Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag
|
|
- Georg Pettersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortodox religion åk 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter och attityder inom religion, etik och åskådning. Läroämnet främjar multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. I undervisningen behandlas den religionen som studeras, andra religioner och åskådningar samt etiskt tänkande utgående i från elevens egen närmiljö, i Helsingfors och sedan expandera till övriga Finland och världen. Målet är att eleven: * har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald * har kännedom om centrala stoffet i övriga religioner och irreligiositet * kan analysera religioner och åskådningar mångsidigt ur olika synvinklar * känner till de centrala stoffet inom religionskritik och inom dialogen mellan åskådningar * kan respektera livet och människovärdet samt det som är heligt för en själv och andra (M7) * känner till grunderna för etiskt tänkande och kan diskutera etiska frågor (M8) * får vägkost för att kunna bygga upp sin identitet, livsåskådning och världsåskådning * växer till en ansvarsfull medlem i sin grupp och i samhället samt till en ansvarsfull världsmedborgare. (M12) I årskurserna 7 9 ska man i undervisningen i religion utforska den religion som studeras som ett kulturellt och samhälleligt fenomen. Kunskapen om den aktuella religionens rötter, ursprung, lära och normer samt inflytande i världen fördjupas och berikas. I undervisningen utforskas både de stora religiösa traditionerna i världen och irreligiositet. Religionernas samhälleliga och politiska inflytande och religionsfrihet behandlas. Eleverna lär sig känna igen och analysera religiösa teman i vetenskap, medier, konst och populärkultur. I undervisningen behandlas de centrala etiska begreppen och de etiska principerna inom den religion som studeras. I undervisningen granskas FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt etiska synsätt i olika religioner och livsåskådningar. Mänskliga livsfrågor och aktuella etiska problem tas upp. Religionsundervisningen ska erbjuda eleverna resurser för deras fortsatta utveckling. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 I undervisningen ska man sträva efter att skapa ett lugnt, öppet och förtroligt samtalsklimat. Det är viktigt att varje elev får berätta om sina iakttagelser och erfarenheter. Eleverna uppmuntras att lära sig genom samspel, att diskutera och att motivera sina åsikter samt att acceptera olikheter. Det är viktigt att i undervisningen utgå från eleven och respektera elevens upplevelsevärld, i synnerhet när man tar upp etiska frågor. Kreativa, konkreta och upplevelsebaserade metoder, projekt och diskussioner stödjer den holistiska synen på eleven som en social och aktiv person som lär sig genom alla sinnen. Undervisningen kan innehålla individuella eller gemensamma projekt som omfattar flera lärokurser eller överskrider läroämnesgränserna. I skolorna i Helsingfors har religionslärarna goda möjligheter att samarbeta exempelvis genom besök av lärare, lärarutbyte, besök av elever och samundervisning. I undervisningen används digitala verktyg på ett mångsidigt och interaktivt sätt, samt digitala innehåll och media som hör till elevernas upplevelsevärld. Berättelser, musik, bildkonst, lek, drama samt gäster och studiebesök används för att ge variation i arbetet och glädje i lärandet. I religionsundervisningen i Helsingfors ska stadens utbud beaktas: den kulturella
