Varför inte bara hållbart lärande? En studie om undervisning för hållbar utveckling i Malmö

Transkript

1 Lärarutbildningen Natur Miljö och Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Varför inte bara hållbart lärande? En studie om undervisning för hållbar utveckling i Malmö Why not sustainable learning? A study on education for sustainable development in Malmo Andre Gillborg Jäderström Dennis Montalvo Barthelemy Lärarexamen 270hp Geografi miljö och lärande Examinator: Agneta Rehn Handledare: Inge-Marie Svensson

2 Tack till alla er som hjälpte oss under denna tid speciellt tack till Inge-Marie, du är en pärla I detta arbete har både två deltagit vid samtliga tillfällen och allting är skrivet tillsammans. 2

3 Sammanfattning I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan. Problematiken ligger i att planen inte når sin fulla potential. De verksamma lärarna var inte medvetna om vad denna verksamhetsplan hade för syfte, samt hur de kunde använda sig utav den i skolan. Resultatet visar att Verksamhetsplan 2010 skall fungerar som ett komplement i undervisningen för lärare i Malmö. Lärarna som vi intervjuar använder sig inte av Verksamhetsplan 2010 i den utsträckning som politikerna hade velat. Nyckelord: Hållbar utveckling, handlingskompetens, undervisning, Verksamhetsplan 2010, intervju, geografi. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Frågeställningar... 8 Verksamhetsplanen... 9 Litteraturbakgrund Bruntlandsrapporten Agenda UNESCO Undervisning i skolan Styrdokumenten Läroplanerna Kursplanerna Skolans roll Hållbar utveckling i skolan Faktabaserad Normativ Pluralistiska Educare Handlingskompetens Normer för struktur i skolan Metod Metodvalet Kvalitativ metod Urval Politikern Miljöförvaltningen Lärarna Etik och genomförande Validitet Databearbetning Resultat Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö uppkommit från? Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö? Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och vilka pedagogiska val baserar lärarna sin undervisning på då? Diskussion Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö uppkommit från? Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö?

6 Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och vilka pedagogiska val baserar lärarna sin undervisning på då? Några slutsatser om Verksamhetsplanens styrka och svagheter Framtida forskning Referenslista Tryckta källor Elektroniska källor Bilagor

7 Inledning Redan från första dag människan tände en brasan gick vi mot ett samhälle som skulle komma att förbruka sina ändliga resurser. Historiskt sett har det funnits flera olika människor som har tärt på naturen utan att ha den minsta åtanke om vilka konsekvenser som detta skulle leda till. Vi är en generation som har möjlighet och vilja att försöka göra något åt denna spiral av negativa trender. Vi ville se vad Malmö, staden vi bor i, gjorde för att kommande generationer skulle få njuta av samma livsstil som vi har blivit belönade och bortskämda med. Som lärare föll det sig naturligt att vi skulle studera undervisningen av hållbar utveckling i skolan och se om våra beslutsfattar hade någon framtidsplan för hur de kommande generationerna skulle ta till sig hela den ångesttyngda holistiska bild av hur framtiden skulle räddas. Som tur är för oss och för eleverna i Malmö så finns den övergripande planen som skulle göra detta, Lärande för hållbar utveckling i Malmö, Verksamhetsplan

8 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska motiven bakom genomförandet av Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och att få en djupare förståelse för hur dessa motiv uppkom och vilka framtidsmålen är. Vi vill även se hur denna Verksamhetsplan används av två lärare i deras undervisning samt en projektledare som är involverad i ett av projekten. Frågeställningar Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö uppkommit från? Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö? Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och vilka pedagogiska val baserar lärarna sin undervisning på då? 8

9 Verksamhetsplanen Malmö har ett skapande mål att bli en internationellt ledande stad inom hållbar utveckling. I denna satsning spelar skolan en väsentlig roll. Satsningen skall bli verklighet genom att olika mindre projekt skall genomföras. Dessa mindre projekt skapar tillsammans Lärande för hållbar utveckling i Malmö, Verksamhetsplan Hädanefter kommer denna plan bara att refereras till som Verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen är ingen ny skapelse utan har varit en pågående process under flera år. De övergripande syftena med Verksamhetsplanen är att fortsätta att höja kunskapsnivån om hållbar utveckling och att uppmuntra alternativa metoder för att öka kunskapsförmedling om hållbar utveckling. Verksamhetsplanen som kom för år 2010 är uppdelad i 11 olika projekt. Detta är en ständigt skiftande lista då Verksamhetsplanen skall fungera som en kick off för projekten och när dessa kan stå på egna ben ekonomiska och strukturellt plockas de bort från listan. De nuvarande projekten är: 1. Mat och lärande för hållbar utveckling, en satsning inom fortbildning på pedagoger. 2. Klimat-X, hands on experiment för både elever och pedagoger med fokus på klimat, trafik, energi och miljö. 3. Gröna skolgårdar, fortsatt utveckling av skolgården som en pedagogisk arena. 4. Det utvidgade klassrummet, en möjlighet att använda staden som ett pedagogiskt verktyg. Utepedagogik. 5. Interregionalt samarbete, ett utbyte av olika pedagogiska verktyg inom hållbart lärande i Öresundsregionen. 6. Gymnasiesamarbete, ett samarbete inom hållbar utveckling mellan Katedralskolan i Lund och Pauliskolan i Malmö. 7. Konferens Lärande för hållbar utveckling, en mindre konferens med marint tema om hållbar utveckling. Förberedelse för den stora konferensen i utepedagogik som skall hållas i Malmö RCE, Regional Centre of Expertise on Education for Sustainable Development, ett samarbetande nätverk inom hållbar utveckling. RCE Skåne är en mindre del av en global satsning. 9

