RELIGION. Läroämnets uppdrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RELIGION. Läroämnets uppdrag"

Transkript

1 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras och dess mångformighet, ska presentera religions- och livsåskådningstraditionerna i Finland och religioner och livsåskådningar på andra håll i världen. Läroämnet ska främja förståelsen av förhållandet mellan religion och kultur samt multilitteracitet gällande religioner och livsåskådningar. Undervisningen ska ge mångsidig information om religioner och hjälpa eleven att förstå diskussionen om religion. Eleven ska få hjälp med att granska religioner ur olika synvinklar. Eleven ska få lära sig att tänka kritiskt. I undervisningen ska man fundera på förhållandet mellan religion och kunskap samt språk, symbolik och begrepp som är kännetecknande för religioner. Religionsundervisningen ska ge beredskap för den dialog som förs både inom olika religioner och livsåskådningar och mellan dem. Undervisningen ska uppmuntra eleven att respektera livet, människovärdet och det som är heligt för en själv och andra. I undervisningen ska man bekanta sig med etiska tänkesätt inom den religion som studeras och andra religioner och livsåskådningar, och uppmuntra eleverna att själva fundera på etiska frågor. Undervisningen ska stödja elevens självkänsla, självuppskattning och utveckling av livskompetens under hela den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska ge eleven stoff till att bygga upp och bedöma sin identitet, livsåskådning och världsåskådning. Religionsundervisningen ska stödja elevens utveckling till en ansvarsfull samhällsmedlem och världsmedborgare. RELIGION I ÅRSKURS 7 9 Religionsundervisningen i årskurserna 7 9 gör eleverna förtrogna med religionen som ett kulturellt och samhälleligt fenomen. I undervisningen fördjupas och berikas kunskapen om religionens rötter, ursprung, läror och moral samt inflytande i världen. I undervisningen bekantar man sig både med de stora religiösa traditionerna och irreligiositeten i världen. I undervisningen granskar man religionernas samhälleliga och politiska inflytande och lär sig att känna igen och analysera religiösa teman i vetenskap, media, konst och populärkultur. Man lär sig de centrala begreppen inom etiskt tänkande och etiska principer för den religion som studeras. I undervisningen bekantar man sig med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt etiska synsätt i olika religioner och livsåskådningar. Man funderar på livsfrågor och aktuella etiska problem som rör mänskligheten. Religionsundervisningen erbjuder de unga resurser deras väg mot vuxenlivet. Religionsundervisningen i årskurserna 7 9 fördjupar målen i åskådningsfostran i årskurserna 1 6. Mål för undervisningen i religion i årskurs 7 9 Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Mångsidig kompetens som målet anknyter till

2 2 Målet för undervisningen är att M1 hjälpa eleven att uppfatta det mångsidiga samspelet mellan religion och kultur och mångsidigheten i den religion som studeras M2 hjälpa eleven att fördjupa sig i religionens rötter, ursprung, läror och undervisning samt utbredning och inflytande i olika delar av världen I1 I1 K1 K2 M3 hjälpa eleven att sätta sig in i religioner och livsåskådningar i olika delar av världen och i Finland så att eleven förstår interaktionen mellan religionen och kulturen, känner till särdragen och förenande faktorer hos de stora religiösa traditionerna samt bekanta sig med irreligiositet I2 K2, K3, K6 M4 lära eleven att känna igen olika seder och symboler i olika religiösa traditioner och känna igen religiösa teman i media, konst och populärkultur M5 hjälpa eleven att upptäcka och bedöma olika sätt att argumentera och uppfatta skillnader i religiöst och vetenskapligt språk I1, I2, I3 K2, K4, K6 I1, I3 K1, K2, K4, K5, K7 M6 göra eleven förtrogen med de centrala begreppen för etiskt tänkande, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna för olika religioner och livsåskådningar I3 K2, K7 M7 hjälpa eleven att bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val M8 uppmuntra eleven att fundera på livsfrågor och aktuella etiska frågor relaterade till mänskligheten och egna värderingar i förhållande till dem M9 hjälpa eleven att bygga upp sin livsåskådning och stärka sina livsfärdigheter M10 inspirera eleven till att fundera över etiska aspekter gällande sina egna val och deras inverkan på välmåendet och uppmuntra till en hållbar livsstil M11 uppmuntra eleverna till att möta olika slags människor i en positiv kommunikationsanda både nu och senare under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden I1, I3 K5, K6 I2, I3, I4 K7 I1, I3 K1, K2 I2, I3, I4 K1, K2 I2, I3 K6 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7 9

3 3 I1 Förhållandet till den egna religionen: Innehållet består av teman gällande ifrågavarande religions uppkomst, mångfald och förhållande till andra religioner såsom religionens rötter, källor, läror och moral samt symboler och utbreddhet och inverkan runtom i världen och i Finland. Viktiga teman är sådana som anknyter till religionens inverkan på kulturen. I2 Religionernas värld: Teman som tas upp i undervisningen är religion och irreligiositet i världen och i Finland, religionskännedom som en del av den kulturella allmänbildningen och religion som föremål för vetenskaplig granskning. Viktiga områden är bland annat religionskritik, religioner som resurs för individen och samhället, interaktionen mellan religion och kultur runtom i världen, religionernas inverkan på samhällen och kulturer samt synlighet i populärkulturen. Det innehåll som väljs ska hjälpa eleven att förstå behandlingen av religionerna i media och kritisk bedömning av den samt interaktionen och dialogen mellan religionerna. I3 Ett bra liv: De teman som väljs ska öppna upp för reflektioner över livsfrågor, livet och självbilden. Valen ska innehålla aktuella och samhälleliga etiska frågor, ekosocial bildning, deltagande och påverkande i gemenskapen och samhället och hur religioner bidrar till att skapa fred i samhället. Innehållet ska framhäva etik i den aktuella religionen och i andra religioner och åskådningar, deklarationen om de mänskliga rättigheterna som norm, kränkning av de mänskliga rättigheterna, förintelsen. Valet av innehåll ska framhäva religiösa och livsåskådningsrelaterade frågors betydelse för att växa som människa. Mål för läroämnets inlärningsmiljö och arbetssätt i årskurs 7 9 Målet är att visa uppskattning och respekt för den mångfald av religioner och livsåskådningar som finns representerade i skolan. Frågorna ska granskas genom erfarenhetsbaserad, aktiverande och gemensam inlärning. Det är viktigt att först ge begrepp som hör samman med de saker man ska lära sig. Målet är att genom berättande (eget och andras) uppnå dialogfärdigheter, mediefärdigheter och datatekniska färdigheter kopplade till aktiviteter som är viktiga inom religionen. Med hjälp av studiebesök och gäster betonas lugn, eftertänksamhet och diskussion. Olika gemensamma eller individuella projekt ska ingå i undervisningen. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7 9 I undervisningen i de olika lärokurserna i religion ska man beakta elevernas olika bakgrund (språkkunskaper, kulturell bakgrund), förutsättningar och behov. I undervisningssituationen beaktas elevernas olika bakgrund i fråga om religion och livsåskådning och arbetssätten anpassas till barnens ålder. I undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar inlärningen och delaktigheten och som handleder och stärker elevernas studiefärdigheter och initiativförmåga. Bedömning av elevens inlärning i läroämnet i årskurs 7 9 Bedömningen baserar sig på observationer och diskussioner i arbetet samt granskning av elevens olika resultat. Utöver innehållet i resultaten bedöms studieprocessen och arbetets olika faser såsom frågeformulering, avgränsning av ämnet, informationssökning, motivering av synpunkter, användning av begrepp, framställningens tydlighet och förmåga att slutföra arbetet. Elevernas bedömning av sitt eget arbete och kamratrespons används som stöd vid bedömningen. Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i religion när

4 4 studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömning i religion. Kunskapen i läroämnet utvecklas kumulativt vartefter elevens tankeförmåga fördjupas. Placeringen av mål och innehåll i olika årskurser enligt den lokala undervisningsplanen inverkar på användningen av slutbedömningens kriterier. När slutvitsordet ges beaktas också de mål som härletts ur de riksomfattande målen för religionsundervisningen och som förlagts till årskurs 7 eller 8 och inte längre förekommer i den lokala undervisningsplanens mål för årskurs 9. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

5 5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Kriterium för vitsordet åtta i slutbedömningen Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta M1 hjälpa eleven att uppfatta det mångsidiga samspelet mellan religion och kultur och mångsidigheten i den religion som studeras I1 Förstå religionernas betydelse i kulturen och samhället Eleven får namnge och klassificera religiösa element i kulturella fenomen. Eleven kan namnge, klassificera och analysera religiösa element i kulturella fenomen. Eleven kan bedöma och ställa religiösa element i kulturella fenomen i relation till varandra och ta ställning utgående från dem. M2 Hjälpa eleven att fördjupa sig i religionens rötter, ursprung, läror och undervisning samt utbredning och inflytande i olika delar av världen I1 Behärskande av information gällande religionen Eleven visar att han eller hon känner till huvuddragen i hur den aktuella religionen har uppkommit. Han eller hon känner till vissa av religionens grundpelare och kan nämna några källor. Han eller hon kan berätta om religionens globala betydelse. Eleven visar att han eller hon känner till hur den aktuella religionen har uppkommit. Han eller hon känner till grundpelarna i religionen och kan räkna upp källor. Han eller hon känner till religionens globala betydelse. Eleven visar att han eller hon känner till hur den aktuella religionen har uppkommit i ett bredare globalt sammanhang. Han eller hon känner till religionens grundpelare och källor och kan bedöma dem kritiskt. Han eller hon kan bedöma religionens globala betydelse. M3 hjälpa eleven att sätta sig in i religioner och livsåskådningar i olika delar av världen och i Finland så att eleven förstår interaktionen I2 Förstå världsreligioner och olika livsåskådningar Eleven visar att han eller hon känner till världsreligionerna och olika livsåskådningstraditioner. Han eller hon känner till Eleven visar att han eller hon behärskar grunderna i världsreligionerna och olika livsåskådningstraditioner. Han eller hon känner till den mångfald som finns i Eleven visar att han eller hon känner till världsreligionerna och olika livsåskådningstraditioner och känner igen drag som förenar dem och skiljer dem åt. Han

6 6 mellan religionen och kulturen, känner till särdragen och förenande faktorer hos de stora religiösa traditionerna samt bekanta sig med irreligiositet mångfalden i den studerade religionen. religionerna och livsåskådningarna. eller hon känner till den mångfald som finns i religionerna och livsåskådningarna och kan granska dem ur flera synvinklar. M4 lära eleven känna igen olika seder och symboler i olika religiösa traditioner och känna igen religiösa teman i media, konst och populärkultur I1 I3 Religiös och kulturell läskunnighet Eleven känner igen vissa seder och symboler i religionstraditionerna. Han eller hon känner igen religiösa teman i media, konst och populärkultur. Eleven känner till olika seder och symboler i religionstraditionerna. Han eller hon kan skilja på och klassificera religiösa teman i media, i konst och populärkultur. Eleven känner till och kan tillämpa kunskap om olika religiösa traditioners seder och symboler. Han eller hon kan analyserara och bedöma hur religion behandlas i media, i konst och populärkultur. M5 hjälpa eleven att upptäcka och bedöma olika sätt att argumentera och uppfatta skillnader i religiöst och vetenskapligt språk I1, I3 Tanke- och interaktionsfärdig heter Eleven presenterar sina åsikter och deltar i diskussioner. Han eller hon kan känna igen olika argument i en diskussion. Eleven kan presentera motiverade åsikter och deltar i diskussioner. Han eller hon kan känna igen och skilja på olika sätt att argumentera och argument i en diskussion. Eleven kan presentera olika motiverade åsikter och deltar aktivt i diskussioner. Han eller hon kan bedöma olika sätt att argumentera och argument i en diskussion. M6 göra eleven förtrogen med de centrala begreppen för etiskt tänkande, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna för I3 Etiskt tänkande och människorättsetik Eleven känner igen de centrala begreppen i etiskt tänkande. Han eller hon känner till de viktigaste människorättskonventioner na. Eleven kan namnge Eleven känner till de centrala begreppen i etiskt tänkande. Han eller hon känner till de viktigaste människorättskonventionern a och det centrala innehållet Eleven kan använda och tillämpa centrala begrepp i etiskt tänkande. Han eller hon känner till de viktigaste människorättskonventionerna och det centrala innehållet i

7 7 olika religioner och livsåskådningar etiska principer inom olika religioner och livsåskådningar. i dem. Eleven känner till etiska principer inom olika religioner och livsåskådningar. dem. Eleven känner till och kan analysera etiska principer inom olika religioner och livsåskådningar. M7 hjälpa eleven att bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val I1, I3 Förstå religionernas och livsåskådningarna s betydelse globalt Eleven känner igen religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. Eleven kan bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. Eleven kan bedöma och delta i diskussioner om religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. M8 uppmuntra eleven att fundera på livsfrågor och aktuella etiska frågor relaterade till mänskligheten och elevens egna värderingar i förhållande till dem I2, I3 Utveckla etiskt tänkande Eleven känner igen och kan namnge några livsfrågor och aktuella etiska frågor för mänskligheten. Eleven identifierar några egna värderingar. Eleven funderar på livsfrågor och aktuella etiska frågor som rör mänskligheten och deltar i diskussionen om dem. Eleven identifierar sina egna värderingar. Eleven funderar på livsfrågor och aktuella etiska frågor som rör mänskligheten och deltar i diskussionen om dem och motiverar sina åsikter. Eleven kan analysera sina egna värderingar. M9 hjälpa eleven att bygga upp sin livsåskådning och stärka sina livsfärdigheter I1, I3 Behärska livsfärdigheter - Påverkar inte vitsordet - M10 inspirera eleven till att fundera över den etiska omfattningen av hans eller hennes egna val och deras inverkan på välmåendet och I2, I3 Livsfärdigheter och utveckling av etiskt tänkande Eleven identifierar de etiska dimensionerna i sina val och kan berätta om värderingarna bakom och följderna av dem. Eleven funderar över de etiska dimensionerna i sina val och kan berätta om deras inverkan på sitt eget och andras välmående och en Eleven analyserar de etiska dimensionerna i sina val och kan berätta om deras inverkan på sitt eget och andras välmående och en hållbar framtid. Eleven kan förklara

8 8 uppmuntra till en hållbar livsstil hållbar framtid. hur individen kan medverka till en hållbar framtid. M11 uppmuntra eleverna att i en anda av positiv interaktion möta olika slags människor både nu och senare under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden I1 I6 Livsfärdigheter och utveckling av etiskt tänkande Påverkar inte vitsordet

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

SCA arbetar tillsammans med alla sina affärspartner för att åstadkomma positiva förändringar och uppmuntra att de följer denna uppförandekod.

SCA arbetar tillsammans med alla sina affärspartner för att åstadkomma positiva förändringar och uppmuntra att de följer denna uppförandekod. SCAs uppförandekod SCAs uppförandekod SCAs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare, kunder, konsumenter, aktieägare

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. Ämne: Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Modersmål, Engelska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. GENOMFÖRANDE Eleverna får välja

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

ASPERO IDROTTSGYMNASIUM. Skolplan 2007. Skolplan. Antagen av skolstyrelsen 070620. Org nr: 556636-3973

ASPERO IDROTTSGYMNASIUM. Skolplan 2007. Skolplan. Antagen av skolstyrelsen 070620. Org nr: 556636-3973 0 Antagen av skolstyrelsen 070620 1 en är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid Asperos skolor. Genom skolplanen förtydligas de övergripande styrdokumenten

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Underlag Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Anteckningssidor med plats för avstämningar och reflektioner utifrån Stockholms stads

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Läroplan för vård, fostran och lärande

Läroplan för vård, fostran och lärande Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015 Innehåll INLEDNING... 3 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET...

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren och den studerande 4 Bedömning 4 Ifyllnadsanvisning för diplombetygets bakre del 7 Processbeskrivningsblanketten och arbetsplanen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling södra området Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2013-11-11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet : Barn, vårdnadshavare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION Barn-och skolförvaltning Lunds stad 1 (5) 2006-05-15, 2006-09-29 2007-01-11, 2008-01-03, Skolkontoret rev.2008-12-10 SKOLA/FÖRSKOLA: Annegården UPPRÄTTAD:2009-03-05 Förskolechef: Maria Thelander REVIDERAD:

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:14 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2015-2016 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer