Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Market mechanisms from CDM towards a global carbon market"

Transkript

1 FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska utsläppen eller tillhandahålla finansiering för att minska utsläppen. Då kan flexibla mekanismer bidra till att utsläppsminskningarna genomförs på ett mer kostnadseffektivt sätt.

2 CDM (Clean Development Mechanism) kommer även fortsättningsvis att spela en viktig roll, men rollen kommer att förändras. Redan sker en förändring där CDM riktas mot de minst utvecklade länderna och från stora projekt till mindre projekt och program. Mekanismen kan också fungera som en kanal för finansiering av utsläppsminskningar och CDM-krediterna skulle kunna användas som ett kvitto för att en utsläppsminskning ägt rum. En klimatregim efter 2020 kommer att innehålla flera olika flexibla mekanismer. För styrningen av nya mekanismer bör man kunna bygga på erfarenheter från dagens flexibla mekanismer och system för ackreditering etc. Värdländerna kommer att ha en starkare styrning över nya mekanismer och behöva skapa incitament för att privata sektorn ska delta i de nya mekanismerna. Hur dessa incitament ska se ut och skapas är för närvarande oklart. Om flexibla mekanismer ska gå från projektnivå till sektorsnivå, eller inkludera stora delar av ekonomin, måste man acceptera en lägre nivå av kontroll än i dagens CDM. En mekanism som har flera olika mål kommer inte att kunna uppfylla dem alla lika bra. Marknadsmekanismer är bäst på att uppfylla syften som är monitariserade. Därför bör en mekanism användas för att uppfylla ett mål snara än att ses som ett universalverktyg. Utmaningen att fastställa referensbanor för sektorsbaserade krediteringssystem kan vara värdefull för framtida diskussioner om utsläppstak. Standardiserade referensbanor kan ses som en bro mellan enskilda projekt och mer omfattande sektorsbaserade angreppssätt, och slutligen föra fram till ett utsläppstak över hela ekonomier. Däremot är det svårt att förutse en linjär utveckling från projektbaserade mekanismer, via sektorbaserade mekanismer, till nationell utsläppshandel (cap-and-trade). Möjligen är det mer effektivt att inte gå igenom alla faser, utan istället gå direkt från projektbaserade mekanismer till utsläppshandel.

3 För atmosfären spelar det ingen roll var en utsläppsminskning görs. Flexibla mekanismer erbjuder möjligheten att genomföra utsläppsminskningar till en lägre kostnad och skapar flexibilitet avseende tid och rum. Därför är de flexibla mekanismerna viktiga verktyg i kampen för att minska utsläppen av växthusgaser. De flexibla mekanismerna, i synnerhet CDM, spelade en avgörande roll för att möjliggöra en överenskommelse om Kyotoprotokollet. Sedan 2005 har CDM bidragit till att minska de globala utsläppen med mer än 1 miljard ton koldioxidekvivalenter, genom fler än 4600 projekt. Totalt har projekten lett till privata investeringar värda mer än 150 miljarder dollar. Innan slutet av 2012 förväntas ytterligare en miljard certifierade utsläppsminskningar från CDM. Men landskapet för flexibla mekanismer håller på att förändras. Mellan 2012 och 2020 kommer mekanismerna fortfarande att styras av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, för dem som har ratificerat det. Efter 2020 kommer klimatregimen sannolikt att istället bestå av ett spektrum av åtaganden i olika former och olika sätt att implementera åtgärder. De länder som under Kyotoprotokollet har utsläppstak kommer att ha sådana även efter Men för att komma tillrätta med de globala utsläppen är det nödvändigt att ett framtida avtal också på ett eller annat sätt inkluderar alla länder och utsläppskällor (och sänkor). I detta nya landskap finns det ett behov av att utveckla befintliga mekanismer såsom CDM, såväl som andra typer av nya marknadsmekanismer. Syftet med denna rapport är att belysa hur de flexibla mekanismernas kan användas i kampen mot klimatförändringar. Ambitionen är att ställa relevanta frågor och inspirera till debatt om vad vi vill att flexibla mekanismer ska uppfylla för mål och hur de bäst utformas för att nå dessa mål. Utifrån erfarenheter från CDM identifierar och diskuterar rapporten vilka principer som bör avspeglas i nuvarande såväl som kommande marknadsmekanismer. Rapporten belyser även behovet av att hitta en balans mellan detaljerad kontroll och flexibiliteten att inkludera stora delar av ekonomin eller sektorer. Innan man börjar diskutera de olika mekanismerna är det viktigt att komma ihåg att flexibla mekanismer i sig inte minskar utsläppen. Det måste finnas åtaganden att antingen minska utsläppen eller att tillhandahålla finansiering för att minska utsläppen Framtidens CDM CDM kommer att spela en viktig roll även i framtiden. Mekanismen utvecklas kontinuerligt; dess roll i framtiden kommer dock att se annorlunda ut i en framtida klimatregimer jämfört med nuvarande. CDM rör sig redan idag i mot större andel projekt i de minst utvecklade länderna och från större projekt till mindre, mer utspridda, projekt och program.

4 Några möjliga utvecklingsområden är: Program-CDM På senare tid har det skett en förändring inom CDM, bort från de traditionella enstaka projekten till mer omfattade projektprogram. Program-CDM (Programme of Activities, PoA) gör det möjligt att ha ett obegränsat antal projekt under samma administrativa paraply. PoA gör att mindre CDM-projekt, som exempelvis att installera spisar eller vattenvärmare drivna av solpaneler och andra småskaliga system för förnybar energi blir mer attraktiva. Dessa projekt är särskilt lämpade för de minst utvecklade länderna (LDC), där CDM kommer fortsätta att spela en viktig roll efter Standardiserade referensbanor Erfarenheter från de tidiga CDM-projekten har tydliggjort behovet av ökad standardisering av referensbanor (både för beräkning av projektens utsläppsminskningar och bedömning av additonalitet (att utsläppsminskningen genomförs tack vare CDM). Utvecklingen av standardiserade referensbanor, också inom CDM, skulle kunna vara ett steg i ledet från projektbaserade mekanismer mot mer omfattande ansatser, inklusive nya marknadsmekanismer. Finansiering Finansiering kommer troligen att få en mer betydande roll i framtida klimatregimer, inte minst efter att den gröna klimatfonden upprättats och utvecklade länder åtagit sig att bidra med 100 miljarder dollar årligen från och med 2020 för att stödja utvecklingsländers klimatåtgärder. Certifierade utsläppsminskningar, CER, från ett CDM-projekt behöver inte användas för att kvitta mot egna utsläpp, så kallad off-setting. Det är inte mekanismen i sig utan hur de certifierade utsläppsminskningarna används som avgör om ett CDM-projekt är offsetting. En CER som tas ur bruk eller inte används är i slutändan en utsläppsminskning i ett utvecklingsland. En CER kan därför ses som ett kvitto för att en utsläppsminskning har skett och det finansiella bidraget genom CDM blir en betalning för den (miljö)tjänst som utförts (payment for performance).

5 Möjliga framtida flexibla mekanismer Det internationella klimatsamarbetet efter 2020 kommer sannolikt att bestå av en mängd olika åtaganden och implementeringsåtgärder. Flera förslag har lagts fram, som beskriver ett brett urval av nya mekanismer. Förslagen diskuteras under olika dagordningspunkter i FN-förhandlingarna, men samtliga syftar till ett bredare grepp om utsläppsminskningar, bland annat genom användandet av marknadsmekanismer. En avgörande skillnad mellan de olika förslagen verkar vara vilken roll FN ska spela avseende mekanismernas styrning. Ett exempel på en möjlig flexibel mekanism är utvecklingsländers NAMA (Nationally Appropiate Mitigation Action) under klimatkonventionen, som skulle kunna vara en flexibel mekanism om en NAMA kan resultera krediter som säljs för att finansiera utsläppsminskningar. En annan mekanism som skulle kunna spela roll i ett framtida avtal är REDD+, där utvecklingsländer skulle kunna få krediter för att minska utsläpp från skogsavverkning och skogsdegradering. Ett annat intressant förslag är den japanska idén om en bilateral offset- och krediteringsmekanism (BOCM). Tanken är att genom bilaterala överenskommelser sprida teknologier som bidrar till låga koldioxidutsläpp. Krediten utfärdas sedan utifrån vilka utsläppsminskningar som genomförts genom att utnyttja teknologier, produkter och tjänster. Regler och riktlinjer utformas av en gemensam kommitté där båda länderna ingår, medan det är företag som genomför projekten. BOCM skulle kunna beskrivas som ett effektiviserat och förenklat CDM eftersom mekanismen undviker svåra koncept som additionalitet och minskar kostnaderna för mätning genom att använda sig av riktmärken linjer för olika teknologier. Vid klimattoppmötet i Durban i december 2011 beslutade länderna att påbörja ett arbetsprogram för att vidareutveckla regler och processer för en ny marknadsmekanism. Under 2012 har länder lämnat förslag på hur en ny mekanism ska utformas och fungera, och diskussioner pågår fortfarande. Det framstår som sannolikt att en ny marknadsmekanism till viss del kommer innehålla element som känns igen från nuvarande mekanismer. Enligt FN-överenskommelsen ska en ny marknadsmekanism stimulera minskningsåtgärder i stora delar av ekonomin. Mekanismen ska skydda miljöintegriteten och säkra en nettominskning/undvikande av växthusgasutsläpp. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en mekanism som har flera mål, sannolikt inte kommer att vara lika bra på att uppfylla alla mål. Marknadsmekanismer kommer att prestera bäst på områden som är monetariserade. Därför vore det klokt att de fokuserar på ett mål, istället för att ses som ett universalverktyg. Diskussionen om nya marknadsmekanismer skapar nya frågor som kräver ytterligare fördjupning. Några av dessa diskuteras nedan.

6 Sektorshandel och sektorskreditering Det går att urskilja åtminstone två typer av marknadsbaserade tillvägagångssätt som täcker större delar av ekonomin handel respektive kreditering inom sektorer. I ett handelssystem som innefattar en sektor utfärdas utsläppsminskningar enligt ett definierat absolut utsläppsmål för den/de inkluderade sektorn/sektorerna. Om utsläppen är lägre än antalet utfärdade rätter, kan överskottsrätterna säljas. Om utsläppen däremot överskrider de utfärdade utsläppsrätterna, måste aktörerna köpta ytterligare utsläppsrätter för att uppnå sektorns uppställda mål. I ett krediteringssystem för sektorer är existerande utsläpp i en sektor jämförda med en förutbestämd baslinje. Om utsläppen hamnar under baslinjen, utfärdas utsläppskrediter som kan säljas för att åtminstone delvis täcka kostnaderna för minskningsåtgärder. Om utsläppen inte faller under baslinjen utfärdas inga utsläppsrätter (så kallad no-lose target). En sektorsbaserad krediteringsmekanism gör det möjligt att täcka in flera olika områden. Erfarenheterna från nuvarande marknadsbaserade instrument har visat hur svårt det är att komma överens om definitioner av sektorer och att avgränsa dem. Hittills finns det ingen överenskommelse om vad breda delar av ekonomin betyder men några viktiga överväganden skulle kunna vara: möjlighet till och kostnader för utsläppsminskningar, sektorer med en hög andel utsläpp, kapitalintensiva investeringar, tillgänglighet till data och möjlighet till övervakning, finansiella incitament för att stimulera nettoreduceringar och mottaglighet för prissignaler. Att fastställa referensbanor En av de större utmaningarna innan det går att upprätta en krediteringsmekanism är att enas om en krediteringströskel. Det är svårt att förutse en sektors framtida utsläpp, eftersom de är kopplade till ekonomisk tillväxt, bränslepriser, teknologisk innovation med mera. Därför finns det en risk att krediteringströskeln sätts för högt eller för lågt. Sätts tröskeln ambitiöst minskar det värdlandetsfinansiella incitament att minska utsläppen. Om tröskeln inte sätts ambitiöst, belönas värdlandet istället även för små insatser. Samtidigt kan det leda till ett överskott av krediter, låga priser och låga inkomster för värdländerna. En ytterligare utmaning när man fastställer en referensbana är hur nuvarande och framtida styrmedel och åtgärder ska hanteras. Om man inkluderar redan beslutade åtgärder som leder till utsläppsminskningar utöver referensbanan, skapas ett incitament för värdnationen att inte göra mer, eftersom de då riskerar att gå miste om möjligheten att få minskningen finansierad av en extern part. Referensbanor kan fastställas antingen på en absolut nivå eller mätas mot en eller flera parametrar (som t ex utsläpp per kwh eller per BNP-enhet). Ett annat alternativ är att använda en baslinje för teknologigenomslag. En tänkbar lösning för när kreditering ska börja är att ge ett visst finansiellt/tekniskt stöd upp till den nivå där krediteringen börjar.

7 Även om det vore högst önskvärt är det osannolikt att det internationella samfundet kommer att nå en överenskommelse om principerna för ambitionsnivån. Erfarenheterna från att fastslå referensbanor, sektorsvisa no-lose mål och sektorsvis kreditering, kommer vara till hjälp i framtida diskussioner om utsläppstak för en större del av ekonomin. Standardiserade referensbanor kan ses som en brygga mellan projektmekanismer och mer omfattande sektorsvisa angreppssätt som till slut leder till utsläppstak som omfattar en hel ekonomi. Däremot är det svårt att förutse en linjär utveckling som börjar med projektbaserade mekanismer, som via sektorsbaserade mekanismer till slut blir en utsläppshandel som omfattar stora delar av ekonomin. Jämfört med de flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet, kommer de nya marknadsbaserade mekanismerna behöva mycket starkare ledarskap från värdlandet. För att bygga nödvändig tillit kommer det att vara avgörande att hitta en balans i styrningssystemet, mellan deltagande regeringars suveränitet och kontroll utifrån. Den detaljerade kontroll som var möjlig i CDM kommer inte att vara möjlig i mer omfattande mekanismer som sektorskreditering. Den nuvarande debatten om styrning och förvaltning, i alla fall på FN-nivå, bortser fån den avgörande frågan om hur man skapar incitament för de som ska genomföra minskningsåtgärderna att delta. Aktörer i den privata sektorn med åtaganden kommer troligen att agera i en rad olika system med flera olika regelsystem. Incitamentet för den faktiska utsläppsminskningen måste skapas på värdlandsnivå. För att privata aktörer ska delta, behövs en incitamentsstruktur som är noggrant skräddarsydd. I en sektorsöverenskommelse måste individuella aktörer aktivt minska utsläppen, men utfärdandet av krediter är beroende av hur hela sektorn presterar. Ett sätt att direkt involvera sektorns aktörer i växthusgasmarknaden skulle kunna vara att kombinera ett nationellt handelsystem med en sektorsöverenskommelse. Regeringarnas roll blir allt viktigare när mekanismerna blir allt mer heltäckande. Detta gäller inte bara utbudssidan utan även efterfrågesidan. Det är osannolikt att företag som har ett utsläppstak går in i förhandlingar med ett annat lands regering för att köpa krediter från ett sektorsbaserat krediteringssystem. Det kommer att behövas mellanliggande nivåer. Det finns flera exempel på länkning av regionala handelssystem, antingen genom direkt länkning eller genom användandet av samma slags offsets. Detta fortsätter sannolikt och kommer i vissa lägen skapa en efterfrågan på krediter för certifierande utsläppsminskningar från CDM. Utsläppshandelssystem och krediteringsmekanismer finns och planeras för närvarande på flera håll, såväl på internationell som på nationell nivå. Några, men inte alla, är del av UNFCCC-ramverket. Denna mångfald av mekanismer kan leda till en rad olika system som använder olika standarder och styrs på olika sätt. Sådan fragmentering av växthusgasmarknader är inte optimal.

8 Eftersom det framöver kommer att finnas en stor variation bland tillvägagångssätt och mekanismer, vore det önskvärt med ett gemensamt ramverk på FN-nivå. Inom FN finns en stor erfarenhet av att utveckla metoder och system för verifiering och rapportering och institutioner har skapats för att styra och ackreditera. Ett gemensamt redovisningssystem kan vara en möjlighet att undvika dubbelräkning och försäkra miljökvalitén på de skapade enheterna. Grunderna finns redan på plats inom UNFCCC och Kyotoprotokollet. Dock behöver inte alla nya mekanismer styras av UNFCCC. Läs hela studien på

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

De flexibla mekanismernas roll efter 2012 ER 2006:39

De flexibla mekanismernas roll efter 2012 ER 2006:39 De flexibla mekanismernas roll efter 2012 ER 2006:39 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: publikationsservice@energimyndigheten.se

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

ER 2015:02. Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser

ER 2015:02. Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser ER 2015:02 Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

ER 2014:02. Årsrapport 2013 för Sveriges CDMoch JI-program

ER 2014:02. Årsrapport 2013 för Sveriges CDMoch JI-program ER 2014:02 Årsrapport 2013 för Sveriges CDMoch JI-program Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Bilaga 3 Rådspromemoria 2007-02-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

En klimat- och energipolitisk ram för perioden

En klimat- och energipolitisk ram för perioden Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU3y En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020 2030 Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 6 februari att bereda miljö- och jordbruksutskottet

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 1 2 Förord Sveriges nuvarande klimatstrategi beslutades av riksdagen

Läs mer

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:81

Regeringens proposition 2014/15:81 Regeringens proposition 2014/15:81 Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod Prop. 2014/15:81 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan Löfven

Läs mer

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser ER 2011:09 Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933

Läs mer

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen

Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen Energimyndigheten dnr: 2014-3510 Naturvårdsverket dnr: NV-04509-14 Förord Sverige har ett åtagande om att minska

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Klimatinsatser utomlands

Klimatinsatser utomlands Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom

Läs mer

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång Mattias Hjerpe Föreståndare, Centrum för klimatpolitisk forskning CSPR: en forskningsmiljö med känselspröt En forskningsmiljö

Läs mer

Klimatneutrala företag

Klimatneutrala företag Svenska Naturskyddsföreningen Rapport Klimatneutrala företag risker och möjligheter Text: Jessica Henryson, Westander Publicitet & Påverkan Projektsamordning och textgranskning: Ylva Rylander, SNF Layout:

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Skogliga koldioxidkrediter

Skogliga koldioxidkrediter Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Tricorona. Lars Alm CFO. Mars 2009

Tricorona. Lars Alm CFO. Mars 2009 Tricorona Lars Alm CFO Mars 2009 Historia Bildades 1989 Noterades samma år på Stockholmsbörsen Wermlands Guldbrytning Ca 1995 Industrimineraler (Woxna Graphite) 1999 avknoppning Riddarhyttan 2003 nya verksamheter

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

ER 2013:02. Årsrapport 2012 för Sveriges CDM- och JI-program

ER 2013:02. Årsrapport 2012 för Sveriges CDM- och JI-program ER 2013:02 Årsrapport 2012 för Sveriges CDM- och JI-program Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,

Läs mer

- så funkar det i praktiken

- så funkar det i praktiken Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste

Läs mer

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people EU Emissions Trading Scheme - EU ETS Utsläppsrätter EU s Svar på Klimatförändringar For the benefit of business and people EU ETS > Kort beskrivning av Bureau Veritas > Historik > EU s Svar på Klimatförändringar

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Svensk klimatstrategi

Svensk klimatstrategi Svensk klimatstrategi Nationell klimatpolitik i global samverkan 19 februari 2008 I kväll Klimat Den internationella klimatregimen FN, Konventionen och Kyotoprotokollet Framtiden efter 2012 Den svenska

Läs mer

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön.

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön. Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön. 2 DHL GoGreen-tjänster GOGREEN MED DHL EXPRESS Som en viktig del i vårt GoGreen-program erbjuder DHL

Läs mer

Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen fungerar det?

Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen fungerar det? riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen fungerar det? rir 2012:27 En gemensam granskningsrapport i samarbete mellan de nationella revisionsorganen

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utsläppshandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om utsläppshandel ändras. I lagen

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM147. Förordning om koldioxidutsläpp från fartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM147. Förordning om koldioxidutsläpp från fartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om koldioxidutsläpp från fartyg Miljödepartementet 2013-08-26 Dokumentbeteckning KOM (2013) 480 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Sektorsansatser i en ny klimatöverenskommelse. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Sektorsansatser i en ny klimatöverenskommelse. Redovisning av ett regeringsuppdrag Sektorsansatser i en ny klimatöverenskommelse Redovisning av ett regeringsuppdrag RAPPORT 5994 OKT 2009 Sektorsansatser i en ny klimatöverenskommelse Redovisning av ett regeringsuppdrag NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser

Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och

Läs mer

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2013 En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln ER 2013:29 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Report. Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden

Report. Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden Report Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida Lars Zetterberg, Svante Mandell, Susanna Roth, Andrei Marcu, Clayton Munnings October2013 Sammanfattning EU:s klimat och

Läs mer

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter ISBN 978 91 7086 194 9 RiR 2009:21 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Datum:

Läs mer

Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm. Ert dnr M2005/1155/E Vårt dnr 25/2005

Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm. Ert dnr M2005/1155/E Vårt dnr 25/2005 Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se Ert

Läs mer

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

Hanteringen av flygets klimatpåverkan Hanteringen av flygets klimatpåverkan Arbetet med ICAO:s globala klimatstyrmedel (GMBM) Informationsdag för flygoperatörer inom EU:s utsläppshandelssystem, 1 december 2015 Therése Sjöberg, Transportstyrelsen

Läs mer

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen. 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Juridik och Upphandling Landstingsstyrelsen Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Läs mer

Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden

Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden RAPPORT Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden Lars Zetterberg 1), Svante Mandell 2), Andrei Marcu 3), Clayton Munnings 4), Susanna

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningen Internationellt. Spruckna illusioner. CDM i praktiken. Göran Eklöf

Svenska Naturskyddsföreningen Internationellt. Spruckna illusioner. CDM i praktiken. Göran Eklöf Svenska Naturskyddsföreningen Internationellt Spruckna illusioner CDM i praktiken Göran Eklöf Författare: Göran Eklöf Omslagsbild: Tryck: Birger Gustafsson AB, Stockholm 2005 Utgivare: Svenska Naturskyddsföreningen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Nya direktiv för utsläppshandeln

Nya direktiv för utsläppshandeln Nya direktiv för utsläppshandeln Rätt riktning på guppig väg Daniel Engström Stenson FORES Policy Paper 2015 Om författaren Daniel Engström Stenson är sedan 2010 chef för Fores klimat- och miljöprogram.

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? GÖRAN ÖSTBLOM Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? Europaparlamentet väntas besluta att handel med utsläppsrätter för koldioxid skall starta inom EU 2005 och denna handel väntas begränsa utsläppen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2601 av Ulf Berg m.fl. (M) En ambitiös och effektiv klimatpolitik

Motion till riksdagen 2015/16:2601 av Ulf Berg m.fl. (M) En ambitiös och effektiv klimatpolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2601 av Ulf Berg m.fl. (M) En ambitiös och effektiv klimatpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden , som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

EU:s system för handel med utsläppsrätter och Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer

EU:s system för handel med utsläppsrätter och Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer EU:s system för handel med utsläppsrätter och Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer Genomförande av Länkdirektivet ER 2005:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas

Läs mer

Framtida utformning av CDM

Framtida utformning av CDM Institutionen för teknik och samhälle Avdelningen för miljö- och energisystem Framtida utformning av CDM Examensarbete av Anna Evander Ekosystemteknik Januari 2004 Rapport nummer 50 ISRN LUTFD2/TFEM--04/5003--SE

Läs mer

Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi

Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på

Läs mer