10 9. Leva på en planet, ett samarbete med att försöka minska de ekologiska fotavtrycken i Malmö med speciell fokus på ekonomi och social utveckling. 10. Pilotstadsdel Kirseberg, ett försök till att göra hela stadsdelen till en hållbar stadsdel. 11. Modellskola för lärande för hållbar utveckling, skolan ligger i Västra Hamnen och skall utnyttja de unika möjligheter till utepedagogik som finns i området. Hållbarhetstänkandet skall genom syra hela verksamheten, detta skall ske genom att lärarna får special utbildning inom hållbar utveckling. Den sammanlagda budgeten för att Verksamhetsplanen 2010 är 4,5 miljoner kr. 1 1 Malmö stad, 2010, Lärande för hållbar utveckling i Malmö 10

11 Litteraturbakgrund För att kunna förstå vår tankegång och hur vi besvarar våra frågor är det viktigt kunna följa den historiska utveckling som har skett i världen inom hållbar utveckling. Därför kommer vi först att göra en kort presentation av dokument som är relevanta för hållbar utvecklings internationella och nationella utveckling, efter det följer litteraturbakgrunden. Forskare hade funnit bevis för att de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna inom hållbar utveckling var hårdare sammanlänkade än vad de förut trodde. Det som förut sågs som ett nationellt eller lokalt problem har nu bevisats kunnat få globala konsekvenser. Detta har gjort att politiker fick upp ögonen för problematiken inom hållbar utveckling. 2 Bruntlandsrapporten Rapporten Our Common Future mera känd som Bruntlandsrapporten släpptes på uppdrag av FN Det var Norges förre statsminister Gro Harlem Bruntland som var ansvarig för framtagandet av rapporten och detta är anledningen till namnet. I Bruntlandsrapporten nämns sustainable development eller hållbar utveckling för först gången på en internationell nivå. 3 I rapporten står följande: En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredställa sina behov. 4 Det skall tilläggas att detta inte bara är en definition av ekologiska behov utan de ekonomiska och sociala aspekterna vävs in. Det som hållbar utveckling fokuserar på är att människan skall kunna leva i harmoni med både naturen och sin omgivning. 2 Sitarz, 1994, Agenda 21 3 Sitarz, 1994, Agenda 21, s 4 4 World Commission on Environment and Development, 1987, Our Common Future, s 8 11

12 Bruntlandsrapporten lägger vikt vid flera mål som måste uppfyllas för att hållbar utveckling skall kunna uppnås. 5 Rapporten fastslår att fattigdom är en av de största fienderna till att hållbar utveckling inte kommer att lyckas. Kommittén anser att så länge fattigdom får möjlighet att existera så kommer det alltid att finnas ekologiska och politiska katastrofer. Demografiska och urbana problem tas upp som en möjlig grundorsak. 6 Rapporten spekulerar i vart världens 6 miljarder människor skall kunna bo, äta och utbildas. Energiförbrukning i industriländer kontra resten av världen är enligt rapporten ett ständigt hot. Ifall länder i Afrika och Asien når upp till samma förbrukning av resurser som USA och Europa kommer ekosystemen att bryta samman. Alla ovanstående problem anknyter antingen till de ekologiska, ekonomiska eller sociala problem och det är detta som är kärnfrågan i hållbar utveckling. 7 Bruntlandsrapporten tar även upp lösningar som rör dessa problem. Förutom fred så är en av de viktigaste lösningarna att utbilda människor så att de kan bidra till att hållbar utveckling eftersträvas. 8 Agenda 21 Världens beslutsfattare samlades 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien för att ta sig an planetens miljöproblem. Konferensens betydelse kunde ses i beslutfattarnas antal, som var det största i planetens historia. Nästan ett hundra av världens ledare kom till Rio de Janeiro för att fatta beslut för hur miljöproblemen skulle kunna lösas. Det som till slut bestämdes var att det skulle skapas ett internationellt utbildningsprogram och handlingsprogram som alla skulle ta del av, både i och utanför skolan. Resultatet av mötet blev bland annat Agenda Agenda 21 skall inte ses som ett dokument, det skall ses som en plan. Det finns konkreta mål som varje individ och organisation skall kunna ha möjlighet att leva upp till. Planen går ut på att hållbar utveckling inte skall ses som ett alternativ, utan som det enda alternativet till att vår jord skall kunna överleva, Agenda 21 s mål är identiska med målen för hållbar utveckling. Det finns 5 World Commission on Environment and Development, 1987, Our Common Future, 6 World Commission on Environment and Development, 1987, Our Common Future, 7 World Commission on Environment and Development, 1987, Our Common Future, 8 World Commission on Environment and Development, 1987, Our Common Future, 9 Sitarz, 1994, Agenda 21 12

13 en handlingsplan i Agenda 21som bland annat lägger fokus på skola och utbildning. Denna handlingsplans tankegång är globalt, nationellt och lokalt. 10 Enligt The Royal Danish School of Educational Studies är det av extra vikt att alla lärare världen över läser Agenda 21. Eftersom det är hos den yngre generationen som det kan göras långsiktiga investeringar. Det är även dessa generationer som går i skolan och lättare kan påverkas. Speciellt kapitel 36 i Agenda 21 anser The Royal Danish School of Educational Studies är av extra vikt för det är i detta kapitel utbildningsområdet belyses. 11 Några av de viktigaste punkterna i Agenda 21 som är i direkt koppling till hållbar utveckling, citat: Governments should strive to prepare strategies aimed at integrating environment and development issues into education at all levels within the next three years. This should be done in cooperation with all segments of society. A thorough review of curricula should bi undertaken to ensure that there is a multidisciplinary approach which encompasses environment and development issues and their social and cultural aspects. Every school should be assisted in designing environmental activity work plans, with the participation of students and staff. Educational authorities, with the assistance of private organizations, should promote all types of adult education programs for continuing education in environment and development. These authorities and industry should encourage business, industrial and agricultural schools to include such topics in their curricula Sitarz, 1994, Agenda Breiting, Nielsen, 1996, Environmental Education Research in the Nordic Countries 12 Sitarz, 1994, Agenda 21, s

14 UNESCO FN organet UNESO, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, grundades 1946 under andra världskriget. Precis som namnet antyder så var organets huvuduppgift att fokusera på frågor som rör utbildningsfrågor världen över. År 2000 togs ett steg emot skapandet av en bättre framtid, millennium målen lades fram. 13 I dessa mål sammanfattas det solidariska ansvar som människan måste ta för att skapa en hållbar framtid för alla. De åtta mål som innefattas av millennium målen är grunden för det som skulle komma. I december 2002 bestämde FN s generalförsamling att en satsning på hållbar utveckling skulle göras och UNESCO fick huvudansvar för att genomföra denna satsning, vilket kom att heta Dekaden för lärande om hållbar utveckling. Dekaden skall gälla mellan åren 2005 och 2014 och framhäva utbildning som en av de grundläggande aspekterna för en hållbar framtid för alla. Meningen med dekaden är att den skall implementeras inte bara i skolan utan ge en holistisk syn på samhället. Dekaden är indelad i fem olika huvudkategorier: Att utbildning skall få en framträdande roll inom hållbar utveckling. Att nätverk skall knytas mellan dem som arbetar med lärande om hållbar utveckling. Att visionen om hållbar utveckling skall få utrymme och möjligheter för att genomföras både formellt och informellt lärande. Att kvalitén på undervisningen om hållbar utveckling skall öka. Utveckla strategier inom alla områden för att stärka utbildning för hållbar utveckling. 14 Det finns tre nyckelområden som skall vara genomgående för dessa fem huvudkategorier. Dessa är de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna. Den sociala aspekten är avgörande för att det skall finnas en demokratisk uppfattning inom hållbar utveckling som möjliggör att människor tänker fritt och självständigt. Detta leder bland annat till fria val och skapandet av lagar och regler. Den ekologiska aspekten handlar om naturens resurser och vilka konsekvenser som människans påverkan får i form av aktiviteter och beslut. Inom den ekonomiska aspekten måste 13 United Nations Development Programs, 2000, United Nations Millennium Declaration 14 UNESCO, 2005, Draft International Implementation Scheme 14

15 det finnas ett solidariskt ansvar för hur långt människan är villig att gå utan att tänka på vilka social och ekologiska gränser som passeras på vägen. 15 Finns det en risk att vi förstör vår planet för att bara tjäna pengar? I skolan internationellt är en av grundtankarna att undervisningen om hållbar utveckling och miljöundervisning inte skall blandas samman. Det anses att miljöundervisning redan är en brett utvecklat disciplin som handlar om människans samspel med naturen medan hållbar utveckling är mycket bredare och ser hela samhällets roll i förhållande till naturen. 16 För att framhäva hållbar utveckling komplexitet skapades sex stycken mål för att göra undervisningen mer effektiv. Det skall finnas en holistisk syn som genomsyrade alla kursplanerna och inte fokusera på bara ett ämne. Undervisningen skall baserad på värderingar och principer om hållbar utveckling. Dessa skall vara möjliga att bedöma, debattera, testa och praktisera. Kritiskt tänkande och problematisering, leder till självförtroende när man ställs mot dilemman om svårigheterna inom hållbar utveckling. Användning av olika undervisningsformer där lärare och elever arbetar tillsammans för att skapa en god lärande miljö. Elevdemokrati där eleverna fattar beslut om deras eget lärande som integreras i deras vardag. Inte bara fokusera på det globala utan att även arbeta lokalt. 17 Dessa olika punkter är globala mål som skall ingå i undervisningen. För att en sådan holistisk bild skall införas var det enligt dekaden vikigt att få med alla människor, inte bara i det formella lärandet utan även i det informella. Detta anses vara en nationell angelägenhet och därför föll ansvaret inte bara på lärare utan även på beslutsfattare på högre nivå. Förändringar skulle ske inom den informella sektorn med fokus på de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna. Det fanns även krav på fortbildning inom lärarkåren då detta holistiska tankesätt skulle införas. Lärare skulle inte bara övertalas om att undervisa om hållbar utveckling utan även förbättra 15 UNESCO, 2005, Draft International Implementation Scheme 16 UNESCO, 2005, Draft International Implementation Scheme 17 UNESCO, 2005, Draft International Implementation Scheme 15

16 strategier och undervisningssätt. 18 Även den högre utbildningen har en roll att spela. Det skall undervisas och forskas om hållbar utveckling på universitet och högskolor så att tankesättet utvecklas och används. Då hållbar utveckling är en nationell angelägenhet i många länder, och en internationell i form av millennium målen, faller att stort ansvar på beslutsfattare och politiker. 19 Undervisning i skolan Detta avsnitt behandlar vi vad styrdokumenten säger om hållbar utveckling samt skolans roll. Vidare ser vi på hur Johan Öhmans syn på hur hållbar utveckling undervisas i skolan. 20 Vidare följs detta upp av en nationell utvärdering för elever i årskurs nio som visar hur eleverna tar till sig undervisningen inom hållbar utveckling. Denna rapport presenterades i en tidskrift som heter Educare. Sedan kommer ett exempel hur handlingskompetens inom hållbar utveckling stärks hos eleverna. Till sist visar Wickenberg ett exempel på hur olika verksamheter arbetar med hållbar utveckling. Styrdokumenten Styrdokumenten fastställer skolans uppdrag i Sverige, detta genom läroplanen samt kursplanerna. Det ökade behovet att utbilda barn och ungdomar för en mer hållbar livsstil har bidragit till att politiker har insett skolans roll för att uppnå detta mål. Det sker genom en målstyrd skola. Läroplanerna I läroplanerna Lpf94 och Lpo94 finns det flera mål som skolan skall arbeta mot där undervisningen om hållbar utveckling lyfts fram. Inom läroplanen för de frivilliga skolformerna 18 UNESCO, 2005, Draft International Implementation Scheme 19 UNESCO, 2005, Draft International Implementation Scheme 20 Öhman, 2004, Moral perspectives in selective traditions of environmental education 16

