DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Transkript

1 SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen består av kompetens i modersmålen, i andra språk och i olika dialektala varianter, på olika nivåer. Utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Språkundervisningen ska stärka elevens språkliga medvetenhet och stödja språkbruk på olika språk parallellt. Eleven ska lära sig att analysera texter och kommunikationsformer på olika språk och använda språkvetenskapliga begrepp vid tolkning av texter. Eleven ska också uppmuntras att lära sig språk på flera olika sätt och att använda sin kompetens i olika språk som stöd för all inlärning. Eleven ska få handledning i att läsa texter på lämplig nivå på olika språk och att i sina studier söka information och kunskap på olika språk. Eleven ska vägledas att se och förstå sin egen och andras mångfasetterade språkliga och kulturella identitet. Även betydelsen av minoritetsspråken och de utrotningshotade språken ska behandlas i undervisningen. Undervisningen ska stödja elevens flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som används på fritiden. Undervisningen ska stärka elevens tro på den egna förmågan att lära sig språk och uppmuntra till att modigt använda nya språk, även på grundläggande nivå. Utgångspunkten för ett språkpedagogiskt synsätt är att alla språkämnen samarbetar. DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET Inom läroämnet Modersmål och litteratur ingår i dessa läroplansgrunder följande elva lärokurser: Svenska och litteratur, finska och litteratur, samiska och litteratur, romani och litteratur, teckenspråk och litteratur, elevens övriga modersmål, svenska och finska som andraspråk, finska för samiskspråkiga samt svenska och finska för teckenspråkiga. Som övrigt modersmål är det möjligt att undervisa något annat språk än de som ovan nämnts, ifall utbildningsanordnaren erbjuder det och vårdnadshavaren har valt detta språk som elevens övriga modersmål. Denna modersmålsundervisning ges i samma omfattning som ämnet modersmål och litteratur och genom separat finansiering. Inom det andra inhemska språket ingår A- och B- lärokurser och de modersmålsinriktade lärokurser som är avsedda för tvåspråkiga elever. Inom ämnena modersmål och litteratur och det andra inhemska språket ska eleven läsa de olika lärokurserna i enlighet med vad som anges i tabellen nedan, och enligt vad utbildningsanordnaren erbjuder och vårdnadhavaren väljer. Med elevens modersmål avses i detta fall skolans undervisningsspråk (svenska, finska eller samiska) och något annat språk som vårdandshavaren uppgett.

2 elevens modersmål lärokurs i modersmål och litteratur det andra inhemska språket gemensam separat gemensam valfri finansiering finska finska och litteratur _ svenska _ svenska samiska (inom hembygdsområdet) samiska (utanför hembygdsområdet) romani teckenspråk övrigt modersmål övrigt modersmål svenska och litteratur samiska och litteratur samt finska för samiskspråkiga finska eller svenska och litteratur samt samiska och litteratur finska eller svenska och litteratur samt romani och litteratur teckenspråk och litteratur samt finska eller svenska för teckenspråkiga övrigt modersmål med hela modersmål och litteratur timantalet samt finska eller svenska som andra språk finska eller svenska som andra språk eller finska eller svenska och litteratur (samt frivilligt elevens eget modersmål) _ finska _ svenska eller finska svenska eller finska svenska eller finska svenska svenska eller finska svenska eller finska _ MODERSMÅL OCH LITTERATUR Läroämnets uppdrag Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla elevens språk-, text- [STÖD] och kommunikationsfärdigheter, att stimulera eleven att bli intresserad av språk, litteratur och övrig kultur och bli medveten om sig själv som språkanvändare. Eleverna får möjlighet att utveckla sin kreativitet och vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att han eller hon med lämpliga begrepp kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen och verbalisera sina egna tankar.

3 Ämnet modersmål och litteratur ansvarar, i samarbete med de övriga läroämnena och med hemmen, för elevens språkliga utveckling. Undervisningen ska hjälpa eleven att skapa sin språkliga och kulturella identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Modersmål och litteratur är ett mångvetenskapligt kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Undervisningen ska baseras på en vidgad textsyn [STÖD]. Centralt är att utveckla färdighet i att tolka och producera mångformiga texter och i att söka och dela information. Kreativiteten stärks och fantasin får möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt sätt genom att eleverna bekantar sig med litteratur som är lämplig för respektive åldersstadium. Litteraturen vidgar även elevens uppfattning om sig själv som språkanvändare, skapar band till den egna kulturen och vidgar förståelsen för andra kulturer. Eleverna ska uppmuntras till att kommunicera och uttrycka sig i olika slag av kommunikationsmiljöer[stöd]. Genom att eleverna blir handledda i att inse hur deras egen språkanvändning påverkar andra människor bidrar modersmålsämnet även till elevernas etiska fostran. Läs- och skrivstrategier är de centrala metakognitiva färdigheterna inom modersmålsundervisningen. Syftet med undervisningen om språket är att stödja och utveckla språklig medvetenhet och analytisk språkfärdighet. Undervisningen ska basera sig på en social och funktionell syn på språket: de språkliga strukturerna ska studeras i språksammanhang och inom textgenrer som är lämpliga för den aktuella åldersgruppen. Undervisningen ska avancera trappstegsvis i enlighet med elevernas utvecklingsstadium. Ordkonsten är det centrala kulturinnehållet i ämnet och den innefattar läsning, tolkning och produktion av litterära texter samt teaterkonst, drama och medietexter. Syftet med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleverna i att få och dela med sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att berika elevernas språk och fantasi. Drama i undervisningen stärker ämnets funktionella, erfarenhetsbaserade och estetiska karaktär [STÖD]. Genom arbete med mediekunskap ökar elevernas medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll och de lär sig förstå och tolka mediernas roll som ett kulturellt fenomen. Att innehållet i modersmåls- och litteraturundervisningen görs meningsfullt är en viktig motivationsfaktor för eleverna. Motivationen och intresset stärks genom att man i undervisningen utgår från barnens och de ungas språkvärld och erfarenheter och vidgar dessa samt låter eleven göra egna val och vara en aktiv aktör. Då man formar den pedagogiska miljön och väljer undervisningsmetoder inom ämnet modersmål och litteratur ska elevernas olikheter och förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. Både de som är specialbegåvade på området och de som har inlärningssvårigheter ska få stöd. I mån av möjlighet samarbetar läroämnet med lärokursen i svenska som andraspråk och med undervisningen i övriga modersmål. MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅRSKURS 3-6 I årskurs 3-6 har undervisningen som uppdrag att vidareutveckla och bredda elevernas uttrycks- och kommunikationsfärdigheter samt läsningen och skrivandets grundfärdigheter och strategier och vidga elevernas textvärld. Eleverna handleds så att de kan fungera ändamålsenligt, tryggt och ansvarsfullt i allt mer mångsidiga kommunikationssituationer, även i digitala miljöer och så att de kan tolka, producera och kritiskt granska allt mer multimodala texter som en del av lärfärdigheterna. De ska lära sig om språk, litteratur, medier och övrig kultur samtidigt som de utvecklar sina språkliga färdigheter och laborerar med betydelsebärande element i texter. Målet för undervisningen är att ge eleverna redskap och stärka deras intresse för att analysera språkliga fenomen, utveckla ett litteraturintresse och för att uttrycka sig mångsidigt. Undervisningen ska även erbjuda läs- och språkupplevelser. Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i årskurs 3 6 Målet är en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där elevernas åsikter värdesätts och där det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt, också med hjälp av

4 kommunikationsteknik. Varierande texter och böcker som eleverna själva valt och som intresserar dem ska användas i undervisningen. Lärmiljön i ämnet modersmål och litteratur ska även innefatta kultur- och medieutbudet utanför skolan. Arbetssätten ska väljas så att de ger möjlighet till gemensamt arbete, delning av upplevelser och en naturlig integrering av innehållet i läroämnet. Undervisningen ska integreras med hjälp av process- och projektarbete. De interaktiva färdigheterna och färdigheterna i drama fördjupas både med hjälp av dramaprocesser i klassen [STÖD] och genom att framträda för andra. Dramaverksamheten och undervisningen i litteratur ska knytas till undervisningen i andra läroämnen. Handledning och stöd i årskurs 3 6 Målet är att stödja elevens språkliga utveckling, inlärning av flytande läs- och skrivfärdigheter samt att fördjupa läsfärdigheten och läsförståelsen. Eleven ska stödjas att utvidga sitt ordförråd, tillägna sig begrepp, klä sina tankar i ord och utveckla sina interaktiva färdigheter. Eleven ska uppmuntras att läsa litteratur och andra texter i enlighet med sin färdighetsnivå och handledas att tillämpa läsförståelsestrategier, utveckla lämpliga studiestrategier och identifiera sina styrkor. Eleven ska ges modeller och individuellt stöd för att utveckla förmågan att producera och bygga upp texter samt rättstavningsförmågan. Språkligt begåvade elever ska också uppmuntras att anta utmanande läsuppgifter och att ställa upp mål och hitta arbetssätt som lämpar sig för dem. Främjande av jämställdhet ska stå i fokus vid val av text, innehåll och arbetssätt, så att alla elever oavsett kön känner sig inkluderade. SVENSKA OCH LITTERATUR Elevernas varierande språkbakgrund innebär att de har olika grundförutsättningar och varierande färdighet vad gäller skolans undervisningsspråk. Dessa är faktorer som bör beaktas i undervisningen i svenska och litteratur och även i alla övriga läroämnen. Målen för undervisningen i årskurs 3 6 Målen för undervisningen är att Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målen för undervisningen är att Att kommunicera M1 stärka elevens förmåga att delta i olika muntliga I1 kommunikationssituationer på ett ändamålsenligt sätt M2 stödja eleven att i sin kommunikation ta hänsyn I1 till mottagarens behov och de egna språkvalens betydelse för att skapa en positiv interaktion M3 uppmuntra eleven att uttrycka sig allt mer I1 mångsidigt genom att använda både kroppen och rösten i olika kommunikationssituationer och inför publik M4 stärka elevens självförtroende som I1 kommunikatör och viljan och förmågan att delta i olika typer av kommunikationssituationer, även multimediala situationer Kompetens som målet anknyter till K1, K2, K7 K1, K2, K3, K7 K1, K2, K4, K7 K1, K2, K3 Att tolka texter M5 vidareutveckla elevens grundläggande I2 K1, K4, K5

5 läsfärdighet till ett flytande läsande och utveckla färdigheten att förstå och tolka olika slags texter samt stödja eleven i att utvärdera sitt eget läsande M6 ge eleven möjlighet att möta barn- och ungdomslitteratur, utveckla elevens färdighet att analysera och tolka texter av flera olika slag, bredda elevens ord- och begreppsförråd samt främja tankefärdigheterna M7 lära eleven att söka information, använda många olika slag av textmiljöer och bedöma informationens tillförlitlighet Att producera texter M8 uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser och tankar och stärka elevens positiva bild av sig själv som textproducent M9 hjälpa eleven att klä sina tankar i ord [STÖD] och öva att återge och redogöra för händelser, beskriva företeelser och framföra sina egna åsikter M10 vidareutveckla elevens förmåga att skriva flytande för hand och på dator och stärka kunskapen om rättstavning och de grundläggande strukturerna i skriftspråket M11 utveckla elevens textproduktionsprocesser och erbjuda möjligheter att ta emot och ge respons, lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet Att förstå språk, litteratur och kultur M12 stärka elevens språkliga medvetenhet, väcka elevens intresse för att undersöka språket och dess olika varianter samt ge eleven möjligheter att öva sig att använda begrepp som beskriver språket och språkliga strukturer M13 stärka elevens språkliga och kulturella identitet(er), handleda eleven att lära känna och värdesätta olika kulturer och språk i närsamhället, väcka elevens intresse för de nordiska grannspråken och erbjuda eleven möjlighet att bekanta sig med ett mångsidigt medie- och kulturutbud och att själv medverka i kulturproduktioner M14 sporra eleven att vidga sin textvärld och att läsa och värdesätta barn och ungdomslitteratur och uppmuntra eleven att dela med sig av sina läsupplevelser I2 K1, K2, K4, K5, K6 I2 K1, K4, K5 I3 K1, K2, K4, K6, K7 I3 K1, K4, K5, K6, K7 I3 K1, K4, K5 I3 K2, K4, K5, K6, K7 K1, K4 K2, K4, K5, K7 K2, K4

6 Centralt innehåll som anknyter till målen i årskurs 3 6 I1 Att kommunicera: I årskurs 3-6 övar sig eleverna i att i olika kommunikationssituationer dela med sig av sina tankar, åsikter och upplevelser och övar sig att ta och ge respons som kommunikatörer. Eleverna tränar sig till exempel i att vara artiga, kommunicera målinriktat, uttrycka sina egna åsikter och motivera dessa samtidigt som de lyssnar till andra. De övar sig i att iaktta språkbrukets variation i olika kommunikationssituationer. De handleds att uttrycka sig genom hela kroppen och i olika rollsituationer och att använda sig av drama som kommunikationsverktyg. I2 Att tolka texter: Eleverna tränar lässtrategier [STÖD] och lär sig tillämpa dem i olika situationer. De utvärderar sin egen läsfärdighet och blir rutinerade i att utöka sin kunskap genom de texter de läser. Eleverna fördjupar sin textanalytiska förmåga genom att laborera med och jämföra många olika slag av texter. Eleverna lär sig identifiera de typiska dragen i berättande, beskrivande, förklarande och ställningstagande texter. Tillsammans läser de och lyssnar till barn- och ungdomslitteratur som de själva är med och väljer. De övar sig att använda begreppen berättare, innehåll och tema när de tolkar litterära texter och att förklara, jämföra och reflektera över innebörden i ord och begrepp. De utvärderar sin egen läsförståelse och vidgar sina kunskaper genom de texter de läser. De söker information i i olika källor, använder bibliotekstjänster och övar sig i att bedöma informationens tillförlitlighet. I3 Att producera texter: Eleverna skriver textade bokstäver för hand och övar sig att skriva obehindrat på dator. De övar sig att producera både fiktiva texter och faktatexter, utgående från egna upplevelser, tankar och iakttagelser och från andras texter. Eleverna undersöker språkliga drag och textuppbyggnad i olika texter och lär sig att använda rubriker, textstrukturer och styckeindelning i berättande, beskrivande, förklarande och ställningstagande texter som de själva producerar. Eleverna övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande, respons, bearbetning, finslipning och publicering. De övar sig i grundläggande rättskrivning [STÖD] och undersöker valet av ordval, uttryck och ordföljd i relation till textens betydelse. De lär sig skilja mellan skriftspråkliga och talspråkliga uttryckssätt och att känna igen huvudsats och bisats och de centrala satsdelarna i en sats och att använda denna kunskap då de producerar texter. Att förstå språk, litteratur och kultur: Inom detta delområde arbetar eleverna med det talade och skrivna språket och dess strukturer, med kulturell mångfald samt med litteratur och kultur. Den språkliga medvetenheten utvecklas genom övningar i språkanalys som sker via textproduktion där man tillsammans undersöker språkstrukturer och meningsbyggnad: huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Språkliga element i svenska texter som eleverna producerar jämförs med andra språk som är bekanta för eleverna. Därtill bekantar sig eleverna med de övriga språken i Finland och med de nordiska grannspråken och nordisk kultur. De möter moderna kulturformer som berör barnens värld och det lokala kultur- och medieutbudet används som stöd för eleverna då de producerar kultur genom varierande multimodaliteter. Eleverna diskuterar även mediernas roll i sin vardag och de medverkar i skolans kulturevenemang och i planeringen av dessa. Inom litteraturundervisningen läser eleverna finländsk, svensk, nordisk och annan internationell barn- och ungdomslitteratur inom olika genrer och de diskuterar och bearbetar teman och frågor som litteraturläsningen väcker. Bedömning av elevens lärande i årskurs 3 6 När läraren i slutet av ett läsår, antingen verbalt eller med ett vitsord, bedömer elevens kunskap och färdighet i modersmål och litteratur/ svenska som modersmål ska elevens lärande bedömas i relation till de mål som ställts upp i den lokala läroplanen. Då läraren bedömer elevens kompetens för årsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella kriterierna för bedömning. Bedömningskriterierna kan också användas vid bedömning i de lägre årskurserna. Bedömningen i årskurs 3 6 ska fokusera på grundläggande färdigheter inom de olika målområdena i modersmål och litteratur och de arbetsprocesser och inlärningsstrategier som de bygger på. Bedömningen ska utgöra en central del av studieprocessen.

7 Bedömningen ska grunda sig på en mångsidig dokumentering av hur elevens språkliga färdigheter och förmåga att producera och tolka texter utvecklats och på elevens kunskaper om språket, litteraturen och annan kultur. Eleven ska öva sig att utvärdera egna och andras arbeten, presentationer och alster. Mångsidig, analytisk bedömning som stödjer lärandet hjälper eleven att bli medveten om sina kunskaper, färdigheter och arbetsprocesser och ger eleven verktyg att utveckla dem. Ett viktigt mål är att eleven läser frivilligt, vilket stöds och bedöms i relation till respektive elevs läs- och skrivfärdigheter. Kunskapskrav för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutet av årskurs 6 i läroämnet Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömning i läroämnet är Att kommunicera M1 I1 Förmågan att kommunicera i stärka elevens förmåga att olika kommunikationsmiljöer delta i olika muntliga kommunikationssituationer på ett ändamålsenligt sätt M2 lära eleven att i sin kommunikation ta hänsyn till mottagarens behov och de egna språkvalens betydelse för att skapa en positiv interaktion M3 uppmuntra eleven att uttrycka sig allt mer mångsidigt genom att använda både kroppen och rösten i olika kommunikationssituationer och inför publik M4 stärka elevens självförtroende som kommunikatör och viljan och förmågan att delta i olika typer av kommunikationssituationer, även multimediala situationer Att tolka texter M5 vidareutveckla elevens grundläggande läsfärdighet till ett flytande läsande och utveckla färdigheten att förstå och tolka olika slags I1 I1 I1 I2 Förmågan att beakta andra i en kommunikationssituation Konsten att kunna använda retoriska uttrycksmedel Hur eleven utvecklat sina kommunikationsfärdigheter Förmåga att använda grundläggande lässtrategier Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Eleven kan uttrycka sina tankar och åsikter på ett konstruktivt sätt i välbekanta kommunikationssituationer Eleven kan använda sig av sin röst och kan rikta sitt budskap och ta kontakt i olika kommunikationssituationer samt modifiera sin kommunikations efter behov och ta andra i betraktande Eleven deltar aktivt i dramaverksamhet, kan använda retoriska medel för att ge uttryck för sina idéer och tankar i grupp och kan hålla en kort förberedd presentation eller ett diskussionsinlägg Eleven kan ta emot och ge respons på sin egen och andras kommunikation Eleven läser många olika slag av texter flytande, kan använda sig av grundläggande lässtrategier samt iaktta och utvärdera sin egen

8 texter samt stödja eleven i att utvärdera sitt eget läsande M6 ge eleven möjlighet att möta barn- och ungdomslitteratur, utveckla elevens färdighet att analysera och tolka texter av flera olika slag, bredda elevens ord- och begreppsförråd samt främja tankefärdigheterna. M7 lära eleven att söka information, använda många olika slag av textmiljöer och bedöma informationens tillförlitlighet. Att producera texter M8 uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser och tankar och stärka elevens positiva bild av sig själv som textproducent M9 hjälpa eleven att klä sina tankar i ord [STÖD] och öva att återge och redogöra för händelser, beskriva företeelser och framföra sina egna åsikter M10 vidareutveckla elevens förmåga att skriva flytande för hand och på dator och stärka kunskapen om rättstavning och de grundläggande strukturerna i skriftspråket M11 utveckla elevens textproduktionsprocesser och erbjuda möjligheter att ta emot och ge respons, lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och att I2 I2 I3 I3 I3 I3 Läsförståelse och textanalytisk förmåga Färdighet i informationssökning och källkritik Förmågan att uttrycka tankar och erfarenheter Förmågan att verbalisera sin tankar och använda olika textgenrer Skrivfärdighet och grundläggande kunskap om menings- och satsbyggnad Förmågan att strukturera texter och kommunicera på ett etiskt lämpligt sätt läsfärdighet -har uppnått förmågan att läsa många olika slag av texter flytande Eleven känner till barn- och ungdomsliteratur och kan använda några centrala litteraturanalytiska grundbegrepp. Eleven känner igen vissa typiska drag i berättande, beskrivande, förklarande och ställningstagande texter. Eleven använder på ett mångsidigt sätt olika medier och lämpliga strategier vid informationssökning och kan bedöma källors tillförlitlighet. Eleven uttrycker sina erfarenheter och tankar med hjälp av texter av många olika slag Eleven kan med hjälp av handledning använda sig av språkliga kännetecken som används för att berätta, beskriva, förklara, instruera och ta ställning (basgenrer). Eleven skriver flytande och läsligt för hand med textbokstäver och på dator, känner till normerna för grundläggande rättstavning och skriftspråkets strukturer och kan använda dem vid textproduktion. Eleven känner till och kan använda grundläggande textproduktionsprocesser, kan producera texter stegvis både individuellt och tillsammans med andra och kan ge och ta emot

9 tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet. Att förstå språk, litteratur och kultur M12 stärka elevens språkliga medvetenhet, väcka elevens intresse för att undersöka språket och dess olika varianter samt ge eleven möjligheter att öva sig att använda begrepp som beskriver språket och språkliga strukturer. M13 stärka elevens språkliga och kulturella identitet(er), handleda eleven att lära känna och värdesätta olika kulturer och språk i närsamhället, väcka elevens intresse för de nordiska grannspråken och erbjuda eleven möjlighet att bekanta sig med ett mångsidigt medie- och kulturutbud och att själv medverka i kulturproduktioner M14 sporra eleven att vidga sin textvärld och att läsa och värdesätta barn och ungdomslitteratur och uppmuntra eleven att dela med sig av sina läsupplevelser Förmåga att göra en språkanalys och behärska språkliga begrepp Kulturell kännedom och hur den språkliga och kulturella identiteten utvecklats respons. Eleven kan ange sina källor samt tillämpa upphovsrättsliga normer. Eleven kan göra iakttagelser om språkliga drag i texter och använda språkanalytiska begrepp Eleven -visar öppenhet och respekt för språklig och kulturell mångfald -kan reflektera kring språkets betydelse för den egna identiteten - känner till det centrala medie- och kulturutbudet - medverkar i planering och produktion av egna uppträdanden Litteraturkännedom Eleven läser självmant litteratur av många olika slag och diskuterar och delar med sig av sina läsupplevelser i olika slag av kommunikationsmiljöer. SAMISKA SPRÅKET OCH LITTERATUREN Lärokursens särskilda uppdrag Lärokursen i samiska språket och litteraturen har som särskild uppdrag att stöda de samiska språken som talas i Finland så att de hålls vid liv och att stärka deras ställning i förhållande till andra språk. Eleven får en grund för att utveckla och använda sina språkkunskaper självständigt livet ut. I samarbete med hemmen, den samiska gemenskapen och undervisningen i andra läroämnen ansvarar undervisningen för utvecklingen av elevens språkkunskaper samt hjälper eleven att bygga upp en språklig och kulturell identitet genom att utnyttja sin parallell- och mångspråkighet. Undervisningen ökar elevens förståelse och uppskattning för den egna språk- och kulturbakgrundens betydelse både för eleven själv, gemenskapen, samhället och andra urinvånare samt leder eleven till att även förstå och uppskatta andra språk och kulturer.

10 Samiska språket och litteraturen kan undervisas på något av de samiska språk som talas i Finland: enare-, skolt- eller nordsamiska. I undervisningen är språket både undervisningens mål och medel. Ordkonsten innefattar även den samiska berättartraditionen och samisk lyrik (livđe, leu dd, luohti). Undervisningen grundar sig på en samhällelig syn på språket: medlemskap och delaktighet i gemenskapen uppkommer då eleven lär sig att andvända språket på det sätt som språket används inom gemenskapen. Inom undervisningen i samiska språket och litteraturen uppmärksammas olika samiska språk då man behandlar de samiska kulturernas regionala variationer. Inom undervisningen leds eleven till att som medlem i sin grupp ta ansvar för att bygga upp en positiv kommunikationsstämning. Då elevens språkliga kunskaper utvecklas får han eller hon färdigheter att delta i och påverka gemenskapens ärenden och beslutsfattande. Språkinlärningen sker genom språksituationer, texttyper och vokabulär som är typiska för varje åldersgrupp. Undervisningen i samiska språket och litteraturen har som uppgift att stöda, utveckla och fördjupa språkmedvetenhet och färdigheter i att observera språk samt att stärka elevens språkliga identitet. I lärokursen i samiska språket och litteraturen är även berättartraditionen, språkgemenskapens seder, traditioner, konst, det samiska levnadssättet och historia viktiga. Samiska språket och litteraturen i årskurserna 3-6 I årskurserna 3 6 har undervisningen som särskild uppgift att uppmuntra eleverna till att aktivt använda sitt modersmål i olika muntliga och skriftliga språksituationer. Elevens språkkunskaper utvecklas genom att göra ord- och begreppsförrådet mångsidigare, lära eleven att granska språkets centrala särdrag, förstärka färdigheterna i att tolka och producera text samt erbjuda litteratur som lämpar sig för åldersgruppen och arbetssätt i multimediala inlärningsmiljöer. Som stöd för att utveckla kunskaperna i modersmål och göra inlärningsfärdigheterna mångsidigare används integrerande undervisning över läroämnesgränserna. Undervisningen utvecklar elevens färdigheter i att bedöma sitt eget lärande.. Mål för undervisningen i samiska språket och litteraturen i årskurserna 3-6 Målets nummer Mål för undervisningen Innehållsområ den för målen Bred kunskap som målet är kopplat till Att kommunicera M1 uppmuntra och styra eleven till att utveckla färdigheter i växelverkan genom att även skapa möjligheter till kritisk diskussion och funderingar över etiska frågor I1 K1, K2, K7 M2 lära eleven konstruktiv växelverkan i både verbal och icke-verbal form samt lära eleven att i sin kommunikation beakta mottagarens behov och effekten av de egna språkliga valen I1 K2, K4, K6, K7, K3 M3 stöda uppbyggnaden av en positiv bild av kommunikationen samt lära eleven att identifiera möjligheter att använda sina kunskaper i samiska Att tolka texter M4 främja elevens grundläggande läsfärdighet så att den blir mer flytande och att lässtrategierna I1 I2 K2, K6, K7 K1, K4

11 utvecklas samt öva eleven i att granska och bedöma sin egen läsning M5 främja elevens förståelse för begrepp och strategier för förståelse (stöd) M6 lära eleven att använda sin läskunnighet och mångsidiga textmiljöer i sin informationssökning, tolkning och bedömning av informationens pålitlighet samt öva eleven i att fästa uppmärksamhet vid samiska originaltexters kulturbundna särdrag Att producera texter M7 utveckla elevens färdigheter i att producera mångsidiga texter och öva eleven i att framföra sina tankar i språklig form genom att erbjuda möjligheter att berätta om och beskriva händelser och fenomen samt framföra sina egna åsikter genom tal, skrift och bilder även i multimediala miljöer M8 öva elevens skrivfärdigheter med olika verktyg då han eller hon skriver och stärka kunskaperna i skriftspråkets grundstrukturer och rättstavning I2 I2 I3 I3 K1, K2, K4 K1, K2, K4, K6 K1, K2, K4 K1, K4, K6 M9 göra processerna för textproduktion mer flytande och erbjuda möjligheter att öva att få och ge feedback samt främja medvetenheten om betydelsen av textens mottagare, upphovsrätt och principer för etisk kommunikation på nätet samt respekten för privatliv I3 K1, K2, K4, K5, K6, K7 Att förstå språk, litteratur och kultur M10 stärka elevens språkmedvetenhet, uppmuntra honom eller henne att undersöka och granska språket och dess olika varianter samt lära eleven att identifiera situationer där han eller hon kan använda samiska M11 stödja eleven i att bli medveten om och utveckla sin egen kulturella och språkliga identitet och att uppskatta sina egna traditioner samt att förstå det samiska språkets/de samiska språkens betydelse för eleven själv och för hans eller hennes gemenskap K1, K2 K2, K4 M12 göra eleven bekant med kulturutbudet och erbjuda möjligheter att producera kultur samt motivera eleven att läsa och uppskatta samisk barn- och ungdomslitteratur K2, K7, K3, K6, K1

12 Att använda språket som stöd för lärandet M13 stöda utvecklingen av språket som behövs i olika läroämnen och som berör den samiska kulturen samt stöda färdigheterna i att använda kunskaperna i modersmålet i all inlärning I5 K1, K2, K7 M14 stödja och handleda eleven i att ta till sig ett kunskapstörstande och undersökande sätt att studera genom att utveckla elevens färdigheter i att använda verktyg för informationssökning, funderingar och bedömning på ett mångsidigt sätt, särskilt på de samiska språken I5 K1, K2, K4, K5, K6 Centrala innehållsområden för målen i läroämnet i årskurserna 3-6 I1 Att kommunicera: Öva på att dela egna tankar, åsikter och upplevelser samt att ge och få feedback om den egna och andras kommunikation. Öva på positiva uttrycksmedel. Öva färdigheter i att lyssna, komma med idéer, fatta beslut, lösa problem och projektarbete samt spontan och inövad muntlig kommunikation för en bekant publik. Öva på olika arbetssätt för kommunikation och drama. Övningar i olika samiska kommunikationsmiljöer. I2 Att tolka texter: Läskunnigheten av olika typer av texter och strategier för textförståelse och tolkning fördjupas. Förståelsen för och användningen av begrepp som berör tolkning av texter, så som ämne och tema, fördjupas. Man undersöker visuellt språk samt skillnader mellan talspråkets och skriftspråkets former på ordnivå i samband med texter. Man bekantar sig med metoder för att redogöra, jämföra och framföra åsikter. Man övar på att känna igen citat från andra texter. I3 Att producera texter: Man övar på att producera fiktiva och icke-fiktiva texter samt att berätta, redogöra, beskriva och framföra åsikter. Man övar på rubriker, strukturer och indelning i stycken i produktionen av egna texter. Man övar på metoder för att ge liv åt och variera texten samt ordvalens, uttryckens och ordföljdens samband med textens betydelse. Man undersöker de grundläggande skillnaderna mellan skift- och talspråkets uttryckssätt. Eleverna lär sig att producera grundtyperna för huvudsats och bisats i sina egna texter. Man övar på grunderna i rättstavning i den egna texten (stor och liten begynnelsebokstav, sammansatta ord, sluttecken, kommatecken, talstreck). Man övar på textproduktionens skeden: idéproduktion, planering, strukturering, bearbetning samt att ge och få feedback. Man övar på att producera texter som behövs i studierna, komprimera och göra anteckningar samt att använda och ange källor i texten. Att förstå språk, litteratur och kultur: Man undersöker språklig variation enligt situation och ämne samt skillnaderna mellan tal- och skriftspråket på ordnivå. Man bekantar sig med det samiska språkets särdrag: avledning i texterna, klassificering på basis av kontexten och betydelsen (ordklasser) och ordböjning (känna igen grundformen, verbböjning i person- och tidsformer, nomenens kasusformer och t.ex. släktskapsordens genitiv). Man bekantar sig med olika samiska språk, barn- och ungdomslitteratur som publicerats på de samiska språken samt den samiska folktraditionen. Man lär sig om traditionellt samiskt liv och traditionella samiska näringar (renskötsel, fiske, tyeji, tue jj, duodji, naturligt växelbruk o.s.v.) samt fritidssysselsättningar (lekar, danser och musik). I5 Att använda språket som stöd för lärandet: Man bekantar sig med fenomen inom mediakulturen och deltar i kulturutbudet för barn och ungdomar, planeringen av växelverkan och kulturevenemang och deltagande i dem.

13 Målsättningar för lärmiljöerna och arbetssätten i årskurserna 3-6 Målet är att besöka samhälleliga lärmiljöer som berikar och stärker det samiska språket och kulturen även utanför klassrummet, så som naturen, biblioteket, muséer, kulturevenemang och multimediala inlärningsmiljöer. Genom valet av inlärningsmiljöer stöder man elevens behärskning och användning av språket och gör det mångsidigare. Eleven erbjuds en språkmiljö som stöds av den samiska gemenskapen och där man har tillgång till litteratur, traditionella berättelser och multimodala texter och där eleven själv har möjligheten att producera innehåll. I undervisningen varierar man arbetssätt, så som undersökandeoch processinlärning samt drama. Det samiska språket och litteraturen sammanlänkas med studier i skolans andra läroämnen och språk samt med skolans verksamhetskultur. Handledning och stöd i läroämnet i årskurserna 3-6 Målet är att stödja utvecklingen av elevens kunskaper i samiska, inlärningen av flytande läs- och skrivkunnighet samt fördjupningen av läskunnigheten till insiktsfull läsning. Eleven får stöd i att utvidga sitt ordförråd, lära sig begrepp, beskriva tankar med ord och utveckla sina färdigheter i växelverkan. Eleven uppmuntras till att läsa litteratur som motsvarar hans eller hennes nivå och olika typers texter samt handleds i att använda strategier för läsförståelse, utveckla lämpliga inlärningsstrategier och identifiera sina egna styrkor. Modeller och individuellt stöd ges för att utveckla elevens färdigheter i rättstavning och i att producera och bygga upp texter. Även språkligt begåvade elever stöds i att anta läsutmaningar, finna arbetssätt som passar dem själva och ställa upp mål. Könssensitivitet beaktas i planeringen av undervisningen. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurserna 3-6 Då läraren ger ett vitsord i samiska språket och litteraturen för läsårsbetyget bedömer han eller hon elevens kunnande i relation till de mål som ställts i den lokala läroplanen. Då läraren bedömer elevens kunnande för sjätte klassens läsårsbetyg använder han eller hon nationella bedömningskriterier. Bedömningskriterierna kan även utnyttjas i bedömningen i de lägre årskurserna. Det centrala med tanke på inlärningens fortskridande är grundkunskaper i de olika målområdena inom samiska språket och litteraturen och de arbetsprocesser och inlärningsstrategier som leder till dem. Bedömningen görs till en del av studieprocessen. Bedömningen baserar sig på lärarens iakttagelser om utvecklingen av elevens språkkunskaper och färdigheter i att producera on analysera texter, samt hans eller hennes kunskap om språket, litteraturen och annan kultur. Eleven lär sig att bedöma sitt eget och andras arbete, uttrycksförmåga och texter. Med hjälp av en bedömning som stöder inlärningen och är mångsidig och analyserande hjälper man eleven att bli medveten om sina egna färdigheter, kunskaper och arbetsprocesser och ger honom eller henne verktyg för att utveckla dem. Självständig läsning är ett viktigt mål som bedöms genom de uppnådda färdigheterna i att läsa och skriva.

14 Kunskapskrav för goda kunskaper (vitsordet åtta) i läroämnet i slutet av årskurs 6 Mål med undervisningen Innehållsområden Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskapskrav för vitsordet 8 / goda kunskaper M1 uppmuntra och styra eleven till att utveckla färdigheter i växelverkan genom att även skapa möjligheter till kritisk diskussion och funderingar över etiska frågor I1 Muntliga kommunikationssituationer Eleven kan utnyttja färdigheter i röstanvändning, att rikta meddelanden och att ta kontakt i olika muntliga kommunikationssituationer. M2 lära eleven konstruktiv växelverkan i både verbal och ickeverbal form samt lära eleven att i sin kommunikation beakta mottagarens behov och effekten av de egna språkliga valen I1 Att beakta andra i kommunikationssituationer Eleven kan ge och ta emot feedback om sin egen och andras kommunikation i situationer med växelverkan. M3 stöda uppbyggnaden av en positiv bild av kommunikationen samt lära eleven att identifiera möjligheter att använda sina kunskaper i samiska I1 Användning av uttrycksmedel Eleven kan använda gestaltningsmetoder för att uttrycka sig och sina tankar. M4 främja elevens grundläggande läsfärdighet så att den blir mer flytande och att lässtrategierna utvecklas samt öva eleven i att granska och bedöma sin egen läsning I2 Grundläggande färdigheter i att läsa, tolka och förstå texter och hantering av grundstrategier för textförståelse Eleven har en grundläggande färdighet att läsa olika sorters texter flytande.

15 M5 främja elevens förståelse för begrepp och strategier för förståelse I2 Ord- och uttrycksförråd och läsförståelse Eleven använder färdigheter och (grund-)strategier som främjar förståelsen för och tolkningen av olika typers texter så som att förutse och komprimera M6 lära eleven att använda sin läskunnighet och mångsidiga textmiljöer i sin informationssökning, tolkning och bedömning av informationens pålitlighet samt öva eleven i att fästa uppmärksamhet vid samiska originaltexters kulturbundna särdrag I2 Färdigheter i informationssökning och källkritiskhet Eleven använder färdigheter för att tolka texter för att iaktta och bedöma texter. M7 utveckla elevens färdigheter i att producera mångsidiga texter och öva eleven i att framföra sina tankar i språklig form genom att erbjuda möjligheter att berätta om och beskriva händelser och fenomen samt framföra sina egna åsikter genom tal, skrift och bilder även i multimediala miljöer I3 Att bygga upp texter Eleven producerar både fiktiva texter och saktexter som grundar sig på hans eller hennes egna upplevelser och iakttagelser samt andras texter med hjälp av språkliga drag som är typiska för att berätta, redogöra, beskriva eller framföra åsikter.

16 M8 öva elevens skrivfärdigheter med olika verktyg då han eller hon skriver och stärka kunskaperna i skriftspråkets grundstrukturer och rättstavning I3 Grunderna i rättstavning och satsstrukturer Eleven kan ge sin text en rubrik och dela upp den i stycken samt behärskar grunderna i rättstavning och skriver flytande för hand och med dator. M9 göra processerna för textproduktion mer flytande och erbjuda möjligheter att öva att få och ge feedback samt främja medvetenheten om betydelsen av textens mottagare, upphovsrätt och principer för etisk kommunikation på nätet samt respekten för privatliv I3 Utveckling av textproduktionsprocessen och uppförande på nätet Eleven kan ge och ta emot feedback under handledning, är medveten om betydelsen av textens mottagare och känner till uppförandereglerna på nätet. M10 stärka elevens språkmedvetenhet, uppmuntra honom eller henne att undersöka och granska språket och dess olika varianter samt lära eleven att identifiera situationer där han eller hon kan använda samiska Förståelse för det samiska språkets Eleven gör iakttagelser om olika texters språk med hjälp av de begrepp han eller hon lärt sig, kan klassificera ord enligt betydelse och förstår betydelsen av ordböjning och avledning.

17 M11 stödja eleven i att bli medveten om och utveckla sin egen kulturella och språkliga identitet och att uppskatta sina egna traditioner samt att förstå det samiska språkets/de samiska språkens betydelse för eleven själv och för hans eller hennes samfund Att känna till det samiska livet och kulturella fenomen Används inte som grund för bedömningen. M12 göra eleven bekant med kulturutbudet och erbjuda möjligheter att producera kultur samt motivera eleven att läsa och uppskatta samisk barn- och ungdomslitteratur Utnyttjande och produktion av kulturutbud Används inte som grund för bedömningen. M13 stöda utvecklingen av språket som behövs i olika läroämnen och som berör den samiska kulturen samt stöda färdigheterna i att använda kunskaperna i modersmålet i all inlärning I5 Utveckling av språket som berör olika läroämnen och den samiska kulturen och utnyttjande av språkkunskaperna i inlärningen Används inte som grund för bedömningen.

18 M14 stöda och handleda eleven i att ta till sig ett kunskapstörstande och undersökande sätt att studera genom att utveckla elevens färdigheter i att använda verktyg för informationssökning, funderingar och bedömning på ett mångsidigt sätt, särskilt på de samiska språken I5 Intresse för ett kunskapstörstande och undersökande sätt att lära sig på samiska Används inte som grund för bedömningen. ROMANISPRÅKET OCH -LITTERATUREN Läroämnets särskilda uppdrag Uppdraget med undervisningen i romanispråket och -litteraturen är att hjälpa eleven att intressera sig för det egna språket och den egna kulturen. Undervisningen hjälper eleven att bygga upp och stärka sin kulturella identitet och stöder utvecklingen av elevens parallell- och flerspråkighet. Undervisningen stärker elevens självkänsla och ger positiva inlärningserfarenheter som uppmuntrar eleven att använda sitt eget språk i olika sammanhang. Elevernas olika åldrar och skillnaderna i hur väl de behärskar romani beaktas vid konstruerandet av en språkligt stimulerande lärmiljö och valet av undervisningsmetoder. Undervisningen i romani bör motivera och stöda eleven i studierna och vid sökandet till fortsatta studier. Vid upprättandet av en lokal undervisningsplan beaktar man omfattningen av undervisningen i romani både vad gäller språk och litteratur. Det är viktigt med kommunikation när man studerar romani. Samarbetet mellan hem och skola samt multimediala lärmiljöer möjliggör utvidgandet av språkets användningsområde utanför skolan. Uppgifter i romani studeras med hjälp av språkliga situationer, genrer och ordförråd som är typiska för de olika åldrarna. Romanikulturen är förknippad med en stark berättar- och musiktradition, som utnyttjas i undervisningen. Undervisningen i romanispråket och -litteraturen stöder bevarandet av språket romani i Finland och stärker dess ställning i samhället vid sidan av andra språk. ROMANISPRÅKET OCH -LITTERATUREN Romanispråket och -litteraturen i årskurserna 3-6 Ett särskilt mål är att uppmuntra eleven att använda sina kunskaper i romani. Man strävar till att utöka både det praktiska och begreppsliga ordförrådet i undervisningen. Eleven vägleds att betrakta de mest centrala egenskaperna i romani. I undervisningen bekantar man sig med berättande och litteratur på romani och övar sig i att uttrycka sig. I undervisningen stärks elevens förmåga att producera och tolka texter i multimediala lärmiljöer.

19 Målen för undervisningen i romanispråket och -litteraturen i årskurserna 3-6 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Att kommunicera M1 vägleda eleven att delta i diskussioner och uppskatta sin egen I1 uttrycksförmåga samt att motta och ge feedback Att tolka texter M2 vägleda eleven att betrakta mångsidiga texter, uppmärksamma I2 skillnader mellan tal- och skriftspråk och utveckla hör- och läsförståelsen Att producera texter M3 uppmuntra eleven att utveckla sin egen uttrycksförmåga i tal I3 och skrift på romani Att förstå språk, litteratur och kultur Mångsidig kompetens K2 K4 K1, K2 M4 uppmuntra eleven att diskutera den romsk kultur och historia och romani-språkets betydelse för samfundet Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 3-6 K2 I1 Att kommunicera: Eleven erbjuds möjlighet till växelverkan på romani genom utnyttjande av språksamfundets kunnande. Elevens ord- och uttrycksförråd, diskussionsförmåga och förmåga att motta och ge feedback utvecklas med hjälp av drama. I2 Att tolka texter: Elevens förhållande till texter på romani stärks genom att man diskuterar dem. Ord- och begreppsförrådet utökas. Tolkningsförmågan fördjupas genom att man bekantar sig med tal- och skriftspråket. I3 Att producera texter: Man gör övningar i rättskrivning, textens struktur och skrivandets faser. Texter skrivs ensam och i grupp och man ger feedback på texterna. Man stärker behärskandet av romanispråkets specialtecken. Att förstå, språk, litteratur och kultur: Eleven uppmuntras att bekanta sig med romanispråket och - kulturen samt romernas historia genom att utnyttja den romska berättartraditionen och tillgängliga skriftliga källor. Eleven vägleds att begrunda frågor i anknytning till att vara lika och olika. Bedömning av elevens lärande i årskurserna 3 6 Då läraren ger ett utlåtande eller vitsord i romanispråket och -litteraturen i läsårsbetyget bedömer läraren elevens kunnande i relation till målen i den lokala undervisningsplanen. Då läraren bedömer elevens kunnande för sjätte klassens läsårsbetyg använder han eller hon nationella bedömningskriterier. Bedömningskriterierna kan även utnyttjas i bedömningen i de lägre årskurserna. Grundfärdigheter i de olika målområdena inom romanispråket och -litteraturen samt de arbetsprocesser och inlärningsstrategier som leder fram till dem är centrala med tanke på framskridandet av lärandet. På årskurserna 3-6 ligger huvudvikten på utvärderingen av det egna kunnandet. Eleven får mångsidig feedback på hur han eller hon förstår och använder språket, kan fråga, lyssnar på andra och deltar i den gemensamma diskussionen. Responsen från bedömningen ger information för planeringen av

20 undervisningen. Med hjälp av den får eleven information om styrkorna i sin språkkunskap och om sitt eget sätt att lära sig språk. Kunskapskrav för goda kunskaper (vitsordet åtta) i läroämnet i slutet av årskurs 6 Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskap som krävs för omdömet bra /vitsordet åtta M1 vägleda eleven att delta i diskussioner och uppskatta sin egen uttrycksförmåga samt att motta och ge respons M2 vägleda eleven att betrakta mångsidiga texter, uppmärksamma skillnader mellan tal- och skriftspråk och utveckla hör- och läsförståelsen M3 uppmuntra eleven att utveckla sin egen uttrycksförmåga i tal och skrift på romani M4 uppmuntra eleven att diskutera romsk kultur och historia och romanispråkets betydelse för samfundet I1 Kommunikation Eleven kan delta i situationer som kräver kommunikation samt motta och ge respons. I2 Förstå texter samt ordoch uttrycksförråd Eleven kan tolka enkla texter och förstår ord och uttryck som hör till vardagen och skolan. I3 Producera texter Eleven kan producera enkla texter på romani. Förstå och känna till betydelsen av den romska kulturen, historien och språket Eleven förstår och känner till romsk kultur och historia och det romska språkets betydelse för det romska samfundet. TECKENSPRÅK OCH LITTERATUR Det särskilda uppdraget för läroämnet I undervisningen i teckenspråk och litteratur är språket, litteraturen och berättartraditionen, traditioner, seder, konst och historia centrala. Delaktighet i den nationella och internationella gemenskapens ärenden är en del av undervisningen. Eleverna upplever glädje i att lära sig då de är aktiva och då undervisningen även beaktar deras språkvärld och upplevelser. Målet är att eleven ska bli allt mer medveten om sig själv som användare av teckenspråk och förstår språkets sociala betydelse för gemenskapen. Då man utarbetar den lokala läroplanen beaktas omfattningen av undervisningen i teckenspråk och litteratur. Läroplansgrunderna har utarbetats för undervisning i teckenspråk och litteratur. Omfattningen motsvarar timantalet i modersmål och litteratur. Då man fastställer mål för annan undervisning i teckenspråk och litteratur samt bedömer lärandet beaktas undervisningens omfattning. TECKENSPRÅK OCH LITTERATUR I ÅRSKURSERNA 3-6 I årskurs 3 6 har undervisningen som särskilt mål att eleven ska lära sig fungera aktivt på teckenspråk i olika kommunikationssituationer. Elevens språkkunskaper utvecklas genom att göra tecken- och begreppsförrådet mångsidigare. Eleven kan delta i diskussioner som berör olika läroämnen och

21 vardagssituationer. Eleven granskar språkets centrala särdrag och lär sig utnyttja sina språkkunskaper. Målet är att lära sig utvärdera sitt eget lärande. Mål för undervisningen i teckenspråk och litteratur i årskurserna 3-6 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Kompetens som målet anknyter till Att kommunicera M1 utveckla elevens förmåga att fungera i olika kommunikationssituationer och beakta mottagarens behov samt stärka elevens färdigheter att fungera i den teckenspråkiga och flerspråkiga gemenskapen med hjälp av dramaverksamhet M2 uppmuntra eleven att uttrycka sig allt mer mångsidigt genom att handleda eleven till att granska och utvärdera sin egen kommunikationsoch uttrycksförmåga, vilket stärker elevens självförtroende som kommunikatör Att tolka texter M3 utveckla elevernas färdigheter och strategier att förstå och tolka olika slags texter samt handleda dem till att diskutera dessa, vilket utvecklar elevernas begrepps- och teckenförråd M4 handleda eleven att använda olika textmiljöer i informationssökningen och tolka samt bedöma texternas trovärdighet Att producera texter M5 stärka kännedomen om språkets grundstrukturer och textproduktionsprocesser M6 uppmuntra till att uttrycka erfarenheter och tankar i olika kommunikationsmiljöer, erbjuda möjligheter att berätta om och beskriva händelser och fenomen och framföra sina egna synpunkter med hjälp av olika uppträdanden och föredrag självständigt eller i grupp M7 öva sig i att på nätet kommunicera etiskt och respektera integritet I1 K1, K2, K3, K4, K7 I1 I2 K2, K4, K5, K7 K1, K2, K4 I2 K1, K4, K5, K6, K7 I3 K1 I3 K1, K2, K3, K4, K5, K6, K7 I3 K1, K2, K3, K4, K5, K6, K7 Att förstå språk, litteratur och kultur M8 stärka elevernas språkmedvetenhet, uppmuntra dem att undersöka och iaktta språket och dess olika varianter och öva eleverna i att använda begrepp som kan användas för att diskutera språket och dess strukturer M9 stärka elevernas språkliga och kulturella identitet och lära dem att uppskatta andra språk och kulturer, hänvisa eleven till mångsidigt kulturutbud K1, K2, K3, K4, K6, K7 K1, K2, K3, K4, K5, K7