2 mångfalden i den egna klassen, i den egna skolan och i närmiljön samt museer, utställningar, religiösa samfund och medborgarorganisationer. Handledning, differentiering och stöd i religion i årskurs 7 9 Lärokurserna genomförs så att elevernas olika religiösa och konfessionella bakgrunder och språkkunskaper beaktas i undervisningen och arbetet. I undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar lärande och delaktighet samt sociala och kommunikativa färdigheter. Eleverna handleds att stärka sin studiefärdighet och initiativförmåga. Bedömningen av elevens lärande i religion i årskurs 7 9 Bedömningen ska grunda sig på observationer och diskussioner i arbetet samt på elevens olika alster. Utöver alstren bedöms studieprocessen och arbetets olika faser. Bedömningen ska vara mångsidig och responsen handledande och uppmuntrande. Eleverna ska regelbundet få information om sina framsteg och prestationer i relation till de uppställda målen. Elevernas självbedömning och kamratbedömning används som stöd för bedömningen. Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått målen för lärokursen i religion när studierna avslutas. Slutvitsordet bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen. Kunskapen i läroämnet utvecklas kumulativt i takt med att elevens tankeförmåga fördjupas. I slutvitsordet ska alla nationella kriterier för slutbedömningen i läroämnet beaktas, oberoende av i vilken årskurs målet i fråga fastställs i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om hen i genomsnitt visar de kunskaper som kriterierna förutsätter. Om vitsordet åtta överskrids för något mål, kan detta kompensera en svagare prestation för något annat mål. Helhetsskapande undervisning och ortodox religion I religionsundervisning behandlas religionen som ett mångdimensionellt fenomen. Undervisningen behandlar även mångfalden inom varje religion. Det centrala är religionens samband med kulturen och samhället samt etiken och aktuella livsfrågor för eleverna. Undervisningen i religion och en allmänbildning i religioner och åskådningar förutsätter att man först får en insikt i dessa fenomen och förhållanden mellan dem på ett sätt som motsvarar elevens ålder. Helhetsskapande undervisning planeras tillsammans med eleverna. Religionsundervisning möjliggör lärandet av mångsidiga kunskaper och färdigheter, både inom de olika lärokurserna i religion, i samarbete mellan dem och som ämnesöverskridande samarbete. I religionsundervisning framhävs religionernas mångfald, mångfalden inom varje religion, sambandet till kulturen och samhället samt etiska och världsåskådningsmässiga frågor. När man behandlar olika fenomen inom läroämnet religion, kan man ha fördelar av samarbete med andra läroämnen och andra aktörer. Vid val av lärmiljöer och stoff ska man använda sig av närmiljön, samfunden och de digitala möjligheterna. Lärare och elever har också möjlighet att anlita sakkunniga för att stödja inlärningen.
3 Årskurs 7. Religion (Ortodox) - läroämnets mål och innehåll samt målen för mångsidig kompetens MÅL FÖR UNDERVISNINGEN KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden. M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande. K1 Förmåga att tänka och lära sig: att producera, bearbeta och dela kunskap; att göra iakttagelser och bedöma dem; att granska olika tankesätt på basis av ny kunskap; växelverkan mellan saker och ting samt deras inbördes relationer; att uppfatta helheter. kompetens: att känna igen de kulturella betydelserna av miljön; att känna igen och uppskatta den egna livsmiljön och det kulturella arvet; den kulturella mångfalden Religionens betydelse för det mänskliga livet Religiositet och irreligiositet i samtiden Ortodoxa kyrkans födelse och utveckling Kyrkans spridning och missionsarbete Kristendomens ankomst i Finland från öst och väst Klosterväsendet, dess betydelse för utvecklingen och bevarandet av kyrkans lära Bysans, kyrkans förvaltning formas Ortodoxa kyrkan i Finland och Helsingfors Ortodoxin i olika delar av världen (lokalkyrkorna) De orientaliska eller förchalkedonska ortodoxa kyrkorna Lutherska kyrkan, katolska kyrkan och övriga centrala kristna kyrkor Att delta i en ortodox gudstjänst 1-2 gånger per år M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, kulturens och de olika livsåskådningarnas påverkan i samhället och i vardagen; att njuta av estetiken; att känna igen de kulturella betydelserna av miljön; olika livsåskådningars rötter Ortodoxin i litteraturen, musiken, konstens i världen, Finland och Helsingfors. Kristendomens inflytande på den europeiska kulturen.
