UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency"

Transkript

1 UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket

2 Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

3 Stoppad netto avskogning till 2020 kan reducera de årliga CO 2 emissionerna med 1.5 miljarder ton kol Genom att plantera träd och använda mindre intensiva brukningsmetoder i jordbruket, kan markens kolförråd stabiliseras och ökas Genom att tillföra dessa åtgärder till målen för förnybar energi kan netto emissionerna av CO 2 reduceras med 80% till (Lester Brown, WRI) Photo Credit: istockphoto / AVTG

4 Plan B Carbon Dioxide Emissions Reduction Goals for 2020

5 Sedan början på den Industriella Revolutionen, har atmosfärens koldioxidhalt (CO 2 ) ökat från 277 ppm (parts per million) till 387 ppm Förbränning av fossila bränslen kol, olja, och naturgas emitterar 7.5 miljarder ton kol varje år Enbart den globala nettoavskogningen släpper ut 1.5 miljarder ton kol varje år NärCO 2 ackumuleras, stiger den globala temperaturen (växthuseffekten) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

6 Avverkad trädjätte för vidaretransport

7 Avskogningens storlek Land: Årlig minskad skogsareal: Land: Årligt ökad skogsareal: hektar hektar 1. Brasilien Kina Indonesien Spanien Sudan Viet Nam Burma USA Zambia Italien Tanzania Chile Nigeria Cuba DR Congo Bulgarien Zimbabwe Frankrike Venezuela Portugal 40 Summa totalt: Summa totalt: FAO: TABLE 2.6 Global Forest Resources Assessment 2005

8 UNFCCC förhandlingar om REDD IPCCs Special Report on LULUCF (år 2000), tog upp avskogningen med ett värde 13,7 Mha per år för tropikerna. Deforestation var en känslig fråga. Vid COP 11 i Montreal (år 2005) inleddes förhandlingarna om REDD inom SBSTA. Ett mandat begränsat till Avskogning. Forest Degradation togs senare in definierat som skogsutglesning (minskade kollager i delvis avverkad skog).

9 UNFCCC förhandlingar om REDD - 2 Mandatet har successivt utvidgats för REDD. COP 13 i Bali (år 2007) talar om REDD inom ramen för Bali Action Plan BAP, där det sorterar under Mitigation i beslut 1/CP.13, 1.(b) (iii): Policy approaches and positive incentives on issues relating to REDD ; and the role of conservation, sustainable management of forests and enhancement of forest carbon stocks in developing countries; Texten före semikolonet är mest angelägen för stora avskogningsländer som Brasilien och Indonesien, resten lyftes in av Indien med viss hjälp från Kina.

10 UNFCCC förhandlingar om REDD - 3 Aktuella läget i förhandlingarna: Vid COP 14 i Poznan, dec 2008, antogs ett arbetsprogram för REDD för år 2009 tom COP 15 Det innebär intensifierad aktivitet med inlagor, bl.a. en inlaga om hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkningar Ett expertmöte om beräkning av referensnivåer Tekniskt underlag för kostnadsberäkning att införa skogsinventering och övervakningssystem för skog och mark. Organisationsutveckling. Sedan 2006 har tre arbetsmöten workshops hållits om metodutveckling, främst om beräkning av kollager

11 Fonder Finansiering av REDD WB-FCPF (Forest Carbon Partnership Facility) 37 länder nu listade för READINESS, dvs att förbereda PILOT projekt som sedan efter 2012 kan ge nationella fullskaleprogram för REDD+ UN-REDD, nybildad fond där FAO, UNDP och UNEP bidrar till att få till stånd och genomföra REDD-projekt. Ska finansieras genom GFCM (Global Forest Carbon Mechanism) NORGE fonden har avsatt 3 miljarder NOK per år i fem år för REDD. Avser finansiera inventeringar, nya institutioner och kapacitetsuppbyggnad för REDD EU ska bidra till GFCM och via auktionering av EU-ETS

12 Finansiering av REDD - 2 EUs mål för REDD: En viktig del av ett COP 15 avtal Avskogningen halveras till 2020 jämfört med och balanseras mot hållbar markanvändning till 2030 EU-ETS: minst 20 % från auktionering av utsläppsrätter bör användas för klimatåtgärder inklusive till REDD (enligt förslag från utvärderingen av ETS) Behoven: miljarder per år krävs för att nå 2020-målet. EU uppskattar att 5 % av inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter år 2020 kan ge 1,5-2,5 miljarder Sverige är intresserat av marknadslösningar och kan överväga räkna in krediter från undviken avskogning i en framtida klimatregim och även i EU-ETS på sikt

13 Svedjebränning i tropikerna

14 REDD - Synergier REDD skiftar fokus från exploatering till hållbar användning av naturresurser som skog och mark Inom REDD ska metoder för uppskattning av ökade kollager i skogen utvecklas och för bevarande av skog, hållbart skogsbruk - SFM och ökad skogsareal. Dessa frågor blir Nationella angelägenheter Framgång med att genomföra REDD kan ge det bästa uttrycket för att - minska effekten av Klimatförändringarna - bevara den Biologiska Mångfalden - praktiskt bidra till fattigdomsbekämpningen - stödja Lokal- och Ursprungsbefolkningarna

15 Kronsluten Tropikskog

16 REDD Strategier Brasilien har välutvecklad övervakning genom RS vill främst koncentrera sig på minskad avskogning Finansiering via fonder säger nej till marknadslösningar Regnskogskoalitionen en lös sammanslutning av ca 40 länder, främsta talesmän PNG, Costa Rica, Panama, afrikanska länderna i Kongobäckenet. Blandade förutsättningar metodmässigt. Vill se en stegvis process i 3 faser: 1. Readiness är en förberedelse fas finans via ODA 2. Uppskalad fas med Pilotprojekt, finansieras med ODA, Fonder och länkar till marknaden 3. REDD + i full skala finansieras via fonder, marknadslösningar

17 REDD Strategier 2 Indien, Kina och några andra länder med begränsad nettoavskogning bedriver stora beskogningsprojekt som kan leda till SFM. Stora resurser satsas redan på skogsbruk och hållbar markanvändning. ODA och Fonder men även marknadslösningar finansierar Annex 1 länderna: Paraplygruppen med USA, Kanada; Australien, Nya Zeeland, Japan mfl vill se en möjlighet att lösa in REDDkrediter mot kommande klimatåtaganden. EU vill se en liknande mekanism för sina ev. REDDkrediter men de ska i så fall ge en additionalitet utöver vad kommande klimatåtagande kräver.

18

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Tomas Thuresson The Norwegian Forestry Group (NFG) tomas.thuresson@norskog.no +47 90112080 Members of NFG The Norwegian State Forest and Land Corporation

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,

Läs mer

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång Mattias Hjerpe Föreståndare, Centrum för klimatpolitisk forskning CSPR: en forskningsmiljö med känselspröt En forskningsmiljö

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Handel med utsläppsrätter

Handel med utsläppsrätter Handel med utsläppsrätter Kalle Keldusild Luftfartsavdelningen F-AGA 1 Handel med utsläppsrätter Innehållet i presentationen Bakgrund klimatmål Inblandade myndigheter i Sverige Hur handelssystemet fungerar

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen. Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp

Läs mer

Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008

Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008 Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008 Kanada Sverige Finland Ryssland Tyskland USA Österrike Brasilien Chile 0 10 20 30 40 50 60 Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Minskad avskogning i utvecklingsländer. Tänkbara incitament i en ny klimatöverenskommelse

Minskad avskogning i utvecklingsländer. Tänkbara incitament i en ny klimatöverenskommelse Minskad avskogning i utvecklingsländer Tänkbara incitament i en ny klimatöverenskommelse rapport 5993 oktober 2009 Minskad avskogning i utvecklingsländer Tänkbara incitament i en ny klimatöverenskommelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn SRM 2/2009 rd Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Effekterna av den märks redan på olika håll i världen, och de förutspås

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Industrin och klimatet till 2050. Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Industrin och klimatet till 2050. Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU Industrin och klimatet till 2050 Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU Globalt problem & Globalt ramverk (UNFCCC) I. 2 C målet accepterat av 197 länder (UNFCCC 2010) II: Rika länder ska gå före

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Nya värdekedjor i skogen

Nya värdekedjor i skogen Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp

Läs mer

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll

Läs mer

Den globala skogsutvärderingen 2015

Den globala skogsutvärderingen 2015 Den globala skogsutvärderingen 2015 Hur förändras världens skogar? Förord Skogarnas bidrag till människans välbefinnande är oerhört omfattande och långtgående. Skogarna spelar en grundläggande roll i kampen

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om reservering för förlustrisker vid export * I detta meddelande finns information om schabloner för beräkning av förlustrisker i samband

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.7.2016 COM(2016) 479 final ANNEXES 1 to 6 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Papper, produktion och leveranser Miljoner ton

Papper, produktion och leveranser Miljoner ton Papper, produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 10 Produktion Export 8 6 4 2 Inhemska leveranser 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Avsalumassa, produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 Produktion

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing Första boken 1963: Man, Land and Food Grundade Worldwatch Institute 1974 (och ledde det i 26 år) Författare (eller medförfattare) till 50 böcker Publicerad på

Läs mer

Europaparlamentet och klimatmötet i Cancún

Europaparlamentet och klimatmötet i Cancún Europaparlamentet och klimatmötet i Cancún Focus Internationellt klimatmöte i Cancún, Mexiko 29 november - 10 december Målet för de internationella klimatförhandlingarna i Cancún i Mexiko 29 november -

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av staters tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner; SFS 2005:599 Utkom från trycket den 5 juli 2005 beslutat

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser ER 2011:09 Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi mer än bara biogas Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet Globala utmaningar I vår tid har vi bredare vägar, men smalare perspektiv har vi större frihet och finare hem, men mindre tid till varandra - och trasigare relationer spenderar vi mer pengar, men njuter

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer