Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt.

Transkript

1 Arbetsmaterial Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9 Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt. 1 Inledning Denna plan (delplan 7-9) är utarbetad inom ramen för KNUT-projektet Den är resultatet av ett samarbete mellan SO och NO-ämnena men omfattar även fler ämnen, t ex svenska och hemkunskap. Planen sträcker sig från år sju till nio och syftar till att möjliggöra samverkan mellan ämnena för att göra komplexa begrepp konkreta, tydliggöra helheter och att skapa en god progression i undervisningen under elevernas hela skoltid. Bakgrund Vad innebär begreppet lärande för hållbar utveckling (LHU)? Målsättningen med LHU är inte bara att ge en ökad kunskap om den problematik som vår livsstil medför utan även att påverka allas vårt beteende i riktning mot ett hållbart nyttjande av de resurser som står till förfogande. Eller som en av världens ledande statsmän, FN:s förre generalsekreterare, Kofi Annan uttryckte det: Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen. Definitionen av hållbar utveckling är densamma som definierades av brundtlandkommissionen dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Likaväl som att en hållbar samhällsutveckling lokalt och globalt, är beroende av eftertanke (reflect), (om)tanke (rethink) och omdaning (reform) utifrån den lilla skalan till den stora, det lokala perspektivet till det globala, från dåtid till nutid och framtid, är det lätt att tänka sig att en framgångsrik undervisning i syfte att uppnå ett hållbart beteende hos de lärande, bör präglas av samma principer. Även begreppen demokrati och solidaritet inryms i begreppsfloran kring hållbarhetsfrågorna. Det framgår också av läroplaner och andra styrdokument som beskriver det som brukar kallas skolans värdegrund, att undervisningen i den svenska skolan skall karaktäriseras av samma begrepp, eller begrepp med liknande innebörd. Andemeningen i begreppet hållbar utveckling stämmer således väl överens med intentionerna i skolans övergripande styrdokument. (LGR11)

2 Sammanfattningsvis bör undervisningen för LHU kännetecknas av följande karaktärsdrag: Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt. Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs. Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala. Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll. Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle. Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap. Utbildningens process och produkt är båda viktiga. Starta i skolans tidiga år och ha en progression till senare år. De övergripande frågorna, ekologisk, social och ekonomisk utveckling, bör i undervisningen behandlas ur ett historiskt (från dåtid till framtid), internationellt (från det lilla till det stora) och etiskt perspektiv. 2. Övergripande mål och riktlinjer (ur LGR 11). Nedanstående punkter ur läroplanen ligger till grund för vårt arbete. Samarbeta i olika ämnen för att nå utbildningsmålen. Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Har fått kunskap om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön, som miljön i ett vidare perspektiv Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska övervägande. Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

3 3. Konkretiserade mål i tabellform. I tabellen har vi utgått från ett antal begrepp och företeelser i elevernas konkreta vardag som återfinns inom LHU. Tanken är att man upprepar och vidgar dessa utifrån perspektiven dåtid-nutid-framtid, lokalt-globalt efter stigande ålder (årskurs) för att erhålla en god progression i undervisningen, samtidigt som man bibehåller den gröna tråden. Genom att begreppen återkommer befästs dessa under en längre period, vilket förhoppningsvis ger eleverna en god förståelse och handlingsberedskap inför framtiden. Tabellen kan tjänstgöra dels som en inspiration, dels som en vägledning vid valet av lämpligt stoff för samarbete över ämnesgränserna under t ex en temavecka. Plan för år 7-9 Centrala begrepp Återvinning/Avfall År 7 Närsamhället Sophantering Kroppens avfall Avfall från industrin. Linköpings kommun Ex på frågeställningar Vad gjorde man med soporna förr? Vad gör man med soporna idag? Skillnad mot förr? Hur kommer sopberget att se ut i framtiden? När blir en sopa en sopa? Vad händer med kisset och bajset? Hur fungerar/fungerade reningen av avloppsvattnet? Hur hanterades/hanteras avfallet från industrin? Vilka krav fanns/finns på företagen? Transporter/ Kommunikation Avfall/Återvinning som resurs. Transporter Infrastruktur/ kommunikation Vilket avfall tog/tar vi hand om, återvann/återvinner? Hur framställs energi ut avfallet? Vilka resor gjorde man förr och hur reste man? Vilka resor gör du och din familj i vardagen? (jobbet, skolan..) Varutransporter, hur skedde dessa förr och hur görs de idag och hur ser det ut i framtiden? Allmännyttiga transporter förr, nu och i framtiden? Hur har kommunikationsnätet förändrats från 1800-talet fram till nu och vad kommer att ske framöver? (Väg, järnväg, flyg, telenät, TV, radio, data mm).

4 Motion och hälsa Kost Motion/träning Hjärngympa Pulver/Piller och annat smått och gott Dygnsrytm On/Off Friluftsliv Kulturliv Närodlat Skollunch Måltider Hur aktiv är du i din vardag, skola/fritid? På vilket sätt? På vilket sätt stimulerar du din hjärna? Tobak, anabola, sportdrycker. Vaken/Sova rätt dygnsrytm Våga vara frånkopplad (mobil, dator, tv.) Ute i naturen Teater, bio, föreningsliv, konst och litteratur Varifrån kommer maten vi äter? Finns det någon lokal odlare som man kan handla av? Varifrån kommer maten, vad innehåller den? Vem bestämmer vilka maträtter som ska finnas på matlistan? Vad äter du och din familj? Näringsinnehåll/ Tillsatser Regelbundet ätande Tandstatus Kosttrender Vilka tillsatser är tillåtna? När äter du? Hur lång tid går det mellan kostintagen? Hur ska man äta enligt tidningarna? Dieter, influenser från andra länder. Olika generationer.

5 Produktion/ Konsumtion Industri Jordbruk Skogsbruk Service Egen budget Vad tillverkas och/eller produceras i Linköping med omnejd. Vad ska dina pengar räcka till? Vad köper du och varför? Trender Påverkas du av reklam? Märkesberoende?

6 Centrala begrepp Återvinning/Avfall År 8 Nationellt Europa Sophantering Ex på frågeställningar Vad gör man med soporna? Skillnad mot förr? Hur kommer sopberget att se ut i framtiden? När blir en sopa en sopa? Transporter/ Kommunikation Motion och hälsa Kroppens avfall Avfall från industrin. Avfall/Återvinning som resurs. Transporter Infrastruktur/ kommunikation Motion/träning Pulver/Piller och annat smått och gott Friluftsliv Kulturliv Vad händer med kisset och bajset? Hur fungerar/fungerade reningen av avloppsvattnet? Hur hanterades/hanteras avfallet från industrin? Vilka krav fanns/finns på företagen? Vilket avfall tog/tar de hand om, återvann/återvinner? Vilka resor gjorde man förr och hur reste man? Vilka resor gör människorna i vardagen? (jobbet, skolan..) Varutransporter (t ex djurtransport), hur skedde dessa förr och hur görs de idag och hur ser det ut i framtiden? Allmännyttiga transporter förr, nu och i framtiden? Hur har kommunikationsnätet förändrats från 1800-talet fram till nu och vad kommer att ske framöver? (Väg, järnväg, flyg, telenät, TV, radio, data mm). Hur ser skolidrotten ut i Europa? Vad finns det för nationalsporter? Hur ser lagstiftningen ut i de olika länderna m a p. tobak, anabola, sportdrycker. Ute i naturen. Vilka regler gäller? Teater, bio, föreningsliv, konst och litteratur

7 Kost Produktion/ Konsumtion Närodlat Skollunch Kostcirkeln Näringsinnehåll Tillsatser Industri Jordbruk Skogsbruk Service Varifrån kommer maten man äter? Finns det någon lokal odlare som man kan handla av? Hur fungerar skolmaten i andra länder? Vem betalar? Hur ser en typisk måltid ut? När äter man på dagen? Vilka tillsatser är tillåtna? Vilka är huvudnäringarna i det land du valt? Vilken ekonomisk betydelse har de?

8 Centrala begrepp Återvinning/Avfall År 9 Globalt Hela världen Exempel på frågeställningar Sophantering Vad gör man med soporna? Hur kommer sopberget att se ut i framtiden? När blir en sopa en sopa? Kroppens avfall Avfall från industrin. Vad händer med kisset och bajset? Hur fungerar reningen av avloppsvattnet? Hur hanteras avfallet från industrin? Vilka krav finns på företagen? Transporter/ Kommunikation Motion och hälsa Avfall/Återvinning som resurs. Transporter Infrastruktur/ kommunikation Motion/träning Pulver/Piller och annat smått och gott Friluftsliv Kulturliv Vilket avfall tar de hand om och återvinner? Vilka resor gör människorna i vardagen? (jobbet, skolan..) Varutransporter (t ex djurtransport), hur sker de? Allmännyttiga transporter förr, nu och i framtiden? Hur har kommunikationsnätet förändrats från 1800-talet fram till nu och vad kommer att ske framöver? (Väg, järnväg, flyg, telenät, TV, radio, data mm). Hur ser skolidrotten ut i världen? Vad finns det för nationalsporter? Hur ser lagstiftningen ut i de olika länderna m.a.p. tobak, anabola, sportdrycker. Vilka förutsättningar finns och vad gör man? Teater, bio, föreningsliv, konst och litteratur

9 Kost Närodlat Måltid Varifrån kommer maten man äter? Finns det någon lokal odlare som man kan handla av? Hur ser en typisk måltid ut? När äter man på dagen? Näringsinnehåll Tillsatser Produktion/Konsumtion Industri, Jordbruk, Skogsbruk, Service Vilka tillsatser är tillåtna? Vilka är huvudnäringarna i det land du valt? Vilken ekonomisk betydelse har de?

10 4. Inventering av befintliga arbetsområden som berör lärande för hållbar utveckling: Mellanöstern år 9 Rika och fattiga länder år 9 En varas väg år 9 Norden år 8 Europa år 8 Ekologi år 7 Energibegreppet år 8 Miljö år 9 Energikällor år 9 Kol och kolets kretslopp, fossila bränslen år 8 Världsorientering(klimat och vegetation) år 7 Jordens inre och yttre krafter år 7 Sovjetunionens historia ur ett miljöperspektiv år 9 Stadsplanering, städers miljöpåverkan år 9 Projektarbete i teknik år 9 Studiebesök: Fenomenmagasinet Flygvapemnuseet Lektionshjälp Energikontoret

11 Böcker: Jorden och vår miljö Rebusförlag Barn och naturvetenskap Liberförlag (lärarlitt.) Energi möjligheter och dilemman Kungliga vetenskapsakademien Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan av Skolverket m.fl.

12 Länkar: fakta, övningar, filmer mycket bra, stor sida..länkar, spel, tips för 7-9 återvinning Natur och miljöpärmen om klimatförändring energi och miljö Energimyndighetens kunskapssida med lärarsidor Håll sverige rent gratis material i klassuppsättningar

13 Förslag på temavecka: Aktiviteter: År Studiebesök JL-recycling och återvinningsstationen i Malmslätt. 2. Samla post en vecka och väga. 3. Studiebesök vattenreningsverket 4. Uppdrag 4 i NTA 5. Uppdrag 7 6. Uppdrag Uppdrag 8 8. Väder/klimat Malmslättperspektiv 9. Grön flagggrej 10. Motion/mat uteaktivitet År Väder/klimat Europakartan 2. Grön flagggrej 3. Resurshushållning/skillnader mm 4. Europeiska perspektivet på avfallshanteringen 5. EU-nivån hållbarhetsperspektivet/internationella miljömärkningar 6. Lämpligt studiebesök föreläsning från EU-parlamentariker 7. Motion/mat/uteaktivitet Europaperspektiv 8. NTA-uppdrag 9. NTA-uppdrag 10. NTA-uppdrag År Väderklimat Föreläsning alternativt studiebesök på SMHI

14 2. Politikerbesök 3. Ekologiska fotavtryck 4. Motion/uteaktivitet