Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
|
|
- Dan Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen
2 Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur Bedömning av lärande Arbetssätt Synen på lärande Mål för läroämnen Mångsidig kompetens Lärmiljöer
3 Synen på lärande i grunderna för läroplanerna Eleven har en aktiv roll i sin lärprocess Lärandet ger positiva upplevelser Lärandet sker i växelverkan Lärprocessen utvecklar elevens metakognitiva förmåga Läraren ger handledning och uppmuntrande och mångsidig respons under lärprocessen
4 FÖRSKOLAN Utvärdering som stöd för undervisningen och lärandet
5 Utvärderingens syfte Underlag för att planera och utveckla undervisningen Stödja varje barns välbefinnande, växande och lärande (Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014, kapitel 4.2)
6 Utvärderingen består av Observation Dokumentation Evalueringsslutsatser Respons
7 Respons Daglig, uppmuntrande respons till barnen om deras styrkor och områden de behöver utveckla Kontinuerlig respons till vårdnadshavarna Mål: Ge barnen en positiv uppfattning om sig själva som lärande individer Utveckla barnens självvärderingsförmåga och förmåga att lära sig lära
8 Intyg över deltagande i förskoleundervisningen Innehåll Namn, personbeteckning, datum Allmän beskrivning av förskoleundervisningen Ska inte innehålla beskrivningar av barnets personlighet, lärande eller arbetssätt
9 Frågor som avgörs på lokal nivå Precisering av de utvärderingsprinciper och förfaranden som beskrivs i läroplansgrunderna Beskrivning av överföringen av utvärderingsinformation Hur intyget över deltagande i förskoleundervisningen ska se ut Hur information som baserar sig på personalens självvärdering och respons från barn och vårdnadshavare används för att utveckla förskoleundervisningen
10 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Bedömning av lärande
11 Bedömningen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Bedömningens pedagogiska betydelse betonas Kapitlets namn Bedömning av lärande Beskrivning av en verksamhetskultur som stöder lärande Beskrivning av den formativa bedömningens betydelse Betoning av responsens betydelse Bedömningen bygger på etappmålen Mera omfattande bedömningsrespons i slutet av åk 2 och 6 Anger föremål för bedömningen och kriterier för bedömningen Slutbedömningen mera jämförbar Beskrivningen av målen för lärokurserna utgör en klarare målbaserad bedömningsgrund Noggrannare anvisningar om slutbedömningen och bildandet av slutvitsord i varje läroämne
12 Bedömningen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Bättre stöd för den lokala läroplanen och för bedömningen i praktiken Tydligare beskrivning av den formativa bedömningens handledande roll Beskrivning av centrala principer för bedömningen i varje läroämne i varje årskurshelhet Principerna för bildandet av slutvitsord beskrivs för varje läroämne Betygsanteckningarna preciseras mera noggrant Tydligare instruktioner om vad som ska beslutas lokalt och beskrivas i den lokala läroplanen
13 Bedömningens syfte handleda och sporra eleven i studierna och att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning elevernas lärande, arbete och uppförande ska bedömas mångsidigt (Lag om grundläggande utbildning 22 ) Dessa syften ska utgöra utgångspunkt för utvecklandet av bedömningskulturen i den grundläggande utbildningen. Tyngdpunkten läggs på bedömning som främjar lärande. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014)
14 Bedömningskulturen ska kännetecknas av en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen mångsidig, rättvis och etisk bedömning användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet
15 Bedömningens karaktär och allmänna principer för bedömningen Indelas i bedömning under studierna och slutbedömning Bedömning under studierna består huvudsakligen av handledning i lärandet med hjälp av respons I slutbedömningen bestäms elevernas kunskapsnivå Bedömningen ska göras utgående från mål och kriterier Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra Elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen Bedömningsmetoderna ska vara mångsidiga och beakta elevernas ålder och förutsättningar Viktigt att beakta att eleverna lär sig och arbetar på olika sätt Även lindriga inlärningssvårigheter ska beaktas i bedömnings- och provsituationer Elevernas förutsättningar för självbedömning ska utvecklas Eleverna ska både som individer och som grupp handledas att iaktta sitt lärande och sina framsteg och vilka faktorer som påverkar dem Viktigt att utveckla även kamratbedömningen
16 Föremål för bedömning Lärandet som föremål för bedömningen Omfattar såväl bedömning av studieframsteg som bedömning av kunskapsnivån och respons om dem Arbetet som föremål för bedömningen Ingår som en del av bedömningen i läroämnena och beaktas när vitsord bildas Baserar sig på de mål för arbetet som ingår i målen för läroämnena Uppförandet som föremål för bedömning Bedöms enligt de mål som ställts upp för uppförande i den lokala läroplanen