4 inom konst och populärkultur M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. K4 Multilitteracitet: att tolka, producera och Finländska folktron inflytande på värdera olika budskap; kritiskt tänkande; att olika konstformer läsa bilder; att behärska det religiösa språket. Bysantisk kyrkokonst entreprenörskap: att arbeta självständigt och tillsammans med andra systematiskt och långsiktigt. K1 Förmåga att tänka och lära sig: att göra iakttagelser; att söka, evaluera, bearbeta och producera information; att fundera på saker och ting ur nya synvinklar; att granska olika tankesätt; att fördomsfritt kombinera olika synvinklar. kompetens: att känna igen olika kulturella betydelser; att bygga upp sin egen kulturella identitet; respekt och tillit till andra människogrupper och folk. Religion som föremål för vetenskaplig forskning. Granska hur ortodoxin samt andra religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i olika aktuella frågor och vilka betoningar de har De ortodoxa lokalkyrkornas traditioner, och hur de skiljer sig från varandra. K4 Multilitteracitet: att förstå olika former av den mångkulturella kommunikationen och att bygga upp den egna identiteten; att tolka olika texter. K5 Digital kompetens: att använda sig av informations- och kommunikationsteknologin i informationshantering samt i undersökande och skapande arbete; växelverkan och nätverkssamarbete. M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: att utvärdera mediernas påverkan och de möjligheter som användningen av olika medier ger; att uttrycka sina egna åsikter på ett konstruktivt sätt. entreprenörskap: adekvat beteende; betydelsen av språkkunskaper och god kommunikationsförmåga. Respekt människor emellan Ekumenik
5 Årskurs 8. Religion (Ortodox) - läroämnets mål och innehåll samt målen för mångsidig kompetens MÅL FÖR UNDERVISNINGEN KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet. kompetens: den kulturella mångfalden som en positiv sak. K3 Vardagskompetens: vikten av den ömsesidiga omsorgen. Religiositet och irreligiositet som ett drag av det mänskliga livet. De stora världsreligionerna entreprenörskap: det egna ansvaret som medlem av samhället; samarbetsförmåga och god kommunikationsförmåga. Naturreligionerna Den kristna kyrkan som en av världsreligionerna Världsreligionerna i Finland och Helsingfors M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur. M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. kompetens: att känna igen de kulturella strukturerna i miljön; kulturens och åskådningarnas påverkan i samhället och i vardagen; respekt och tillit till andra människogrupper och folk. K4 Multilitteracitet: bred textuppfattning; det religiösa språket och uttryckssättet; att använda, producera och tolka olika texter. entreprenörskap: samarbetsförmåga och god kommunikationsförmåga. K1 Förmåga att tänka och lära sig: att söka, evaluera och bearbeta information; att fundera på saker ur olika synvinklar. kompetens: att känna igen kulturella betydelser; den kulturella mångfalden som en positiv drivkraft; att uttrycka sina egna åsikter på ett konstruktivt sätt. K4 Multilitteracitet: att behärska det religiösa språket och uttryckssättet; att förstå de kulturella sambanden i olika texter Att delta i en ortodox gudstjänst 1-2 gånger per år De stora världsreligionernas seder, riter, konst och symbolik samt deras förhållande till ortodoxin Världsreligionernas aktuella synlighet i olika medier De stora världsreligionernas heliga platser Aktuella religiösa frågor i världspolitiken De stora världsreligionernas heliga skrifter, deras centrala innehåll, och tolkningar som gjorts av dem K5 Digital kompetens: att använda sig av informations- och kommunikationsteknologin i
6 informationshantering samt i undersökande och skapande arbete; växelverkan. M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och livsåskådningar. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: att söka olika lösningar; att arbeta självständigt och tillsammans med andra systematiskt och långsiktigt. kompetens: de mänskliga rättigheterna och vad som inte kan accepteras enligt dem; kulturernas och livsåskådningarnas påverkan i samhället; att fundera på saker och ting ur olika synvinklar. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: betydelsen av språkkunskaper och god kommunikationsförmåga; samarbetsförmåga; att känna till strukturerna i samhället. De stora världsreligionernas centrala etiska undervisning, och dess förhållande till ortodoxin Ekumenik Interreligiös dialog M7 hjälpa eleven att K5 Digital kompetens: informations- och reflektera kring religioners kommunikationsteknologin i och livsåskådningars informationshantering. globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. entreprenörskap: att förhålla sig öppet till nya möjligheter och verka flexibelt i tider av förändring M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden. entreprenörskap: adekvat beteende; samarbetsförmåga; god kommunikationsförmåga; det egna ansvaret som medlem av samhället. Olika världsreligioners inverkan på vårt eget liv (medier, sekularisering, andligt sökande) Samhällsfred, fred i världen och att högakta andra
7 Årskurs 9. Religion (Ortodox) - läroämnets mål och innehåll samt målen för mångsidig kompetens MÅL FÖR UNDERVISNINGEN KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande. kompetens: att känna igen de kulturella betydelserna; att bygga upp den egna kulturella identiteten; Den egna religionens och livsåskådningens rötter; växelverkan. Bibeln som helig bok, dess uppkomst och användning i ortodoxa kyrkan Ortodoxa kyrkans gudstjänstliv De vanligaste gudstjänsterna Sakramenten M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. K1 Förmåga att tänka och lära sig: att fundera på saker och ting ur olika synvinklar och att granska olika tankesätt; att fördomsfritt kombinera olika synvinklar; att kritiskt analysera saker och ting. kompetens: att känna till och uppskatta olika religiösa rötter; den kulturella mångfalden som en resurs; religionernas och åskådningarnas påverkan i samhället. K4 Multilitteracitet: att behärska det religiösa språket och uttryckssätten; att förstå de kulturella sambanden i olika texter. K5 Digital kompetens: informations- och kommunikationsteknologin i informationshantering och i undersökande arbete. Att delta i en ortodox gudstjänst 1-2 gånger per år Bibelns vetenskapliga forskning Olika religiösa och vetenskapliga synsätt De bibliska berättelserna som grund för ortodoxa kyrkans undervisning Andra religioners och livsåskådningars etiska principer i förhållande till ortodoxin M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och livsåskådningar. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: betydelsen av språkkunskaper och god kommunikationsförmåga; att känna till de olika strukturerna i samhället. kompetens: de sociala, kulturella och religiösa rötterna; empati; att känna till och uppskatta de mänskliga rättigheterna, speciellt barnens rättigheter; att vörda och respektera andra människor. Etikens allmänna och grundläggande begrepp och teorier Den ortodoxa människobilden och människorättsetik
8 M7 hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. M8 uppmuntra eleven att fundera över mänskliga livsfrågor och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem. M9 inspirera eleven att granska etiska aspekter i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil. M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: betydelsen av språkkunskaper och god kommunikationsförmåga. K5 Digital kompetens: informations- och kommunikationsteknologin i informationshantering och i undersökande arbete. entreprenörskap: det egna ansvaret som medlem i samhället; självständigt arbete och arbete tillsammans med andra; att agera flexibelt i tider av förändring. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: att uttrycka sina egna åsikter konstruktivt; de egna valens och den egna livsstilens betydelse för närmiljön och samhället; ansvar. K1 Förmåga att tänka och lära sig: att fundera över saker och ting ur olika synvinklar och tankesätt; att fördomsfritt kombinera saker och ting; kritisk analys av saker och ting. kompetens: empati; växelverkan; att fundera på saker och ting ur olika synvinklar; att bygga upp ett positivt förhållande till miljön. entreprenörskap: adekvat beteende; samarbete; flexibelt agerande i tider av förändring. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen ur ortodox synvinkel Grunderna för ortodoxa kyrkans etiska undervisning Förhållandet mellan den etiska undervisningen i det finländska samhället och i den ortodoxa kyrkan Ortodoxa kyrkans gudstjänstliv som ett stöd för gott liv Elevens egna värderingar Olika, för eleverna aktuella och allmänna, individualistiska frågor Aktuella och lokala samhällsetiska frågor Miljöetik och aktuella miljöetiska frågor Etiska frågor om globalt ansvar Hur vår världsbild förändras under livets gång och den ortodoxa människosynen som stöd för detta Bedömningskriterierna för ämnet tas från den nationella läroplanen.
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag
Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär
Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag
Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald
ORTODOX RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
RELIGION (KATOLSK) 3 6
RELIGION (KATOLSK) 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
RELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
RELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
RELIGION. Läroämnets uppdrag
BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
HISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9
HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska
Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen
Bildkonst årskurserna 7 9
Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera
MUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
BIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6
HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.
Lahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Religion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Engelska A2 årskurs 7-9
Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
5.16 Livsåskådningskunskap
5.16 Livsåskådningskunskap Livsåskådningskunskap är ett tvärvetenskapligt läroämne som bygger på humanistiska vetenskaper, kultur- och samhällsvetenskaper samt filosofi. I undervisningen i livsåskådningskunskap
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag
HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
SLÖJD. Läroämnets uppdrag
1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.
Förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i olika situationer Eleven kan använda sina kunskaper och färdigheter i kemi inom ett mångvetenskapligt lärområde eller i en situation där kemi tillämpas
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.
Tove Jansson Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. ÅRSKURS 1 2 Mångsidig kompetens: Förmåga att tänka och lära sig (K1): Arbetet ska utgå från elevernas
Vägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Kompetens som målet anknyter till
FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt
Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Religionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Gun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Omgivningslära årskurs 3-6
Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.
15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen
5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
KEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar
Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
SLÖJD. Läroämnets uppdrag
SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9
GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer
Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE
Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa