Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Transkript

1 Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

2 Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

3 Syften Att klargöra utbildning för hållbar utvecklings politiska dimension och dess karakteristiska drag som en utmaning för högre utbildning. Att relatera UHU till tidigare utbildningtraditioner och exemplifiera vad UHU kan innebära Att uppmärksamma några viktiga didaktiska beslut som detta innebär för lärare och studenter

4 UHU-frågornas komplexitet = intet nytt...att man icke kan arbeta på en separat lösning av vare sig fredsfrågan, jordfrågan, hälsofrågan, befolkningsfrågan eller uppfostringsfrågan. Den ena som den andra måste gå med i en omvärdering av människans förhållande till jorden, till livet och verkligheten, vilket betyder ett systembyte med allt vad där tillhör av samhällsomvandling. (Wägner & Tamm, Fred med jorden, 1940: 5)

5 UHU:s globala politiska kontext FN:s medlemsländer kallar till en första internationella miljökonferens: UNEP bildas World Commission on Environment and Development bildas och leds av Gro Harlem Brundtland, 1987 publiceras "Our Common Future" (Brundtland Rapporten) som populariserar hållbar utveckling FN konferens om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro: Agenda 21, konventionen om biologisk mångfald, FN:s konvention om klimatförändringar, Rio-deklarationen Baltic 21 Östersjöländernas utbildningsministrar beslutar att utveckla en gemensam Agenda 21 för utbildning: Hagadeklarationen 2002 FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg: hållbar utveckling ska integreras i undervisningssystemen på alla nivåer (121).

6 FN:s dekad för utbildning för hållbar utveckling 2009, UNESCO:s världskonferens om UHU i Bonn.

7 United Nations Decade of Education for Sustainable Development ( , DESD), The goal(...)is to integrate the principles, values, and practices of sustainable development into all aspects of education and learning. This educational effort will encourage changes in behaviour that will create a more sustainable future in terms of environmental integrity, economic viability, and a just society for present and future generations.

8 Exempel på UHUfrågor Klimatförändringar Energi Hälsofrågor Utbildning Global rättvisa Etisk konsumtion

9 dimensioner Ekologiska Sociala Ekonomiska Politiska Kulturella

10 Miljöundervisning vs UHU Miljöproblem vs ekologiska, ekonomiska, sociala problem Miljöproblem beror på människans påverkan på naturen vs miljö- och utvecklingsproblem beror på konflikter mellan människor. Mål: En bra miljö! vs Mål: Livskvalitet i dag och i framtiden Ansvar för miljön vs Ansvar för miljö och människa. Handla för att skydda miljön vs handla för förändrad livsstil Individens beteende vs ökad handlingskompetens, kritiskt tänkande Undervisning i vissa (naturvetenskapliga) ämnen vs integrerad i alla ämnen.

11 Miljöundervisningstraditioner Faktabaserad miljöundervisning Mål: Att eleven får kunskap om miljöproblemen utifrån förmedling av fakta. Normerande miljöundervisning Mål: Att eleven aktivt utvecklar miljövänliga värderingar utifrån vetenskapligt baserade argument ESD Mål: Att eleven utvecklar sin förmåga att kritiskt värdera olika alternativa perspektiv på miljö- och utvecklingsproblematiken Utgångspunkt: Miljöproblematiken en kunskapsfråga. Utgångspunkt: Miljöproblematiken en värdefråga, bestämda attityder och beteenden som norm Utgångspunkt : Kritiskt förhållningssätt, komplext och konfliktbaserat perspektiv på miljö- och utvecklingsproblematiken

12 Faktabaserad miljöundervisning ( tal) Vetenskapen betraktas som lösningen på människans problem. Miljöproblem betraktas som kunskapsproblem som kan åtgärdas med mer forskning och information till allmänheten. (Natur)vetenskapliga experter skall lösa miljöproblemen. Undervisningen domineras av förmedling av pedagogiskt tillrättalagda vetenskapliga fakta och begrepp. Eleverna förväntas ta ställning och handla utifrån objektiva fakta.

13 Normerande miljöundervisning (1980-tal) Värderingsproblematiken betonas - koppling mellan att göra miljömoraliska ställningstaganden och en kunskapsbaserad argumentation Miljöproblemen betraktas som en konflikt mellan människan och naturen. För att lösa problemen måste människan inrätta sitt liv och samhället efter vetenskaplig kunskap om naturen. Vetenskapen ses som normerande och föreskrivande bestämda värderingar och efterföljande handlingar. Det miljövänliga samhället är det goda samhället. Undervisningen syftar till att eleverna ska handla miljövänligt. Elevcentrerad undervisning värderas högt med utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Kausalt samband mellan kunskap om miljöproblem, miljövänliga värderingar och ett miljövänligt beteende.

14 Undervisning om/i/utbildning för hållbar utveckling (1990- tal) Efter Rio 1992 och Agenda 21. Miljöfrågor handlar om konflikter mellan olika mänskliga intressen. Miljöproblemen betraktas som sociala konstruktioner där grupper av olika människor utifrån olika synsätt och värderingar väljer att betrakta olika fenomen som miljöproblem. Vetenskapen ger ingen moralisk vägledning. Vetenskapen inrymmer motstridiga uppfattningar. Miljötematiken vidgas och sträcker sig över hela samhället. Miljöbegreppet ersätts av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

15 forts. Konfliktbaserat perspektiv med kopplingar till hela samhällsutvecklingen. Demokratiska processer i fokus. Samtal i fokus: Hur kan vi skapa ett värdefullt liv för oss och för kommande generationer? Syftet med undervisningen är att ge studenter möjligheter att värdera olika alternativ och ta ställning. Variation av arbetssätt Pluralism Kritisk reflektion

16 Karakteristiska drag Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap Utbildningens process och produkt är båda viktiga (SOU 2004:104)

17 värderingsdimensionen Solidaritet Omsorg och hänsyn till andra människor Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten Demokratiska arbetsformer Ansvarskänsla,medkänsla,inlevelse,empati, omtanke Kulturell mångfald

18 Att läsa kritiskt Vilken syn på utbildning och vilka syften med högre utbildning hittar ni i Orrs text? Vilken syn på UHU? Och vilka syften med ESD kan ni hitta i texten? Placera in Orr i de tre traditionerna: faktabaserad, normativ, UHU - var hamnar han? Varför? Vilka argument används? För eller emot Orr - Vad tycker ni om Orrs idéer och argumentation? Vad håller ni med om? Vad håller ni inte med om?