Tillvalsämnen för årskurs 4-6
|
|
- Ann-Sofie Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt M1 handleda eleven i att bekanta sig med sin livsmiljö och att iaktta visuell föremålskultur. Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt M1 handleda eleven i att bekanta sig med sin livsmiljö och att iaktta visuell föremålskultur. Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt M1 handleda eleven i att bekanta sig med sin livsmiljö och att iaktta visuell föremålskultur. M2 uppmuntra eleven att diskutera sina iakttagelser och tankar samt att öva sig i att motivera sina åsikter. M2 uppmuntra eleven att diskutera sina iakttagelser och tankar samt att öva sig i att motivera sina åsikter. M2 uppmuntra eleven att diskutera sina iakttagelser och tankar samt att öva sig i att motivera sina åsikter. M3 handleda eleven i att uttrycka sina iakttagelser och tankar. M3 handleda eleven i att uttrycka sina iakttagelser och tankar. M3 handleda eleven i att uttrycka sina iakttagelser och tankar. M4 handleda eleven i att mångsidigt använda sig av olika material, tekniker och uttrycksmedel. M5 sporra eleven att generera idéer, planera och tillverka en produkt, självständigt och i samarbete med andra. Eleven förstår designens funktion. M4 handleda eleven i att mångsidigt använda sig av olika material, tekniker och uttrycksmedel. M5 sporra eleven att generera idéer, planera och tillverka en produkt, självständigt och i samarbete med andra. Eleven förstår designens funktion. M4 handleda eleven i att mångsidigt använda sig av olika material, tekniker och uttrycksmedel. M5 sporra eleven att generera idéer, planera och tillverka en produkt, självständigt och i samarbete med andra. Eleven förstår designens funktion. M6 handleda eleven till att undersöka konst och föremålskultur ur konstverkets, upphovsmannens, betraktarens och användarens synvinkel. M7 uppmuntra eleven att pröva olika tidsepokers och kulturers visuella uttryck i sin egen produktion. M6 handleda eleven till att undersöka konst och föremålskultur ur konstverkets, upphovsmannens, betraktarens och användarens synvinkel. M7 uppmuntra eleven att pröva olika tidsepokers och kulturers visuella uttryck i sin egen produktion. M6 handleda eleven till att undersöka konst och föremålskultur ur konstverkets, upphovsmannens, betraktarens och användarens synvinkel. M7 uppmuntra eleven att pröva olika tidsepokers och kulturers visuella uttryck i sin egen produktion. M10 handleda eleven i att känna igen värden (hållbar utveckling, återanvändning) M10 handleda eleven i att känna igen värden (hållbar utveckling, återanvändning) M10 handleda eleven i att känna igen värden (hållbar utveckling, som tar sig uttryck i konst, föremålskultur och annan visuell kultur som tar sig uttryck i konst, föremålskultur och annan visuell kultur återanvändning) som tar sig uttryck i konst, föremålskultur och annan visuell I1 Den egna visuella kulturen och omgivningens visuella kultur: en konkret produkt utgående ifrån de idéer som elevens egna behov och målsättningar ger upphov till: idé, planering, funktionalitet, praktiskhet, estetik, produktens livscykel. I2 Konstens världar: Undervisningens innehåll väljs ur olika tidsepokers, miljöers och kulturers föremålskultur. Eleverna fördjupar sig i de tillvägagångssätt och principer som utmärker konsten och konstindustrin. I mån av möjlighet tas den lokala hantverkstraditionen och föremålskulturen i beaktande; utställningsbesök, inbjudna gäster. I3 Som utgångspunkt för visuell planering och visuellt arbete används mångsidiga exempel från föremålskulturens värld. I undervisningen behandlas kulturidentitetens