17 Bedömning under studierna Omfattar all bedömning och respons som ges före slutbedömningen Syfte att handleda och uppmuntra eleven i studierna och stödja lärandet samt främja färdigheterna i självbedömning och kamratbedömning Omfattar även beskrivning av studieframgången och kunskapsnivån Bedömningen sker under läsåret och vid läsårets slut Bedömning vid etappmålen
18 Bedömning under läsåret Bedömning och respons som ges som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet Förutsätter att lärarna kommunicerar med eleverna och observerar lärprocessen Kvalitativ och beskrivande och består av växelverkan där man analyserar och löser utmaningar i lärandet Den respons läraren ger under lärprocessen ska hjälpa eleverna att uppfatta och förstå Vad de ska lära sig Vad de redan lärt sig Hur de kan främja sitt lärande och förbättra sin prestation
19 Bedömning vid läsårets slut Eleven ska i slutet av varje läsår få ett läsårsbetyg, där man verbalt eller med siffervitsord beskriver hur väl eleven under läsåret uppnått målen i de läroämnen eller studiehelheter som ingår i elevens studieprogram Läsårsbetyget är också ett beslut om att eleven uppflyttas till följande årskurs (eller stannar kvar på klassen) I åk 1-7 används verbal bedömning eller sifferbedömning eller en kombination av dem i enlighet med utbildningsanordnarens beslut I betygen i åk 8-9 används sifferbedömning I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde används verbal bedömning I bedömning av individualiserade lärokurser används verbal bedömning eller sifferbedömning i enlighet med utbildningsanordnarens beslut
20 Studiegången Enligt årskurs En elev kan upplyttas till följande årskurs även om elevens prestationer är underkända i något ämne En elev som har underkända prestationer ska under läsåret eller efter läsåret ges möjlighet att i ett särskilt prov visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i läroämnet En elev kan stanna kvar i årskursen trots godkända prestationer (vårdnadshavaren ska höras) Årskursintegrerade studier Studier enligt eget studieprogram över årskursgränserna Vid läsårets slut får eleven ett betyg över godkända prestationer och uppflyttas till följande årskurs På detta sätt kan man undvika att elevens alla prestationer upphör att gälla En elev i åk nio räknas som elev ända tills hen slutfört hela den grundläggande utbildningen och får ett avgångsbetyg
21 Bedömning vid etappmålen Åk 1-2 Målen för mångsidig kompetens i åk 1-2 Studierna inom olika läroämnen i åk 1-2 Bedömningen i slutet av åk 2: Centrala aspekter som är viktiga för elevens lärprocess Åk 3-6 Målen för mångsidig kompetens i åk 3-6 Mål och centralt innehåll i läroämnen i åk 3-6 Bedömningen i slutet av åk 6: Nationella kriterier för goda kunskaper eller vitsordet 8 Åk 7-9 Målen för mångsidig kompetens i åk 7-9 Mål och centralt innehåll i läroämnen i åk 7-9 Slutbedömningen: Kriterier för vitsordet 8 i slutbedömningen
22 Exempel på föremål för bedömning i åk 1-2 Centrala föremål för bedömning och respons i musik: framsteg i musikalisk samarbetsförmåga, i synnerhet att musicera i grupp framsteg i förmågan att uppfatta grundläggande musikaliska begrepp i musikalisk aktivitet Centrala föremål för bedömning och respons i matematik: framsteg i förståelsen av talbegreppet och talföljder framsteg i förståelsen av tiosystemet framsteg i hur obehindrat eleven räknar framsteg i förmågan att klassificera kroppar och figurer framsteg i förmågan att använda matematik vid problemlösning
23 Exempel: Bedömning av elevens lärande i historia i årskurs 4 6 I historieundervisningen ska bedömningen vara handledande och sporrande. Genom att ge respons strävar man efter att uppmuntra eleverna att undersöka olika historiska källor och göra sina egna tolkningar av dem. I bedömningen beaktas såväl elevens förmåga att uttrycka sig mångsidigt i tal och skrift som kompetens som eleven visat eller uttryckt på andra sätt. I bedömningen ska man särskilt fokusera på hur eleven tillämpar kunskap och utvecklar sitt historiska tänkande, inte på om hen har memorerat innehållet. Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i historia genom att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i historia. Bedömningskriterierna kan även användas i bedömningen i de lägre årskurserna. Med tanke på studieframgången är det viktigt att på ett interaktivt sätt få möjlighet att undersöka historiska företeelser och leva sig in i historiska skeenden, men också att förstå den kulturella miljön, uppfatta tidsperspektiv samt förstå människans roll i historien och historiens betydelse för mänskligheten och för det egna livet i dag och i framtiden.
