A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
|
|
- Robert Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen (på motsvarande finska nätsidor finns synpunkterna presenterade mer i detalj): A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen 1. Mål och färdigheter i anslutning till elevens utveckling som person, hans/hennes jaguppfattning och självkännedomen I den öppna diskussionen framhölls behovet av att eleven lär sig använda sin hjärna och utveckla sin egen uppfattning om det goda och det onda, att hon lär sig klara sig i världen och under varierande omständigheter. Skolan ska fostra eleverna till kritiskt och självständigt tänkande mänskor med redskap för att förstå sig själva och andra. Bildning, självkännedom och sund självkänsla lyftes fram som egenskaper som skolan ska fostra till. Vidare behöver eleverna få kunskap om att sköta sin hälsa och kondition. Undervisningen ska hjälpa eleverna att hitta sina egna vägar i livet och att lita på sig själva och sina möjligheter i livet. Färdigheter som betonades var kommunikationsfärdigheter och initiativrikedom. 2. Elevens förhållande till andra, förmåga att samsas och kommunicera med andra Eleven ska få uppleva sig tillhöra ett sammanhang, att hjälpa andra och att känna sig behövd. Skolan borde lära eleverna etisk reflektion, kunskap om filosofi och kultur. Skolan ska vidare lära eleverna gott uppförande, respekt för andra och medvetenhet om sin egen värdighet. Undervisningen ska främja öppenhet och social kompetens och mer än nu lära kommunikationsfärdigheter och färdigheter i upprätthållande av goda mänskorelationer. Undervisning som främjar interaktiva möten med den globala världen, färdigheter i ömsesidig påverkan och förståelse för och godkännande av olika kulturer behövs. Synpunkter på att den grundläggande utbildningen borde utnyttja elevens aktivitet i sociala medier till att även involvera dem i nätbaserade lokala samfund. 3. Centrala kunskaper och färdigheter I den grundläggande utbildningen ska eleverna få god allmänbildning med kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som verktyg att bygga ett gott liv tillsammans med andra. I undervisningen bör man utgå från europeiska värden och främja förmågan att leva i en internationell värld. En fördjupning i det nationella kulturarvet kan betjäna såväl finländska elever som elever med invandrarbakgrund. Skolan ska väcka elevernas intresse för att utveckla sig själv i mångfaldiga kunskaper och konstarter. Undervisning i hur man lär sig lyftes fram som centralt. Skolan ska föda
2 kunskapstörst, man bör undervisa hur man kan hitta kunskap och hur man kan identifiera rätt kunskap i det väldiga informationsflödet som vi möter. Vidare ska eleven lära sig skilja mellan den uppfattning som förmedlas via media och sanningen. Undervisningen ska främja kritiskt tänkande, utveckling av färdigheter och kreativitet, färdigheter i informationssökning, kunskapshantering, medialäsfärdighet och problemlösningsförmåga. Inom den grundläggande utbildningen ska datanätverk framför allt ses som en möjlighet att bryta traditionella roll och gruppformationer och traditionell uppfattning om kunskap; datorn ska ses inte enbart som ett medel att skaffa information utan som ett centrum för social verksamhet. Grundskolan ska få till stånd förståelse hos eleven, som genom erfarenhet övergår i handling. Elevens etiska och estetiska tänkande och förhållningssätt och handlingar ska förändras och fördjupas. För att hålla kvar den utbildningsstandard vi har i Finland ska vi sätta vikten vid de teoretiska ämnena men ge möjlighet till att utöva de praktiska t.ex. klubbar. Grundskolan behövs för att ge alla barn i Finland samma möjlighet till vidarestudier oberoende från vilken samhällsklass eller vilka hemförhållanden de kommer. Alla ska ha samma möjligheter och samma rättigheter. Kunskaperna och färdigheterna ska hjälpa eleven att förstå det omgivande samhället. I under visningen av olika ämnen ska tyngdpunkten ligga på analys och förmåga att gestalta saker så att undervisningen främjar självständigt tänkande. Eleven ska inte bara inhämta kunskap utan också lära sig att arbeta för att uppnå ett mål. Matematik, modersmål och främmande språk samt datateknik ansågs vara färdigheter som behövs i arbetslivet om 5 10 år. Det finns så många kunskaper att det är mer relevant att fokusera på undervisning av färdigheter; till exempel undervisning i argumentation är viktigt för att människor med olika åsikter ska kunna diskutera. 4. Ett ansvarsfullt förhållningssätt till liv, nationalitet och förhållande till miljön och framtiden Grundskolan ska fostra eleverna till medborgare som har de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna i relation till samhälle och sin egen framtid. Eleven ska handledas att förstå verksamhet i samhälle och natur, förstå sin egen bakgrund och historia och gestalta framtiden. Eleven ska lära sig förstå sitt eget sätt att fungera och hälsans betydelse för upprätthållande av god livskvalitet. Skolan ska lära ut ett sunt förhållningssätt till naturen och sociala färdigheter. Reflektion om värderingar borde ha en central roll i all undervisning; vad är ett gott liv, ansvar och rättvisa. Det är speciellt viktigt att skolan förmedlar modellen för en hållbar utveckling till eleverna. Eleverna borde växa till att känna sitt eget ansvar och sina rättigheter, och till att förstå sådana naturförhållanden och mekanismer i naturen att det föder en förståelse för människan som en del av naturen och för det nödvändiga i levnadssätt i enlighet med hållbar utveckling. Ett sunt förhållande till naturen och social kompetens är av central betydelse i att skapa ett sunt samhälle. B. Förslag i anslutning till ämneshelheter eller motsvarande inlärningshelheter Grundskolan ska undervisa medborgerliga färdigheter till vilka bland annat hör ekonomi, de viktigaste lagarna och förpliktelserna, skötande av ärenden hos olika myndigheter m.m. Skolan borde ta ett större ansvar för upplysning om hälsa och droger och detta borde ske i tidigare
3 årskurser. PRAO perioden kunde i fostrande syfte mer få formen av samhällstjänstgöring med innehåll såsom frivilligarbete på åldringshem, tillsammans med barn, invandrargrupper eller andra särskilda grupper. Kreativitet och konst behövs även inom undervisningen i realämnen. Datanätverken borde användas till att bryta traditionella roll och gruppformationer och uppfattningen om kunskap. Datorn borde ses inte bara som ett redskap för informationssökning utan även som ett medium för social verksamhet. Skolan borde förstärka elevernas förhållande till naturen för att fostras till engagerade och ansvarstagande medborgare och inte enbart utnyttjare av naturresursen. Eleverna borde växa till att förstå sådana naturförhållanden och mekanismer i naturen att det föder en förståelse för människan som en del av naturen och för det nödvändiga i levnadssätt i enlighet med hållbar utveckling. Ett planenligt genomfört program kring hållbar utveckling är ett redskap att genomföra fostran till demokrati och ansvarstagande. Man borde överväga hur skokans verksamhetskultur kunde utvecklas till att mer än nu präglas av delaktighet, forskande lärande och i enlighet med hållbar utveckling. Det borde finnas mer samverkan mellan olika ämnen. C. Förslag i anslutning till verksamhetskultur och arbetssätt i skolan Grundskolan borde ge elever med olika slag av inlärningsfärdigheter och stilar möjligheten att hitta sin egen väg och godkänna sig själv. Alla elever ska få lära det som känns meningsfullt för dem. Elever som har lätt att lära sig ska få utmaningar och stöd ska ges dem för dem som upplever att det är svårt att lära sig. Skolan ska erbjuda en miljö där alla kan känna att de hör till gruppen precis som de är. Grundskolan ska lära ut baskunskaper och grundläggande färdigheter. Alla kan inte lära sig allt och därför borde man ha mod att sovra och förenkla så att det ger förutsättningar för insikt, för att omfatta och tillägna sig. Undervisningen ska förflyttas till 2000 talet och 2000 talet innebär alternativ. I undervisningen behövs elevcentrering och det kan genomföras med att erbjuda valmöjligheter och möjligheter att välja och specialisera sig. Den nuvarande nybörjarundervisningen är bra med fokusering på baskunskaper, men efter det borde undervisningen mer ta fasta på kreativitet. Innehållet i undervisningen borde vara sökning, hantering, behandling och presentation av information. Det behövs mer av konst och färdighetsämnen. Det borde finnas rum för att lära sig genom projekt och genom att iaktta fenomen i stället för ämnesindelad undervisning. Undervisning behöver mer än nu ges utanför skolan; på lägerskola, tomhus, undervisning i närmiljön och i praktiska laborationer. Man borde överväga hur skokans verksamhetskultur kunde utvecklas till att mer än nu präglas av delaktighet, forskande lärande och i enlighet med hållbar utveckling. Eleverna borde göras mer delaktiga i planeringen av skolarbetet och att planera och utvärdera undervisningsmetoderna. Man borde diskutera nya tankemodeller då det gäller undervisningen; om läraren inte ändrar sina uppfattningar så förändras inte heller undervisningen.
4 Elevvårdsarbetet borde äntligen fokuseras på förebyggande arbete än på reparerande insatser. Skolan borde på riktigt utvecklas till att fungera mångprofessionellt. Tävling och jämförelse borde minimeras till fördel för gemenskapsanda. D. Förslag i anslutning till undervisningsämnen 1. Konst och färdighetsämnen Konstämnena är viktiga och de borde finnas mer av dem i den grundläggande utbildningen, även som del av undervisningen i realämnen. Konstämnena värderas inte rätt och hos oss förmår man inte uppskatta dess djupa förmåga att öppna en mänska på fruktbart sätt. Genom konst och färsighetsämnen lär sig eleven om sig själv och sina känslor, skapar sin identitet och utvecklar sin förståelse för omgivningen och utvecklas i sitt tänkande. Undervisningen nu är att enformigt vänja sig vid att sjunga och rita. Konstämnen hör definitivt till utvecklande av skaparförmåga och i en balanserat växande. Antalet timmar för konstämnen är inte tillräckligt. Konst och färdighetsämnen borde återinföras som valbara och det borde anslås tillräckligt antal timmar för dem. I en värld fylld av informationsflöde borde man mer betona händernas arbete, att uttrycka sig själv utan att förglömma gymnastik och utomhusundervisning. Ett erkännande och främjande av kulturvärden är ett långsiktigt arbete. I bildkonsten borde man mer utnyttja datorerna, till exempel genom video editering. Musikundervisningen borde inte längre vara obligatoriskt på de högre årskurserna. Det behövs mer gymnastik i grundskolan. På de högre årskurserna borde man betona elevernas intresse av att röra på sig. I gymnastiken borde man fokusera mer på att eleverna bekantar sig med olika slag av gymnastik och idrottsgrenar än på tävling och prestation. Huslig ekonomi och undervisning i anslutning till praktisk verksamhet bl.a. återvinning, hållbar utveckling borde erbjudas redan i de lägre årskurserna. Lösningar i stil med kockklubbar ger barnen något trevligt innehåll och mycket viktig livserfarenhet. 2. Drama Drama borde vara ett eget ämne i skolan utan att det införs på bekostnad av andra konst och färdighetsämnen. Färdigheter i att uttrycka sig är viktiga och förstärker självkänslan. Det för eleverna närmare varandra och förebygger utslagning och mobbning. 3. Religion Timmarna för religionsundervisning borde som religionsvetenskap föras in i läroplanerna i historia, medborgarfärdighet, och på fostran och färdigheter i omgivning, media och internationalism. Undervisningen i religion borde ersättas med religionshistoria och reflektioner om etiska frågeställningar. Församlingarna kunde undervisa religion för dem som vill. Grundskolan borde vara åskådningsmässigt neutral. Den lagstadgade religionen borde ifrågasättas.
5 Religionsundervisningen borde avskaffas. Religionsundervisningen borde ersättas med undervisning i livsåskådning. Då läroplanen redan nu är alltför omfattande behöver man sovra någonstans. Religionsundervisningen är nyttig allmänkunskap. Det är bra att känna sitt eget lands religion; det är inte mera hjärntvätt än något annat. Alla religioner borde undervisas likvärdigt och undervisningen skulle inledas först i slutskedet av åk Svenska (i finska skolor) Elever vilkas begåvning inte faller inom språkinlärning skulle dra nytta av att kunna välja bort svenska språket. Språk undervisas för mycket och ändå får eleverna inte så djupa kunskaper som om de språk som ska studeras vore färre. Tvångssvenska är politik och inte pedagogik. Det svenska språkets ställning är alltför starkt. Svenska språket borde bli valbart. På så sätt skulle andra språk beredas utrymme. Elever med invandrarbakgrund borde befrias från undervisning i svenska. Eleverna borde studera två obligatoriska främmande språk, vilka de fritt kan välja. Undervisningen i svenska borde genomföras områdesvis. I norra och östra Finland talas mer ryska och samiska och därför borde man där kunna fokusera på undervisning i dessa språk. Svenska kunde undervisas i kommuner längs Finlands västra kust och invandrareleverna borde få undervisning i sitt eget modersmål. Om eleverna kunde välja så skulle säkert de flesta välja svenska. I de östra delarna borde eleverna ändå kunna välja ryska i stället för svenska Kunskaperna i svenska är svaga då det undervisas för lite. Om svenska tas bort som undervisningsämne blir språklärarna arbetslösa. Det finns behov av att förnya metoderna i svenskundervisningen. Genom att förnya undervisningsmetoderna gör man också undervisningen intressant. Man borde använda mer sånger, dialoger och aktuella texter i undervisningen. 5. Modersmålet och främmande språk Undervisningen i språk borde utgår från europeiska och internationella värden. Den fria rörligheten och den europeiska och internationella identiteten borde uppmuntras med ett mångsidigt språkutbud och valfrihet. Eleverna ska få undervisning i finska i sådan utsträckning att ingen i Finland behöver tolk och engelska i den utsträckningen att finländarna klarar sig utomlands. Man kunde ge avkall på undervisningen i engelska då kunskaperna i språket är så pass bra. Undervisningen i engelska borde inledas senare. Utöver modersmålet är det tillräckligt med två främmande språk i grundskolan. Den senaste reformen av timfördelningen ledde till att valen av A2 språk har raserats och eleverna uppnår inte kunskaper på A2 nivå i grundskolans slutskede. Det är för tidigt att inleda undervisningen i A2 språk på åk 4 då man ännu inte kan bedöma elevens begåvning för språkinlärning. Om man däremot kunde använda 8 timmars språkundervisning på åk 7 9 kunde man verkligen fördjupa sig i språkens olika delområden.
6 Mer undervisning i modersmålet och bort med de obligatoriska språken och endast ett valfritt språk där man fokuserar på god kommunikationsförmåga i vardagen, inte bara på grammatik och onödigt stort ordförråd. Reformen av timfördelningen så att A2 språket påbörjas tidigare (6+6) är mycket lyckad. Tillräcklig tid anslogs för bekantskap med främmande språk och rädslan för svårigheten med studier i ett andra främmande språk förbleknade. Ju tidigare barnen börjar studera et språk desto bättre kunskaper får de och är dessutom mer intresserade och motiverade. 6. Modersmål och litteratur I modersmålet borde man fokusera mer på undervisningen av sammansatta ord. Varje grundskoleleve borde kunna tänka på sitt eget modersmål. Därför borde stat och kommun stödja undervisningen i modersmålet men också ombesörja att elever med invandrarbakgrund har tillräckliga kunskaper i finska/svenska. 7. Miljö och naturkunskap, biologi En ökad undervisning i miljökunskap är viktig därför att det man inte känner kan man inte värdesätta eller slå vakt om. I undervisningen borde man beakta lagbundenheterna i utveckling och ekologi. På så sätt kan man knyta samman en helhetsuppfattning om naturens varande och funktion. En insiktsfull mänska fungerar som en del av miljön. Även mänskans biologi, genetik och mikrobiologi är centrala kunskaper i undervisningen då mänskan behöver kunskap om sig själv och kroppens funktion. Barnen skulle inte få lämnas ensamma med hotbilderna om miljöförstöringen, utan läraren borde hinna och kunna behandla hoten tillsammans med eleverna ärligt och mångsidigt. Det är viktigt att känna till och informera om hur vårt ekosystem fungerar hur vi med vårt eget sätt att leva kan påverka situationen i naturen.
om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen
BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merRELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merVi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0
VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår
Läs merAllmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778
Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merBildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merModersmål och litteratur
Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merNuvarande värdegrund i skolorna är bra. Centrala värden som grund för verksamheten
VILKA ÄR STYRKORNA I DEN NUVARANDE GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? VILKA ÄR PÅ ANDRA SIDAN DE STÖRSTA SVAGHETERNA, DET VILL SÄGA DE OMRÅDEN SOM BORDE FÖRBÄTTRAS ELLER HELT OCH HÅLLET FÖRÄNDRAS? Sammandrag
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merVilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merExamensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)
Examensfordringar 2015 2020 Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Magisterexamen (120 sp) tar två år och bygger vidare på kandidatexamen i teaterkonst (180 sp) eller motsvarande studier, kunskaper,
Läs merTill dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun
Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram
Läs merKandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan
Läs mer1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen
1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen
Läs merVägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merVÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE
VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Invandrarelev i skolan 1.1 Mottagandet till skolan 2.
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merKompletterande lärarutbildning 2016/2017
Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merGymnasiesärskolans nationella och specialutformade
Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program Lokal arbetsplan 09-10 Strömbackaskolan Gymnasiesärskolan nationella program i Piteå kommun Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform där undervisningen
Läs merReviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 18 / 5.6.2014. Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 36 / 25.9.2014
Läroplan 2006 Kommunala svenskspråkiga grundutbildningen och påbyggnadsundervisningen Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 25 / 10.06.2010 Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs mer1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad
LÄRARSPECIFIK BLANKETT Lärare inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning 2008 Lärarens uppgifter A. Lärarens efternamn B. Lärarens förnamn D. Anställningsförhållandets karaktär i den här läroanstalten
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merArbetsplan. Textdelen
Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merLäroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merBildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merEngelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen
Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merBarn- och ungdomsplan 2012-2015
Barn- och ungdomsplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-16, 72 1(6) Barn och ungdomsplan 2012-2015 Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnomsorg Kulturskola Bibliotek Elevhälsa
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merTillvalsämnen för årskurs 4-6
Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.
Läs merHandlingsplan. Hägneskolan
Handlingsplan Hägneskolan Läsåret 2009-2010 Innehåll Hägneskolans utvecklingsområden Normer och värden Kunskap - kommunikation Arbetsområde Grön Flagg - temaområde närmiljön Handlingsplaner Plan för IT
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merDen vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet
Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merPlan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS
Läs merFullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden
PRESSMEDDELANDE 2014-10-02 Från Skolverkets hemsida www.skolverket.se Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merProgram för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun
1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merMeningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet
Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10
ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 LEK Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för
Läs merBroskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Läs merVirestads friskola skolplanen Lära för livet
Virestads friskola skolplanen Lära för livet Virestads friskola ska vara en skola för barn i närområdet och erbjuda högkvalitativ pedagogisk undervisning och ha en hög lärartäthet. Skolan kommer givetvis
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merBjörknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil
Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13 ditt val din profil 1 Björknässkolans profiler 4 Engelska 5 Idrott och Hälsa 6 Matematik/ Naturorienterande ämnen 7 Musik 8 Bild och form 8 Hemkunskap
Läs merHopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!
Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö
Läs mer2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.
2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN. En skola inom Aprendere Skolor AB
1 ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN En skola inom Aprendere Skolor AB 2015 2 ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN 2015 Verksamhetsidé Vi skapar en plats för lärande, bildning och personlig utveckling för alla så att
Läs merSynpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan
Synpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan Bra på demokrati och medbestämmande Rättvis skola Bra på att förhindra mobbing Ger bra baskunskaper Socialt ansvarstagande ger oss trygga barn Återkoppling
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merFRÅN IDÉ TILL PRODUKT
TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta
Läs merLärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11
Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merDE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen
Läs merBarn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra
Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra Det vi har gemensamt elever och lärare på BF-programmet på Guteskolan Södra är att vi alla gillar fart och fläkt. Vi ärkreativa i vårt arbete och gillar utmaningar.
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merFÖRSKOLEVERKSAMHET (Barn i åldern 1 5 år) 150 Antal barn i enskild förskola FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG. 3900 Antal barn i fritidshem
F A K T A R U T A Aktuell statistik våren 1999 FÖRSKOLEVERKSAMHET (Barn i åldern 1 5 år) Antal l barn i förskola 1200 Antal barn i familjedaghem 150 Antal barn i enskild förskola 150 FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA,
Läs merskola för alla barn i Söderhamns kommun
En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet
Läs merVerksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass
Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,
Läs merMikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids
Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids imotion Syfte 1 Målet med denna planering är att introducera appen imotion från Fingerlab i verksamheten i syfte att stimulera till lärande
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merLokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08
Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008- sept-08 Presentation Sollentuna Musikklasser är en tvåparallellig 4-9-skola med 355-360 elever. Eleverna kommer från alla delar av Sollentuna, men
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merLÄROPLAN. Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola
LÄROPLAN Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKT... 6 1.1 VÄRDEGRUND...6 1.2
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs mer