inverkan på skapande och upplevelse av konst. I1 Den egna visuella kulturen och omgivningens visuella kultur: en konkret produkt utgående ifrån de idéer som elevens egna behov och målsättningar ger upphov till: idé, planering, funktionalitet, praktiskhet, estetik, produktens livscykel. I2 Konstens världar: Undervisningens innehåll väljs ur olika tidsepokers, miljöers och kulturers föremålskultur. Eleverna fördjupar sig i de tillvägagångssätt och principer som utmärker konsten och konstindustrin. I mån av möjlighet tas den lokala hantverkstraditionen och föremålskulturen i beaktande; utställningsbesök, inbjudna gäster. I3 Som utgångspunkt för visuell planering och visuellt arbete används mångsidiga exempel från föremålskulturens värld. I undervisningen behandlas kulturidentitetens inverkan på skapande och upplevelse av konst. I1 Den egna visuella kulturen och omgivningens visuella kultur: en konkret produkt utgående ifrån de idéer som elevens egna behov och målsättningar ger upphov till: idé, planering, funktionalitet, praktiskhet, estetik, produktens livscykel. I2 Konstens världar: Undervisningens innehåll väljs ur olika tidsepokers, miljöers och kulturers föremålskultur. Eleverna fördjupar sig i de tillvägagångssätt och principer som utmärker konsten och konstindustrin. I mån av möjlighet tas den lokala hantverkstraditionen och föremålskulturen i beaktande; utställningsbesök, inbjudna gäster. I3 Som utgångspunkt för visuell planering och visuellt arbete används mångsidiga exempel från föremålskulturens värld. I undervisningen behandlas kulturidentitetens inverkan på skapande och upplevelse av konst. Tänkande- och inlärningsfärdigheter; planeringsprocess och problemlösning. Tänkande- och inlärningsfärdigheter; planeringsprocess och problemlösning. Undersökande arbetssätt som tillför nya lösningar. Att använda fantasi, påhittighet Undersökande arbetssätt som tillför nya lösningar. Att använda fantasi, och sinne för estetik. Betydelsen av egna val (ekologi, hållbar utveckling). påhittighet och sinne för estetik. Betydelsen av egna val (ekologi, hållbar Entreprenörskap, yrkesmässighet. utveckling). Entreprenörskap, yrkesmässighet. Tänkande- och inlärningsfärdigheter; planeringsprocess och problemlösning. Undersökande arbetssätt som tillför nya lösningar. Att använda fantasi, påhittighet och sinne för estetik. Betydelsen av egna val (ekologi, hållbar utveckling). Entreprenörskap, yrkesmässighet.
2 Tillvalsämnets namn REPARERA, ÅTERVINN, PIFFA UPP REPARERA, ÅTERVINN, PIFFA UPP REPARERA, ÅTERVINN, PIFFA UPP I tillvalsämnet ges eleverna möjlighet att generera idéer och skapa nytt av gammalt genom att reparera, återvinna och piffa upp. Eleverna hittar på nya användningsändamål till produkterna självständigt och i samarbete med andra. I tillvalsämnet bekantar eleverna sig även med hållbar utveckling och fäster uppmärksamhet vid de egna konsumtionsvanorna. I tillvalsämnet ges eleverna möjlighet att generera idéer och skapa nytt av gammalt genom att reparera, återvinna och piffa upp. Eleverna hittar på nya användningsändamål till produkterna självständigt och i samarbete med andra. I det valbara ämnet bekantar eleverna sig även med hållbar utveckling och fäster uppmärksamhet vid de egna konsumtionsvanorna. M1 Handleda eleven i att bekanta sig med hållbar utveckling. M1 Hjälpa eleven att förstå betydelsen av hållbar utveckling. M1 Hjälpa eleven att förstå betydelsen av hållbar utveckling. M2 Hjälpa eleven att dra nytta av begagnade material och hitta på nya användningsändamål för dem. M3 Handleda eleven att fästa uppmärksamhet vid de egna konsumtionsvanorna. M2 Hjälpa eleven att dra nytta av