ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2"

Transkript

1 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen ska lägga grund för förståelsen av matematiska begrepp och strukturer samt utveckla elevernas förmåga att behandla information och lösa problem. På grund av matematikens kumulativa natur ska undervisningen framskrida systematiskt. Konkreta och laborativa inslag är centrala i undervisningen och studierna i matematik. Lärandet stöds med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Undervisningen i matematik ska stödja eleverna att utveckla en positiv attityd till matematik och en positiv bild av sig själva som elever i matematik. Den ska också utveckla elevernas förmåga att kommunicera, interagera och samarbeta. Undervisningen i matematik ska vara målinriktad och långsiktig och stödja eleverna att själva ta ansvar för sitt lärande. Undervisningen ska handleda eleverna att förstå nyttan av matematik i sitt eget liv och i ett bredare samhällsperspektiv. Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att använda och tillämpa matematik på ett mångsidigt sätt. Läroämnets uppdrag i årskurser 1-2 I årskurserna 1 2 ska eleverna i undervisningen i matematik erbjudas mångsidiga upplevelser för att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. Olika sinnen ska utnyttjas i undervisningen. Undervisning-en ska utveckla elevernas förmåga att uttrycka matematiska tankar med konkreta hjälpmedel, muntligt, skriftligt och genom att rita och tolka bilder. Undervisningen i matematik ska lägga en stabil grund för för-ståelse av talbegreppet och tiosystemet samt för räknefärdigheter. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i matematik i årskurs 1 2 Målet är att skapa en lärmiljö där eleverna studerar matematik aktivt och med olika hjälpmedel. Alla utrymmen kan betraktas som miljöer för lärande. Man använder varierande arbetssätt och de möjligheter Helsingfors erbjuder för att liva upp matematikundervisningen. Undervisningen ska utgå från bekanta ämnen och problem som intresserar eleverna. Eleverna får vänja sig vid att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Pedagogiskt ledda lekar och spel är ett viktigt arbetssätt. Digitala verktyg används i undervisningen och studierna. Handledning, differentiering och stöd i matematik i årskurs 1 2 Vid skolstarten ska man klargöra vad eleverna redan kan och vilka skillnader det finns i deras kunskaper. Eftersom matematik är ett kumulativt läroämne, är det nödvändigt att behärska grundläggande matematiska begrepp och färdigheter för att kunna lära sig nya saker. Eleverna ska erbjudas stöd både för att komplettera bristfälliga kunskaper och färdigheter och för att tillägna sig nytt innehåll. Man ska reservera tillräckligt mycket tid och stödja lärandet systematiskt för att utveckla matematiklärandet och elevernas förmåga att ta till sig ny kunskap. Utvecklingen av elevernas kunskaper och färdigheter i matematik ska följas upp kontinuerligt. Stödet ska ge dem

2 möjlighet att utveckla sina färdigheter och samtidigt känna glädje över att lära sig och att kunna. Eleverna ska erbjudas lämpliga hjälpmedel som stöd för lärandet samt möjligheter att själva komma till insikt och förstå. Eleverna ska ges möjlighet att öva tillräckligt. Elever som behöver mera utmaningar ska erbjudas möjlighet att fördjupa förståelsen för innehållet i årskurserna 1 2. Uppgifterna kan till exempel omfatta egenskaperna hos naturliga tal, olika talföljder, geometri, kreativ problemlösning och mera krävande tillämpningar av grundläggande räkneoperationer. Bedömning av elevens lärande i matematik i årskurs 1 2 Under läsåret är den huvudsakliga uppgiften för bedömningen av lärandet att stödja och främja elevernas matematiska tänkande och kunskapsutveckling inom alla målområden. Bedömningen av matematikläran-det och responsen ska vara uppmuntrande. Eleverna ska sporras att utnyttja sina styrkor och att träna de färdigheter som behöver utvecklas. Eleverna handleds att själva iaktta hur deras eget lärande framskrider genom att dokumenetera lärandet och lärprocessen. Eleverna deltar aktivt i planeringen och genomförandet av bedömningen samt att sätta upp mål. Elevernas kunskapsnivå och förståelse av matematik kan utredas med hjälp av samtal, konkreta hjälpmedel, figurer eller skriftliga alster. De ska ha möjlighet att visa sina framsteg på olika sätt. Det är viktigt att vid sidan av korrekta lösningar även beakta på vilket sätt och hur obehindrat eleven räknar. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i matematik är följande framsteg i förståelsen av talbegreppet och talföljder framsteg i förståelsen av tiosystemet framsteg i hur obehindrat eleven räknar framsteg i förmågan att klassificera kroppar och figurer framsteg i förmågan att använda matematik vid problemlösning. Helhetsskapande undervisning i matematik Med hjälp av olika fenomen upptäcker eleven betydelsen av matematik i det egna livet och vardagen. Matematikundervisningen skapar förutsättningar för helhetsskapande lärande och för att förstå vardagsfenomen. Då man undersöker fenomen behöver man många typer av matematiska färdigheter, såsom slutlednings- och problemlösningsförmåga samt förmåga att mångsidigt mäta och presentera undersökningsresultat.

3 Mål för mångsidig kompetens i matematik på åk 1-2 Förmåga att tänka och lära sig K1 Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. Kulturell och kommunikativ kompetens K2 I matematiken uppmuntras och handleds eleverna till positiv växelverkan och samarbete med varandra. På lektionerna övar eleverna på att uttrycka sig samt att beskriva sina räknestrategier och lösningsmodeller. Uppfinningsrikedom och förmåga att uttrycka sig utvecklas bland annat via spel, lekar och byggande. Vardagskompetens K3 Då man börjar skolan förutsätts det att man i högre grad än tidigare kan ta hand om sig själv och att man blir mer självständig. I matematik handleder man eleven att förstå tid och plats samt deras innebörd i praktiken. Man bekantar sig med pengar och undersöker möjligheterna att planera sin egen ekonomi. Eleverna handleds till kritisk konsumtion samt ekonomiskt tänkande och måttlighet. Multilitteracitet K4 I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. Digital kompetens K5 I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer på egen hand och tillsammans med andra. Arbetslivskompetens och entreprenörskap K6 På matematiklektionerna får eleverna mångsidiga möjligheter att arbeta både på egen hand och tillsammans med andra. De handleds i att jobba i grupp och samarbeta samt att jämföra sina idéer med de andra i gruppen. Eleverna stöds i att undersöka nya saker. De uppmuntras till att agera och lita på sig själva i nya situationer. Samarbete mellan vårdnadshavarna och skolan berikar arbetet.

4 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 Från och med första klass är eleverna med om att planera de egna studierna samt gruppens mål och arbetssätt. Genom egna erfarenheter bekantar sig eleverna med demokratiska regler och förverkligandet av dem. Årskurs 1 Läroämnets specifika uppdrag På årskurs 1 sätts tyngdpunkten på laborativ och undersökande inlärning. Huvudmålet är att förstå antal, taluppfattning, siffersymboler och grundläggande räknefärdigheter. Tiosystemet klargörs och övas systematiskt. Mål för undervisningen Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till målen Betydelse, värderingar och attityder M1 stödja elevens iver och intresse för matematik samt utvecklingen av en positiv självbild och ett gott självförtroende K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I2 Tal och räkneoperationer:

5 handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. K3 Vardagskompetens Då man börjar skolan förutsätts det att man i högre grad än tidigare kan ta hand om sig själv och att man blir mer självständig. I matematik handleder man eleven att förstå tid och plats samt deras innebörd i praktiken. Man bekantar sig med pengar och undersöker möjligheterna att planera sin egen ekonomi. Eleverna handleds till kritisk konsumtion samt ekonomiskt tänkande och måttlighet. K5 Digital kompetens I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer på egen hand och tillsammans med andra. Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition.

6 I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De hand-leds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. Arbetsfärdigheter M2 handleda eleven att utveckla färdigheten att göra matematiska observationer samt tolka och utnyttja dem i olika situationer K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar

7 ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet 0 20.

8 Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram.

9 M3 uppmuntra eleven att framföra sina lösningar och slutledningar med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med hjälp av digitala verktyg K2 Kulturell och kommunikativ kompetens I matematiken uppmuntras och handleds eleverna till positiv växelverkan och samarbete med varandra. På lektionerna övar eleverna på att uttrycka sig samt att beskriva sina räknestrategier och lösningsmodeller. Uppfinningsrikedom och förmåga att uttrycka sig utvecklas bland annat via spel, lekar och byggande. K4 Multilitteracitet I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. K5 Digital kompetens I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal.

10 på egen hand och tillsammans med andra. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer.

11 Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. M4 handleda eleven att utveckla förmågan att dra slutsatser och lösa problem K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna

12 K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap På matematiklektionerna får eleverna mångsidiga möjligheter att arbeta både på egen hand och tillsammans med andra. De handleds i att jobba i grupp och samarbeta samt att jämföra sina idéer med de andra i gruppen. Eleverna stöds i att undersöka nya saker. De uppmuntras till att agera och lita på sig själva i nya situationer. Samarbete mellan vårdnadshavarna och skolan berikar arbetet. utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. I3 Geometri och mätning:

13 Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. Begreppsliga och ämnesspecifika mål M5 handleda eleven att förstå matematiska begrepp och beteckningar K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster.

14 lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer.

15 Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp.

16 I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. M6 stödja eleven att utveckla förståelsen av talbegreppet och principen för tiosystemet. K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleven lär sig uppdelningarna av talen K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer.

17 ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. M7 introducera eleven i principerna för de grundläggande räkneoperationerna och deras egenskaper K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till förundran, insikter, nya upptäkter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av problemlösning och forskningsuppgifter, som passar åldersmässigt, genererar man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i

18 K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. M8 handleda eleven att utveckla flytande grundläggande räknefärdigheter med naturliga tal samt att använda olika huvudräkningsstrategier K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal.

19 styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. M9 introducera eleven i geometriska former och handleda eleven att uppfatta deras egenskaper K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och

20 nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. handleds att inse mätningens principer. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. K5 Digital kompetens I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer på egen hand och tillsammans med andra. M10 handleda eleven att förstå principen för mätning K1 Förmåga att tänka och lära sig I3 Geometri och mätning:

21 Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De hand-leds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande.

22 M11 introducera eleven i tabeller och diagram K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. K5 Digital kompetens I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer på egen hand och tillsammans med andra. M12 lära eleven att skapa stegvisa instruktioner och att följa dem K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska situationer ur olika perspektiv.

23 forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I matematiken uppmuntras och handleds eleverna till positiv växelverkan och samarbete med varandra. På lektionerna övar eleverna på att uttrycka sig samt att beskriva sina räknestrategier och lösningsmodeller. Uppfinningsrikedom och förmåga att uttrycka sig utvecklas bland annat via spel, lekar och byggande. K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande.

24 K5 Digital kompetens I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer på egen hand och tillsammans med andra. I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matema-tiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I2 Tal och räkneoperationer: Man försäkrar sig om att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleven lär sig uppdelningarna av talen Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition.

25 I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta plangeometrin utvecklas. Plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. Årskurs 2 Läroämnets specifika uppdrag På årskurs 2 ligger tyngdpunkten på laborativ och undersökande inlärning. Taluppfattningen och räknefärdigheterna från åk 1 stärks. Det nya målet är att få en uppfattning om multiplikation och delning i lika stora delar. Mål för undervisningen Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till målen Betydelse, värderingar och attityder M1 stödja elevens iver och intresse för matematik samt utvecklingen av en positiv självbild och ett gott självförtroende K1 Förmåga att tänka och lära sig Matematikundervisningen erbjuder många möjligheter till reflektioner, insikter, nya upptäckter, fantasi och lärglädje. Eleverna uppmuntras I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster.

26 till att fråga, göra noggranna iakttagelser, söka kunskap samt att producera och utveckla idéer tillsammans samt presentera sina slutsatser. Med hjälp av åldersmässigt lämpliga problemlösnings- och forskningsuppgifter, väcker man nyfikenhet och intresse för matematiska fenomen och stärker förmågan att gruppera, namnge och beskriva. Eleverna handleds i att känna igen sina egna framsteg, upptäcka sina styrkor som elever och att känna glädje i att lyckas. K3 Vardagskompetens Då man börjar skolan förutsätts det att man i högre grad än tidigare kan ta hand om sig själv och att man blir mer självständig. I matematik handleder man eleven att förstå tid och plats samt deras innebörd i praktiken. Man bekantar sig med pengar och undersöker möjligheterna att planera sin egen ekonomi. Eleverna handleds till kritisk konsumtion samt ekonomiskt tänkande och måttlighet. K5 Digital kompetens I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matema-tiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I2 Tal och räkneoperationer: I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal, multiplar och halvering. Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att

27 på egen hand och tillsammans med andra. utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. Eleverna handleds med hjälp av konkreta exempel att förstå begreppet multiplikation och lär sig multiplikationstabellerna för talen 1 5 och 10. Man utnyttjar kommutativitet vid multiplikation och introduceras i associativitet vid multiplikation. Grunden för förståelse av division och sambandet mellan multiplikation och division läggs. Grunden för begreppet bråk läggs genom att dela det hela i lika stora delar. I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta den tredimensionella omgivningen och plangeometrin i den utvecklas. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. Kroppar studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och

28 handleds att inse mätningens principer. Man behandlar storheterna längd, massa, volym och tid och övar sig att använda motsvarande måttenheter. De centrala måttenheterna är meter och centimeter, kilogram och gram samt liter och deciliter. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. Arbetsfärdigheter M2 handleda eleven att utveckla färdigheten att göra matematiska observationer samt tolka och utnyttja dem i olika situationer K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matema-tiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder

29 multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. I2 Tal och räkneoperationer: I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal, multiplar och halvering. Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer.

30 Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. Eleverna handleds med hjälp av konkreta exempel att förstå begreppet multiplikation och lär sig multiplikationstabellerna för talen 1 5 och 10. Man utnyttjar kommutativitet vid multiplikation och introduceras i associativitet vid multiplikation. Grunden för förståelse av division och sambandet mellan multiplikation och division läggs. Grunden för begreppet bråk läggs genom att dela det hela i lika stora delar. I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta den tredimensionella omgivningen och plangeometrin i den utvecklas. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. Kroppar studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Man behandlar storheterna längd, massa, volym och tid och

31 övar sig att använda motsvarande måttenheter. De centrala måttenheterna är meter och centimeter, kilogram och gram samt liter och deciliter. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. I4 Informationsbehandling och statistik: Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. M3 uppmuntra eleven att framföra sina lösningar och slutledningar med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med hjälp av digitala verktyg K2 Kulturell och kommunikativ kompetens I matematiken uppmuntras och handleds eleverna till positiv växelverkan och samarbete med varandra. På lektionerna övar eleverna på att uttrycka sig samt att beskriva sina räknestrategier och lösningsmodeller. Uppfinningsrikedom och förmåga att uttrycka sig utvecklas bland annat via spel, lekar och byggande. I1 Matematiskt tänkande: Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matema-tiska situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas. K4 Multilitteracitet I matematiken utvecklar man förmågan att behandla numerisk information, såsom I2 Tal och räkneoperationer:

32 skillnader i antal. Man övar multilitteracitet genom att tolka statistik och olika typer av diagram. Eleven ges många tillfällen att fråga och undra, uttrycka sina åsikter och dela sina erfarenheter genom att mångsidigt använda olika redskap och uttryckssätt. I multilitteraciteten stöds utvecklandet av ett kritiskt tänkande. K5 Digital kompetens I matematiken får eleverna erfarenhet av programmering på lämplig nivå. Man utnyttjar spel för att befrämja lärandet. Med hjälp av IKT sporras eleverna till att förverkliga idéer på egen hand och tillsammans med andra. I räkneoperationerna används naturliga tal. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal, multiplar och halvering. Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. Eleverna handleds med hjälp av konkreta exempel att förstå begreppet multiplikation och lär sig multiplikationstabellerna för talen 1 5 och 10. Man utnyttjar

33 kommutativitet vid multiplikation och introduceras i associativitet vid multiplikation. Grunden för förståelse av division och sambandet mellan multiplikation och division läggs. Grunden för begreppet bråk läggs genom att dela det hela i lika stora delar. I3 Geometri och mätning: Elevernas förmåga att uppfatta den tredimensionella omgivningen och plangeometrin i den utvecklas. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. Kroppar studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. Eleverna övar mätning och handleds att inse mätningens principer. Man behandlar storheterna längd, massa, volym och tid och övar sig att använda motsvarande måttenheter. De centrala måttenheterna är meter och centimeter, kilogram och gram samt liter och deciliter. Eleverna övar klockslag och tidsenheter.

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72 Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr

Läs mer

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 3-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 3-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 3-6 Allmänt Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna.

Läs mer

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Underlag Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Anteckningssidor med plats för avstämningar och reflektioner utifrån Stockholms stads

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1. Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Dysmatematiker i Estland och Ungern

Dysmatematiker i Estland och Ungern Dysmatematiker i Estland och Ungern Olof Magne, tidigare professor i pedagogik vid Lunds universitet gästföreläste under april 1989 i Estland och Ungern. Han berättar här om iakttagelser från matematikundervisningen

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13 OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 7 Huvudräkning, multiplikation och division... 9 Huvudräkning,

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55 Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Läroplan för vård, fostran och lärande

Läroplan för vård, fostran och lärande Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015 Innehåll INLEDNING... 3 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET...

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen. Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt uppnåendemål för år 5 i alla ämnen (ur LPO 94) Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av 1 MATEMATIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i matematik har som uppgift att utveckla elevens logiska, exakta och kreativa matematiska tänkande. Undervisningen skapar en grund för att förstå matematiska

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010 2011 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011 Normlösa förskola Mantorp Våra visioner och Värderingar hos oss i Mjölby kommuns förskolor. Vi ska utgöra det goda föredömet bland Sveriges kommuners

Läs mer

Namn. Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun. Pedersöre Träder i kraft

Namn. Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun. Pedersöre Träder i kraft Namn Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun Pedersöre Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen av läroplanen.......... 1 2. Lokala särdrag

Läs mer

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med 181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,

Läs mer

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment) ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan läroplan för förskolan uppdaterad i mars 2013 Läroplan för förskolan 1. Verksamhetsidé för förskoleundervisningen 3 2. Den pedagogiska miljön 3 3. Arbetsmetoder 3 4. Förskoleundervisningens centrala mål

Läs mer

Omgivningslära årskurs 3-6

Omgivningslära årskurs 3-6 Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer