KEMI. Läroämnets uppdrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEMI. Läroämnets uppdrag"

Transkript

1 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen av kemin och dess tillämpningar i vardagslivet, omgivningen, samhället och teknologin. Undervisningen stöder eleven att göra val samt använda kunskaperna i olika livssituationer. Undervisningen ska förmedla en bild av kemins betydelse för att bygga upp en hållbar framtid: kemin är en av de centrala naturvetenskaperna och kunskaper i kemi är nödvändiga för att första, förebygga och lösa problem. Undervisningen ska handleda eleven i att ta ansvar för sin omgivning. Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i att bygga upp begrepp samt att förstå fenomen. I årskurserna 7 9 ligger tyngdpunkten på den makroskopiska nivån men vartefter elevens förmåga att tänka abstrakt utvecklas ska sambanden till mikroskopiska och symboliska tolkningar förstärkas. Undervisningen går stegvis från elevens tidigare erfarenheter och observationer till att tolka och förklara fenomen och göra modeller av ämnens strukturer och av kemiska reaktioner, med hjälp av det kemiska symbolspråket. Undervisningen ska leda till tankesätt som är typiska för naturvetenskaperna, informationsinhämtning, informationshantering, idéskapande, kommunikationsteknik samt förmåga att bedöma informationens pålitlighet och betydelse i olika situationer. Utgångspunkten för undervisning i kemi är observationer och undersökningar av ämnen och fenomen i omgivningen. Experiment är väsentliga för förmågan att anamma begrepp, att lära sig forskningssätt och för att skapa sig en bild av naturvetenskapernas karaktär. Experiment utvecklar elevens färdigheter att tänka skapande och kritiskt, elevens arbets- och samarbetsfärdigheter samt inspirerar eleven till studier i kemi. Syftet med undervisningen är att få eleven att skapa en bild av betydelsen av kunskaper i kemi med tanke på de fotsatta studierna och arbetslivet. I utbildningen förstärks jämlikheten mellan könen genom att eleverna erbjuds möjligheten att tillämpa kemin i olika kontexter samt att på olika sätt bekanta sig med yrken som kräver kunskaper i kemi. Mål för undervisningen i kemi i årskurs 7 9 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Betydelse, värderingar och attityder M1 uppmuntra och inspirera eleven till studier i kemi M2 handleda eleven i att bedöma betydelsen av kunskaper i kemi i sitt eget liv, omgivningen och samhället samt framtiden, särskilt med tanke på yrkesval och fortsatta studier M3 handleda eleven i att förstå behovet av kunskaper i kemi för att man ska kunna bygga upp en hållbar framtid, samt i att bedöma sina val beträffande hållbart utnyttjande av naturresurser och livscykeln för en produkt M4 handleda eleven i att ställa upp mål för sitt eget arbete och att arbeta långsiktigt samt uppmuntra eleven att känna igen sina egna kunskaper i kemi Mångsidig kompetens K6, K7 K3, K7 K1, K6