begagnade material och skapa nya produkter av dem. M3 Handleda eleven att bedöma egna och andras konsumtionsvanor. M2 Hjälpa eleven att dra nytta av begagnade material och skapa nya produkter av dem. M3 Sporra eleven att förstå de egna konsumtionsvanornas inverkan. I1 Eleven bekantar sig med hållbar utveckling. I2 Eleven bekantar sig med olika material och återvinningen av dem. I3 Eleven hittar på nya användningsändamål för gamla föremål. I4 Eleven uppmärksammar sina egna konsumtionsvanor. I1 Eleven bekantar sig med hållbar utveckling. I1 Eleven förändrar sitt handlingssätt i enlighet med hållbar utveckling. I2 Eleven bekantar sig med olika material och återvinningen av dem. I2 Eleven bekantar sig med olika material och återvinningen av dem. I3 Eleven hittar på nya produkter utgående från gamla, t.ex. gamla kläder som inte I3 Eleven hittar på nya produkter utgående från gamla, t.ex. gamla kläder som längre används. inte längre används, söndriga möbler. I4 Eleven uppmärksammar sina egna konsumtionsvanor och gör en bedömning av I4 Eleven uppmärksammar sina egna konsumtionsvanor och förstår deras deras nuvarande och framtida påverkan. nuvarande och framtida påverkan.
3 Tillvalsämnets namn RÖR PÅ DIG OCH MÅ BRA RÖR PÅ DIG OCH MÅ BRA RÖR PÅ DIG OCH MÅ BRA Tillvalsämneshelheten kan kombineras med olika motionsformer, vandrings- och vildmarksfärdigheter, husliga färdigheter, kunskap om hälsa och avslappningsövningar. Tillvalsämneshelheten kan även kombineras med andra läroämnen. M1 Få eleven att intressera sig för sitt eget välmående och fysisk aktivitet. Tillvalsämneshelheten kan kombineras med olika motionsformer, vandrings- och vildmarksfärdigheter, husliga färdigheter, kunskap om hälsa och avslappningsövningar. Tillvalsämneshelheten kan även kombineras med andra läroämnen. M1 Få eleven att intressera sig för sitt eget välmående och fysisk aktivitet. Tillvalsämneshelheten kan kombineras med olika motionsformer, vandringsoch vildmarksfärdigheter, husliga färdigheter, kunskap om hälsa och avslappningsövningar. Tillvalsämneshelheten kan även kombineras med andra läroämnen. M1 Få eleven att intressera sig för sitt eget välmående och fysisk aktivitet. M2 Att tillägna sig en rörlig livsstil. M2 Att tillägna sig en rörlig livsstil. M2 Få eleven att tillägna sig en rörlig livsstil. M3 Handleda eleven i att pröva på olika motionsformer under olika årstider och i olika inlärningsmiljöer. M3 Handleda eleven i att pröva på olika motionsformer under olika årstider och i olika inlärningsmiljöer. M3 Handleda eleven i att pröva på olika motionsformer under olika årstider och i olika inlärningsmiljöer. M4 Handleda eleven i att agera ansvarsfullt och beakta säkerheten, såväl ensam som med andra. M4 Handleda eleven i att agera ansvarsfullt och beakta säkerheten, såväl ensam som med andra. M4 Handleda eleven i att agera ansvarsfullt och beakta säkerheten, såväl ensam som med andra. M5 Att lära känna den egna kroppen och kunna kontrollera den. M5 Att lära känna den egna kroppen och kunna kontrollera den. M5 Att lära känna den egna kroppen och kunna koordinera den. M6 Att ta hänsyn till principer för hållbar utveckling. M6 Att ta hänsyn till principer för hållbar utveckling. M6 Att ta hänsyn till principer för hållbar utveckling. I1 Studiehelheten innehåller mångsidig fysisk aktivitet. I2 Man väljer uppgifter som övar upp snabbhet, jämvikt, rörlighet, uthållighet och styrka. I3 Att ta ansvar för sig själv, för andra människor och för miljön. I4 Hälsosamma vanor innefattar bl.a. kost, vila, hygien, utevistelse och muskelvård. I1 Studiehelheten innehåller mångsidig fysisk aktivitet. I2 Man väljer uppgifter som övar upp snabbhet, jämvikt, rörlighet, uthållighet och styrka. I3 Att ta ansvar för sig själv, för andra människor och för miljön. I4 Hälsosamma vanor innefattar bl.a. kost, vila, hygien, utevistelse och muskelvård. I1 Studiehelheten innehåller mångsidig fysisk aktivitet. I2 Man väljer uppgifter som övar upp snabbhet, jämvikt, rörlighet, uthållighet och styrka. I3 Att ta ansvar för sig själv, för andra människor och för miljön. I4 Hälsosamma vanor innefattar bl.a. kost, vila, hygien, utevistelse och muskelvård. er er er
