Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av"

Transkript

1 Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter

2 Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska utsläppen av växthusgaser med 40% till 2020 (basår 1990) Fossilfri fordonsflotta utsläpp 2050 Miljöminister Lena Ek och Jos Delbeke, chef för EUs klimatdirektorat

3 Medverkande SMHI Markku Rummukainen, Joakim Langner, Ralf Döscher Chalmers Daniel J. A. Johansson, Christian Azar Lunds universitet Henrik Smith

4 Fokus på naturvetenskaper hur ( om ) ny kunskap påverkar tidigare slutsatser om klimatförändringar och klimateffekter vetenskapliga förutsättningar för 2ºC vetenskapliga förutsättningar för 1,5ºC kortlivade klimatpåverkande ämnen

5 Utsläpp av koldioxid (fossil förbränning) ,6% / year GtC/year % / year ,5% / year ,3% / year GtCO2/year Friedlingstein et al. (2010), uppdaterad mha CDIAC Year

6 Koldioxidhalten på Mauna Loa 395 (max 2011) ppm(v) Efter Feely m fl

7 14,6 14,4 14, ,8 C ,6 13,4 13,2 13 Data: WMO 2011 Global medeltemperatur

8 2ºC 8

9 Klimatkänsligheten Kolcykeln 2 grader Atmosfärs-h alt av CO 2 ekv Utsläppen Global utsläppsbana Nationella utsläppsbanor

10 47% + 27% 26% After: Global Carbon Project 2010, Se även Le Quéré et al. 2009, Canadell et al. 2007

11 Klimatkänsligheten Kolcykeln 2 grader Atmosfärs-h alt av CO 2 ekv Utsläppen Global utsläppsbana Kostnadseffektivitetsoptimering Nationella utsläppsbanor Fördelningsmodell

12 Förenlighet med tvågradersmålet handlar om sannolikhet för måluppfyllelse Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år P = 80 % P = 50 % P = 20 % År

13 För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70% bör de globala utsläppen minska ca 50-60% till 2050, och ca 100% till 2100 (basår 2000) 13

14 En fördelningsmodell Per capita konvergens till

15 Tvågradersmålet, med ca 70 % sannolikhet Utsläppsmål relativt år 2005 Region USA -22 % -54 % -74 % -89 % EU -21 % -50 % -66 % -80 % Sverige -18 % -42 % -57 % -71 % Kina +34 % -7 % -31 % -55 % Indien +81 % +93 % +104 % +81 % Latinamerika +20 % -6 % -20 % -40 % Afrika söder om Sahara exkl SA +75 % +99 % +124 % +113 % Nettoutsläpp av CO 2 från avskogning och andra markanvändningsförändringar och skogsbruk samt utrikes luft- och sjöfart ingår inte i siffrorna

16 För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70% bör de globala utsläppen minska ca 50-60% till 2050, och ca 100% till 2100 (basår 2000) För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70% behövs globala nollutsläpp redan runt år 2050 (basår 2000) 16

17 Klimatpåverkande luftföroreningar (Short-lived Climate Forcers SLCF) Compound Lifetime GWP GWP 100 yr 20 yr Black Carbon-soot 1-2 weeks Regional and local Troposperic Ozone appr. 1 month 20% of methane Regional and global Regulated under ECE-LRTAP Methane 12 yrs 25 1 (31) 72 (104) Regulated under KP. Global

18 Påverkan på strålningsbalansen De positiva bidragen W/m 2 1,56 0,72 0,44 0,39 CO2 CH4 etc. Sot Trop. O3 IPCC 2007

19 Påverkan på strålningsbalansen från partiklar, W/m 2 0,44 0,44-0,91-1,35 Sot Sulfat, etc Total IPCC 2007

20 UNEP/WMO Integrated Assessment on Black Carbon and Tropospheric Ozone Åtgärder mot SLCF kan reducera den globala uppvärmningen med 0,5 C (0,2-0,7 C) 2050 hälften av den projicerade uppvärmningen och skulle förbättra utsikterna att nå ett tvågradersmål, men bara om CO 2 och andra långlivade växthusgaser också reduceras kraftigt Betydande hälsovinster och reducerade skördeförluster kan uppnås regionalt Identifierade åtgärder tillämpas redan i olika regioner Result for Global Temperature Change from the combined results from NASA-GISS and ECHAM models (JRC) Mini stry

21 21 Huvudsakliga slutsatser / utsläppsbanor Tvågradersmålet / sannolikhet cirka 70 % de globala utsläppen behöver nå sin kulmen under de närmaste 5-10 åren och vid år 2050 ha minskat med cirka % convergence & contract SE:s utsläpp behöver minska med cirka 20 % till år 2020 och 70 % till 2050, jämfört med år 2005 Ett lägre temperaturmål - mer omfattande utsläppsminskningar. Olika stora klimateffekter vid olika klimatmål

22 Påverkar ny kunskap? Kunskapsläget om klimatkänsligheten som redovisades i AR4 (IPCC 2007a) står sig väl Åtgärder mot kortlivade klimatpåverkande ämnen kan ge väsentliga bidrag på kort sikt Stora utsläppsminskningar behövs Jämfört med AR4, ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter generellt större 22

23 Tack! 23

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

KLIMATO OLOGI Nr 4, 2011 Uppdatering av den vetenskapligga grunden för klimatarbetet

KLIMATO OLOGI Nr 4, 2011 Uppdatering av den vetenskapligga grunden för klimatarbetet KLIMATOLOGI Nr 4, 2011 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimat tarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter r Markku Rummukainen, Daniel J. A. Johansson, Christian Azar,, Joakim Langner,

Läs mer

Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av naturvetenskapliga aspekter

Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av naturvetenskapliga aspekter Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av naturvetenskapliga aspekter Rummukainen, Markku; Johansson, Daniel J. A.; Azar, Christian; Langner, Joakim; Döscher, Ralf; Smith,

Läs mer

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Klimatinnovationer för akademin och industrin Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Hur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås?

