Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2"

Transkript

1 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen ska hjälpa eleverna att tolka musikens många betydelser i olika kul-turer samt i individers och gruppers verksamhet. Genom att bredda musikkunskaperna stärks elevernas positiva relation till musiken, vilket lägger grund för livslångt musicerande. Musikundervisningen ska utveckla en positiv och nyfiken inställning till musik och kulturell mångfald. Funktionell musikundervisning främjar utvecklingen av elevernas musikaliska kunskaper och förståelse, totala växande och förmåga att samarbeta med andra. Dessa stärks genom att man i musikundervisningen beaktar elevernas musikintressen, andra läroämnen, ämnesövergripande teman, fester och evenemang i skolan samt verksamhet utanför skolan. Genom att regelbundet erbjuda eleverna möjlighet att använda sin röst och musicera, komponera och skapa utvecklas deras tänkande och uppfattningsförmåga. I musikundervisningen studerar eleverna musik på ett mångsidigt sätt, vilket bidrar till att utveckla deras uttrycks-förmåga. I årskurserna 2 kan eleverna i musikundervisningen tillsammans upptäcka och uppleva hur var och en är unik i musiken och hur musikalisk aktivitet i bästa fall skapar glädje och en känsla av samhörighet. Musik-undervisningen ska stödja den kinestetiska och auditiva uppfattningsförmågan, en sund röstanvändning och utveckla en positiv relation till musik. Eleverna lär sig musikbegrepp och uttryckssätt när man sjunger, spelar, komponerar, rör sig och lyssnar till musik och diskuterar om det. Elevernas kreativa musikaliska tänkande samt estetiska och musikaliska förståelse främjas när de ges möjlighet att planera och genomföra olika ljudhelheter och använda sin fantasi och påhittighet på egen hand eller tillsammans med andra. Musikalisk verksamhet ska vara en naturlig del av de ämnesövergripande studierna i skolans vardag och fest. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 2 Målet är att skapa pedagogiskt mångsidiga och flexibla studiehelheter i musik, som möjliggör olika arbets-sätt, socialt sampel, gemensamt musicerande och andra gemensamma musikaktiviteter i musikundervisningen. Glädje i lärandet, en atmosfär som sporrar kreativt tänkande och positiva musikupplevelser inspirerar eleverna att utveckla sina musikaliska färdigheter. I undervisningssituationerna ska eleverna ges möjlig-heter att använda digitala verktyg i den musikaliska verksamheten. I undervisningen utnyttjar man de möjligheter som konst- och kulturinstitutioner och andra samarbetspartner i Helsingfors med omnejd erbjuder. Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 2 Musikundervisningen och arbetet ska planeras med hänsyn till elevernas olika behov, förutsättningar och intressen. Utgående från dem fattas beslut om bland annat arbetssätt, användningen av olika instrument och gruppindelning, så att också eleverna får sin röst hörd. Musikundervisningen ska ge möjlighet till gemensamt musicerande som främjar lärande och delaktighet och stärker elevens självkänsla, samarbets- och initiativförmåga. I undervisningen utnyttjar man mångsidiga undervisningsmetoder, som även möjliggör en differentiering uppåt. Genom olika lösningar skapar man inlärningsfrämjande möjligheter för gemensamt musicerande, där varje elev kan delta enligt egen förmåga där det de redan lärt sig stärks och där de har möjlighet att lära sig något nytt. På samma gång stärker man varje elevs studieförmåga och initiativkraft. Bedömning av elevens lärande i musik i årskurs 2 Bedömningen av elevernas lärande i musik ska handleda och sporra eleverna. Eleverna ska ges respons och möjligheter att utvärdera sin egen och gruppens aktivitet, så att responsen uppmuntrar dem att försöka och att träna sina färdigheter. I bedömningen ska särskild vikt fästas vid hur den musikaliska /2

2 samarbetsförmågan och färdigheterna i musicerande utvecklats. Elevernas lärande ska bedömas med mångsidiga metoder. Musikinlärning är alltid en process. Denna för musiken typiska processinlärning kan också utnyttjas i helhetsskapande undervisning i samarbete med andra läroämnen. I bedömningen av dylika projekt utnyttjas mångsidig dokumentering av studieprocessen, där inte enbart slutresultatet beaktas. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i musik är följande * framsteg i musikalisk samarbetsförmåga, i synnerhet att musicera i grupp * framsteg i förmågan att uppfatta grundläggande musikaliska begrepp i musikalisk aktivitet. Helhetsskapande undervisning i musik Den helhetsskapande undervisningen ska främja mångsidiga kompetenser och kärnkompetenser som behövs i framtiden i samhället och i yrkeslivet. Innehållet och målen för de mångvetenskapliga lärområdena ska hämtas från målsättningarna för mångsidig kompetens samt från olika läroämnens innehåll. Målsättningar och innehåll för musik integreras med andra läroämnen till ett mångvetenskapligt lärområde. Arbetsgreppet är undersökande och i mån av möjlighet används sakkunniga samt olika metoder och källor som härrör sig från musikens värld. Genom spel och lekar nås målsättningarna för flexibla undervisningsarrangemang i den helhetsskapande undervisningen och möjliggör det att elever i olika åldrar kan arbeta tillsammans. Musiken omfattar begrepp och element som redan i sig själv kan undersökas som fenomen. Musiken erbjuder även nya synvinklar för fenomen som framkommit inom andra läroämnen. Exempelvis flera matematiska, naturvetenskapliga, geografiska och historiska fenomen lämpar sig bra för att undersökas med hjälp av musik. Som läroämne ger musiken möjligheter att fördjupa såväl färdigheter som kunnande inom det fenomen som studeras. Ett särdrag för musikens inom helhetsskapande undervisning är att den ger alla elever en möjlighet att undersöka ett fenomen oberoende av ålder. Med hjälp av musiken kan man göra kortare eller längre projekt och det gör det möjligt att inbegripa musiken till en del av ett mångvetenskapligt lärområde, oberoende av dess längd. Årskurs MÅL FÖR UNDERVISNINGEN DELAKTIGHET M Att handleda eleven att musicera i grupp och utveckla en positiv självbild KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning i växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I Musikalisk praxis: I samband med musicerande fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp och skapa en positiv vianda. Det centrala innehållet är att uppmuntra eleverna att uttrycka sig och komma med idéer, öva sig att andas naturligt, 2/2

3 Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. använda sin röst och sjunga samt hantera de instrument och anordningar som finns på ett ändamålsenligt sätt. I2 Musikens beståndsdelar: Det centrala i undervisningen är att eleverna lär sig uppfatta grundbegreppen tonläge, tonlängd, tonstyrka och klang t.ex. genom kreativ verksamhet och musikaliskt skapande. I4 Repertoar: I musikundervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelser och uppgifter där eleverna ska spela eller lyssna samt kreativa övningar som beträffande tema och musikaliska egenskaper lämpar sig för elevernas ålder och skolans verksamhetskultur. Repertoaren planeras också så att man beaktar elevernas egna kulturer och värnar om kulturarvet. Repertoaren ska vara mångsidig och omfatta olika slag av musik, också barnsånger och elevernas eventuella egna kompositioner och musikstycken. ATT MUSICERA OCH VARA KREATIV M2 Att handleda eleven att använda sin röst naturligt samt att sjunga och spela i grupp K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Genom lek övas andning och naturlig användning av rösten, avslappning samt sång både individuellt och som en del av gruppen. Eleven bekantar sig med den egna tal- och sångrösten. Elevens personliga spel- och sångsätt uppmärksammas och vid behov handleds eleven till ett mer ändamålsenligt och ergonomiskt sätt att musicera. Eleverna uppmuntras att uttrycka sig och komma med idéer genom sång och instrumentspel. Eleverna 3/2

4 Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. lär sig att godkänna olika sätt att sjunga och spela. Eleven tränas i ändamålsenlig användning av instrumenten samt i att känna igen olika instrument. En mångsidig repertoar övas in med stöd av olika sinnen. Genom att sjunga och spela tränas musikaliska grundbegrepp såsom tonläge, tonlängd, tonstyrka, och klangfärg. I repertoaren utnyttjas sånger, lekar, ramsor och rörelse samt spelövningar och lyssnaruppgifter som beaktar elevernas ålder och kunskapsnivå. I val av repertoar beaktas vårt kulturarv samt olika kulturella bakgrunder. M3 Att uppmuntra eleven att uppleva och uppfatta ljudmiljöer, ljud, musik och musikbegrepp genom att röra sig och lyssna K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. Träning i att gestalta, d.v.s. uppfatta och förstå ljud och ljudmiljöer som gruppen producerar. Genom att sjunga och spela övas förmågan att delta i en musicerande grupp. Träning i att uppfatta musikens grundbegrepp genom rörelse, lyssnande och bilder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Eleverna bekantar sig med ljudmiljöer ur sin egen vardag. I repertoaren utnyttjas sånger, lekar, ramsor och rörelse. Eleverna bekantar sig med barnmusikkultur. Vårt kulturarv och särdragen i skolans egen verksamhetskultur beaktas i repertoarvalet. M4 Att ge utrymme för elevernas egna K5 Digital kompetens Musikaliskt skapande och musikaliska idéer förverkligas 4/2

5 musikaliska idéer och improvisationer samt handleda dem att planera och skapa mindre kompositioner eller andra helheter genom att använda ljud, rörelser, bilder, teknologi eller andra uttryckssätt Att dokumentera egen produktion och att återkomma till den. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att öva upp ihärdighet i arbetet. Att ställa upp kortsiktiga mål och arbeta för att uppnå dem. individuellt och som medlem i en grupp genom rörelse, sång och spel. I improvisation och skapande utnyttjas musikens grundbegrepp. Vardagens ljudmiljöer och erfarenheter iakttas. Dessa utnyttjas i musikaliskt idéskapande, improvisation och musikaliska produktioner. I repertoarvalet beaktas det färdiga musikmaterialets betydelse i skapandet av musikaliska idéer och produktioner. Elevernas egen produktion tas med i repertoaren. KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH MULTILITTERACITET M5 Att inspirera eleven att utforska det musikaliska kulturarvet genom att leka, sjunga och röra sig till musik samt att njuta av musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Eleverna bekantar sig med det musikaliska kulturarvet genom lek och rörelse samt sång och instrumentspel i grupp. Elevernas olika kulturbakgrunder beaktas. Musikens grundbegrepp observeras genom olika arbetssätt. Musikens koppling till andra konstformer uppmärksammas. Vid repertoarval fästs speciell uppmärksamhet vid musikstycken som mångsidigt representerar kulturarvet. I repertoaren beaktas även den historiska dimension som t.ex. folkmusiken har. M6 Att hjälpa eleven att förstå grundprinciperna för notationssätten inom Eleverna övar sig i grundprinciperna för musikens notationssätt genom att musicera individuellt och i grupp. 5/2

6 musiken i samband med musicerande Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Eleverna bekantar sig med att använda grundbegreppen i sitt eget musicerande. Eleven förstår kopplingen mellan de grundbegrepp som framkommer i musiken och hur musiken låter. De musikaliska notationssätten tillämpas i observation av olika ljudmiljöer. Repertoaren granskas också ur notationssynvinkel. Kopplingen mellan grundbegreppen och musiken upptäcks. I undervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelse samt sång- och speluppgifter. VÄLBEFINNANDE OCH SÄKERHET I MUSIK M7 Att handleda eleven i att agera ansvarsfullt i samband med musicerande K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. I- I4 Eleven lär sig förstå sin egen roll och sitt ansvar som medlem i en musicerande grupp och t.ex. som användare av musikutrustningen. Eleven upptäcker betydelsen av sitt eget handlande i samband med det musikaliska genomförandet och slutresultatet. Eleverna tränar ansvar och respekt för andra elever i uttrycks- och improvisationsuppgifter. Eleverna observerar sitt eget handlande i förhållande till den omgivande ljudmiljön. I undervisningen används en repertoar som förverkligas med mångsidiga arbetssätt. FÖRMÅGA ATT LÄRA SIG I MUSIK M8 Att ge eleven erfarenhet av att ställa upp mål och förstå betydelsen av K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Eleven lär sig att förstå betydelsen av repetition och träning i inlärning av musikaliska 6/2

7 gemensam övning för att lära sig musik Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. färdigheter. Träning till exempel i att som grupp förbereda ett uppträdande. Gemensamma mål ställs upp. Eleven inser skillnaden mellan målinriktad träning och musikaliskt skapande i lekfull anda. I samband med att man bekantar sig med olika ljudmiljöer tränas också förmågan att producera egna ljudmiljöer eller -landskap. Till repertoaren väljs sånger och spelmaterial som möjliggör samspel och bearbetning av musikens grundbegrepp. Årskurs 2 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN DELAKTIGHET M Att handleda eleven att musicera i grupp och utveckla en positiv självbild KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN En god sammanhållning upprätthålls med hjälp av musikalisk verksamhet. Eleven deltar i gruppens musikaliska verksamhet genom att sjunga och spela. Musiklyssnande tränas på olika sätt i gruppen. Musikinstrument som redan är bekanta för eleven utnyttjas och deras användningsmöjligheter fördjupas. Instrumentkännedomen breddas. När elevens kännedom om grundbegreppen utvecklas, utökas begreppen med termerna rytm, melodi, dynamik, klangfärg, harmoni och form. I repertoaren utnyttjas sånger, lekar, ramsor, rörelse samt spel- 7/2

8 Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. och lyssnaruppgifter som beaktar läsårskalendern och integrering med andra ämnen. Vid valet av repertoar beaktas elevernas olika musikaliska och kulturella bakgrunder, samt elevernas musikaliska sammanhang. ATT MUSICERA OCH VARA KREATIV M2 Att handleda eleven att använda sin röst naturligt samt att sjunga och spela i grupp K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning till växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. Genom lek tränas röstanvändning, andning, avslappning och sång både individuellt och i grupp. Eleven tränas i att memorera och upprepa sånger och melodier med hjälp av olika arbetssätt. Sång och spel i olika gruppsammansättningar. En mångsidig repertoar som beaktar olika sinnen används. Musikens grundbegrepp tränas. Eleven uppmuntras till att uttrycka sig och skapa genom att spela och sjunga. Ändamålsenligt bruk av instrument övas och instrumentkännedomen breddas. I repertoarvalet används sånger, lekar, ramsor, rörelse samt speloch lyssnaruppgifter som beaktar elevernas ålder och kunskapsnivå. Även kulturarvet och olika kulturella bakgrunder beaktas. M3 Att uppmuntra eleven att uppleva och uppfatta ljudmiljöer, ljud, musik K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Träning i att skilja på olika element i ljudlandskap med hjälp av rörelse och lyssnande. Ur ljudlandskapen söks musikens grundbegrepp, vilka 8/2

9 och musikbegrepp genom att röra sig och lyssna Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. sedan kopplas till elevernas vardagliga ljudmiljöer. De ljud och ljudmiljöer som gruppen producerar beaktas och gestaltas. Eleven fungerar som en medlem i en musicerande grupp genom sång och spel. Musiken används som redskap för att uttrycka sinnebilder. I musikundervisningens repertoar används sånger, lekar, ramsor och rörelser. Man bekantar sig med barnmusikkulturen. Kulturarvet och särdragen i skolans verksamhetskultur beaktas i repertoarvalet. Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter behandlas elevernas erfarenheter och iakttagelser av musik och vardagliga ljudmiljöer. Dessutom beaktas musikens betydelse i elevernas egna sammanhang. M4 Att ge utrymme för elevernas egna musikaliska idéer och improvisationer samt handleda dem att planera och skapa mindre kompositioner eller andra helheter genom att använda ljud, rörelser, bilder, teknologi eller andra uttryckssätt K5 Digital kompetens Att dokumentera egen produktion och återkomma till den. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att öva upp ihärdighet i arbetet. Att ställa upp kortsiktiga mål och arbeta för att uppnå dem. Fördjupning av musikaliskt skapande och improvisation individuellt och som gruppmedlem genom rörelse, sång och spel. I improvisation och skapande utnyttjas musikens grundbegrepp. Vardagliga ljudmiljöer och erfarenheter iakttas. Dessa används till musikaliska idéer, improvisationer och produktioner. I repertoarvalet och i den skapande verksamheten uppmärksammas betydelsen av material från andra läroämnen. Elevernas egna produktioner tas med i repertoaren. KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH MULTILITTERACITET 9/2

10 M5 Att inspirera eleven att utforska det musikaliska kulturarvet genom att leka, sjunga och röra sig till musik samt att njuta av musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Handledning i växelverkan och agerande i musikundervisningen. Uppmuntran till växelverkan och till att uttrycka sig också med ringa språkkunskaper. Att bekanta sig med barn- och folkmusikkultur samt med de kulturmöjligheter Helsingfors erbjuder. Det musikaliska kulturarvet presenteras genom att leka, sjunga och spela i grupp. Elevernas kulturella bakgrunder tas i beaktande. Musikens grundbegrepp breddas genom olika arbetssätt. Musikens kopplingar med andra konstformer iakttas. Musiken används som redskap för sinnebilder. Vid repertoarval fästs speciell uppmärksamhet vid musikstycken som mångsidigt representerar kulturarvet. I repertoaren beaktas även den historiska dimension som t.ex. folkmusiken har. M6 Att hjälpa eleven att förstå grundprinciperna för notationssätten inom musiken i samband med musicerande Musiken används som redskap för sinnebilder. Musikens notationssätt och grundprinciper repeteras genom att musicera individuellt och i grupp. Pausen som begrepp presenteras genom lek, sång och spel. Eleven lär sig använda grundbegreppen i sitt eget musicerande. Eleven förstår kopplingen mellan de grundbegrepp som framkommer i musiken och hur musiken låter. De musikaliska notationssätten tillämpas i observation av olika ljudmiljöer. Repertoaren granskas också ur notationssynvinkel. I undervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelse samt sångoch speluppgifter. 0/2