4 Tillvalsämnets namn KREATIVT PÅ SCEN KREATIVT PÅ SCEN KREATIVT PÅ SCEN Tillvalsämnet innehåller mångsidiga gestaltningsövningar som förverkligas genom lekar och aktiviteter. Arbetsformer i studiehelheten är t.ex. drama, kroppsuttryck och muntlig framställning. Man strävar efter att skapa en trygg omgivning där eleverna vågar uppträda. Tillvalsämnet innehåller mångsidiga gestaltningsövningar som förverkligas genom lekar och aktiviteter. Arbetsformer i studiehelheten är t.ex. drama, kroppsuttryck och muntlig framställning. Man strävar efter att skapa en trygg omgivning där eleverna vågar uppträda. Tillvalsämnet innehåller mångsidiga gestaltningsövningar som förverkligas genom lekar och aktiviteter. Arbetsformer i studiehelheten är t.ex. drama, kroppsuttryck och muntlig framställning. Man strävar efter att skapa en trygg omgivning där eleverna vågar uppträda. M1 Leda eleven till att hitta sätt att uttrycka sig, bl.a. via improvisation, berättande och skådespeleri och med hjälp av tal, kroppsuttryck och musik. M1 Leda eleven till att hitta sätt att uttrycka sig, bl.a. via improvisation, berättande och skådespeleri och med hjälp av tal, kroppsuttryck och musik. M1 Leda eleven till att hitta sätt att uttrycka sig, bl.a. via improvisation, berättande och skådespeleri och med hjälp av tal, kroppsuttryck och musik. M2 Uppmuntra eleven att hitta på egna berättelser och att gestalta dem på scen. Väcka elevernas fantasi och uppmuntra dem att hitta kreativa lösningar. M2 Uppmuntra eleven att hitta på egna berättelser och att gestalta dem på scen. Väcka elevernas fantasi och uppmuntra dem att hitta kreativa lösningar. M2 Uppmuntra eleven att hitta på egna berättelser och att gestalta dem på scen. Väcka elevernas fantasi och uppmuntra dem att hitta kreativa lösningar. M3 Uppmuntra växelverkan i grupp. M3 Uppmuntra växelverkan i grupp. M3 Uppmuntra växelverkan i grupp. M4 Erbjuda eleven möjlighet att skaffa sig positiva erfarenheter av att uppträda. M4 Erbjuda eleven möjlighet att skaffa sig positiva erfarenheter av att uppträda. M4 Erbjuda eleven möjlighet att skaffa sig positiva erfarenheter av att uppträda. I1 Eleven uppmuntras till rollekar, både självständigt och med handledning. I2 Eleverna lyssnar på, och framför själva, berättelser och sagor. I3 Eleverna övas i att iaktta med sina sinnen, och iakttar både sig själv och andra. I4 Eleverna tränas i att uttrycka sig med hjälp av rörelser och ljud. I5 Elevernas samarbetsfärdigheter utvecklas i gruppen genom dramaaktiviteter. I6 Man drar nytta av dramats arbetsformer för att få grepp om aktuella ämnen, teman och aktuell litteratur. I7 Eleverna bekantar sig med någon av scenkonstformerna. I8 Eleverna förbereder ett litet framträdande. I9 Eleverna planerar tvärkonstnärliga uttryckssätt, t.ex. ljudlandskap. I10 Eleven uppmuntras att, med hjälp av olika övningar, känna sig trygg i sitt framträdande. I1 Eleven uppmuntras till rollekar, både självständigt och med handledning. I2 Eleverna lyssnar på, och framför själva, berättelser och sagor. I3 Eleverna övas i att iaktta med sina sinnen, och iakttar både sig själv och andra. I4 Eleverna tränas i att uttrycka sig med hjälp av rörelser och ljud. I5 Elevernas samarbetsfärdigheter utvecklas i gruppen genom dramaaktiviteter. I6 Man drar nytta av dramats arbetsformer för att få grepp om aktuella ämnen, teman och aktuell litteratur. I7 Eleverna bekantar sig med någon av scenkonstformerna. I8 Eleverna förbereder ett litet framträdande. I9 Eleverna planerar tvärkonstnärliga uttryckssätt, t.ex. ljudlandskap. I10 Eleven uppmuntras att, med hjälp av olika övningar, känna sig trygg i sitt framträdande. I1 Eleven uppmuntras till rollekar, både självständigt och med handledning. I2 Eleverna lyssnar på, och framför själva, berättelser och sagor. I3 Eleverna övas i att iaktta med sina sinnen, och iakttar både sig själv och andra. I4 Eleverna tränas i att uttrycka sig med hjälp av rörelser och ljud. I5 Elevernas samarbetsfärdigheter utvecklas i gruppen genom dramaaktiviteter. I6 Man drar nytta av dramats arbetsformer för att få grepp om aktuella ämnen, teman och aktuell litteratur. I7 Eleverna bekantar sig med någon av scenkonstformerna. I8 Eleverna förbereder ett litet framträdande. I9 Eleverna planerar tvärkonstnärliga uttryckssätt, t.ex. ljudlandskap. I10 Eleven uppmuntras att, med hjälp av olika övningar, känna sig trygg i sitt framträdande.
5 Tillvalsämnets namn VÄLSMAKANDE VÄRLD VÄLSMAKANDE VÄRLD VÄLSMAKANDE VÄRLD I tillvalsämnet bekantar eleverna sig med olika världsdelars och länders seder, konst, mat och musik, genom att pröva tillsammans. I studierna uppmärksammas elevers intresse för olika länder och kulturer. I studierna utnyttjas informationsoch kommunikationsteknik mångsidigt. I tillvalsämnet bekantar eleverna sig med olika världsdelars och länders seder, konst, mat och musik, genom att pröva tillsammans. I studierna uppmärksammas elevers intresse för olika länder och kulturer. I studierna utnyttjas informationsoch kommunikationsteknik mångsidigt. I tillvalsämnet bekantar eleverna sig med olika världsdelars och länders seder, konst, mat och musik, genom att pröva tillsammans. I studierna uppmärksammas elevers intresse för olika länder och kulturer. I studierna utnyttjas informations- och kommunikationsteknik mångsidigt. M1 Handleda eleven i att bekanta sig med olika kulturer, t.ex. matkultur, musik, konst och seder. M1 Handleda eleven i att bekanta sig med olika kulturer, t.ex. matkultur, musik, konst och seder. M1 Handleda eleven i att bekanta sig med olika kulturer, t.ex. matkultur, musik, konst och seder. M2 Hjälpa eleven att få en positiv attityd till olika kulturer. M2 Hjälpa eleven att få en positiv attityd till olika kulturer. M2 Hjälpa eleven att få en positiv attityd till olika kulturer. M3 Hjälpa eleven att känna igen den egna kulturens särdrag. M3 Hjälpa eleven att känna igen den egna kulturens särdrag. M3 Hjälpa eleven att känna igen den egna kulturens särdrag. I1 Eleven bekantar sig med olika världsdelar och deras kulturer. Eleverna undersöker världsdelars och länders matkultur, seder, konst och musik och jämför dessa med den egna kulturen. I2 Eleverna bekantar sig med olika kulturer med hjälp av informationsteknik. I1Eleven bekantar sig med olika världsdelar och deras kulturer. Eleverna undersöker världsdelars och länders matkultur, seder, konst och musik och jämför dessa med den egna kulturen. I2 Eleverna bekantar sig med olika kulturer med hjälp av informationsteknik. I1 Eleven bekantar sig med olika världsdelar och deras kulturer. Eleverna undersöker världsdelars och länders matkultur, seder, konst och musik och jämför dessa med den egna kulturen. I2 Eleverna bekantar sig med olika kulturer med hjälp av informationsteknik.