17 även känd som Lpf 94, finns det flera mål på hur gymnasieskolorna ska arbeta med hållbar utveckling. 21 Här följer ett citat från de gemensamma huvuduppgifterna i skolan: Miljöperspektiv skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. 22 I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet även känd som Lpo 94, finns det flera mål som skall uppnås och som överensstämmer med hållbart utveckling. Här är två exempel på detta: Eleven känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang. 23 Eleven har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön 24 Kursplanerna Kursplanerna styr vilket stoff eleverna lära sig i undervisning. I olika kursplaner framhävs begreppet om hållbar utveckling olika. Ett bra exempel är ämnet geografi där miljö och hållbar utveckling får stor plats i styrdokumenten. I kursplanen inom geografi för gymnasieskolan finns det följande att mål sträva mot, citat: Eleven utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning och ökar förtrogenheten vad avser ekologiskt tänkande och möjligheterna till långsiktigt hållbar utveckling Skolverket, 2006, Lpf Skolverket, 2006, Lpf 94, s 7 23 Skolverket, 2000a, Lpo 94, s Skolverket, 2000a, Lpo 94, s 10 17

18 Ett annat exempel på mål som skall uppnås finns inom kursen geografi A, citat: Eleven skall: förstå innebörden av ändliga respektive förnybara naturresurser och kretslopp kunna jämföra och värdera olika alternativ för resursanvändning och resurshushållning samt förstå konsekvenserna av olika ställningstaganden och sätt att agera kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden. 26 Läroplanen och kursplanerna visar på mål som eleverna skall uppnå i skolan. Skolans verksamhet ska inte bara undervisa eleverna i frågor som berör hållbart utveckling. Den skall även öka elevernas handlingskompetens i dessa frågor. Skolans roll Lena Molin diskuterar skolans roll och hur dess verksamhet påverkas av olika politiska sammanhang. I hennes avhandling Rum, frirum och moral skriver hon om hur skolans uppgift som kunskapsförmedlare har förändrats över tid. Molin menar att personlighetsutvecklande egenskaper nu är en viktig del av elevernas undervisning och även detta är en av skolans uppgifter. 27 Det råder inga tvivel, enligt Molin, att skolan är en verksamhet som påverkar samhället i hög grad då den är en spegel av samhället. Detta bidrar till att det ses som en verksamhet där olika intressegrupper försöker påverka skolans roll och innehåll i det formella lärandet. 28 Molin menar att i vissa fall leder detta till att skolan får uppgifter som inte är 25 Skolverket, 2000b, Kursplanen Geografi A 26 Skolverket, 2000b, Kursplanen Geografi A 27 Molin, 2006, Rum, Frirum och Moral 28 I avancerade samhällen äger under barndom och tonår mycken inlärning rum på ett mera systematiskt och formellt sätt genom skolgång, där lärostoffet är strukturerat i form av läroplaner, lektioner och läxor. Källa Nationalencyklopedin. 18

19 beprövade. Detta kan leda till svårigheter för de som arbetar i skolan att utföra dessa uppgifter, ett exempel som författaren lyfter fram är undervisningen om hållbar utveckling. 29 Hållbar utveckling i skolan Lena Molin beskriver hur de aktiva lärarna som undervisar inom hållbar utveckling har skiftande resultat beroende på hur begreppet behandlas. 30 I den undersökningen Molin genomförde påpekas hur undervisningen inom miljö och hållbar utveckling framställs som objektivt och korrekt. Där människans roll i samhället utesluts från undervisningen. Detta stöds utav flera undersökningar, ett exempel på detta är boken Learning to change our world. Per Wickenbergs bok Learning to change our world är en antologi med flera olika artiklar som behandlar hållbar utveckling i skolan. I denna bok finns det stöd för Molins tes om det objektiva lärandets påverkan på undervisningen. En utav dem som bygger vidare på detta är Öhman. 31 I sin artikel om hur olika perspektiv påverkar lärandet för hållbar utveckling lyfter han fram selektiva traditioner inom skolan som påverkar undervisningen inom miljöfrågor. Selektiva traditioner menar Öhman är val av undervisningsmetod som sker hos varje lärare. Detta påverkas av vad som uppfattas som bra undervisningsmetod hos dessa pedagoger och är på så vis subjektiva. 32 Öhman menar att det finns tre olika selektiva traditioner, dessa är faktabaserad, normerande samt pluralistiska undervisningsmetoder. Faktabaserad I den faktabaserade undervisningen behandlas problemet ur en vetenskaplig synvinkel. Fokus i undervisningen ligger på att med hjälp av faktabaserad kunskap finna lösningen på hållbar utveckling i världen. Läraren bygger sin undervisning på att vetenskap ska lösa den miljöproblematik vi lever i. Syftet ligger i att fostra välinformerade elever, där deras kunskaper 29 Molin, 2006, Rum, Frirum och Moral 30 Molin, 2006, Rum, Frirum och Moral 31 Öhman, 2004, Moral perspectives in selective traditions of environmental education 32 Öhman, 2004, Moral perspectives in selective traditions of environmental education 19

20 om hållbar utveckling och miljö i allmänhet är hög och på så vis leder till en bättre förståelse och ansvarsfullhet hos eleverna. 33 Normativ I den normativa undervisningen menar Öhman att det sker en fokusering på ett lärande där elevernas attityder till hållbar utveckling ska förbättras. Undervisningen skall fokusera på moraliska frågeställningar som berör hållbar utveckling. Genom en vidareutveckling av faktabaserad undervisning skall eleverna även ta ett moraliskt ansvar och på så vis agera för ett hållbart samhälle. Undervisningen består i en sammanvävning av miljöfrågor där problematiken lyfts fram samtidigt som eleverna lär sig hållbara alternativ för eget agerande. 34 Pluralistiska Den pluralistiska undervisningen, menar Öhman, är att miljöundervisningen ska vidgas ytterligare. Istället för att endast fokusera på det moraliska frågorna, som inom det normerande, tillkommer sociala, politiska och ekonomiska inom undervisningen av hållbar utveckling. 35 Målet i den vidgade pluralistiska undervisningen är att tillföra eleverna olika alternativ till hållbar utveckling, vilket de kan kritisk förhålla sig till. Den pluralistiska undervisningen är det begrepp som överstämmer med hållbar utveckling till största grad. Öhman menar att skälet till att det finns olika undervisningsformer beror på de val av metoder som pedagogerna gör. Detta baseras på deras syn om hur mycket skolan ska påverka elevernas tankar och Öhman menar att detta är den största orsaken till de urval som sker hos lärare som arbetar med miljöundervisning. Det formella lärandet tolkas ofta som undervisning som ska drivas på ett objektivt sätt och på så vis inte påverkas elevernas möjligheter att skapa egna tankar, här i menar Öhman att problematiken ligger Öhman, 2004, Moral perspectives in selective traditions of environmental education 34 Öhman, 2004, Moral perspectives in selective traditions of environmental education 35 Öhman, 2004, Moral perspectives in selective traditions of environmental education 36 Öhman, 2004, Moral perspectives in selective traditions of environmental education 20