11 VÄLBEFINNANDE OCH SÄKERHET I MUSIK M7 Att handleda eleven i att agera ansvarsfullt i samband med musicerande K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Möjlighet att delta i musicerande under musiklektionerna och delta i planering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. Eleven förstår sin egen roll och sitt ansvar som medlem i en musicerande grupp och t.ex. som användare av musikutrustningen. Eleven upptäcker betydelsen av sitt eget handlande i samband med det musikaliska genomförandet och slutresultatet. Eleven tar ansvar och visar respekt för andra elever i uttrycks- och improvisationsuppgifter. Eleven observerar sitt eget handlande i förhållande till den omgivande ljudmiljön. I undervisningen används en repertoar som förverkligas med mångsidiga arbetssätt. FÖRMÅGA ATT LÄRA SIG I MUSIK M8 Att ge eleven erfarenhet av att ställa upp mål och förstå betydelsen av gemensam övning för att lära sig musik K Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och att finna samband mellan orsak och verkan. Musikaliskt experimenterande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att skapa möjligheter för att lyckas. Eleven förstår betydelsen av repetition och träning i inlärning av musikaliska färdigheter. Träning till exempel i att som grupp förbereda ett uppträdande. Gemensamma mål ställs upp. Eleven inser skillnaden mellan målinriktad träning och musikaliskt skapande i lekfull anda. I samband med att man bekantar sig med olika ljudmiljöer tränas också förmågan att producera egna ljudmiljöer eller -landskap. Till repertoaren väljs sånger och spelmaterial som möjliggör samspel och bearbetning av musikens grundbegrepp. /2

12 2/2

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikinstitut(i(samarbete(med(grundskolan(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikundervisning!genom!brasskarusell!!!!!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikinstitut(i(samarbete(med(grundskolan(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikundervisning!genom!brasskarusell!!!!!! Musikinstitutisamarbetemedgrundskolan Musikundervisninggenombrasskarusell PeterRoos Kehittyvärehtori2014=2015 Sibelius=akademin Innehållsförteckning Inledning 1. Hurinleddessamarbetetmellangrundskolaochbrasskarusell?

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande.

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen 5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes

Läs mer

Kompetens som målet anknyter till

Kompetens som målet anknyter till FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt

Läs mer

Lahden kaupunki

Lahden kaupunki Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler. Förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i olika situationer Eleven kan använda sina kunskaper och färdigheter i kemi inom ett mångvetenskapligt lärområde eller i en situation där kemi tillämpas

Läs mer

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt 1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande

Läs mer

Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1 Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och

Läs mer

Engelska A2 årskurs 7-9

Engelska A2 årskurs 7-9 Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna

Läs mer

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland Finlands nya läroplan och IKT kompetenser Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland Vad är Utbildningsstyrelsen? Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av utbildningen och internationaliseringstjänster

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

Omgivningslära årskurs 3-6

Omgivningslära årskurs 3-6 Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

Sveaskolans mål i musik

Sveaskolans mål i musik Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6 HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Broskolans röda tråd i Musik

Broskolans röda tråd i Musik Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk

TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk Obligatoriskt att eleverna väljer minst 2 åvt Bildkonst Slöjd Huslig ekonomi Huslig ekonomi, kort (Smårätter) Musik Gymnastik Läroämne: BILDKONST

Läs mer

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag Ortodox religion åk 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen

Läs mer

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett

Läs mer

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA LP EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Ett nytt läroämne I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap, som undervisas i årskurserna 1 6. Otavas nya

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

År 1-3 År 4-6 År 7-9

År 1-3 År 4-6 År 7-9 MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder

Läs mer

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. Tove Jansson Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. ÅRSKURS 1 2 Mångsidig kompetens: Förmåga att tänka och lära sig (K1): Arbetet ska utgå från elevernas

Läs mer

LÄROPLAN Svenska skolan i Hyvinge DEN 1 AUGUSTI SVENSKA SKOLAN I HYVINGE Hyvinkäänkatu 44, Hyvinge

LÄROPLAN Svenska skolan i Hyvinge DEN 1 AUGUSTI SVENSKA SKOLAN I HYVINGE Hyvinkäänkatu 44, Hyvinge LÄROPLAN 2016 Svenska skolan i Hyvinge DEN 1 AUGUSTI 2016 SVENSKA SKOLAN I HYVINGE Hyvinkäänkatu 44, 05830 Hyvinge 1 Innehåll 1. Lokal timfördelning... 3 2. Årskurs 1-2... 4 1. Övergången mellan förskoleundervisningen

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller

Läs mer

Kunskapskrav årskurs 6

Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,

Läs mer