6 Tillvalsämnets namn VI GÖR MUSIK VI GÖR MUSIK VI GÖR MUSIK Tillvalsämnet innehåller sammusicerande med låg tröskel, med glatt och otvunget grepp. Det viktigaste är en positiv växelverkan och att skapa tillsammans. Repertoaren byggs upp tillsammans med eleverna, med hänsyn till musikernas nivå. Studiehelheten kan kulminera i ett gemensamt framträdande. M1 Uppmuntra eleven att delta i sammusicerande och att forma en positiv gemenskap i gruppen. Tillvalsämnet innehåller sammusicerande med låg tröskel, med glatt och otvunget grepp. Det viktigaste är en positiv växelverkan och att skapa tillsammans. Repertoaren byggs upp tillsammans med eleverna, med hänsyn till musikernas nivå. Studiehelheten kan kulminera i ett gemensamt framträdande. M1 Uppmuntra eleven att delta i sammusicerande och att forma en positiv gemenskap i gruppen. Tillvalsämnet innehåller sammusicerande med låg tröskel, med glatt och otvunget grepp. Det viktigaste är en positiv växelverkan och att skapa tillsammans. Repertoaren byggs upp tillsammans med eleverna, med hänsyn till musikernas nivå. Studiehelheten kan kulminera i ett gemensamt framträdande. M1 Uppmuntra eleven att delta i sammusicerande och att forma en positiv gemenskap i gruppen. M2 Handleda eleven i att fungera som medlem i en musicerande grupp. M2 Handleda eleven i att fungera som medlem i en musicerande grupp. M2 Handleda eleven i att fungera som medlem i en musicerande grupp. M3 Uppmuntra eleven att improvisera t.ex. solon. M3 Uppmuntra eleven att improvisera t.ex. solon M3 Uppmuntra eleven att improvisera t.ex. solon M4 Leda eleven till att förstå musikaliska begrepp och principerna för musikens notationssätt, i samband med musicerandet. M4 Leda eleven till att förstå musikaliska begrepp och principerna för musikens notationssätt, i samband med musicerandet. M4 Leda eleven till att förstå musikaliska begrepp och principerna för musikens notationssätt, i samband med musicerandet. M5 Handleda eleven i att uppmärksamma ljudstyrka och vikten av hörselskydd. M6 Handleda eleven i att utveckla sitt kunnande genom att öva, genom att sätta upp mål, och genom att utvärdera sina framsteg i förhållande till de uppsatta målen. M5 Handleda eleven i att uppmärksamma ljudstyrka och vikten av hörselskydd. M6 Handleda eleven i att utveckla sitt kunnande genom att öva, genom att sätta upp mål, och genom att utvärdera sina framsteg i förhållande till de uppsatta målen. M5 Handleda eleven i att uppmärksamma ljudstyrka och vikten av hörselskydd. M6 Handleda eleven i att utveckla sitt kunnande genom att öva, genom att sätta upp mål, och genom att utvärdera sina framsteg i förhållande till de uppsatta målen. I1 I musicerandesituationen handleds eleven i att fungera som medlem i en musicerande grupp. Eleven deltar aktivt i gruppens verksamhet och förmår dra nytta av sina egna styrkor i musicerandet. Eleven leds till naturlig röstanvändning och behärskning av grundläggande speltekniker. I1 I musicerandesituationen handleds eleven i att fungera som medlem i en musicerande grupp. Eleven deltar aktivt i gruppens verksamhet och förmår dra nytta av sina egna styrkor i musicerandet. Eleven leds till naturlig röstanvändning och behärskning av grundläggande speltekniker. I1 