21 Educare I tidskriften Educare 2003 undersöks geografiämnet och hållbar utveckling i skolan. Studien som presenteras i rapporten är en enkätundersökning där elever från årskurs nio besvarar frågor angående sina kunskaper inom geografi och hållbar utveckling. Undersökningen visar på en nationell distansering mellan begreppet hållbar utveckling och eleverna. Undersökning visar att lärarnas undervisning inte har den bredd som behövs för att eleverna skall nå tillfredställande resultat. 37 Komplexiteten inom hållbar utveckling kräver en bredare undervisning för att eleverna skall uppnå den förståelse som målen kräver. 38 För att uppnå detta måste, enligt Lundahl et al, undervisningen rörande hållbar utveckling börja hos den enskilda eleven. Eleverna ställs inför olika beslutssituationer där de får reflektera över sitt agerande och dess påverkan både lokalt och globalt. Lundahl et al menar att undervisningen bör anpassas så att eleverna är aktiva människor som ser konsekvenserna av sina handlingar genom ett kritiskt ställningstagande. Vilket vidare kommer att utveckla elevernas handlingskompetens. 39 Handlingskompetens I avhandlingen Handlingskompetens för hållbar utveckling, Tre berättelser om vägen dit av Ellen Almers konkretiseras hur handlingskompetens skall uppnås. 40 Genom att intervjua tre ungdomar försöker Almers visa handlingskompetens som berör avståndsmoraliska frågor. Avståndsmoral syftar till hur konsekvenserna av ens handlingar påverkar människor som det inte finns någon relation till. Dessa handlingar kan vara både positiva eller negativa. 41 Avhandlingen visar på möjliga sätt att uppnå denna handlingskompetens hos eleverna som efterfrågas i skolan. Almers beskriver den processen som leder till handlingskompetens i form av 37 Lundahl, Olsson, Svensson, 2003, Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9 38 Lundahl, Olsson, Svensson, 2003, Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9 39 Lundahl, Olsson, Svensson, 2003, Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9 40 Almers, 2009, Handlingskompetens för hållbar utveckling 41 Almers, 2009, Handlingskompetens för hållbar utveckling 21

22 en modell. Modellen är en tretton stegs process som visar hur en individ når en medvetet och målinriktad handling vilket kan ses i figur 1. Figur 1. Handlingskompetens process. 42 Almers menar att vägen till handlingskompetens börjar med förebilder (1). Dessa förebilder hjälper eleven att hitta en normativ grund att stå på. Detta innebär enligt Almers allas rätt till att tillgodose sina behov samt att eleven har ansvar för andra och inte bara de som står dem närmast (2). De första två stegen ger eleven möjlighet att själva förstå problematiken som finns i dessa frågor och agera känslomässigt efter dessa (3). Det fjärde steget som heter det kontrasterande perspektivet uppkommer då elevens reaktion skiljer sig från personer som står dem nära. Det femte är när eleverna jämför sitt agerande med andra (4-5). Genom att se de olika aktörerna agera på olika sätt får eleven själv göra ett ställningstagande (6). Denna erfarenhet leder till en utveckling hos eleven som bidrar till att handlingskompetens påbörjas (7). Genom att eleven får möjlighet att aktivt arbeta med dessa ställningstaganden med vuxna får eleven en känsla av tillit och ökat självförtroende. Upplevelsen att arbeta med vuxna leder i sin tur till ökat ansvarstagande hos eleven och skapar möjlighet för att bygga vidare på den normativa grunden (8-9). Detta ansvarstagande leder till ökad handlingskompetens hos eleven. Den ansvarstagande 42 Almers, 2009, Handlingskompetens för hållbar utveckling, s

23 kan även bidra till ökat utanförskap hos eleverna då deras moraliska bild skiljer sig från de vuxna. Eleven söker i så fall en jämnårig social krets tillexempel ungdomsföreningar för att hitta en gemensam normativ grund och gemenskap i deras vardag (10-11). Gemenskap ledder till en kompetensspiral där olika metoder och former att påverka uppskattas (12). Resultatet utav detta leder till en ökad behörighet hos eleven vilket stimulerar lusten att agera (13). 43 Normer för struktur i skolan Wickenberg berör i sin bok, Greening Education in Europe, hur förändringen inom miljöundervisningen samt undervisning för hållbar utveckling sker i olika kommuner i Sverige. Järfälla kommun används som ett exempel på hur förändringen inom hållbar utveckling har skapats efter samarbetet mellan den kommunala skolstyrelsen och verksamma pedagoger. I boken lyfter Wickenberg fram de stödjande strukturer som krävs i skolan på lokalt plan för att kunna förmedla en bra undervisning gällande hållbar utveckling. Dessa innefattar en rad olika punkter som påverkar skolan och samhället på ett lokalt plan. 44 Exempel på dessa är: - Dedikerade vuxna som är verksamma inom skolan. Samt att de tillåts agera. Dessa är verksamma individer såsom lärare, rektorer och annan personal. Möjligheter måste finnas på skolan för att dessa skall kunna agera. Dessa möjligheter menar Wickenberg består utav resurser i olika former såsom tid och stöd från andra i personalen Stöd från rektor samt skolstyrelsen Ett aktivt stöd från rektor måste finnas för att undervisningen skall kunna genomföras. 43 Almers, 2009, Handlingskompetens för hållbar utveckling 44 Wickenberg, 2000, Greening Education in Europe 45 Wickenberg, 2000, Greening Education in Europe 23

24 - Externa vuxna som kan bidrar med andra resurser i skolan. Dessa vuxna består av olika människor som arbetar inom olika verksamheter gällande hållbar utveckling samt miljöfrågor. Deras främsta bidrag till verksamheten består bland annat av föreläsningar till både personal samt elever och bidrar där med till kompetensutveckling. - Klara lokala mål för hållbar utveckling. 46 En klar handlingsplan för hur målen skall uppnås inom hållbar utveckling. Alla dessa punkter menar Wickenberg bidrar till en struktur som gynnar den hållbara undervisningen i skolan. Denna struktur måste ske på ett lokalt plan då det är där de nationella styrdokumenten verkställs. 46 Wickenberg, 2000, Greening Education in Europe 24

25 Metod Inför denna studie har vi valt att intervjua flera olika personer som arbetar med hållbar utveckling inom Malmö stad. Den metod som används i studien har bedrivits med en empirisk undersökning som bakgrund. Vi har valt en kvalitativ intervjustudie med två gymnasielärare och en projektledare på högstadiet. Vi har även intervjuat två personer från Miljöförvaltningen och en politiker samtliga verksamma i Malmö. Metodvalet Inför studien vägde vi olika metoder mot varandra för att komma fram till den som bäst lämpade sig för våra frågeställningar. Målsättningen var att göra en djupgående studie där olika individer inom hållbar utveckling kunde få möjlighet att ge ingående svar på frågor. Genom en intervjustudie fanns det även möjlighet att komma med följdfrågor till de intervjuade. Kvalitativ metod Valet av en kvalitativ metod var för att få en djupare förståelse för hur de intervjuade tänkte om undervisningen gällande hållbar utveckling. Svårigheterna med intervjuerna var att förutspå var de personer som deltog i vår undersökning skulle lägga tyngdpunkten. Kvalitativa intervjuers flexibilitet gav oss möjligheter till att bemöta denna problematik. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebar att vi i förväg hade förberett frågeområde samt frågor till de intervjuade, se bilaga 1,2 och 3. Fördelen med semistrukturerade intervjuer ligger i möjligheterna till följdfrågor, med syfte att förtydliga de intervjuades svar. Då syftet ligger i att få så tillfredställande svar som möjligt från de intervjuade passar denna metod väldigt väl in i undersökningen Johansson, Svedner, 2006, Examensarbetet i lärarutbildningen 25

26 En kvantitativ metod valdes bort. Vi ville inte undersöka faktasamband utan ville istället fokusera på en empirirsk studie och på så vis föll denna metod bort. 48 Den kvalitativa metoden skulle till en början ha kompletteras med observationer av undervisningen i klassrummet. Denna metod valdes dock bort på grund av tidsbrist. Urval Inför urvalet så tittade vi på Verksamhetsplanen för att se vilka det personer hade skapat den och vilka personer som verkställer planen. Detta bidrog till att vi kunde framställa en lista på lämpliga kandidater att intervjua. I samråd med vår handledare fick vi en lista på lärare som arbetar med hållbar utveckling i deras undervisning. Från denna lista gjorde vi ett urval av lämpliga kandidater som vi tog kontakt med. Projektledaren fanns även med på denna lista. För att underlätta undersökningen delade vi upp de intervjuade i tre olika grupper, detta för att skapa en bättre struktur i undersökningen. Den första gruppen bestod av de som påbörjade arbetet och som gav Verksamhetsplanen dess syfte, detta var politikerna. Därefter vände vi oss till den verkställande enheten grupp nummer två, Miljöförvaltningen. Slutligen ville vi se hur lärarna använde sig av verksamhetsplanen, grupp nummer tre. Invitation till intervjuer skickades till sju olika lärare som arbetar med hållbar utveckling inom Malmö stad. Inbjudan skickades även till tre stycken rektorer samt lärare på skolor i Malmö stad som arbetar med verksamhetsplanen, samtliga tackade nej till intervju. Vi avstod för att bjuda in fler rektorer eller lärare på grund av tidsbrist. Inbjudan till intervjuer skickades även till Miljöförvaltningen i Malmö samt politiker som har arbetat med Verksamhetsplanen. Av de tillfrågade tackade fyra stycken lärare ja, både tjänstemännen på Miljöförvaltningen och politikern tackade ja till intervju. 48 Johansson, Svedner, 2006, Examensarbetet i lärarutbildningen 26

27 I slutändan består urvalsgruppen av tre lärare där två utav dessa arbetar som gymnasielärare en arbetar som projektledare på en skola och den sista är anställd på lärarutbildningen i Malmö. Vidare så har vi intervjuat två personer verksamma på Miljöförvaltningen, dessa två intervjuade vi samtidigt. Politikern är den högst ansvarige för Verksamhetsplanen. Alla namnen är fiktiva i intervjuerna. Politikern Politikern som vi väljer att kalla Jarmo är mellan år gammal. Han har varit verksam inom politiken sedan slutet av talet och har även arbetat som universitetslektor samt suttit i styrelsen för en rad olika organisationer. Miljöförvaltningen Anna arbetar som projektledare på miljöförvaltningen och är mellan år gammal. Hon har varit med från starten av Verksamhetsplanen och även arbetat med andra projekt som berör hållbar utveckling inom Malmö stad. Anna är även utbildad pedagog och har arbetat som lärare. Fiona är mellan år och arbetar som projektledare hos miljöförvaltningen i Malmö. Hon är utbildad inom information och har arbetat med detta tidigare. Dessa två kommer vi att hänvisa till som en gemensam grupp, vilken vi kallar för tjänstmännen. Lärarna Av de tre lärare som är med i studien är vi bekanta med en av dem. Denne har undervisat oss båda i geografi under vår lärarutbildning. De andra två lärarna kände vi inte till sedan tidigare. Dessa två var kända i vår omgivning som verksamma inom hållbar utveckling och på så vis valdes de även ut i studien. 27

28 Karl är mellan år arbetar som lärare vid en gymnasieskola i Malmö stad. Han undervisar i både samhällskunskap samt geografi. Han har även arbetat som universitetsadjunkt på lärarutbildningen i Malmö högskola. Karin är mellan år och arbetar som gymnasielärare i Malmö. Hon undervisar i samhällskunskap och geografi. Hon har stor fokusering på geografiämnet på sin skola. Karin och Karl arbetar på samma skola. Lisa som är år arbetar som projektledare inom hållbar utveckling på sin skola. Hennes arbete består i att se till att hållbar utveckling genomsyrar skolans verksamhet. Då lärarna har olika yrkesroller fick de under genomförandet av intervjun olika frågor. Etik och genomförande Totalt genomförde vi sju stycken intervjuer. De tillfrågade lärarna kontaktades via , efter en positiv respons skickades en förfrågan om vilken tid som skulle passa bäst. Kontakten med miljöförvaltningen och politikern genomförde vi via telefon. Efter upprättandet av kontakt sköttes all kommunikation via . Vi båda medverkade i samtliga intervjuer. Avsikten med studien förtydligades för varje intervjuad person. Intervjuerna spelades in med två olika diktafoner för att försäkra oss om ifall den ena skulle sluta fungera. Alla deltagande fick frågor utskickade till sig innan intervjuerna genomfördes, se bilaga 1. Detta för att de skulle kunna förbereda sig inför intervjun. Efter att en tid och plats hade bestämts mötte vi de olika personerna. I början av varje intervju gick vi återigen igenom studiens syfte, frågeställningar, intervjuns tillvägagångssätt, frivilligheten och möjligheten att avbryta intervjun om de ville. Vi frågade även om vi fick spela in intervjuerna för att sedan transkribera dessa. De fick information om hur transkriberingen skulle ske samt hur vi skulle hantera materialet. Alla de intervjuade gick med på detta. Vårt mål 28

29 var att varje intervju skulle vara en timme och detta var en målsättning som vi lyckades hålla oss till. Validitet Tillförlitligheten för denna studie anser vi vara god. Det området som berörs i resultatet gäller lärande för hållbar utveckling i Malmö. Eftersom området är begränsat och inte berör hela landet så finner vi att undersökningen var tillräcklig för att uppnå ett tillfredställande resultatet. Det finns flera olika sätt att öka validitet i studien, detta kan göras genom intervjua flera lärare, rektorer samt politiker som är aktiva med Verksamhetsplanen. Detta kan kompletteras med observationer på hur elever och lärare använder sig av Verksamhetsplanen. 49 Databearbetning Intervjuerna laddades från diktafonerna upp till två olika datorer. Vi transkriberade intervjuerna ord för ord efter detta. Intervjumaterialet strukturerades sedan upp i kategorier i förhållande till våra frågeställningar. Strukturen på intervjuerna bidrog till att vi fick en översikt på hur resultatet slutligen skulle bearbetas utifrån våra frågeställningar. 49 Larsen, 2009, Metod helt enkelt, en introduktion till samhällsvetenskaplig metod 29

30 Resultat Vi kommer att presentera resultatet utifrån frågeställningarna. Först presenterar vi frågeställningen och denna följs sedan av resultatet från intervjuerna. Vi kommer att besvara varje fråga individuellt och kommer sedan att göra en sammanfattning i slutet av varje frågeställning. Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö uppkommit från? Frågeställning ett är det till största del politikern och de intervjuade tjänstemännen på Miljöförvaltningen som besvarar. Dessa tre är ansvariga för innehållet i Verksamhetsplanen och därför bäst lämpade att bemöta frågeställning ett. Enligt Jarmo så grundar sig Verksamhetsplanen på äldre kreativa samhällstankar som uppkom under 1990-talet i Sverige. Han visar en påverkan från olika forskningsområden gällande samhällsutvecklingen i världen. Florida som talade om den kreativa klassen och att när industrisamhället övergår i postsamhällets struktur så är det helt andra värden som behövs för att kunna hålla ihop samhället. Och de, jag skulle vilja säga att på det internationella planet så är det mycket, man kan väl se att de framgångsrika städerna har anammat det som filosofi 50 Enligt Jarmo och de intervjuade på Miljöförvaltningen så uppstod Verksamhetsplanen ur politiska bevekelsegrunder, båda parterna beskriver hur initiativ till Verksamhetsplanen kom från kommunstyrelsen och då genom Jarmo. Tanken med Verksamhetsplanen var att starta mindre projekt som genom Verksamhetsplanen får en trampolineffekt och kan efter startfasen övergå i egna självständigt projekt som inte behöver ekonomiskt eller strukturellt stöd från Verksamhetsplanen. Enligt Jarmo skapar Verksamhetsplanen möjligheten för olika projekt att 50 Intervju Jarmo 30

