Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut?"

Transkript

1 Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut? Globala skogliga mål Skogens tillstånd tå FRA 2010 Vad kan vi göra åt ohållbarheten? Jan Heino, ledande skogsspecialist Jord- och skogsbruksministeriet Linköping

2 INTERNATIONELLA SKOGSÅRET 2011 Internationell plattform att fira Öka medvetenheten om skogsbruk Logo, medier och publicitet, filmer Ländernas och organisationernas aktiviteter FAO: toolkit, Unasylva, State of the World s Forest, celebrate forests every day etc. "Skogen talar" kampanj bland unga i Finland I Sverige samverkar nätverket Naturens år

3 Aktuellt från Finland Uppdaterat nationellt skogsprogram i december 2010 Skogsorganisationerna reformeras - En skogscentral för hela Finland (i st. för 13) - Skogsbrukets Utvecklingscentral Tapio omvandlas till ett bolag senast år Forststyrelsen omvandlas under nästa regering Skogslagen liberaliseras och en avreglering sker 2012 Skogsägarna g får elektronisk dataservice från Skogsenergin får stöd (klent virke, från 2011) Säkerställande av en fungerande virkesmarknad Riksdagsval !

4 Ohållbart i Norden i forna tider Nordens skogar illa medfarna för 100 år sedan Inspektion av skogstillståndet i Finland på 1850 talet av tillkallad tysk expert: tröstlöst skövlade Skogsindustrin växte upp gav värde åt skogen Skogsorganisationer och lagstiftning l i från 1920 talet tlt Nationella skogsprogram från 1960 talet

5 Hållbarheten vad menas? Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas. (Helsingfors 1993)

6 Uppföljning av (o)hållbarheten Kriterier och indikatorer State t of Finland d s Forests 2007 Baserade på kriterier (6) and indikatorer för hållbart skogsbruk; både kvantitativa och kvalitativa indikatorer Expertgrupp; transparent, brett upplagd beredning Skogsforskningsinstitutet

7 Millenniemål 7 Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling; syftet är att integrera hållbarhetsprinciperna i ländernas politik och vända förlusten av miljöresurser (rent vatten, biologisk mångfald, skog) FN:s rapport 2010: avskogningstakten visar tecken på att avta men är ännu alarmerande hög nettoförlusten av skog har gått ner från 8,3 till 5,2 mil CO2 halvering utgör målet för år 2015, de facto +35% sedan 1990 Källa: millenniemålen.nu

8 Skoglig ggbakgrund UNCED 1992: Inget globalt skogsavtal, men skogsprinciperna och kapitel 11 of Agenda 21: Combating Deforestation IPF ( ) och IFF ( ) IPF/IFF förslag till åtgärder (270) UNFF etablerades år 2000 Global skogliga mål (UNFF6) NLBI 2007 (icke-bindande skogsinstrument)

9 United Nations Forum on Forests - UNFF Mellanstatligt organ med uppgift att: främja hållbart skogsbruk (SFM) stärka den politiska uppbackningen av (SFM) Stöd från CPF, ett frivilligt partnerskap p inom vilket 14 organisationer med skogsanknytning samarbetar för att bl a förbättra koordinering; CPF-ordförande är FAO; grundat 2001

10 FN:s skogsforums definition Sustainable forest management, as a dynamic and evolving concept, aims to maintain and enhance the economic, social and environmental values of all types of forests, for the benefit of present and future generations. Diskussion har uppstått om detta är tillfredsställande med tanke på bland annat klimatfrågan och mångfalden

11 Skogarna har en allt mångsidigare roll Över en miljard mänskors utkomst förknippad med skogarna. g 1.7 mrd ton CO2 utsläpp per år beror på förändringar av markanvändning. Största delen Över 2 miljarder mänskor, 1/3 av världens befolkning, använder endast ved för matlagning och uppvärming av bostaden. Nästan 20 % av de globala föranleds av CO2 utsläppen,, förlusten av tropisk skog. g vilket är mera än utsläppen från världens transportsektor trots att den brukar mycket fossila bränslen.

12 Vad är FAO Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation - jämför med JSM 192 medlemsländer Styrande organ och olika expertkommittéer Sekretariat eta at = huvudkontor ud i Rom Uppgift att förbättra tillgången på mat och därmed minska hungersnöd och fattigdom

13 FAO Skogsavdelningen g Hjälper sina medlemsländer att sköta skogarna bättre Knappt 200 anställda med 20 i regionkontoren; folk från nästan 50 olika länder Reguljär budget Speciella projekt: landsvis och i olika lk specialfrågor (NSP) hemsida: jobbmöjligheter:

14 FAO`s skogskommitté 2009 i plenariesalen i huvudkontoret 130 länder 600 deltagare 14

15 VÄRLDENS SKOGAR 31% AV DEN TOTALA MARKAREALEN 4,000,000,000 HA 5 länder = 53% 64 länder har mindre än 10% skog av arealen

16

17

18

19

20 FRA 2010: världsskogsinventeringenn g 233 länder och territorier 7 teman 4 å b k 4 år som betraktas: 1990, 2000, 2005 and 2010

21 AVSKOGNINGEN FORTSÄTTER : 13 miljoner ha/år : 16 miljoner ha/år

22 Nettoförändring= Σ(ökning) Σ(förlust) : mill. h/ ha/a : 2010: 5.2 mill. ha/a.

23 Regionala förändringar 1 miljon ha/år Nettoförlust Nettoökning

24 BESKOGNING OCH MERA SKOG >7 million ha/year

25 Skogsarealens förändringar (ha/v)

26 PLANTERADE SKOGAR 7% AV AREALEN MEN DRYGT HÄLFTEN AV INDUSTRIVIRKET AREALEN VÄXER 5 MILJ HEKTAR PER ÅR

27 SOCIOEKONOMI VIRKE: 100 MRD/ÅR ANNAT: 15 MRD/ÅR MEN SVÅRT ATT UPPSKATTA SYSSELSÄTTNING: 10 milj. MEN MÅNGA FLERA ÄR BEROENDE AV SKOGEN

28 Huvudsakliga användningsformer Övrig eller okänd 16% 7% 30% Produktion Production Mångbruk 24% 8% Multiple use 4% 12% Rekreation och undervisning Naturskydd, biodiversitet Mark- Protection och of soil vattenskydd and water

29 Markanvändningen i fokus Income/ Employment Economic Development Water Climate change Biodiversity Erosion Control Food from forests Livelihood support Food security Employment Income Economic Development Foreign Exchange

30 Staten som skogsägare i u och i land Globalt: över 80% ägs av samhället, ofta under en svag förvaltning som varken klarar av att sköta skogen eller övervaka den; den starkes rätt råder, korruption, illegala avverkningar, omvandling av skog till annan markanvändning Finland: Statligt affärsverk, Forststyrelsen Markareal 9 milj ha 30% av arealen, Mångbruk, samhällsintressen beaktade Årlig omsättning 300 milj, vinst 100 milj Linköping

31 Vad kan vi göra? Globalt: trenden med avtagande skogsskövling måste förstärkas! Och CO2 utsläppen därmed minska kraftigt. Skogspolitiska gp reformer + politisk vilja + resurser behövs! Utvecklingsländerna behöver bättre förvaltning och hjälp av industriländerna för inventering, bättre skogspolitik, investeringar etc. I Norden: låt oss använda mera trä i stället för plast, glas o metall! Och Ohved/bioenergi i i stället för fossila bränslen! Mera satsningar på nya produkter, innovationer, service Norden kunde ge mera skogshjälp och öka biståndet i riktade projekt vi har kunnande (inventering, NSP, teknik...)

32 TACK!

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Den globala skogsutvärderingen 2015

Den globala skogsutvärderingen 2015 Den globala skogsutvärderingen 2015 Hur förändras världens skogar? Förord Skogarnas bidrag till människans välbefinnande är oerhört omfattande och långtgående. Skogarna spelar en grundläggande roll i kampen

Läs mer

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Skogscertifiering i Europa och globalt

Skogscertifiering i Europa och globalt Skogscertifiering i Europa och globalt Skogsbrukets vinterdagar 2014 51181 Hanna Nikinmaa, Indufor Oy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Varför behövs skogscertifiering? 2. Globala utmaningar i skogsbruket 3. Vilken

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018 Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018 gå till menti.com knappa in kod 53 68 51 Kolflöden skogen och klimatet Kolflöden skogen och klimatet (2007-2016) Source: W. Kurz

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01 Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik

Läs mer

FINLANDS SKOGSCENTRAL

FINLANDS SKOGSCENTRAL FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Policy för Hållbar utveckling

Policy för Hållbar utveckling Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

På väg mot hållbarhet?