2 2 Forskningsfärdigheter M5 uppmuntra eleven att bilda frågor om observerbara fenomen samt att vidareutveckla frågorna till utgångspunkter för undersökning och annan verksamhet M6 handleda eleven i att genomföra experimentella undersökningar i samarbete med andra samt att arbeta på ett konsekvent och säkert sätt M7 handleda eleverna i att behandla, tolka och presentera sina egna undersökningsresultat samt utvärdera forskningsprocessen och dess resultat M8 handleda eleven i att förstå betydelsen av teknologiska tillämpningar och kemisk teknologi samt att delta i idéskapande, planering, utveckling och tillämpning av enkla teknologiska lösningar i samarbete med andra M9 handleda eleven i att använda informations- och kommunikationsteknik för att inhämta, hantera och presentera information och mätresultat samt stöda elevens inlärning med hjälp av åskådliggörande simuleringar Kunskaper i kemi och deras användning M10 handleda eleven i att använda kemins begrepp på ett exakt sätt samt att strukturera elevens egna begreppskonstruktioner mer i enlighet med naturvetenskapliga begrepp M11 handleda eleven i att använda modeller för att beskriva och förklara ämnens struktur och fenomen M12 handleda eleven i att använda och kritiskt bedöma olika informationskällor samt uttrycka och motivera olika åsikter på ett för kemin typiskt sätt M13 handleda eleven i att skapa en bild av den naturvetenskapliga kunskapens natur och utveckling samt av vetenskapliga metoder att producera information M14 handleda eleven i att uppnå tillräckliga kunskapsbaserade färdigheter för fortsatta studier särskilt inom innehållsområdena I5 och I6 M15 handleda eleven i tillämpning av elevens kunskaper och färdigheter i kemi i olika studiehelheter samt erbjuda möjligheter att bekanta sig med tillämpning av kemi i näringslivet, forskarsamhällen eller andra omgivningar utanför klassrummet Centrala innehållsområden för målen i läroämnet i årskurserna 7-9 I1, I4 I5, I6 K1, K7 K2, K5 K2, K5 K2, K3, K5 K5 K1 K1 K2, K4 K6 Innehållet väljs ut så att det stöder målen och utnyttjar de lokala möjligheter som finns. Innehållsområdena är sinsemellan överlappande. Innehållsområdena utformas till helheter för olika årskurser. I1 Naturvetenskaplig forskning: Principerna för säkert arbete och grundläggande arbetsfärdigheter utgör grunden för experimentellt arbete. Ämnesområdena för styrd och öppen forskning väljs från olika innehållsområden i samarbete mellan eleverna och läraren. I de olika undersökningarna betonas forskningsprocessens olika skeden på ett ändamålsenligt sätt (bl.a. att begrunda ett problem eller fenomen, planering, genomförande av experimentarrangemang, observation, utvärdering, presentation). Användning av informations- och kommunikationsteknologi i forskningens olika skeden övas.

3 3 I2 Kemin i ens eget liv och i omgivningen: Innehållet väljs ut så att fenomen i det egna livet och omgivningen begrundas med särskild tanke på hälsa och säkerhet. Vid val av innehåll beaktas den lokala verksamhetsmiljön. Man fördjupar sig i tillståndet i omgivningen och kemikalier i hemmet. I3 Kemi i samhället: Innehåll angående fenomen och tillämpningar inom kemin väljs ut med särskild tanke på mänsklighetens välbefinnande och teknologi. Tyngdpunkten ligger på hållbart utnyttjande av naturresurser, och förståelse för produkters livscykel utgör ett betraktelsesätt. Man begrundar betydelsen av kunskaper i kemi i de fortsatta studierna och inom olika yrken. I4 Kemin hjälper skapa en världsbild: Innehåll väljs så att kemins vetenskapliga karaktär lyfts fram, liksom principerna för materiens och energins bevarande samt proportioner i naturen. Innehållen omfattar också att vissa aktuella fenomen eller nyheter behandlas samt att man stiftar bekantskap med en del av dagens forskning eller tillämpningar inom kemin. I5 Ämnens egenskaper: Man undersöker egenskaperna hos föreningar och rena ämnen på olika sätt (t.ex. aggregationstillstånd, surhet, löslighet och halt). Man bekantar sig med kol och dess föreningar. Man fördjupar sig i näringsämnen och någon grupp organiska föreningar. I6 Kemins symbolspråk och ämnens struktur: Utifrån ämnens egenskaper bekantar man sig med atomens struktur och periodiska systemet. Man kan använda modeller och simuleringar för att åskådliggöra föreningars struktur. Kolets kretslopp används som en modell för materiens bevarande. Man övar enkla reaktionslikheter och tolkar kemins symbolspråk. Mål för läroämnets lärmiljö och arbetssätt i årskurs 7 9 Mångsidiga arbetssätt och lärmiljöer stöds för att uppnå målen i ämnet kemi. Det forskningsinriktade greppet stöder begreppsbildningen och inlärningen av forskningsfärdigheter. Det är viktigt med tanke på målen att eleverna deltar och samverkar i planeringen och genomförandet av enkla undersökningar. Vid experimentellt arbete ska kemikalie- och avfallslagstiftningen samt arbetssäkerhetslagstiftningen följas med särskilt beaktande av begränsningar som berör unga arbetstagare. I lärmiljöerna används informations- och kommunikationsteknologi på ett naturligt sätt. Man bekantar sig med tillämpningen av kemi och teknologi i olika situationer, exempelvis genom besök till företag, forskarsamhällen eller andra miljöer utanför klassrummet. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 Med tanke på målen i ämnet kemi är det viktigt att handleda och stöda eleverna i utvecklingen av ett självständigt och långsiktigt arbetssätt. Eleven får stöd i att anamma och förstå begrepp så att eleven kan uppfatta begreppen som en tydlig helhet. I det experimentella arbetet handleds eleverna i ett säkert och smidigt sätt att arbeta. Differentiering kan genomföras i undersökningsuppgifter där eleven kan fungera i olika roller samt i övningar där eleven kan gå framåt i egen takt till olika nivåer av tänkande. Man kan också utmana utvecklingen av elevens förmåga att tänka abstrakt med hjälp av olika modeller. Handledning och stöd, val av arbetssätt samt erfarenheter av att lyckas förstärker elevens självbild i kemi trots eventuella inlärningssvårigheter. Bedömning av elevens inlärning i läroämnet i årskurs 7-9 Mångsidig bedömning stöder indelningen av de saker man ska lära sig i helheter, projekt eller experimentella arbeten med egna mål och bedömningsgrunder. Vid experiment fokuserar man på att bedöma endast de delar som är viktiga för arbetets syfte. Bedömning av experimentellt arbete kan göras i hierarkisk ordning, från principerna om säkert arbete till uppgifter som mäter ens färdigheter och från undersökningsuppgifter ända till öppen forskning. Eleven handleds i att identifiera sina egna