31 uppstå, en del lyckas andra misslyckas. Tanken med Verksamhetsplanen är att kunskap inom hållbar utveckling skall födas från erfarenheter som de olika projekten leder till. Oberoende ifall projekten lyckas eller misslyckas skall erfarenheterna tas tillvara på, projekten skall fungera som ett testlabb enligt Jarmo. Detta syfte med Verksamhetsplanen är något som både Jarmo och tjänstemännen på Miljöförvaltningen instämmer i. Miljöförvaltningen definierar det som en kick off och de projekt som plockas bort från Verksamhetsplanen faller snarare bort för att de lyckas än misslyckas. Det är fel att säga projekt, men det skall in i den ordinarie verksamheten så har man hittat tid, pengar och möjligheten till göra det i den ordinarie verksamheten så då faller de ju ur Verksamhetsplanen, men då finns ju fortfarande verksamheten kvar. Så det skall vara en injektion för att starta upp, trampolineffekten 51 Miljöförvaltningens pedagogiska val grundar sig till stor del på ett nära samarbete med lärarutbildningen i Malmö. Detta samarbete sker i from av konferenser, seminarieträffar och forskningscirklar där båda parterna deltar. Jarmo menar att de pedagogiska val som finns i Verksamhetsplanen uppkommer i forskningscirklarna. Forskningscirklarna är ett forum där olika pedagogiska tankar inom hållbar utveckling diskuteras bland aktiva pedagoger. Denna diskurs baserat på den tillgängliga forskning som finns inom området. Jarmo säger följande. vi har ju kontinuerliga forskningscirklar där många av dem lärarna som är involverade i detta perspektiv har fått utveckla sina tankar om pedagogik. Det i sin tur är baserat på forskning, själva projektet som sådan lägger sig inte i vilka pedagogiska metod som finns, men vi fokuserar väldigt mycket på det man slarvigt kallar för utepedagogik eller upplevelsepedagogik som en viktig metod 52 Både tjänstemännen på Miljöförvaltningen och Jarmo hade pedagogiska tankar som grund för Verksamhetsplanen. Dessa tankar backas upp av konkreta exempel på forskning från lärarutbildningen i Malmö. Det finns en uppdelning av projekten i Verksamhetsplanen, där vissa projekt baseras på formellt lärandet och kompletteras med föreläsningar. Sedan finns det även det projekt som baseras på det informella lärandet. Både tjänstemännen på Miljöförvaltningen och Jarmo menar att lärandet inte slutar när eleverna lämnar skolan utan är en ständigt pågående 51 Intervju. Fiona 52 Intervju Jarmo 31

32 process av informellt lärande. Därför går det att se stor fokus på utepedagogiken i Verksamhetsplanen. Miljöförvaltningen har i samarbete med Malmö högskola gett ut publikationer i form av böcker och artiklar. Detta material skall fungera både som undervisningsmaterial men även som inspiration. Miljöförvaltningen i samarbete med RCE försöker sprida dessa publikationer till verksamma inom hållbart utveckling. Sammanfattningsvis kan det sägas att Verksamhetsplanen är en arena för skapande av olika projekt och nätverk mellan dessa projekt. Oberoende om det blir ett lyckat eller misslyckat resultat tas erfarenheterna tillvara och kan användas i framtiden. Ett lyckat projekt plockas bort från Verksamhetsplanen och tas in i den ordinarie verksamheten där de blir självständigt ekonomiskt och strukturellt. Satsningar görs både på den formella som den informella verksamheten. Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö? För att kunna besvara frågeställning två var vi tvungna att höra om de intervjuade kände till Verksamhetsplanen, resultatet blev varierat. Karl kände inte till Verksamhetsplanen och gav oss följande svar. Att han var omedveten om att den fanns. En bidragande orsak till detta var att han inte hade arbetat full tid inom Malmös lärarkår de senaste åren. Karin gav oss följande svar. Hon hade hört talas om den men hade inga djupare kunskaper om Verksamhetsplanen. Lisa var djupt förankrad i Verksamhetsplanen då hon själv arbetade i ett av projekten. En av de viktigaste åtgärderna som Verksamhetsplanen arbetar för är att utvidga klassrummet, vilket även är känt som utomhuspedagogik. Detta sker genom att skapa möjligheter för pedagoger att röra sig utanför skolan. Fastän Karl inte var medveten om Klimat-X använde han sig av det utvidgade klassrummet och utepedagogik genom stadsvandring med sina elever, i både såväl gröna som urbana miljöer. 32

33 Karin var inte medveten om att hon hade använt sig av Verksamhetsplanen men efter vidare diskussioner blev hon medveten att hon använt sig av delar av den. Dessa delar bestod av föreläsnings projekt som innefattar Klimat- X där hon hade gått en kurs och deltagit i olika konferenser som ingår under samma projekt. Skolan där både Karl och Karin arbetar använder sig av stadsvandringar som en del av sin undervisning. Då Karin har gått Klimat-x utbildningen kan vi se en koppling mellan stadsvandringarna och Verksamhetsplanen. Skolan som Lisa arbetar på utgör ett eget projekt i Verksamhetsplanen. Projektet heter, modellskola för lärande för hållbar utveckling i Västra Hamnen, Centrum. Lisa själv är den som är ansvarig för hållbar utveckling på skolan och hennes roll är att samordna alla skolans verksamheter aktivt mot detta mål. Den utbildning som hon själv har i hållbar utveckling förs vidare till de andra lärarna på skolan så att de kan implementerar det i sin egen undervisning. Utomhuspedagogik är något som aktivt skall tas in i undervisningen genom att få klasserna att lämna skolan. Målet är att eleverna skall lämna klassrummet minst en gång i veckan, beroende på åldersgrupp. Där de yngsta eleverna skulle lämna en gång om dagen och del äldre en gång i veckan. Skolan har fått grönflagg status vilket innebär att skolan i sin verksamhet arbetar med hållbar utveckling i undervisningen och i sin dagliga drift. För att uppnå denna status skall en handlingsplan utformas för hela verksamheten där ett aktivt arbete sker för att främja hållbarhetstänkandet. 53 Grönflagg, utepedagogik och Lisas kompetens är tre konkreta exempel på hur Verksamhetsplanen används på Lisas skolan. Sammanfattningsvis gav de verksamma väldigt olika svar på frågan om lärarna kände till Verksamhetsplanen. En lärare kände inte alls till den, en var medveten om att den fanns men inte vad som stod i den. Projekt som användes ur Verksamhetsplanen var Klimat-X och utepedagogik. Dessa projekt användes av lärare fast de inte var medvetna om att de var en del av Verksamhetsplanen. Lisa som var en del av projektet arbetade för att integrera hållbar utveckling och Verksamhetsplanen på sin skola. Dock hade hon inte använt sig av Klimat-X pedagogiska vandringar fastän de utförs där deras skola ligger. 54 Lärarna använder sig inte 53 Håll Sverige rent, 2010, Grönflagg Handlingsplan 54 Intervju Lisa 33