På väg mot hållbarhet? På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Svenskt skogsfolk i Afrika Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering. Eko-geokalkyl - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering Christel Carlsson På säker grund för hållbar utveckling Samarbetspartners och finansiering

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag 27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Nya värdekedjor i skogen

Nya värdekedjor i skogen Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Tipspromenad. Fråga X

Tipspromenad. Fråga X Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De

Läs mer

Finlands skogspolitik och revidering av Finlands nationella skogsprogram. Finlands nationella skogsprogram

Finlands skogspolitik och revidering av Finlands nationella skogsprogram. Finlands nationella skogsprogram Finlands skogspolitik och revidering av Finlands nationella skogsprogram Biträdande avd.chef Pentti Lähteenoja, Jord- och skogbruksministeriet, Finland Skogens betydelse för Finland Lagstiftning och organisationer

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Agenda varför vänta?

Agenda varför vänta? Agenda 2030 - varför vänta? Upplägg Vem är jag och vad gör jag? European Youth Parliament Milleniemålen Världen: var är vi nu? Introduktion till Agenda 2030 Ramverket Utgångsläget Uppföljning Ansvar på

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i

Läs mer

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015 Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16

Läs mer

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att i lagen om skatteredovisning

Läs mer

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F) PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

AI i global tjänst för biologisk mångfald och jordens klimat genom effektiv skogsindustri!

AI i global tjänst för biologisk mångfald och jordens klimat genom effektiv skogsindustri! AI i global tjänst för biologisk mångfald och jordens klimat genom effektiv skogsindustri! Skogen är Jordens lungor. Skogen är Jordens lungor. Jordens klimatreglerare. Vår planets bio nursery 90% av livet

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Soil Security - Ett seminarium om markens värde Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 9 april 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 9 april 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 9 april 2015 (OR. en) 7529/15 FORETS 8 ENV 187 RELEX 258 PROBA 10 DEVGEN 38 CONUN 57 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté

Läs mer

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hållbar utveckling. Biologi introduktion Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de

Läs mer

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Jord & mark - Vad pågår inom EU? "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial resistance, soil-borne diseases, contamination, nutrition and human health."

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 31 oktober 2001 Nr 872 874 INNEHÅLL Nr Sidan 872 Statsrådets förordning om ändring av 1 förordningen om när vissa beslut som fattas vid statsrådets

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

Biobaserad samhällsekonomi

Biobaserad samhällsekonomi Biobaserad samhällsekonomi Beställningen Strategisk t diskussion i i regionala rådet 2012 om vad Hållbar utveckling betyder för LRF Strategisk diskussion i förbundsstyrelsen 2013 om vad Biobaserad samhällsekonomi

Läs mer

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund The World in 2015 Human tipping points according to CIA Demography; 7.2 billion people, 95% in developing countries Food

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Regeringens strategi för hållbar konsumtion Regeringens strategi för hållbar konsumtion Lanseringsseminarium 4 oktober 2016 Per Bolund Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister Foto: Maskot / Folio Agenda 2030 Ingen fattigdom

Läs mer

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion

Läs mer

KAFFE 29% LIVS 37% NON FOOD 21% VIN & ÖL 13% AN HAB Netto fsg MSEK Norge 8% Finland 11% Sverige 74%

KAFFE 29% LIVS 37% NON FOOD 21% VIN & ÖL 13% AN HAB Netto fsg MSEK Norge 8% Finland 11% Sverige 74% ARVID NORDQUIST 1 FYRA AFFÄRSOMRÅDEN I FYRA LÄNDER AN HAB 2015 2016 2017 2018 Netto fsg MSEK 1 968 2 509 3 014 3 225 LIVS 37% KAFFE 29% Norge 8% Finland 11% NON FOOD 21% VIN & ÖL 13% Danmark 7% Sverige

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH viveka.palm@scb.se En bred agenda Universell 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur

Läs mer