24 Exempel på bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i historia Mål för undervisningen M4 hjälpa eleven att förstå olika sätt att dela in historien i epoker och att använda därmed relaterade historiska begrepp Innehåll I1 I5 Föremål för bedömningen i läroämnet Kronologisk uppfattning Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Eleven känner igen de centrala indelningarna i historiska epoker och kan ge exempel på olika särdrag som kännetecknar samhällen under olika tider och epoker. M5 hjälpa eleven att förstå motiven bakom människans handlingar I1 I5 Historisk inlevelseförmåga Eleven kan leva sig in i hur människor levde förr och beskriva motiven bakom deras handlingar.
25 Slutbedömningen Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur eleven har uppnått målen för lärokursen i läroämnet när studierna avslutas. Vitsordet som ges efter utvärderingen ska beskriva nivån på elevens prestation i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen i respektive ämneslärokurs. För att slutbedömningen ska bli mera enhetlig och slutvitsorden mera jämförbara beskrivs principerna för bildandet av slutvitsord specifikt för varje läroämne. Beroende på läroämne och på de beslut som fattats i den lokala läroplanen infaller slutbedömningen i årskurs 7, 8 eller 9.
26 Exempel på bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i biologi Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa eleven att förstå grundstrukturen i ekosystemet och hur det fungerar samt att jämföra olika ekosystem och identifiera arter I1-I4, I6 Uppfattning om grundstrukturen i ekosystemet och hur det fungerar Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Eleven kan beskriva grundstrukturen i skogsekosystemet och hur det fungerar. Eleven identifierar olika ekosystem och arter i deras näringsväv. Eleven kan beskriva mångfaldens betydelse för ekosystemens funktion och reflektera över betydelsen av hållbar användning av skogarna för organismerna och människan.
27 Frågor som avgörs på lokal nivå Vid uppgörandet av den lokala läroplanen bör man särskilt fundera över hur man ska utveckla bedömningen och responsgivningen till en pedagogisk helhet som främjar lärande Man ska försäkra sig om att lärarna använder mångsidiga bedömningsmetoder, att bedömningsgrunderna hanteras och används på ett enhetligt sätt och att slutvitsorden bildas utgående från gemensamma principer De nationella kriterierna för bedömningen i slutet av åk 6, såväl som kriterierna för slutbedömningen och principerna för slutvitsordet, överförs som sådana från läroplansgrunderna till den lokala läroplanen De frågor som ska avgöras lokalt och beskrivas i den lokala läroplanen angående bedömningen anges i slutet av kapitlet om bedömning su.pdf
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE
Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med bedömningen att handleda och sporra eleven i studierna
Läs merLäroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
Läs merBedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merHISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merElevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande
Elevbedömning Bedömning under studierna Slutbedömning Bedömning av valfria ämnen Bedömning av arbete Bedömning av uppförande Bedömning under studierna! leder och sporrar eleven i hans studier! baserar
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merUtveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017
Utveckling av bedömningskulturen Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017 Bedömningens två uppgifter Att leda, stödja och sporra i studier och inlärning, samt att utveckla elevens
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merMUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande
Läs merLP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm
LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning
Läs merBedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.
6. BEDÖMNING AV STUDIERNA 137 6.1 Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merBedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.
ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har
Läs merBILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Läs merStödets A B C Helsingfors Åbo Vasa
Stödets A B C Maj-Len Engelholm undervisningsråd Sonja Hyvönen specialsakkunnig 24.10 2018 Helsingfors 25.10.2018 Åbo 26.10.2018 Vasa Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential Jämlik grundläggande utbildning
Läs merHISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6
HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merFinlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland
Finlands nya läroplan och IKT kompetenser Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland Vad är Utbildningsstyrelsen? Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av utbildningen och internationaliseringstjänster
Läs merLÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Läs merLäroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus
Läs merMål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merHISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9
HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 3-6
GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs mer3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm
3. Bedömningen i A-finska och mofi Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm Om bedömningen i A-fi och mofi på 60 minuter! Resultaten i utvärderingen 2009 Bedömningens principer i utkastet
Läs merHUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
Läs merÅrskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag
Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merBiologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens
Läs meregrunder - en dynamisk läroplan
egrunder - en dynamisk läroplan LPstöd 9-11.2.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn, Utbildningsstyrelsen Mm m http://www.oph.fi/webbtjanst_for_larande 2 utvecklas stegvis 3 Vad är egrunder?
Läs merAnvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna
Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning 21-22.4.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Pedagogiska modellblanketter Tre
Läs merHUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
Läs merFORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA
FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA HTTPS://PEDA.NET/PORVOO-BORG%C3%A5/KU/TUTORL%C3%A4RARE FORMATIV OCH SUMMATIV BEDÖMNING Bedömning som stödjer lärandet (Assessment
Läs merKEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Läs merVägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läs merSLÖJD. Läroämnets uppdrag
1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av
Läs merNYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merNya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merPTL Bilaga 2 Dnr 337/ /2015. Verbal bedömning
PTL 24.8.2016 Bilaga 2 Dnr 337/12.00.01/2015 Bilaga 2 Verbal bedömning 2.1 Årsklocka för bedömning 2.2 Schema över självutvärderingen årskurserna 1 9 2.3 Elevens egna mål och självutvärdering årskurs 1
Läs merUndervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad Lovisa stad Uppdaterad
Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad 12.4.2016 Lovisa stad Uppdaterad Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter för den undervisning som förbereder för den
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merBeslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:
DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften
Läs merMATEMATIK. Läroämnets uppdrag
MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska
Läs merRELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merLP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna
Läs merKap 6: Skolornas kommentarer
Kap 6: Skolornas kommentarer Lokala tyngdpunktsomåden för bedömningskulturen/ Elevernas lärprocess syns i bedömningen risk för att det blir kritik vid själv/kompisbedömning vilken är vårdnandshavarnas
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:3b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ISBN
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merSLÖJD. Läroämnets uppdrag
SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merEleven studerar enligt verksamhetsområde
Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn
Läs merFÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:2b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:2b
Läs merGRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 Föreskrifter och anvisningar 2017:12b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:12b ISBN 978-952-13-6429-7
Läs merGun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Läs merFörmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Läs merSTÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 1 & 2
STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 1 & 2 BEDÖMNING UTGÅENDE FRÅN MÅL OCH KRITERIER I den grundläggande utbildningen i Karleby baseras bedömning av lärande, arbete och uppförande samt feedback till eleverna
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merEleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.
Förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i olika situationer Eleven kan använda sina kunskaper och färdigheter i kemi inom ett mångvetenskapligt lärområde eller i en situation där kemi tillämpas
Läs merGRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005 Utbildningsstyrelsen 2005 Innehåll Kapitel 1. Den grundläggande konstundervisningens uppgift, värdegrund
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:6b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ISBN
Läs merUtbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen
Utbildningsstyrelsen Grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen Utkast19.9.2014 Innehåll KAPITEL 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PÅBYGGNADSUNDERVISNINGEN... 2 1.1 Påbyggnadsundervisningens uppdrag... 2
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merÄMNESDEL. UTKAST juni 2019 HISTORIA
ÄMNESDEL UTKAST juni 2019 HISTORIA Innehåll Allmänt... 3 HISTORIA... 4 Läroämnets övergripande syfte åk 4-9... 4 Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 4... 4 Centralt innehåll åk 4... 5 Mål, kompetenser
Läs merHÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag
HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.
Läs merBedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen
Bedömningssamtal 3.11.2016 Johannes Nygren biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen Innehåll & mål idag: Bedömning av lärande Vitsordsdiskussion & utvecklingssamtal Självbedömning Bedömningskriterier
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merLäroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors 23.9.2014
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Helsingfors 23.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-9.30 Inledning och tillbakablick Elisabet Backlund-Kärjenmäki, Annika
Läs merGRUNDERNA FÖR PÅBYGGNADSUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014
GRUNDERNA FÖR PÅBYGGNADSUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:95 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2014:95 ISBN 978-952-13-6006-0 (pdf) ISSN-L
Läs merRevidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen
Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning
Läs merGiltighetstid Fr.o.m Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna
FÖRESKRIFT 10/011/2009 iakttas som förpliktande 20.5.2009 Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2009 tillsvidare Rätten att meddela Gymnasielagen föreskriften
Läs merFörnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Läs merGRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:49 Föreskrifter och anvisningar 2015:49 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR
Läs merREVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål
Läs merGun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning Vasa Gun Oker-Blom 1
Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning 29.10. Vasa 2.11.2015 Gun Oker-Blom 1 Dagens teman GLP 2016- nya betoningar och preciseringar GLP 2016- bedömningsfrågor Diskussioner
Läs merFörlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?
Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika
Läs merKompetens som målet anknyter till
FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt
Läs merÖppna i webbläsaren /8
Öppna i webbläsaren 17.8.2017 1/8 Välkommen till FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 EN LÄRANDE GEMENSKAP 25-26.9.2017 på Hanaholmens kulturcentrum, Esbo Utbildningskonferensen riktar sig både till
Läs merOrtodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag
Ortodox religion åk 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs mer