4 4 förhandskunskaper, färdigheter och -uppfattningar. Arbetets gång leds med hjälp av utvecklingsutmaningar i form av konstruktiv kritik och frågor. Konstruktiv kritik stöder särskilt utvecklingen av forskningsfärdigheter och elevens motivation. Vid studiehelheternas slut bedöms huruvida de uppställda målen uppnåtts och uppmärksamhet fästs vid nya utvecklingsutmaningar. Bedömningen grundar sig förutom på olika resultat även på förståelsen av arbetet och diskussioner. Utöver innehållet i resultaten bedöms studieprocessen och arbetets olika faser såsom frågeformulering, avgränsning av ämnet, informationssökning, motivering av synpunkter, användning av begrepp, framställningens tydlighet och förmåga att slutföra arbetet. Elevernas bedömning av sitt eget arbete och kamratrespons används som stöd vid bedömningen. Föremål för bedömning är inte elevens värderingar, attityd, temperament eller andra personliga egenskaper. Slutbedömningen infaller det läsår då kemi upphör vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i kemi när studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömning i kemi. I kemi utvecklas elevens kunnande i allmänhet på olika målområden till dess att lärokursen är slut. När slutvitsordet fastställs beaktas alla de nationella kriterierna för slutbedömning oberoende av för vilken årskurs målet i fråga har ställts upp i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

5 5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Betydelse, värderingar och attityder M1 uppmuntra och inspirera eleven till studier i kemi M2 handleda eleven i att bedöma betydelsen av kunskaper i kemi i sitt eget liv, omgivningen och samhället samt i framtiden, särskilt med tanke på yrkesval och fortsatta studier M3 handleda eleven i att förstå att det behövs kunskaper i kemi för att skapa en hållbar framtid samt bedöma sina val beträffande hållbart utnyttjande av naturresurserna och livscykeln för en produkt M4 handleda eleven i att ställa upp mål för sitt eget arbete och att arbeta långsiktigt samt uppmuntra eleven att Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Kunskap som ger vitsord åtta Utveckla motivationen Utveckling av motivationen används inte som grund för bedömningen. Bedömning av kemins betydelse Kunskaper och färdigheter för hållbar utveckling med tanke på kemi Målinriktat arbete och inlärningsfärdigheter Eleven känner igen betydelsen av kunskaper i kemi i vardagssituationer. Eleven känner igen yrken i vilka man behöver kunskaper i kemi. Eleven känner till vissa exempel på sambandet mellan kemi och att bygga upp en hållbar framtid. Eleven kan begrunda val beträffande hållbart utnyttjande av naturresurser och livscykeln för en produkt Eleven övar att ställa upp egna mål och arbetar för att uppnå gemensamma mål. Eleven övar att identifiera sina egna kunskaper utifrån Eleven känner igen och kan förklara betydelsen av kunskaper i kemi i olika situationer. Eleven känner igen betydelsen av kunskaper i kemi inom olika yrken och i de fortsatta studierna. Eleven kan med hjälp av olika exempel beskriva betydelsen av kunskaper i kemi för att bygga upp en hållbar framtid. Eleven kan motivera val utifrån hållbart utnyttjande av naturresurser och livscykeln för en produkt Eleven sätter upp mål och arbetar för att uppnå dem i små helheter. Eleven känner igen sina egna kunskaper på basis av Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta Eleven känner igen och kan motivera betydelsen av kunskaper i kemi i olikartade situationer. Eleven kan på ett mångsidigt sätt bedöma betydelsen av kunskaper i kemi i yrken samt i de fortsatta studierna. Eleven kan motivera med hjälp av mångsidiga exempel på vilket sätt kunskaper i kemi behövs för att bygga upp en hållbar framtid. Eleven kan motivera och bedöma val utifrån hållbart utnyttjande av naturresurser och livscykeln för en produkt Eleven sätter upp lämpligt utmanande mål och arbetar långsiktigt för att uppnå dem. Eleven känner igen sina

6 6 identifiera sina egna kunskaper i kemi Forskningsfärdigheter M5 uppmuntrar eleven att formulera frågor om observerbara fenomen samt vidareutveckla frågorna till utgångspunkter för undersökning och annan verksamhet M6 handleda eleven i att genomföra experimentella undersökningar i samarbete med andra samt att arbeta på ett konsekvent och säkert sätt M7 handleda eleverna i att behandla, tolka och presentera sina egna undersökningsresultat samt utvärdera forskningsprocessen och Frågeformulering samt planering av undersökningar och annan verksamhet Genomföra experimentella undersökningar Behandling, presentation och bedömning av undersökningsresultaten lärarens respons, uppmuntrande kamratrespons och självbedömning. Eleven kan formulera enkla frågor om ämnet. Eleven kan begrunda frågornas användbarhet och relation till ämnet. Eleven deltar i det gemensamma genomförandet av styrda och öppna undersökningar. Eleven arbetar säkert samt gör observationer och mätningar i enlighet med instruktionerna eller planen. Eleven övar att hantera resultat och att dra slutsatser samt att presentera resultaten av sina egna undersökningar. Eleven begrundar resultatens lärarens respons, uppmuntrande kamratrespons och själbedömning. Eleven känner igen sina förhandskunskaper om ämnet och kan formulera frågor om det som han eller hon vill lära sig om ett fenomen. Eleven kan precisera frågor så att en undersökning eller annan verksamhet i praktiken kan genomföras. Eleven utför i samarbete med andra styrda och öppna undersökningar. Eleven behärskar de grundläggande arbetsfärdigheterna, arbetar säkert samt gör observationer och mätningar i enlighet med instruktionerna eller planen. Eleven behandlar resultaten enligt instruktionerna eller planen, drar enkla slutsatser på basis av resultaten och presenterar egna kunskaper på basis av lärarens respons, uppmuntrande kamratrespons och självbedömning och utnyttjar detta för att uppnå målen. Eleven känner igen sina förhandskunskaper om ämnet och kan formulera strukturerade frågor om det fenomen som granskas. Eleven kan utveckla frågan på olika sätt till föremål för undersökningen eller annan verksamhet. Eleven utför i konstruktivt samarbete styrda och öppna undersökningar. Eleven behärskar de grundläggande arbetsfärdigheterna, arbetar säkert och konsekvent samt gör observationer och mätningar av väsentliga saker. Eleven behandlar resultaten på ett ändamålsenligt sätt, drar slutsatser utifrån resultaten och presenterar resultaten på ett

7 7 dess resultat riktighet och pålitlighet. resultaten på ett mångsidigt sätt. Eleven utvärderar riktigheten och pålitligheten av sina resultat samt begrundar utifrån dem huruvida forskningsprocessen fungerar väl eller inte. mångsidigt sätt och fokuserar på det väsentliga. Eleven utvärderar sina resultat och förstår deras samband till större helheter samt utvärderar forskningsprocessen utifrån dem. M8 handleda eleven i att uppfatta betydelsen av teknologiska tillämpningar och kemisk teknologi samt att delta i idéskapande, planering, utveckling och tillämpning av enkla teknologiska lösningar i samarbete med andra Teknologiskt kunnande och samarbete i teknologisk problemlösning Eleven känner igen sambandet mellan teknologiska tillämpningar i vardagen och kemi. Eleven deltar i att komma på idéer till teknologiska lösningar, deltar i planering, utveckling och tillämpning. Eleven kan motivera sambandet mellan teknologiska tillämpningar i vardagen och kemi och känner igen teknologier inom kemin. Eleven samarbetar med att komma på idéer till teknologiska lösningar, deltar i planering, utveckling och tillämpning. Eleven kan motivera sambandet mellan teknologiska tillämpningar i vardagen och kemi och betydelsen av teknologier inom kemin. Eleven arbetar i konstruktivt samarbete med att komma på idéer till teknologiska lösningar, deltar i planering, utveckling och tillämpning. M9 handleda eleven i att använda informations- och kommunikationsteknik för att söka, hantera och presentera information och mätresultat samt stöda elevens inlärning med hjälp av åskådliggörande simuleringar Användning av informations- och kommunikationsteknik Eleven använder informations- och kommunikationsteknik enligt instruktionerna för att söka, hantera och presentera information och mätningsuppgifter. Eleven kan göra observationer av simuleringar. Eleven använder informations- och kommunikationsteknik på ett mångsidigt sätt för att söka, hantera och presentera information och mätningsuppgifter. Eleven kan göra observationer och dra slutsatser utifrån simuleringar. Eleven använder informations- och kommunikationsteknik på ett mångsidigt och ändamålsenligt sätt för att söka, hantera och presentera information och mätningsuppgifter. Eleven kan ur väsentliga perspektiv göra observationer och dra slutsatser utifrån

8 8 Kunskaper i kemi och deras användning M10 handleda eleven i att använda kemins begrepp på ett exakt sätt samt att strukturera elevens egna begreppskonstruktioner mer i enlighet med naturvetenskapliga begrepp M11 handleda eleven i att använda modeller för att beskriva och förklara ämnens struktur och fenomen M12 handleda eleven i att använda och kritiskt bedöma olika informationskällor samt framföra och motivera olika synpunkter på ett för kemin typiskt sätt Använda och strukturera begrepp Eleven kan förklara kemins centrala begrepp med egna ord. Eleven kan beskriva fenomen inom kemin med hjälp av centrala begrepp. Använda modeller Eleven känner igen beskrivningar på makro-, mikro- och den symboliska nivån. Eleven kan beskriva atomens konstruktion. Argumentationsfärdigheter och användning av informationskällor Eleven kan under handledning använda olika informationskällor och förstår betydelsen av pålitliga informationskällor. Eleven kan framföra synpunkter och övar att motivera dem på ett för kemin typiskt sätt. Eleven kan använda kemins centrala begrepp på ett exakt sätt och känner igen deras inbördes samband. Eleven kan beskriva och förklara olika fenomen inom kemin med hjälp av centrala begrepp. Eleven känner igen sambanden mellan beskrivningar på makro-, mikro- och den symboliska nivån. Eleven kan beskriva atomens och vissa organiska föreningars struktur, tolka enkla reaktionslikheter samt övar på att förklara orsakssamband för fenomen. Eleven kan använda olika informationskällor och strävar efter att välja pålitliga informationskällor. Eleven kan uttrycka och motivera synpunkter på ett för kemin typiskt sätt. simuleringar. Eleven kan använda kemins begrepp på ett exakt sätt och kombinera dem till tydliga helheter. Eleven kan på ett mångsidigt sätt beskriva och förklara fenomen inom kemin med hjälp av begreppen. Eleven förstår sambanden mellan beskrivningarna på makro-, mikro- och den symboliska nivån. Eleven kan beskriva atomens och vissa organiska föreningars struktur, tolka enkla reaktionslikheter samt förklara orsakssamband för fenomen. Eleven kan på ett mångsidigt sätt använda olika informationskällor samt leta fram och identifiera pålitliga källor. Eleven kan uttrycka och motivera åsikter på ett för kemin typiskt sätt samt jämföra inbördes motstridiga åsikter.

9 9 M13 handleda eleven i att skapa en bild av den naturvetenskapliga kunskapens natur och utveckling samt av vetenskapliga metoder att producera information M14 handleda eleven i att uppnå tillräckliga kunskapsbaserade färdigheter för fortsatta studier särskilt inom innehållsområdena I5 och I6 M15 handleda eleven i tillämpning av elevens kunskaper och färdigheter i kemi l i olika studiehelheter samt erbjuda möjligheter att bekanta sig med tillämpning av kemi i näringslivet, forskarsamhällen eller andra omgivningar utanför klassrummet I1, I4 Den naturvetenskapliga informationens karaktär I5, I6 Kunskapsmässiga färdigheter för de fortsatta studierna Tillämpning av kunskaper och färdigheter i olika situationer Eleven förstår i samband med sina egna undersökningar att den naturvetenskapliga informationen har skapats med hjälp av motsvarande men mer krävande undersökningar. Eleven kan lätt identifiera ovetenskapliga påståenden eller forskningssätt. Eleven känner till de centrala begreppen, fenomenen och modellerna inom innehållsområdena I5 och I6. Eleven deltar genom egen insats i ämnesövergripande studiehelheter eller situationer där kemi tillämpas i olika miljöer. Eleven förstår i samband med sina egna undersökningar att den naturvetenskapliga informationen har skapats med hjälp av motsvarande men mer krävande undersökningar och att den naturvetenskapliga informationen ständigt utvecklas. Eleven kan jämföra vetenskapligheten i olika påståenden eller forskningssätt. Eleven kan tillämpa de centrala begreppen, fenomenen och modellerna inom innehållsområdena I5 och I6. Eleven kan använda en del av sina kunskaper och färdigheter i kemi i ämnesövergripande studiehelheter eller situationer där kemi tillämpas i olika miljöer. Eleven förstår och utnyttjar i samband med sina egna undersökningar information om naturvetenskapernas karaktär. Eleven kan jämföra vetenskapligheten i olika påståenden eller forskningssätt samt koppla skillnaderna till karaktären av naturvetenskaplig information. Eleven kan på ett mångsidigt sätt tillämpa de centrala begreppen, fenomenen och modellerna inom innehållsområdena I5 och I6 samt förstår deras inbördes samband som helheter. Eleven kan på ett mångsidigt sätt använda sina kunskaper och färdigheter i kemi i ämnesövergripande studiehelheter eller situationer där kemi tillämpas i olika miljöer.

10 10

FYSIK. Läroämnets uppdrag

FYSIK. Läroämnets uppdrag FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag OMGIVNINGSLÄRA Läroämnets uppdrag Omgivningslära är ett läroämne som integrerar undervisningen i biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt 1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

5.9 Fysik. Mål för undervisningen 5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av 1 MATEMATIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i matematik har som uppgift att utveckla elevens logiska, exakta och kreativa matematiska tänkande. Undervisningen skapar en grund för att förstå matematiska

Läs mer

Omgivningslära årskurs 3-6

Omgivningslära årskurs 3-6 Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Engelska A2 årskurs 7-9

Engelska A2 årskurs 7-9 Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6 HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.

Läs mer

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande.

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9 SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne

Läs mer

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm 3. Bedömningen i A-finska och mofi Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm Om bedömningen i A-fi och mofi på 60 minuter! Resultaten i utvärderingen 2009 Bedömningens principer i utkastet

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK FRÄMMANDE SPRÅK SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna

Läs mer