Hur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås? Hur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås? Jonas Åkerman Forskningsledare, Inst. för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), KTH jonas.akerman@abe.kth.se Innovationer för ett hållbart

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser från den svenska befolkningens

Läs mer

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte

Läs mer

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011 Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Johan Bogren Enhetschef - Enheten för styrmedel klimat och luft 26 mars 2014 Kontrollstation 2015 energi- och klimatpolitiska

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth Flyget och klimatet Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Antal flygresor per capita 1960-2014 Källa: Trafikanalys Rapport 2016:4. Inför en flygstrategi

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Observationer Förlängda tidsserier

Observationer Förlängda tidsserier FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga

Läs mer

Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Bilagor till rapport 6537

Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Bilagor till rapport 6537 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Bilagor till rapport 6537 rapport 6525 DECEMBER 2012 1 Bilaga 1 Uppdraget NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

Klimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen

Klimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen Klimatpolitik och kort om landsbygdsprogram 2014-2020 Anna Hagerberg Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen 2012-04-19 Anpassning till ett förändrat klimat Minska beroendet av fossil

Läs mer

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014 Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken Stockholm

Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken Stockholm Stockholm 2007-10-11 Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken 2 103 33 Stockholm Till: registrator@environment.ministry.se Kopia till: conny.hagg@environment.ministry.se Ert dnr 183/2007 Vårt dnr Naturskyddsföreningens

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på

Läs mer

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll

Läs mer

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Klimat och Energi Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Dagens föreläsning Global uppvärmning Vad beror klimatförändringarna på? Konsekvenser Hur funkar växthuseffekten Vad är en växthusgas

Läs mer

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19

Läs mer

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Stefan Åström 2017-02-07 SCAC slutkonferens Med arbetsbidrag från: ACES: HC Hansson IVL: Sofia Andersson, Helena Danielsson, Karin Kindbom, Maria Lindblad,

Läs mer

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth Flyget och klimatet Jonas Åkerman Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Passagerare på svenska flygplatser (milljoner passagerare) 30 25 20 15 10 5 0 Uppräkningsfaktor för flygets

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella

Läs mer

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) En svensk klimatlag s betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Miljömålssystemet Generationsmålet Miljökvalitetsmål Etappmål Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Sommarens torka. Klimatförändring

Sommarens torka. Klimatförändring Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Begränsad klimatpåverkan Solinstrålning, förekomst av växthusgaser och aerosoler samt markytans egenskaper avgör klimatsystemets energibalans. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har människan med stor säkerhet

Läs mer

Rapport. Utsläppsbanor för ett 1,5ºC-mål

Rapport. Utsläppsbanor för ett 1,5ºC-mål Rapport Utsläppsbanor för ett 1,5ºC-mål Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Introduktion 3 2. Olika typer av utsläppskrediter 4 3. Utsläppsbanor förenliga med 1,5 ºC mål Klimatneutralitet internationellt

Läs mer

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Koldioxidinfångning och lagring (CCS) N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning

Läs mer

Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm

Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm Miljödepartementet har identifierat åtgärder för att minska emissioner av kortlivade klimatgaser

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

DEN NATURVETENSKAPLIGA GRUNDEN

DEN NATURVETENSKAPLIGA GRUNDEN Inledning Att jorden blir varmare beror mycket sannolikt på människans utsläpp av växthusgaser. Det säger FN:s klimatpanel IPCC och kopplar uppvärm ningen till stigande havsnivå, krympande isar och risken

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/148 154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive

Läs mer

Klimatutredning för Karlstads kommun

Klimatutredning för Karlstads kommun Klimatutredning för Karlstads kommun Fossilfritt Karlstad Vad innebär det, och vad krävs för att nå dit? Miljöförvaltningen, 2019-06-27 Detta är en 5 sidor kort sammanfattning av utredningen som miljönämnden

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

Övergripande mål för de svenska insatserna

Övergripande mål för de svenska insatserna 2013-05-27 Miljödepartementet Klimatenheten Caroline Dickson Telefon +46 8 405 2116 Mobil + 46 70 695 2116 E-post caroline.dickson@environment.ministry.se Strategi för arbetet med kortlivade klimatpåverkande

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket?

Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket? Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket? Sannakajsa Velmala och Aleksi Lehtonen sannakajsa.velmala@luke.fi Vik, Helsingfors aleksi.lehtonen@luke.fi VILLE-projektet, Savikko et al. https://www.ilmase.fi/site/

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet

Läs mer

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimatet och Ekonomin. John Hassler Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset Klimat, hälsa och hållbar sjukvård Sjukhusläkarna Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset 21/11/2018 Sjuksköterskedagarna Bilden av klimatförändringar? https://www.nytimes.com/2017/08/29/world/asia/floods-south-asia-indiabangladesh-nepal-houston.html

Läs mer

Maten och klimatet. Mål, möjligheter och motstridiga budskap. Rasmus Einarsson 18 september 2018

Maten och klimatet. Mål, möjligheter och motstridiga budskap. Rasmus Einarsson 18 september 2018 Maten och klimatet Mål, möjligheter och motstridiga budskap Rasmus Einarsson rasmus.einarsson@chalmers.se 18 september 2018 Agenda Del 1: Sveriges klimatmål och klimatlagen Vilken roll spelar jord- och

Läs mer

Jordbrukets utsläpp och trender

Jordbrukets utsläpp och trender 29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag

Läs mer

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon

Läs mer