuella aktörer aktivt minska utsläppen, men utfärdandet av krediter är beroende av hur hela sektorn presterar. Ett sätt att direkt involvera sektorns aktörer i växthusgasmarknaden skulle kunna vara att kombinera ett nationellt handelsystem med en sektorsöverenskommelse. Regeringarnas roll blir allt viktigare när mekanismerna blir allt mer heltäckande. Detta gäller inte bara utbudssidan utan även efterfrågesidan. Det är osannolikt att företag som har ett utsläppstak går in i förhandlingar med ett annat lands regering för att köpa krediter från ett sektorsbaserat krediteringssystem. Det kommer att behövas mellanliggande nivåer. Det finns flera exempel på länkning av regionala handelssystem, antingen genom direkt länkning eller genom användandet av samma slags offsets. Detta fortsätter sannolikt och kommer i vissa lägen skapa en efterfrågan på krediter för certifierande utsläppsminskningar från CDM. Utsläppshandelssystem och krediteringsmekanismer finns och planeras för närvarande på flera håll, såväl på internationell som på nationell nivå. Några, men inte alla, är del av UNFCCC-ramverket. Denna mångfald av mekanismer kan leda till en rad olika system som använder olika standarder och styrs på olika sätt. Sådan fragmentering av växthusgasmarknader är inte optimal.

8 Eftersom det framöver kommer att finnas en stor variation bland tillvägagångssätt och mekanismer, vore det önskvärt med ett gemensamt ramverk på FN-nivå. Inom FN finns en stor erfarenhet av att utveckla metoder och system för verifiering och rapportering och institutioner har skapats för att styra och ackreditera. Ett gemensamt redovisningssystem kan vara en möjlighet att undvika dubbelräkning och försäkra miljökvalitén på de skapade enheterna. Grunderna finns redan på plats inom UNFCCC och Kyotoprotokollet. Dock behöver inte alla nya mekanismer styras av UNFCCC. Läs hela studien på

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

ER 2014:02. Årsrapport 2013 för Sveriges CDMoch JI-program

ER 2014:02. Årsrapport 2013 för Sveriges CDMoch JI-program ER 2014:02 Årsrapport 2013 för Sveriges CDMoch JI-program Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen

Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen Energimyndigheten dnr: 2014-3510 Naturvårdsverket dnr: NV-04509-14 Förord Sverige har ett åtagande om att minska

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Klimatinsatser utomlands

Klimatinsatser utomlands Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom

Läs mer

Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen fungerar det?

Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen fungerar det? riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen fungerar det? rir 2012:27 En gemensam granskningsrapport i samarbete mellan de nationella revisionsorganen

Läs mer

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people EU Emissions Trading Scheme - EU ETS Utsläppsrätter EU s Svar på Klimatförändringar For the benefit of business and people EU ETS > Kort beskrivning av Bureau Veritas > Historik > EU s Svar på Klimatförändringar

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

Klimatneutrala företag

Klimatneutrala företag Svenska Naturskyddsföreningen Rapport Klimatneutrala företag risker och möjligheter Text: Jessica Henryson, Westander Publicitet & Påverkan Projektsamordning och textgranskning: Ylva Rylander, SNF Layout:

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utsläppshandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om utsläppshandel ändras. I lagen

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning

Läs mer

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter ISBN 978 91 7086 194 9 RiR 2009:21 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Datum:

Läs mer

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2013 En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln ER 2013:29 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Nya direktiv för utsläppshandeln

Nya direktiv för utsläppshandeln Nya direktiv för utsläppshandeln Rätt riktning på guppig väg Daniel Engström Stenson FORES Policy Paper 2015 Om författaren Daniel Engström Stenson är sedan 2010 chef för Fores klimat- och miljöprogram.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser

Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Report. Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden

Report. Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden Report Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida Lars Zetterberg, Svante Mandell, Susanna Roth, Andrei Marcu, Clayton Munnings October2013 Sammanfattning EU:s klimat och

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

En guide till. Lima och Paris. Köpenhamn Cancun Durban Doha Warszawa. FORES Forum för reformer och entreprenörskap 1

En guide till. Lima och Paris. Köpenhamn Cancun Durban Doha Warszawa. FORES Forum för reformer och entreprenörskap 1 En guide till Köpenhamn Cancun Durban Doha Warszawa Lima och Paris FORES Forum för reformer och entreprenörskap 1 Innehållsförteckning Förord... 3 1. Klimatförhandlingarna under 2014 Vägen till Paris via

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

FUNKTIONÄRSHANDLEDNING TILL KLIMATROLLSPELET

FUNKTIONÄRSHANDLEDNING TILL KLIMATROLLSPELET FUNKTIONÄRSHANDLEDNING TILL KLIMATROLLSPELET Klimatfrågan Klimatfrågan är en av mänsklighetens största och mest komplexa utmaningar. Klimatexperter inom FN:s klimatpanel IPCC 1 är överens om att koncentrationen

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 3.5.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 122/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden

Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden RAPPORT Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden Lars Zetterberg 1), Svante Mandell 2), Andrei Marcu 3), Clayton Munnings 4), Susanna

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Handel med utsläppsrätter idag och i framtiden Miljöimpuls!Väst

Handel med utsläppsrätter idag och i framtiden Miljöimpuls!Väst Handel med utsläppsrätter idag och i framtiden Miljöimpuls!Väst Hur fungerar handeln med utsläppsrätter i EU och Västsverige idag? Hur kan den utvecklas i framtiden? Det var några av de frågor som diskuterades

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Regeringen på villovägar mot Köpenhamn. En granskning av regeringens internationella klimatsatsning

Regeringen på villovägar mot Köpenhamn. En granskning av regeringens internationella klimatsatsning Regeringen på villovägar mot Köpenhamn En granskning av regeringens internationella klimatsatsning Utsläppsreduktion Begreppet utsläppsreduktion används i denna PM som översättning av det engelska begreppet

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Köp av utsläppsminskningar utomlands Gabriella Larsson. 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2009. FORES Bellmansgatan 10 118 20 Stockholm

Köp av utsläppsminskningar utomlands Gabriella Larsson. 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2009. FORES Bellmansgatan 10 118 20 Stockholm Köp av utsläppsminskningar utomlands Gabriella Larsson 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2009 FORES Bellmansgatan 10 118 20 Stockholm Tfn: 08 452 26 60 E-post: brev@fores.se www.fores.se Form och layout:

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3 EUROPEISK UNDERSÖKNING AV SMF OCH MILJÖN Välkommen till den Europeiska undersökningen om SMF och miljön. Det tar ungefär 5-10 minuter att fylla i frågeformuläret. Tack! Danska Teknologiska Institutet &

Läs mer

Swedwatch rapport #52. vi konsumerar DE kompenserar. En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter

Swedwatch rapport #52. vi konsumerar DE kompenserar. En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter Swedwatch rapport #52 vi konsumerar DE kompenserar En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter Swedwatch är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation som granskar svenska företag som verkar

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003L0087 SV 01.07.2013 005.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/87/EG av den

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Kommunala extrasteg inom klimatpolitiken

Kommunala extrasteg inom klimatpolitiken KAPITEL 3 Kommunala extrasteg inom klimatpolitiken 3. ETT AV DE stora problemen med energiomvandling är dess påverkan på miljön. Sverige har sedan länge haft styrmedel för att kontrollera en del av dessa

Läs mer

Transporter och klimat OM KOLDIOXID OCH HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER

Transporter och klimat OM KOLDIOXID OCH HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER TRANSPORTER OCH KLIMAT PER KÅGESON MED BIDRAG FRÅN LARS ZETTERBERG OCH KRISTINA FORSBACKA Transporter och klimat OM KOLDIOXID OCH HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:55

Regeringens proposition 2001/02:55 Regeringens proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi Prop. 2001/02:55 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 november 2001 Lena Hjelm-Wallén Kjell Larsson (Miljödepartementet)

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

högst upp i fastigheten egen takterrass Påverka planlösningen Avenyn-Lorensberg Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm

högst upp i fastigheten egen takterrass Påverka planlösningen Avenyn-Lorensberg Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm högst upp i fastigheten egen takterrass Påverka planlösningen Avenyn-Lorensberg Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm LOKALEN PLANRITNING Storgatan 53, 8 tr, 240 kvm FLeXiBeL och effektiv LokaL kontorsyta 240 kvm

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

KLimathotet. kan mänskligheten hantera vår tids stora fråga? Slutsatser från Vattenfalls

KLimathotet. kan mänskligheten hantera vår tids stora fråga? Slutsatser från Vattenfalls KLimathotet kan mänskligheten hantera vår tids stora fråga? Slutsatser från Vattenfalls klimatkartläggning Liten ordlista Koldioxidekvivalenter För att kunna jämföra olika typer av växthusgaser används

Läs mer

Vinnare och förlorare I EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Vinnare och förlorare I EU:s system för handel med utsläppsrätter. Vinnare och förlorare i EU:s system för handel med utsläppsrätter Lars Zetterberg B1463 Stockholm, augusti 2002 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden

Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden Kandidatuppsats oktober 2010 Nationalekonomiska institutionen Författare: Tiina Puurula Handledare: Olof Ejermo

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Miljö ekonomi. Specialstudie nr 34. September 2013. Från vision till verklighet En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050

Miljö ekonomi. Specialstudie nr 34. September 2013. Från vision till verklighet En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050 Miljö ekonomi Specialstudie nr 34. September 2013 Från vision till verklighet En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050 Från vision till verklighet En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050 SPECIALSTUDIER

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2011 En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln ER 2011:25 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Energiläget ENERGILÄGET 2008 1

Energiläget ENERGILÄGET 2008 1 Energiläget ENERGILÄGET 2008 1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: publikationsservice@energimyndigheten.se

Läs mer

Sveriges klimatstrategi Ett underlag till utvärderingen av det svenska klimatarbetet

Sveriges klimatstrategi Ett underlag till utvärderingen av det svenska klimatarbetet Sveriges klimatstrategi Ett underlag till utvärderingen av det svenska klimatarbetet Kontrollstation 2004 Naturvårdsverket och Energimyndigheten Fler exemplar av denna broschyr beställer du på: Energimyndigheten

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Sid. 1(7) 2008-03-13. Brasilia

Sid. 1(7) 2008-03-13. Brasilia 2008-03-13 Sid. 1(7) Brasilia Brasiliansk klimatpolitik Frågan om klimatförändringarna står högt på den brasilianska agendan. Brasilien har sedan miljökonferensen i Rio 1992 ett arv att förvalta. Man betonar

Läs mer

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER 1 SAFER, SMARTER, GREENER Vad är en grön obligation? Gröna obligationer definieras som värdepapper med fast avkastning för att ta in kapital för projekt med särskilda miljömässiga eller sociala fördelar

Läs mer

f a k t a u n d e r l a g de mest utsatta?

f a k t a u n d e r l a g de mest utsatta? f a k t a u n d e r l a g Når klimatfinansieringen de mest utsatta? I december 2009 samlas representanter för 192 länder i Köpenhamn för att försöka nå ett nytt globalt klimatavtal. Avtalet kan bokstavligen

Läs mer

UTSLÄPPSHANDEL EN GUIDE TILL EUROPAS. Av: Daniel Engström Stensson, Lars Zetterberg, Dallas Burtraw, Charlotte Paulie, Susanna Roth

UTSLÄPPSHANDEL EN GUIDE TILL EUROPAS. Av: Daniel Engström Stensson, Lars Zetterberg, Dallas Burtraw, Charlotte Paulie, Susanna Roth EN GUIDE TILL EUROPAS UTSLÄPPSHANDEL Gratis tilldelade utsläppsrätter Planerad övrig tilldelning* Auktionerade utsläppsrätter Planerad auktionering Taket för utsläppsrätter** EU-Kommissionen har beslutat

Läs mer

Klimat kompensations handboken. version 2

Klimat kompensations handboken. version 2 Klimat kompensations handboken version 2 Författare: Conor Foley Redaktör: Elin Bergman Utgiven av: Tricorona Climate Partner AB Grafisk form och original: Grön idé AB Tryck: Grafiska punkten i Växjö,

Läs mer

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna Uppfylla vår medarbetarstrategi Leverera våra HR ambitioner Stödja vår verksamhet Främja våra värderingar Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna www.schindler.com/careers

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag)

Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag) Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MjU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (utvalda anslag) Ungdomens riksdag Sammanfattning Klasserna i Ungdomens riksdag 2014 har lämnat in 90 följdmotioner

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer