DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Transkript

1 SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen består av kompetens i modersmålen, i andra språk och i olika dialektala varianter, på olika nivåer. Utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Språkundervisningen ska stärka elevens språkliga medvetenhet och stödja språkbruk på olika språk parallellt. Eleven ska lära sig att analysera texter och kommunikationsformer på olika språk och använda språkvetenskapliga begrepp vid tolkning av texter. Eleven ska också uppmuntras att lära sig språk på flera olika sätt och att använda sin kompetens i olika språk som stöd för all inlärning. Eleven ska få handledning i att läsa texter på lämplig nivå på olika språk och att i sina studier söka information och kunskap på olika språk. Eleven ska vägledas att se och förstå sin egen och andras mångfasetterade språkliga och kulturella identitet. Även betydelsen av minoritetsspråken och de utrotningshotade språken ska behandlas i undervisningen. Undervisningen ska stödja elevens flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som används på fritiden. Undervisningen ska stärka elevens tro på den egna förmågan att lära sig språk och uppmuntra till att modigt använda nya språk, även på grundläggande nivå. Utgångspunkten för ett språkpedagogiskt synsätt är att alla språkämnen samarbetar. DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET Inom läroämnet Modersmål och litteratur ingår i dessa läroplansgrunder följande elva lärokurser: Svenska och litteratur, finska och litteratur, samiska och litteratur, romani och litteratur, teckenspråk och litteratur, elevens övriga modersmål, svenska och finska som andraspråk, finska för samiskspråkiga samt svenska och finska för teckenspråkiga. Som övrigt modersmål är det möjligt att undervisa något annat språk än de som ovan nämnts, ifall utbildningsanordnaren erbjuder det och vårdnadshavaren har valt detta språk som elevens övriga modersmål. Denna modersmålsundervisning ges i samma omfattning som ämnet modersmål och litteratur och genom separat finansiering. Inom det andra inhemska språket ingår A- och B- lärokurser och de modersmålsinriktade lärokurser som är avsedda för tvåspråkiga elever. Inom ämnena modersmål och litteratur och det andra inhemska språket ska eleven läsa de olika lärokurserna i enlighet med vad som anges i tabellen nedan, och enligt vad utbildningsanordnaren erbjuder och vårdnadhavaren väljer. Med elevens modersmål avses i detta fall skolans undervisningsspråk (svenska, finska eller samiska) och något annat språk som vårdandshavaren uppgett.

2 elevens modersmål lärokurs i modersmål och litteratur det andra inhemska språket gemensam separat gemensam valfri finansiering finska finska och litteratur _ svenska _ svenska samiska (inom hembygdsområdet) samiska (utanför hembygdsområdet) romani teckenspråk övrigt modersmål övrigt modersmål svenska och litteratur samiska och litteratur samt finska för samiskspråkiga finska eller svenska och litteratur samt samiska och litteratur finska eller svenska och litteratur samt romani och litteratur teckenspråk och litteratur samt finska eller svenska för teckenspråkiga övrigt modersmål med hela modersmål och litteratur timantalet samt finska eller svenska som andra språk finska eller svenska som andra språk eller finska eller svenska och litteratur (samt frivilligt elevens eget modersmål) _ finska _ svenska eller finska svenska eller finska svenska eller finska svenska svenska eller finska svenska eller finska _ MODERSMÅL OCH LITTERATUR Läroämnets uppdrag Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla elevens språk-, text- [STÖD] och kommunikationsfärdigheter, att stimulera eleven att bli intresserad av språk, litteratur och övrig kultur och bli medveten om sig själv som språkanvändare. Eleverna får möjlighet att utveckla sin kreativitet och vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att han eller hon med lämpliga begrepp kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen och verbalisera sina egna tankar. Ämnet modersmål och litteratur ansvarar, i samarbete med de övriga läroämnena och med hemmen, för elevens språkliga utveckling. Undervisningen ska hjälpa eleven att skapa sin språkliga och kulturella

3 identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Modersmål och litteratur är ett mångvetenskapligt kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Undervisningen ska baseras på en vidgad textsyn [STÖD]. Centralt är att utveckla färdighet i att tolka och producera mångformiga texter och i att söka och dela information. Kreativiteten stärks och fantasin får möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt sätt genom att eleverna bekantar sig med litteratur som är lämplig för respektive åldersstadium. Litteraturen vidgar även elevens uppfattning om sig själv som språkanvändare, skapar band till den egna kulturen och vidgar förståelsen för andra kulturer. Eleverna ska uppmuntras till att kommunicera och uttrycka sig i olika slag av kommunikationsmiljöer[stöd]. Genom att eleverna blir handledda i att inse hur deras egen språkanvändning påverkar andra människor bidrar modersmålsämnet även till elevernas etiska fostran. Läs- och skrivstrategier är de centrala metakognitiva färdigheterna inom modersmålsundervisningen. Syftet med undervisningen om språket är att stödja och utveckla språklig medvetenhet och analytisk språkfärdighet. Undervisningen ska basera sig på en social och funktionell syn på språket: de språkliga strukturerna ska studeras i språksammanhang och inom textgenrer som är lämpliga för den aktuella åldersgruppen. Undervisningen ska avancera trappstegsvis i enlighet med elevernas utvecklingsstadium. Ordkonsten är det centrala kulturinnehållet i ämnet och den innefattar läsning, tolkning och produktion av litterära texter samt teaterkonst, drama och medietexter. Syftet med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleverna i att få och dela med sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att berika elevernas språk och fantasi. Drama i undervisningen stärker ämnets funktionella, erfarenhetsbaserade och estetiska karaktär [STÖD]. Genom arbete med mediekunskap ökar elevernas medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll och de lär sig förstå och tolka mediernas roll som ett kulturellt fenomen. Att innehållet i modersmåls- och litteraturundervisningen görs meningsfullt är en viktig motivationsfaktor för eleverna. Motivationen och intresset stärks genom att man i undervisningen utgår från barnens och de ungas språkvärld och erfarenheter och vidgar dessa samt låter eleven göra egna val och vara en aktiv aktör. Då man formar den pedagogiska miljön och väljer undervisningsmetoder inom ämnet modersmål och litteratur ska elevernas olikheter och förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. Både de som är specialbegåvade på området och de som har inlärningssvårigheter ska få stöd. I mån av möjlighet samarbetar läroämnet med lärokursen i svenska som andraspråk och med undervisningen i övriga modersmål. MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅRSKURS 1-2 I årskurs 1-2 har undervisningen i läroämnet Modersmål och litteratur som syfte att, utgående från elevens individuella förutsättningar, stärka uttrycks- och kommunikationsfärdigheterna och den språkliga medvetenheten samt att stödja eleven i att utveckla färdighet i att lyssna, läsa och skriva. Undervisningens uppgift är att väcka intresset för språkliga uttrycksformer och drama samt för att tolka och producera många olika slag av texter. Inom undervisningen ser man till att lärprocessen blir progressiv från förskola till skola såväl gällande basfärdigheterna i modersmålet som övriga baskompetenser. Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i årskurs 1 2 Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur och olika slags texter som intresserar barnen. Barnen ska självständigt och gemensamt producera texter som publiceras i klassen och i den närmaste kretsen. Språket ska undersökas genom lek, till exempel med hjälp av roll-, drama- och teaterlekar. De olika delområdena ska integreras i undervisningen så att eleverna tillägnar sig olika färdigheter i ämnet samtidigt som de lär sig att gestalta olika företeelser språkligt. Genom att bekanta sig med skolbiblioteks- eller närbiblioteksverksamheten och olika kulturevenemang för barn utvidgas lärmiljön utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska också

4 utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter gemensamt och individuellt, också med hjälp av kommunikationsteknik. Drama ska integreras i litteratur och andra läroämnen, t.ex. musik, gymnastik, omgivningslära. [STÖD] Handledning och stöd i årskurs 1 2 Målet är att stödja elevens språkliga utveckling samt inlärningen av läs- och skrivfärdigheter i samarbete med hemmen. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller skrivning och att erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Läraren ska visa hur man läser och förstår ord, meningar och texter och skriver på olika sätt. Eleven uppmuntras att använda medier på ett mångsidigt och tryggt sätt. Språkligt begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter, material och textmiljöer. Alla elever oavsett kön ska stödjas så att de hittar texter och arbetssätt som intresserar dem. SVENSKA OCH LITTERATUR Elevernas varierande språkbakgrund innebär att de har olika grundförutsättningar och varierande färdighet vad gäller skolans undervisningsspråk. Dessa är faktorer som bör beaktas i undervisningen i svenska och litteratur och även i alla övriga läroämnen. Mål för undervisningen i årskurs 1 2 Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målen för undervisningen är att Att kommunicera M1 stödja elevens förmåga att uttrycka sig och I1 fungera i olika kommunikationssituationer M2 stödja elevens språkutveckling, fantasi, I1 kommunikations- och samarbetsförmåga genom att erbjuda möjlighet för eleven att bekanta sig med olika kommunikationssituationer och normerna för dessa M3 stödja elevens lust och vilja att uttrycka sig I1 med alla uttrycksmedel och hela kroppen i dramaverksamhet M4 utveckla elevens kommunikativa färdigheter med vardagsspråket som utgångspunkt så att eleven får erfarenheter av olika kommunikationssituationer, blir intresserad av dem och förstår att människor kommunicerar på olika sätt Att tolka texter M5 sporra och stödja elevens läsinlärning och övning i att använda lässtrategier samt att uppmuntra eleven att diskutera texter analysera sin egen läsförståelse M6 stimulera elevens intresse för att undersöka betydelser och strukturer i multimodala texter samt vidga elevens ordförråd med hjälp av Kompetens som målet anknyter till K1, K2, K3 K1, K2, K7 K1, K2, K7 I1 K1, K2, K4, K6, K7 I2 I2 K1, K4, K5 K1, K4

5 textanalys M7 handleda eleven i att söka information på många olika sätt M8 väcka elevens intresse för litteratur och andra texter genom att skapa positiva läsupplevelser och erbjuda eleven möjligheter att släcka sin kunskapstörst och dela med sig av sina läsupplevelser Att producera texter M9 inspirera eleverna att producera olika slags texter för olika syften och skapa positiva upplevelser av att bearbeta, gemensamt producera och dela texter M10 erbjuda tillfällen att berätta och beskriva företeelser, tankar, upplevelser, iakttagelser och åsikter muntligt, skriftligt och med hjälp av bilder, också i multimediala miljöer M11 lära eleven att skriva för hand och använda datorns tangentbord, handleda eleven i att småningom börja planera och strukturera texter samt stödja elevens utveckling av de grundläggande färdigheterna i rättstavning och övriga skriftspråkskonventioner Att förstå språk, litteratur och kultur M12 främja elevens språkliga medvetenhet gällande talat och skrivet språk och kunskap om grundläggande språkbegrepp samt handleda eleven i att göra iakttagelser om språk och språkbruk och bli medveten om hur det egna språkbruket påverkar andra M13 uppmuntra eleven att lyssna till och läsa många olika slag av barnlitteratur och välja individuellt anpassad intressant läsning M14 uppmuntra eleven att producera kultur tillsammans med andra och göra det möjligt för eleven att bekanta sig med och bruka olika slag av barnkultur i närområdet samt värdesätta språklig och kulturell mångfald Centralt innehåll som anknyter till målen i årskurs 1 2 I2 I2 I3 I3 I3 I4 I4 I4 K1, K4, K5 K1, K2, K4, K5 K1, K4, K5, K7 K2, K5 K1, K4, K5 K2, K7 K2 K2, K4, K7 Under årskurs 1 fokuserar man inom lärokursen i modersmål och litteratur på att eleverna lär sig verbalt gestalta och benämna sin omvärld, träna grundläggande läs- och skrivfärdighet, laborera med talat språk och dramatiseringar och på att läsa och bearbeta många slag av barnlitteratur i olika medier. I1 Att kommunicera: Eleverna får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld, att lyssna, fråga, svara och berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften. De övar sig att kommunicera i grupp i olika textmiljöer. Med hjälp av drama, roll- och teaterlekar får eleverna möjlighet att gemensamt behandla sagor, berättelser och berättelsers kronologi, ramsor, faktatexter, medietexter och spel.

6 I2 Att tolka texter: Eleverna lär sig läsa och övar sig att använda grundläggande lässtrategier [STÖD]samt bekanta sig med sambandet mellan ljud och bokstav och med begreppen språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt rubrik, text och bild. Eleverna får möjlighet att iaktta och tolka många olika slag av texter i omgivningen och arbeta med bland annat bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika slag av medietexter. Man bekantar sig med olika sätt att uttrycka tid, ordningsföljd och plats och eleverna lär sig förstå berättelsens grundbegrepp såsom huvudperson, plats, tid och intrig. Läsupplevelserna delas med de övriga i gruppen och man övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring texters innehåll och ords betydelser. I3 Att producera texter: Eleverna lär sig grundläggande skrivfärdighet och producerar texter utgående från sina egna tankar, upplevelser och iakttagelser och ur sin fantasi och sina inre bilder. Dessutom bekantar sig eleverna med textuella och språkliga drag som är typiska för berättelser såsom uttryck för tid och plats och berättelsestruktur. De använder sig av dessa strukturer i sina egna texter. Eleverna lär sig att skriva små och stora textade bokstäver för hand och att använda tangentbord och skriva på dator, lär sig grundläggande rättstavningsregler såsom mellanrum mellan ord, vanliga skiljetecken, användningen av stor bokstav i början av en mening och i kända namn och övar rättstavningsförmågan med hjälp av läsning och övningar som utvecklar den fonologiska medvetenheten. I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Det centrala innehållet innefattar laborering med talat språk och grundläggande språkliga begrepp samt litteratur och kultur för barn. Eleverna får iaktta det talade språkets i dess olika varianter och reflekterar kring hur språkanvändningen påverkar omgivningen. De läser, diskuterar och bearbetar många olika slag av texter såsom sagor, berättelser, dikter, serier och annan barnlitteratur i flera olika medier. Tillsammans producerar eleverna kultur i form av böcker, filmer, dramatiseringar eller fester och eleverna får bekanta sig med kulturutbudet för barn i närområdet och med olika kultur- och högtidstraditioner. Bedömningen av elevens lärande i årskurs 1 2 I årskurs 1 2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att få en helhetsbild av elevens språkliga utveckling. I bedömningen ska elevens interaktiva färdigheter, verbala och kroppsliga uttrycksförmåga samt utvecklingen av grundläggande läs- och skrivfärdigheter beaktas. För att få en så bra och mångsidig bild av elevens kunskaper i modersmål och litteratur som möjligt, är det viktigt att ge akt på elevens framsteg inom alla målområden och i olika situationer, också utanför de egentliga undervisningssituationerna. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena. Eleven ska uppmuntras att iaktta sina modersmålskunskaper och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig information om hur deras barns språkliga färdigheter inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas. Centrala föremål för bedömningen som är viktiga för lärprocessen och dess framskridande: - Hur förmågan att uttrycka sig och kommunicera har framskridit - Hur läsfärdigheten och textförståelsen utvecklats - Hur förmågan att skriva för hand och på dator har utvecklats - Utvecklingen av förmågan att reflektera över språket och ords betydelser - Läsintressets utveckling - Deltagandet i dramaövningar och hur eleven fungerar i roll SAMISKA SPRÅKET OCH LITTERATUREN Läroämnets särskilda uppdrag

7 Läroämnet i samiska språket och litteraturen har som särskilt uppdrag att stöda de samiska språken som talas i Finland så att de hålls vid liv och att stärka deras ställning i förhållande till andra språk. Eleven får en grund för att utveckla och använda sina språkkunskaper självständigt livet ut. I samarbete med hemmen, den samiska gemenskapen och undervisningen i andra läroämnen ansvarar undervisningen för utvecklingen av elevens språkkunskaper samt hjälper eleven att bygga upp en språklig och kulturell identitet genom att utnyttja sin parallell- och mångspråkighet. Undervisningen ökar elevens förståelse och uppskattning för den egna språk- och kulturbakgrundens betydelse både för eleven själv, gemenskapen, samhället och andra urinvånare samt leder eleven till att även förstå och uppskatta andra språk och kulturer. Samiska språket och litteraturen kan undervisas på något av de samiska språk som talas i Finland: enare-, skolt- eller nordsamiska. I undervisningen är språket både undervisningens mål och medel. Ordkonsten innefattar även den samiska berättartraditionen och samisk lyrik (livđe, leu dd, luohti). Undervisningen grundar sig på en samhällelig syn på språket: medlemskap och delaktighet i gemenskapen uppkommer då eleven lär sig att andvända språket på det sätt som språket används inom gemenskapen. Inom undervisningen i samiska språket och litteraturen uppmärksammas olika samiska språk då man behandlar de samiska kulturernas regionala variationer. Inom undervisningen leds eleven till att som medlem i i sin grupp ta ansvar för att bygga upp en positiv kommunikationsstämning. Då elevens språkliga kunskaper utvecklas får han eller hon färdigheter att delta i och påverka gemenskapens ärenden och beslutsfattande. Språkinlärningen sker genom språksituationer, texttyper och vokabulär som är typiska för varje åldersgrupp. Undervisningen i samiska språket och litteraturen har som uppgift att stöda, utveckla och fördjupa språkmedvetenhet och färdigheter i att observera språk samt att stärka elevens språkliga identitet. I lärokursen i samiska språket och litteraturen är även berättartraditionen, språkgemenskapens seder, traditioner, konst, det samiska levnadssättet och historia viktiga. I årskurserna 1 2 har undervisningen som särskild uppgift att uppmuntra och motivera eleverna till att använda samiska samt att främja elevernas färdigheter i växelverkan och att uttrycka sig själv på basis av elevens individuella förutsättningar. Det är viktigt att se till att den språkliga medvetenheten, färdigheterna i att läsa och skriva samt multimodaliteten utvecklas. I undervisningen uppmärksammas särskilt betydelsen av färdigheter i att lyssna och läsförståelse som grund för färdigheter i språket och i att tala, läsa och skriva. Undervisningens uppgift är att stärka intresset och entusiasmen för språklig framställning och drama samt att tyda och producera olika typer av texter. Som stöd för att utveckla kunskaperna i samiska används integrerande undervisning över läroämnesgränserna. I undervisningen ser man till att inlärningsprocessen fortsätter från förskoleundervisningen till elementarundervisningen i samiska för både grundkunskapernas och den mångsidiga kompetensens del. Mål för undervisningen i samiska språket och litteraturen i årskurserna 1 2 Målets nummer Mål för undervisningen Innehållsområ den för målen Mångsidig kompetens Att kommunicera M1 stöda elevens färdigheter i att framföra tankar, upplevelser och åsikter, ställa frågor och lyssna I1 K1, K2 M2 främja utvecklingen av elevens färdigheter i kommunikation och samarbete genom att stärka elevens språkliga och kroppsliga framställning genom att få eleven att delta och uttrycka sig själv helhetsbetonat även genom drama I1 K2

