UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING. Michael Håkansson, doktorand, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Transkript

1 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1

2 Michael Håkansson Doktorand vid Institutionen för didaktik i Utbildning för hållbar utveckling med ett demokratiskt perspektiv Ämnesdidaktiskt ansvarig på Statsvetenskapliga institutionen, med huvudansvar för VFU för senarelärare i samhällskunskap doktorand högstadielärare, SO 1996 Pol mag Statsvetenskap 1993 Lärarexamen (SO 4-9) 2

3 Föreläsningens syften 1) Didaktisk kompetens 2) Hållbar utveckling som ämneskompetens 3) Utbildning 4) Utbildning och hållbar utveckling 5) Vad säger styrdokumenten 6) Hur gör jag i praktiken? 3

4 1) DIDAKTISK KOMPETENS 4

5 DIDAKTISK KOMPETENS Glömd är jorden som ni kommer ifrån när ni vandrar bland himlavalven Hungriga människor väntar där nere medan ni strävar framåt, skyr inga medel O Glömt är havet ni en gång stigit upp ur från Tempot högt innan mörkret faller, oh oh Mänskligheten söker skydd för natten och vi väntar nu på morgondagen Glömd är floden och dess rika flöde men bara vatten kan släcka törsten Glömd är stigen som vi brukade gå upp för berget för att söka vishet Betongen lossnar nu i den höga värmen Tempot högt innan mörkret faller Mänskligheten söker skydd för natten Vi väntar nu på morgondagen Ja vi väntar, vi väntar, vi väntar Finns det något hopp om man vill fortsätta leva x2 Vi vill ha rent vatten att dricka behöver ren luft att andas behöver sund mat att äta Ja för vi vill ju bara fortsätta leva Ja, Om vi ska fortsätta leva Vi väntar, vi väntar Finns det något hopp för jag vill fortsätta leva? Finns det något hopp för jag vill fortsätta leva, existera. Källa: Kultiration (2007), Döden pedagogik, föder, I-Ration didaktik records och utbildningsstudier 5

6 DIDAKTISK KOMPETENS Vilka möjligheter och hinder finns det med mitt val av ingång, d v s med musik av Kultiration? - metodperspektiv? - lärandeperspektiv? 6

7 DIDAKTISK KOMPETENS Didaktik = Undervisningsvetenskap ( konsten att undervisa ) 7

8 DIDAKTISK KOMPETENS Didaktik handlar om frågorna: Varför ett visst innehåll ska ingå i undervisningen? Vad som ska ingå? Hur undervisningen ska genomföras? Vem utsättas för undervisningen? Didaktik har ett tydligt innehållsligt fokus? Varför har utbildningen det innehåll som den har, hur har detta innehåll valts ut och vilka samband finns det mellan innehåll och lärande? 8

9 DIDAKTISK KOMPETENS Didaktisk triangel varför hur vad Det är du som utformar innehållet, därför är det dina val som färgar av sig på vilket innehåll som eleverna erbjuds, det s k meningserbjudandet Lärarens medvetenhet om alternativ, d v s att mina val inte är de enda tänkbara 9

10 DIDAKTISK KOMPETENS Lärarperspektivets betydelse av att göra val: val av syfte val av innehåll val av arbetssätt och dess betydelse för det meningserbjudande som läraren ansvarar för Meningserbjudande = lärarens val av syfte, läromedel, metod, perspektiv, sätt att prata o s v. 10

11 Medvetenhet om alternativ, d v s att mina val inte är de enda tänkbara..och att mina val får konsekvenser för lärandet 11

12 Det är inte bara vad du säger som är viktigt, det är också vad du gör. För pedagoger är samtalet, som består både av det sagda och av det hörda, ett centralt pedagogiskt redskap. Andra viktiga pedagogiska handlingar finns i val av arbetssätt och undervisningsmaterial, i hur grupper organiseras och hur tiden används. I dessa handlingar finns också budskap (Persson, Lars (2010), Pedagogerna och demokratin). 12

13 DIDAKTISK KOMPETENS Som Pajalabo låg man i lä, det slogs fast från början. I kartboken kom Skåne först, tryckt i extra stor skala, fullständigt nerlusad med röda streck som betydde landsvägar och svarta prickar som betydde samhällen. Därefter kom de andra landskapen i normal skala, allt längre norrut ju längre man bläddrade. Och allra sist kom Norra Norrland, tryckt i extra liten skala för att få plats, och ändå fanns där knappt några streck eller prickar alls. Nästan allra högst upp på kartan låg Pajala, omgivet av brunfärgad tundra, och det var där vi bodde. Bläddrade man tillbaka såg man att Skåne var lika stort till ytan som hela Norra Norrland, fastän grönfärgat av helvetesbördig jordbruksmark. Det tog många år innan jag genomskådade skalsystemet och insåg att Skåne, hela vårt sydligaste landskap från kant till kant, skulle få plats mellan Haparanda och Boden. Vi fick lära oss Kinnekulle, höjd 306 meter över havet. Men inte ett ord om Käymävaara, höjd 348. Vi fick rabbla Viskan, Ätran, Spyan och Gallan eller vad de nu hette, fyra kolossala floder som avvattnade det sydsvenska höglandet. Många år senare såg jag dem med egna ögon. Jag blev tvungen att stanna bilen, kliva ur och gnugga mina ögon. Diken. Små skogsåar som knappt ens skulle dugit till bäckflottning. Kaunisjoki eller Liviöjoki, större än så var de inte. (Niemi Michael 2000, Håkansson, s 47) doktorand, Institutionen för 13

14 DIDAKTISK KOMPETENS DINA VAL SPELAR ROLL FÖR UTFALLET! Valen grundar sig på bl a på: - ämneskompetens - kompetens i lärandeteorier - kompetens i metoder Se Myndigheten för skolutveckling (2004): Hållbar utveckling i praktiken 14

15 DIDAKTISK KOMPETENS Vilka är orsakerna bakom klimatförändringen? 15

16 DIDAKTISK KOMPETENS Ditt svar på frågan kan få betydelse när du väljer undervisningsinnehåll, t ex syfte, läromedel och perspektiv 16

17 2) VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN? 17

18 VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN? Styrdokument: Läroplaner och kursplaner Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94 Exempel Lpfö 98, s 7 (Förskola) Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. 18

19 VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN? Exempel från Lpf 94, s 5f (Gymnasium) Miljöperspektiv i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. 19

20 Lgr 11, s 5 Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. 20

21 Lgr 11, s 8 Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, 21

22 Lgr 11, s 4 Skolans uppdrag Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla I samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. 22

23 Forts Lgr 11, s 7 Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 23

24 Lgr 11, s 8 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, 24

25 Forts Lgr 11, s 8 Skolan ska.. kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, 25

26 Forts Lgr 11, s Elevers ansvar och inflytande Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 26

27 3) HÅLLBAR UTVECKLING SOM ÄMNESKOMPETENS 27

28 HÅLLBAR UTVECKLING (ÄMNESKOMPETENS) Brundtlandkommissionens definition av begreppet hållbar utveckling (1988): en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." 28

29 HÅLLBAR UTVECKLING begreppet tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade - de är varandras förutsättningar och stöd. (Johannesburg 2002, citat ur SOU 2004:104) 29

30 HÅLLBAR UTVECKLING Miljödimensionen handlar om att värna om ekosystemens tjänster och återhämtningsförmåga, vilka är en förutsättning för en långsiktig social välfärd och ekonomisk utveckling. Ekonomisk tillväxt brukar framhållas som en förutsättning för utveckling. Samtidigt gäller att inget land kan uppnå en hållbar ekonomisk utveckling om miljön försämras, om välståndet inte fördelas rättvist och om det inte sker en tillväxt i det mänskliga kapitalet (hälsa, utbildning etc). Social utveckling är därför både ett resultat av och en förutsättning för ekonomisk utveckling. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyfter fram dimensionen av att resurser, inflytande och makt fördelas på ett rättvist, jämlikt och jämställt sätt, att alla människor får tillgång till social service och att individen känner trygghet och delaktighet. (SOU 2004:104) 30

31 HÅLLBAR UTVECKLING Humanekologiska triangeln Ekologisk dimension Ekonomisk dimension Social dimension Hänsyn ska tas till alla tre dimensionerna 31

32 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling fyra rättviseaspekter global rättvisa - principen om solidaritet inom nuvarande generationer generationsrättvisa - principen om solidaritet mellan generationer ekologisk rättvisa - principen om fysisk bärkraft participatorisk rättvisa - principen om medborgerligt deltagande Förutsätter ökad medvetenhet om olika hållbarhetsproblem. Problemanalys, val av lösning och genomförande är ett demokratiskt ansvar och en rättighet. 32

33 HÅLLBAR UTVECKLING Perspektiv på miljöproblem a) Ekologisk fråga b) Värdefråga c) Politisk fråga 33

34 HÅLLBAR UTVECKLING a) Miljöproblem som ekologisk fråga Vad är en sjö? miljöproblem är en social konstruktion Populatationsekologi (studier av populationer) eller systemekologi (studier av ekosystem) Vad är naturliga förändringar och vad är mänsklig påverkan? 34

35 HÅLLBAR UTVECKLING b) Miljöproblem som värdefråga Mänskliga värdekonflikter Etik och moral Instrumentellt värde, egenvärde, inneboende värde moraliskt signifikant Vad ska vi ta hänsyn till (moralisk signifikans)? - Människor som lever här idag - Framtiden (kommande generationer) - Andra levande organismer - Biologiska system 35

36 HÅLLBAR UTVECKLING b) Miljöproblem som värdefråga Miljöetiska inriktningar - Antropocentrisk miljöetik moralisk signifikant: människor idag och i framtiden - Biocentrisk miljöetik moralisk signifikant: människor och andra levande organismer - Ekocentrisk miljöetik moralisk signifikant: ekosystem 36

37 HÅLLBAR UTVECKLING c) Miljöproblem som politisk fråga [n]är vi väl bestämmer oss för att lösa, eller åtminstone mildra, våra miljöproblem blir det förr eller senare en politisk fråga om hur dessa lösningar ska se ut Jagers, S C., 2005, Hållbar utveckling som politik. i Jagers S C (red) (2005) Hållbar utveckling som politik. Liber, Malmö 37

38 Om det inte finns några sanningar med stort S? Vad ska vi förlita oss på? Jo, en norm, förslagsvis demokrati (Sandell, Öhman, Östman (2003), s 142) 38

39 HÅLLBAR UTVECKLING Var står DU i frågan om moralisk signifikans? Populationsekologi Systemekologi Antropocentrism Biocentrism Ekocentrism 39

40 4) UTBILDNING 40

41 UTBILDNING Johannesburg 2002, Word Summit for Sustainable Development, WSSD 121 Integrate sustainable development into education systems at all levels of education in order to promote education as a key agent for change. 41

42 UTBILDNING United Nations Decade of Education for Sustainable Development ( , DESD), The goal (...) is to integrate the principles, values, and practices of sustainable development into all aspects of education and learning. This educational effort will encourage changes in behaviour that will create a more sustainable future in terms of environmental integrity, economic viability, and a just society for present and future generations. Källa: portal.unesco.org/education 42

43 UTBILDNING Utbildningsfilosofier (Sandell, Öhman, Östman (2003), s 132) : a) Essentialism Undervisning ska förmedla vetenskapliga begrepp. Läraren har rollen av ämneskunnig expert a) Progressivism Undervisningen utgår från elevens intressen och behov a) Rekonstruktionism Betonar skolans roll i en demokratisk utveckling. Eleverna ska bl a lära sig att kritisk värdera olika alternativ 43

44 UTBILDNING Undervisningstraditioner: Faktabaserad miljöundervisning Normerande miljöundervisning Undervisning om hållbar utveckling Se Östman, Leif & Öhman Johan (2003): Miljöundervisningens traditioner, i Sandell, Öhman & Östman: Miljödidaktik- Naturen, skolan och demokratin 44

45 UTBILDNING Faktabaserad miljöundervisning (1960- och 70-tal) Utbildningsfilosofi: Essentialism förmedling av pedagogiskt tillrättalagda vetenskapliga fakta och begrepp. Eleverna förväntas ta ställning och handla utifrån objektiva fakta. Människan betraktas som skild från naturen. Naturen värderas utifrån den nytta den har för människan Vetenskapen lösningen på människans problem Miljöproblem betraktas som kunskapsproblem som kan åtgärdas med mer forskning och information till allmänheten. (Natur)vetenskapliga experter skall lösa miljöproblemen 45

46 UTBILDNING Normerande miljöundervisning (1980-tal) Utbildningsfilosofi Progressentialism blandning av essentialism (fakta) och progressivism (eleven i centrum) Människan är en del av naturen och bör anpassa sig till naturens lagar Värde- och värderingsproblematiken betonas. Miljöproblemen betraktas som en konflikt mellan människan och naturen 46

47 UTBILDNING Normerande miljöundervisning forts För att lösa problemen människan måste inrätta sitt liv och samhället efter vetenskaplig kunskap om naturen. Vetenskapen ses som normerande och föreskrivande bestämda värderingar och efterföljande handlingar. Det miljövänliga samhället är det goda samhället. Undervisningen syftar till att eleverna ska handla miljövänligt. Kausalt samband mellan kunskap om miljöproblem, miljövänliga värderingar och ett miljövänligt beteende. Utgångspunkt i elevernas erfarenheter. 47

48 UTBILDNING Undervisning om hållbar utveckling (1990-tal) Utbildningsfilosofi rekonstruktivism: syftet är att eleverna kritiskt ska lära sig värdera olika alternativ Människan och naturen i föränderlig samverkan Miljöfrågor handlar om konflikter mellan olika mänskliga intressen. Miljöproblemen betraktas som sociala konstruktioner där grupper av olika människor utifrån olika synsätt och värderingar väljer att betrakta olika fenomen som miljöproblem 48

49 UTBILDNING Undervisning om hållbar utveckling Vetenskapen ger ingen moralisk vägledning Vetenskapen inrymmer motstridiga uppfattningar Miljötematiken vidgas och sträcker sig över hela samhället Miljöbegreppet ersätts av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. 49

50 UTBILDNING Undervisning om hållbar utveckling Konfliktbaserat perspektiv med kopplingar till hela samhällsutvecklingen Demokratiska processer i fokus Samtal i fokus: Hur kan vi skapa ett värdefullt liv för oss och för kommande generationer? 50

51 UTBILDNING Undervisning om hållbar utveckling Sammanfattning Variation av arbetssätt Pluralism Kritisk reflektion Demokratisk kompetens Kallas också Pluralistisk miljöundervisning eller ESD: Education for Sustainable development eller UHU: Undervisning för hållbar utveckling 51

52 UTBILDNING Faktabaserad miljöundervisning Normerande miljöundervisning ESD Mål: Att eleven får kunskap om miljöproblemen utifrån förmedling av fakta Mål: Att eleven aktivt utvecklar miljövänliga värderingar utifrån vetenskapligt baserade argument Mål: Att eleven utvecklar sin förmåga att kritiskt värdera olika alternativa perspektiv på miljö- och utvecklings-problematiken Utgångspunkt: Objektivistisk kunskapssyn, miljöproblematiken en kunskapsfråga Utgångspunkt: Konstruktivistisk kunskapssyn, miljöproblematiken en värdefråga, bestämda attityder och beteenden som norm Utgångspunkt : Rekonstruktivistisk kunskapssyn, kritiskt förhållningssätt, komplext och konfliktbaserat perspektiv på miljö- och utvecklingsproblematiken 52

53 5) UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING 53

54 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Ett par organisatoriska problem: 1) Hur ser en undervisning ut som tar hänsyn till alla tre dimensioner och alla fyra principer? 2) Vem på skolan ansvara för undervisningen: ämne eller tema? 54

55 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Från miljöundervisning till undervisning i hållbar utveckling (skillnad på undervisning om, för eller i hållbar utveckling) 55

56 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Emellertid, kan det konstateras att den miljöundervisning som kallas utbildning för hållbar utveckling och som förordas i Hagadeklarationen ännu inte fått något brett genomslag i skolorna; begreppet är bekant men innebörden och innehållet tycks på de flesta håll inte ha realiserats i undervisningen. Dessutom upplevs organisationen och undervisningsstrukturen på de högre skolformerna som ett betydande hinder för att utveckla en undervisning av mer ämnesövergripande karaktär. Denna utveckling är också betydelsefull med tanke på de krav utbildning för hållbar utveckling ställer på behovet av integration av miljöfrågor med andra viktiga samhällsfrågor inom ekonomi och det sociala området. (Wickenberg (2002), s 152) 56

57 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen. Hur dessa frågor behandlas och integreras i den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att de bildar en helhet blir centralt i ett lärande om hållbar utveckling. (Myndigheten för skolutveckling 2004) 57

58 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Pluralistiskt meningserbjudande [e]n undervisning som tar hänsyn till att miljö- och utvecklingsproblematiken inrymmer konflikter mellan olika intressen, sätt att värdera och beskriva denna problematik, där ingen kan sägas vara i en position att objektivt avgöra vilket synsätt som skulle vara det rätta. Jag tolkar detta som att lejonparten debattörer förordar ett pluralistiskt förhållningssätt. Öhman, J., 2006, Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling. Örebro Studies in Education 13, Örebro universitet, Örebro 58

59 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Värdedimensionen Solidaritet Omsorg och hänsyn till andra människor Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten Demokratiska arbetsformer Ansvarskänsla, medkänsla, inlevelse, empati, omtanke Kulturell mångfald 59

60 6) HUR GÖR JAG I PRAKTIKEN? 60

61 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Hur gör vi? Förskola Grundskola Gymnasium 61

62 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Praktiska exempel: 1) Hur en sjö kan uppfattas (social konstruktion) 2) Min frukost, Mina kläder 3) Dagsaktuella händelser, T ex Syrien, Nordkorea, klimatförändring (olika intressen, värden = PLURALISM) 3) Utnyttja nätet: Om MissGreen. 62

63 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Öppna möten - PLURALISM Olika perspektiv, intressen och värden på en och samma situation PLURALISM Innehåll och förmågor på en och samma gång Syftet med lektionen/arbetsområdet, Här avgör du om du får med dimensionerna och rättviseaspekterna 63

64 Mot en bättre värld. Enligt vem? För att komma överens måste en demokratisk process komma till stånd Så vad krävs i så fall vad gäller kunskap och förmåga/kompetens..? 64

65 Jo., det som krävs är bl a: Kunskap i ämnet: d v s frågan som diskuteras (t ex Vattenfall och kolkraftverk, bensinskatt eller köp av en vanlig konsumtionsvara (banan, bomullskläder) eller vårt förhållande till naturen (vad är naturen, hur ser vi på naturen, vilket värde har naturen?) 2) Demokratisk kompetens 65

66 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Sammanfattning vad är didaktisk kompetens? tre dimensioner i hållbar utveckling? fyra rättviseprinciper i hållbar utveckling? tre undervisningstraditionerna? läroplanerna om hållbar utveckling? pluralistisk miljöundervisning? praktiska pluralistiska miljöundervisning? 66

67 DIDAKTISK KOMPETENS Lärarperspektivets betydelse av att göra val: val av syfte val av innehåll val av arbetssätt och dess betydelse för det meningserbjudande som läraren ansvarar för Meningserbjudande = lärarens val av syfte, läromedel, metod, perspektiv, sätt att prata o s v. 67

68 UTBILDNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Framåtblickande funderingar Hur kompletterar de tre undervisningstraditionerna varandra? Hur ser öppna möten ut i förskolan? Hur arbeta med de kompetenser som läroplanen lyfter fram? Krävs en radikal förändring av skolans innehåll och organisation, eller räcker det med att förändra den enskilda lärarens perspektiv? Frågor från åhörare? 68

69 Tack för att ni lyssnade. Lycka till! 69