8 M3 utvidga elevens bild av kommunikationen så att han eller hon lär sig att fungera på samiska i olika kommunikationssituationer och förstår att människor kommunicerar på olika sätt Att tolka texter M4 ge eleven övning i grundläggande läsfärdighet och i färdigheter och strategier för textförståelse M5 lära eleven att inhämta kunskap från olika typers källor och göra enkla informationssökningsuppgifter i olika textmiljöer M6 väcka elevens intresse för självständig läsning genom att erbjuda stimulans som berör den samiska kulturen, skapa positiva läsupplevelser och erbjuda möjligheter till att släcka kunskapstörsten samt dela läsupplevelser Att producera texter I1 I2 I2 I2 K2, K7 K1, K4 K4, K3, K1, K5 K1, K2 M7 motivera eleverna att producera olika sorters texter för olika ändamål och skapa positiva erfarenheter av att producera texter, samarbeta och dela texter I3 K2, K5, K1, K6, K4, K7, K3 M8 erbjuda möjligheter att berätta och beskriva saker genom att prata, att skriva och med bilder även i multimediala miljöer M9 öva elevens skrivfärdigheter med olika verktyg, grundfärdigheter i planering och uppbyggnad av texter samt handleda eleven i att hitta samiska fonter i det elektroniska verktyg som han eller hon använder Att förstå språk, litteratur och kultur I3 I3 K2, K1, K4, K5 K1, K4, K5 M10 lära eleven att göra iakttagelser om ords och uttrycks betydelse, språkbruk, språket och olika varianter av samiska I4 K2, K1, K4, K6, K7 M11 lära eleven att iaktta och förstå det samiska språkets och kulturens mångsidiga egenskaper genom att beakta elevens parallell- och mångspråkighet M12 göra eleven bekant med olika samiska drag och kulturformerna och -utbudet i det egna området samt lär sig uppskatta språkens och kulturernas mångfald Att använda språket som stöd för lärandet M13 stöda utvecklingen av språket som behövs i olika läroämnen och hjälpa eleven att använda sina kunskaper i modersmålet i allt lärande I4 I4 I5 K2, K1 K2, K7 K1

9 M14 stöda eleven i att ta till sig ett kunskapstörstande sätt att studera I5 K1, K2, K7 Centrala innehållsområden för målen i läroämnet i årskurserna 1 2 I1 Att kommunicera: Eleverna ges rikligt med möjligheter att fundera, berätta och diskutera i grupp med hjälp av traditionella sätt att minnas och drama genom olika roller. Eleverna erbjuds möjligheter till besök och umgänge med personer i olika åldrar som talar samiska samt erfarenheter av flerspråkiga kommunikationssituationer. Eleverna lär sig att använda språket på ett artigt sätt som passar situationen. I2 Att tolka texter: Elevernas grundläggande läsfärdighet, ord- och begreppsförråd utökas genom att bekanta sig med olika texter samt öva på att språkligt analysera och namnge omgivningen. Eleverna iakttar och tolkar olika typer av texter, så som bilder, berättelser, sagor och dikter, och arbetar med dem. Man diskuterar texterna och delar läsupplevelser samt bekantar sig med berättelsens grundbegrepp: huvudpersoner, tidpunkt för händelsen, scen och handling. I3 Att producera texter: Man bekantar sig med hur talspråket förvandlas till skriftspråk och stöder utvecklingen av rättstavningsfärdigheter med hjälp av övningar för den fonologiska medvetenheten och genom att läsa. Eleverna övar på grunderna i rättstavning, så som avstavning, ordmellanrum, sats, avslutningstecken, stor bokstav i början av meningen och i bekanta egennamn, och lär sig att använda dem i sina egna texter. Eleverna övar på att producera texter som baserar sig på deras egna erfarenheter, iakttagelser och fantasi samt bilder och andras texter. Eleverna lär sig typiska textuella och språkliga grundstrukturer samt lär sig att ge och få feedback. I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Man iakttar och funderar på det samiska språkets särdrag, ord och uttryckssätt samt deras betydelse. Eleverna övar särskilt på släktbenämningar inuti elevens nära släkt. Man leker med ord med hjälp av ramsor och ordlekar och bekantar sig även med andra samiska språk. Eleverna erbjuds många tillfällen att få höra berättelser (mainâstem, mainstem, máinnasteapmi) samt att delta i diskussioner på samiska och lära sig om de seder och bruk som berör den samiska kontexten genom gamla och nutida traditioner, etikett och festtraditioner. I5 Att använda språket som stöd för lärandet: Ordförrådet utökas och övas brett utöver läroämnesgränserna. De kommande årskursernas och läroämnenas språkliga utmaningar tas i beaktande och eleven görs bekant med att forma begrepp. Mål för läroämnets lärmiljö och arbetssätt i årskurs 1 2 Målet är att besöka inlärningsmiljöer som berikar det samiska språket och kulturen även utanför klassrummet, så som naturen, biblioteket, muséer och kulturevenemang. Eleverna erbjuds en rik språkmiljö som stöds av den samiska gemenskapen och där man har tillgång till litteratur, olika texter, traditionella berättelser och multimediala inlärningsmiljöer. Elevernas språkkunskaper beaktas i urvalet av inlärningsmiljöer och arbetssätt. Det samiska språket och litteraturen sammanlänkas med studier i skolans andra läroämnen och språk samt med skolans verksamhetskultur. Handledning och stöd i läroämnet i årskurserna 1 2

10 Målet är att stödja elevernas språkliga utveckling i enlighet med elevens egna språkkunskaper. Man försöker identifiera språkliga inlärningssvårigheter i att tala, läsa, skriva och att beskriva tankar med ord i ett så tidigt skede som möjligt och finna stöd för dem. Elever med längre utvecklat språk, till exempel de som redan kan läsa flytande då de börjar skolan, ges tillräckligt utmanande uppgifter och material. Eleverna hjälps att hitta intressanta texter och trevliga arbetssätt och inlärningsmiljöer. Läraren fungerar som modell i att läsa, tolka och skriva texter och lyfter på det sättet upp olika sätt att arbeta med texter. Eleven handleds i att arbeta på ett säkert sätt i multimediala inlärningsmiljöer. Undervisningen planeras och genomförs på ett könssensitivt sätt som beaktar elevens individuella behov. Lärokursens mål, innehåll och bedömning beskrivs för varje årskurshelhet. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurserna 1 2 Tyngdpunkten i bedömningen av elevens lärande ligger på bedömningen av hur lärandet framskrider. Eleven får mångsidig feedback om hur han eller hon uttrycker sig, fungerar i växelverkan med andra samt producerar och tolkar texter. Med hjälp av bedömningen får eleven information om sina språkkunskaper, deras styrkor och framskridande samt om sig själv som en studerande i samiska. Feedbacken från bedömningen ger även information för planeringen av undervisningen samt information för vårdnadshavaren om hur elevens lärande framskrider. Med tanke på inlärningsprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning: - framsteg i att förstå och producera samiska - utveckling i kommunikation - utveckling i de multimodala färdigheterna ROMANISPRÅKET OCH -LITTERATUREN Läroämnets särskilda uppdrag Uppdraget med undervisningen i romanispråket och -litteraturen är att hjälpa eleven att intressera sig för det egna språket och den egna kulturen. Undervisningen hjälper eleven att bygga upp och stärka sin kulturella identitet och stöder utvecklingen av elevens parallell- och flerspråkighet. Undervisningen stärker elevens självkänsla och ger positiva inlärningserfarenheter som uppmuntrar eleven att använda sitt eget språk i olika sammanhang. Elevernas olika åldrar och skillnaderna i hur väl de behärskar romani beaktas vid konstruerandet av en språkligt stimulerande lärmiljö och valet av undervisningsmetoder. Undervisningen i romani bör motivera och stöda eleven i studierna och vid sökandet till fortsatta studier. Vid upprättandet av en lokal undervisningsplan beaktar man omfattningen av undervisningen i romani både vad gäller språk och litteratur. Det är viktigt med växelverkan när man studerar romani. Samarbetet mellan hem och skola samt multimediala inlärningsmiljöer möjliggör utvidgandet av språkets användningsområde utanför skolan. Uppgifter i romani studeras med hjälp av språkliga situationer, genrer och ordförråd som är typiska för olika åldrar. Romanikulturen är förknippad med en stark berättar- och musiktradition, som utnyttjas i undervisningen. Undervisningen i romanispråket och -litteraturen stöder bevarandet av språket romani i Finland och stärker dess ställning i samhället vid sidan av andra språk.

11 Romanispråket och -litteraturen i årskurserna 1-2 Ett särskilt mål för undervisningen i romanispråket och litteraturen är att främja lärandet av språkkunskaper på grundnivå och att uppmuntra till att använda det man lärt sig. Undervisningens tyngdpunkt är på utvecklingen av de muntliga språkkunskaperna. Man bör beakta utgångsnivån för elevens kunskaper och språkutvecklingens stadium. Språkkunskapernas olika delområden är förknippade med elevens vardag och livsmiljö och de stöder elevens individuella språkinlärning. Målen för undervisningen i romanispråket och -litteraturen i årskurserna 1-2 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Att kommunicera M1 vägleda eleven att uttrycka sig själv på romani genom lekar, I1 sånger, ramsor och historier tillsammans eller ensam Att tolka texter M2 erbjuda möjlighet att bekanta sig med flera olika sorters texter I2 och främja utvecklingen av elevens läskunnighet på basnivå, samt ordförrådet Att producera texter M3 vägleda till att producera texter på romani i multimediala I3 inlärningsmiljöer Att förstå språk, litteratur och kultur M4 uppmuntra eleven att uppskatta romanispråket och stärka I4 elevens kunskap om den romska berättar- och kulturtraditionen Mångsidig kompetens K2 K1, K4 K1, K5 K2 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 1 2 I1 Att kommunicera: Man övar sitt uttal och sin förmåga att uttrycka sig muntligen genom att benämna omgivningen, föremål och ämnen på romani. Man övar på att växelverka och på dramafärdigheter i par eller tillsammans. I2 Att tolka texter: Man övar på att läsa genom att bekanta sig med olika sorters texter och diskutera dem. Man breddar sitt ord- och uttrycksförråd. I3 Att producera texter: Man bekantar sig med särdragen i skriven romani och lär sig att producera stora och små bokstäver. Man övar på att producera text ensam och tillsammans med andra samt övar på att ge och motta feedback genom att diskutera texter. I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Man begrundar betydelsen av romanispråket för en själv, familjen, den närmaste kretsen och skolan. Man bekantar sig med den romska berättar- och kulturtraditionen genom att i mån av möjlighet utnyttja den lokala romska befolkningen. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 1 2 I årskurserna 1-2 ligger huvudvikten på utvärderingen av det egna kunnandet. Eleven får mångsidig feedback på hur han eller hon förstår och använder språket, kan fråga, lyssnar på andra och deltar i en gemensam diskussion. Feedbacken från bedömningen ger information för planeringen av undervisningen.

12 Med hjälp av den får eleven kunskap om styrkorna i sin språkkunskap och om sitt eget sätt att lära sig språk. Med tanke på lärprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning: - hur förmågan att förstå och producera romani framskrider - utvecklingen av förmågan att kommunicera med andra TECKENSPRÅK OCH LITTERATUR Det särskilda uppdraget för läroämnet I undervisningen i teckenspråk och litteratur är språket, litteraturen och berättartraditionen, traditioner, seder, konst och historia centrala. Delaktighet i den nationella och internationella gemenskapens ärenden är en del av undervisningen. Eleverna upplever glädje i att lära sig då de är aktiva och då undervisningen även beaktar deras språkvärld och upplevelser. Målet är att eleven ska bli allt mer medveten om sig själv som användare av teckenspråk och förstår språkets sociala betydelse för gemenskapen. Då man utarbetar den lokala läroplanen beaktas omfattningen av undervisningen i teckenspråk och litteratur. Läroplansgrunderna har utarbetats för undervisning i teckenspråk och litteratur. Omfattningen motsvarar timantalet i modersmål och litteratur. Då man fastställer mål för annan undervisning i teckenspråk och litteratur samt bedömer lärandet beaktas undervisningens omfattning. TECKENSPRÅK OCH LITTERATUR I ÅRSKURSERNA 1 2 I årskurs 1 2 har undervisningen som särskilt mål att eleven ska lära sig använda teckenspråk i olika kommunikationssituationer, så att elevens tidigare språkkunskaper beaktas. Eleven ska lära sig att iaktta någon som tecknar, att fråga, svara och berätta. Med hjälp av undervisningen utvecklas elevens tankeförmåga och färdigheter i att uttrycka sig. Eleven lär sig grundfärdigheterna i att diskutera på teckenspråk och bekantar sig med barnlitteratur som motsvarar elevens ålder samt berättar- och kulturtraditioner. Målet är att lära sig att klara sig i vardagliga situationer på teckenspråk, lära sig att jämföra och utnyttja kunskaper i olika språk samt använda modersmålet i olika lärmiljöer och i olika läroämnen. Mål för undervisningen i teckenspråk och litteratur i årskurserna 1 2 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Att kommunicera Kompetens som målet anknyter till M1 att handleda eleven att uttrycka sig på teckenspråk och främja elevens färdigheter i att framföra tankar, upplevelser, åsikter och frågor samt uppmuntra eleven att berätta historier M2 öva färdigheterna i att diskutera på teckenspråk och utveckla elevens förmåga att bedöma sina egna kommunikationsfärdigheter M3 uppmuntra eleven att fungera självständigt och i grupp och stärka elevens samarbets- och kommunikationsförmåga även med hjälp av dramaverksamhet Att tolka texter I1 I1 I1 K1, K2, K7 K1, K2, (K7) K2, K7

13 M4 väcka elevens intresse för texter på teckenspråk och texter I2 K2, K4 med bilder och aktivera eleven att dela sina upplevelser och tankar om dem M5 inspirera elevens fantasi och tankeförmåga I2 K1 Att producera texter M6 skapa positiva upplevelser av att producera, göra tillsammans och dela, och erbjuda möjlighet att öva på grundfärdigheter i att planera och genomföra uppträdanden och föredrag M7 erbjuda möjligheter att berätta och beskriva saker och resultat från informationssökning, uppmuntra eleverna att producera multimodala uppträdanden och föredrag Att förstå språk, litteratur och kultur I3 K2, K7 I3 K1, K2, K3, K4, K5, K7 M8 väcka elevens språkmedvetenhet och handleda eleven att göra iakttagelser om språket och språkbruket samt hjälpa eleven att upptäcka att det egna språkbruket påverkar andras språkliga beteende M9 erbjuda möjligheter att bekanta sig med många olika kulturformer och traditioner, inklusive den teckenspråkiga kulturen, samt lära eleven att uppskatta språkets och kulturens mångfald Att använda språket som stöd för lärandet M10 stöda språkutvecklingen i olika läroämnen och handleda eleven att använda sina kunskaper i modersmålet i allt lärande M11 stöda eleven i att studera på ett vetgirigt sätt och främja utvecklingen av elevens multilitteracitet I4 I4 I5 I5 K1, K2, K3, K7 K1, K2 K1, K2, K3 K1, K4,K7 Centralt innehåll som anknyter till målen i läroämnet i årskurserna 1 2 I1 Att kommunicera: Eleverna utvidgar teckenförrådet, leker med språket samt berättar om egna erfarenheter, iakttagelser och kunskaper. De hittar på egna fantasiberättelser och beaktar berättelsens grundelement: händelseförloppet d.v.s. handlingen och personerna. Eleverna övar sig i att språkligt gestalta och namnge omgivningen i olika kommunikationssituationer. I2 Att tolka texter: Eleverna övar sig i att tolka texter på teckenspråk och texter med bilder samt ställa frågor och besvara dem på basis av texterna. De utvidgar teckenförrådet genom att diskutera texter och dela läsupplevelser. Eleverna bearbetar olika texter på teckenspråk med hjälp av rollspel, drama och teaterlekar samt multimodala lärmiljöer. I3 Att producera texter: Eleverna övar sig i att producera texter självständigt och tillsammans med andra samt att leka med språket. De diskuterar de producerade texterna tillsammans och övar sig i att ge och få respons. Eleverna övar på handalfabetet och bekantar sig med att använda det. De övar sina kommunikationsfärdigheter på teckenspråk, bl.a. tekniker för att väcka uppmärksamhet, ögonkontakt, personernas optimala position, att ta en aktiv roll i en diskussion, alternering i diskussionen, att motivera tankar och åsikter, att titta aktivt och kommentera.

14 I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Eleverna bekantar sig med olika kulturformer och traditioner och iakttar den teckenspråkiga gemenskapens beteendenormer och seder. De bekantar sig med den teckenspråkiga gemenskapens kulturtraditioner och kulturella verksamhet. I5 Att använda språket som stöd för lärandet: I undervisningen undersöker och använder man olika slags texter, bilder och tabeller som material för att berika teckenförrådet och ge möjligheter att använda teckenspråk i olika läroämnen. Man skapar tillfällen för undersökande inlärning och kommunikation och erbjuder mångsidiga läromedel och lärmiljöer för att främja multilitteracitet. Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i årskurs 1 2 Målet är att med hjälp av multimodala lärmiljöer utnyttja det teckenspråkiga utbudet och få teckenspråkiga diskussionsdeltagare och därmed göra färdigheterna i och användningen av teckenspråk rikare och mångsidigare. Elevernas språkkunskaper bör beaktas i urvalet av lärmiljöer och arbetssätt. Elevens studier i teckenspråk sammanlänkas med studier i skolans andra språk och läroämnen samt med skolans verksamhetskultur. Eleverna bör ha tillgång till rikligt med litteratur och olika typer av texter som intresserar barn. Språket undersöks genom lek, till exempel rollspel, drama och teaterlekar. Undervisningen harmoniseras så att inlärningen i modersmålet sammanlänkas med att uppfatta fenomen språkligt. Att bekanta sig med olika kulturevenemang för barn utvidgar lärmiljön utanför klassrummet. Att dela erfarenheter och öva färdigheter tillsammans med andra och självständigt, även med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi, understryks i undervisningen. Handledning och stöd i läroämnet i årskurserna 1 2 Målet är att stöda elevernas språkliga utveckling i enlighet med elevens egna språkkunskaper. Man försöker identifiera språkliga inlärningssvårigheter i att beskriva tankar i ett så tidigt skede som möjligt och finna stöd för dem. Elever med längre utvecklat språk ges tillräckligt utmanande uppgifter och material och får hjälp med att hitta trevliga arbetssätt och lärmiljöer. Både flickor och pojkar får stöd i att hitta intressanta texter, kommunikationsmedel och arbetssätt. Läraren fungerar som modell i att tolka och producera texter och lyfter på det sättet upp sina olika sätt att arbeta med texter. Eleven handleds i att arbeta på ett säkert sätt i mediavärlden. I planeringen och genomförandet av undervisningen samt bedömningen av eleven beaktas elevens individuella behov. Lärokursens mål och innehåll beskrivs för varje årskurshelhet, men i ordnandet av undervisningen bör man även beakta elevens kunskaper i teckenspråk. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurserna 1-2 Tyngdpunkten i bedömningen av elevens lärande ligger på elevens individuella framsteg. Eleverna får mångsidig respons om hur de förstår och använder språket, vad de kan fråga, på vilket sätt de förstår andra och deltar i den gemensamma diskussionen. Respons från bedömningen ger information för planeringen av undervisningen. Genom respons får eleven information om sina styrkor och om sig själv som studerande i teckenspråk. Med tanke på lärprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning: - framsteg i att förstå och producera teckenspråk - utveckling av uttryckssätt och kommunikation

15 ELEVENS EGET MODERSMÅL Läroämnets särskilda uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla som bor i Finland rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Lärokursen i elevens eget modersmål kan studeras av alla de elever vars modersmål eller något av familjens språk är ett annat än finska, svenska eller samiska. Dessutom kan de finsk-, svensk- eller samiskspråkiga elever som deltar i upprätthållande undervisning av språkkunskaper som inhämtats utomlands studera enligt lärokursen i det egna modersmålet. Syftet med undervisningen i elevens eget modersmål är att stödja utvecklingen av en aktiv mångspråkighet hos eleven samt väcka intresse för en livslång utveckling av språkkunskaper. Inlärningen av det egna modersmålet stödjer också integrationen i det finländska samhället. I undervisningen i det egna modersmålet samarbetar man med undervisningen i det svenska språket och litteraturen och svenska som andra språk och litteratur. Den gemensamma språkfostran har i uppdrag att öka elevens förståelse för den språkliga och kulturella bakgrundens betydelse för individer, gemenskapen och samhället samt att hjälpa honom eller henne att uppskatta sitt eget modersmål och andra språk. Utgångspunkten är att eleven aktivt medverkar, varvid elevens språkkunskaper och andra kunskaper utnyttjas i undervisningen. Dessutom utnyttjar man i hela skolans verksamhet skolans språkliga och kulturella mångfald. I undervisningen utnyttjas elevens möjligheter att utveckla sina språkkunskaper utanför skolan. Undervisningen stödjer och uppmuntrar eleven att använda sitt eget språk på ett mångsidigt sätt under lektionerna i olika läroämnen och i annan verksamhet i skolan. På så sätt stödjer inlärningen och användningen av det egna modersmålet tillägnandet av innehållet i olika läroämnen och eleven lär sig att uttrycka innehållet i läroämnena i skolan på sitt eget modersmål. Elevens egna val, upplevelser av delaktighet samt betydelsefullheten hos de saker som han eller hon ska lära sig är centrala motivationsfaktorer. I språkundervisningen betonas växelverkan och kommunikativitet. Dessa grunder för läroplanen har utarbetats för alla de språk som undervisas som elevens eget modersmål. På basis av grunderna utarbetar utbildningsanordnaren eller skolan en läroplan för varje språk. Läroplaner för varje språk kan även utarbetas i samarbete mellan flera undervisningsanordnare. I den grundläggande undervisningen kan de kunskaper som eleven uppnår variera beroende på språket. Undervisningsanordnaren fastställer i läroplanen för varje språk bedömningskriterierna för att i slutet av årskurs 6 få omdömet goda kunskaper /vitsordet åtta samt kriterierna för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och de kompletterande beskrivningarna av dem. ELEVENS EGET MODERSMÅL I ÅRSKURS 1 2 I årskurs 1 2 syftar undervisningen särskilt till att eleven ska lära sig att använda det egna modersmålet i olika kommunikationssituationer. Eleven lär sig att lyssna, fråga, svara och berätta. Uttrycks- och ordförrådet utvidgas systematiskt att omfatta olika delområden i livet. Genom undervisningen utvecklar man i samarbete med hemmen elevernas tankeförmåga och förmåga att uttrycka sig. Eleven tillägnar sig färdigheterna i att läsa och skriva samt bekantar sig med barnlitteratur som motsvarar åldersnivån samt berättar- och kulturtraditionen. Målet är att eleven ska lära sig att använda språket i olika inlärningsmiljöer och att skaffa fram information med hjälp av modersmålet. Målet är att eleven ska lära sig att bli medveten om det egna modersmålets betydelse och skapa ett positivt förhållande till det egna språket. Mål för undervisningen i det egna modersmålet i årskurs 1 2 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Omfattande kunskaper Att kommunicera M1 främja elevens förmåga att lyssna samt uppmuntra I1 K1, K2, K4

16 eleven att fråga och framföra sina tankar och upplevelser utan rädsla för att säga fel M2 väcka elevernas nyfikenhet och intresse för att använda olika sätt att uttrycka sig M3 stödja utvecklingen av språket och fantasin samt samarbets- och interaktionsfärdigheterna hos eleverna Att tolka texter M4 skapa ett positivt och nyfiket förhållningssätt till läsning samt uppmuntra till självständig läsning enligt språkkunskaperna M5 främja den grundläggande läsfärdigheten och förmågan att förstå texter M6 vägleda eleven att bekanta sig med olika texter samt diskutera dem för att dela med sig av tankar och erfarenheter Att producera texter M7 skapa ett positivt förhållningssätt till skrivande enligt språkkunskaperna M8 bekanta sig med det egna språkets skriftsystem samt främja färdigheterna i att skriva M9 öva att producera text samt uppmuntra eleven att uttrycka sina tankar och iakttagelser skriftligt enligt språkkunskaperna M1 0 M1 1 M1 2 M1 3 Att förstå språk, litteratur och kultur uppmuntra eleven att använda sitt eget modersmål i skolan, hemma och i närmiljön, att öva sig i att iaktta sin egen språkanvändning samt att bekanta sig med språkets grundstrukturer göra eleven bekant med den egna språk- och kulturgemenskapens seder och högtider samt vägleda eleven att använda och uppskatta det egna språkets kulturutbud Att använda språket som stöd för lärandet uppmuntra eleven att använda det egna modersmålet i olika studiesammanhang bygga ett bra samarbete mellan undervisningen i det egna språket och annan nybörjarundervisning Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 1 2 I1 I1 I2 I2 I2 I3 I3 I3 I4 I4 I5 I5 K2, K4 K1, K2, K4, K7 K2, K4 K1, K2, K4 K2, K4, K5, K7 K4, K5 K2, K4, K5 K1, K2, K4, K5, K7 K1, K2, K3, K4 K2, K7 K1, K2, K4, K5 K1, K4, K7 I1 Att kommunicera: Man övar att lyssna och att uttrycka sig muntligt i grupp, såsom att diskutera, fråga, svara och berätta. Man bekantar sig med olika interaktionssituationer och uttryckssätt bland annat genom lekar, spel och drama. I2 Att tolka texter: Man bekantar sig med olika texter, till exempel sagor, berättelser, dikter, enkla informations- och medietexter samt bilder. Man övar sig i att läsa samt formulera frågor och svara på dem på basis av texter. Man diskuterar texter och delar erfarenheter av dem. Man utökar ord- och uttrycksförrådet genom att bekanta sig med texter.

17 I3 Att producera texter: Man bekantar sig med skriftsystemets särdrag och övar att producera dem själv och tillsammans med andra samt leker med språket. I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Man iakttar hur det egna modersmålet används hemma, i skolan och i närmiljön samt uppmuntrar i samarbete med den övriga nybörjarundervisningen eleven att använda det egna modersmålet. I5 Att använda språket som stöd för lärandet: Man bekantar sig med studiespråket och övar det grundläggande språket inom olika fackområden i samarbete med den övriga nybörjarundervisningen. Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i läroämnet i årskurserna 1 2 Målet är att med hjälp av multimediala lärmiljöer utnyttja det egna språkets utbud till exempel på nätet och få samtals- och skrivpartner som pratar samma språk och därmed göra färdigheterna i och användningen av det egna språket rikare och mångsidigare. Elevernas språkkunskaper och skillnaderna mellan de språk som undervisas ska beaktas vid valet av lärmiljöer och arbetssätt. Elevens studier i det egna modersmålet sammanlänkas med studier i skolans andra språk och läroämnen samt med skolans verksamhetskultur. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 1 2 Målet är att stödja den språkliga utvecklingen genom att beakta elevens språkkunskaper och förmåga att lära sig. Läraren fungerar som modell för att läsa och tolka texter samt för olika sätt att skriva texter. Eleven handleds i att arbeta på ett säkert sätt i medievärlden. I planeringen och genomförandet av undervisningen samt bedömningen av eleven beaktas elevens individuella behov. Eleverna vägleds till uppgifter och material som är tillräckligt utmanande samt till att hitta trevliga arbetssätt och inlärningsmiljöer. Man strävar efter att identifiera språkliga inlärningssvårigheter så tidigt som möjligt och att ge tillräckligt med stöd. Lärokursens mål och innehåll beskrivs för varje årskurshelhet, men i ordnandet av undervisningen bör man även beakta elevens språkkunskaper. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 1 2 Målet med bedömningen är att producera information om hur elevens inlärning framskrider. Eleven får mångsidig feedback på hur han eller hon förstår och använder språket muntligt och skriftligt samt deltar i den gemensamma diskussionen. Feedbacken från bedömningen ger information för planeringen av undervisningen. Med hjälp av bedömningen får eleven information om styrkorna i hans eller hennes språkkunskaper, hur lärandet framskrider samt om sig själv som studerande i det egna modersmålet. Med tanke på lärprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning: - utvecklingen av kommunikationsfärdigheter: hur eleven har framskridit i färdigheterna att förstå det han eller hon hör, fråga och svara på frågor, på ett förståeligt sätt framföra sina egna tankar och delta i diskussioner - framskridande i tolkning av texter: hur eleven har framskridit i den grundläggande läsfärdigheten och förmågan att förstå barnlitteratur samt berättar och kulturtraditionen - framskridande i textproduktion: hur eleven har framskridit i de grundläggande skrivfärdigheterna samt förmågan att uttrycka sig skriftligt - förståelsen av språket och kulturen: hur eleven har framskridit i färdigheterna att modigt använda språket samt i att skapa ett positivt förhållande till sitt eget modersmål - språkanvändning som stöd för lärande: hur eleven har framskridit i färdigheten att använda sitt eget modersmål i olika studiesammanhang.