I musicerandesituationen handleds eleven i att fungera som medlem i en musicerande grupp. Eleven deltar aktivt i gruppens verksamhet och förmår dra nytta av sina egna styrkor i musicerandet. Eleven leds till naturlig röstanvändning och behärskning av grundläggande speltekniker. I2 I musicerandesituationen uppmärksammas förutom grundbegreppen också musikbegreppens rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik för att utveckla gestaltningsförmågan. I takt med att kunnandet fördjupas namnges begreppen, man använder vedertagna eller egenhändigt skapade symboler för att beskriva hur det låter. I aktiviteterna uppmärksammas även tolkning och musikens olika uttryckssätt. I2 I musicerandesituationen uppmärksammas förutom grundbegreppen också musikbegreppens rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik för att utveckla gestaltningsförmågan. I takt med att kunnandet fördjupas namnges begreppen, man använder vedertagna eller egenhändigt skapade symboler för att beskriva hur det låter. I aktiviteterna uppmärksammas även tolkning och musikens olika uttryckssätt. I2 I musicerandesituationen uppmärksammas förutom grundbegreppen också musikbegreppens rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik för att utveckla gestaltningsförmågan. I takt med att kunnandet fördjupas namnges begreppen, man använder vedertagna eller egenhändigt skapade symboler för att beskriva hur det låter. I aktiviteterna uppmärksammas även tolkning och musikens olika uttryckssätt. I3 Repertoaren görs mångsidig tillsammans med eleverna. Till repertoaren fogas sådant som eleverna producerat under musicerandesituationerna. I3 Repertoaren görs mångsidig tillsammans med eleverna. Till repertoaren fogas sådant som eleverna producerat under musicerandesituationerna. I3 Repertoaren görs mångsidig tillsammans med eleverna. Till repertoaren fogas sådant som eleverna producerat under musicerandesituationerna.
7 BOLLSPEL BOLLSPEL BOLLSPEL Tillvalsämnets namn Motion med hjälp av olika spelredskap. Motion med hjälp av olika spelredskap. Motion med hjälp av olika spelredskap. M1 Sporra eleven till fysisk aktivitet samt till att pröva olika bollsporter och M1 Sporra eleven till fysisk aktivitet samt till att pröva olika bollsporter och M1 Sporra eleven till fysisk aktivitet samt till att pröva olika bollsporter och träningsmoment. träningsmoment. träningsmoment. M2 Leda eleven till att mångsidigt utveckla sina bollfärdigheter både på individnivå och i lag. M2 Leda eleven till att mångsidigt utveckla sina bollfärdigheter både på individnivå och i lag. M2 Leda eleven till att mångsidigt utveckla sina bollfärdigheter både på individnivå och i lag. M3 Sporra eleven att utveckla sina fysiska egenskaper: snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. M3 Sporra eleven att utveckla sina fysiska egenskaper: snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. M3 Sporra eleven att utveckla sina fysiska egenskaper: snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. M4 Leda eleven att arbeta med alla och att reglera sina handlingar och känslouttryck i alla idrottssituationer. M4 Leda eleven att arbeta med alla och att reglera sina handlingar och känslouttryck i alla idrottssituationer. M4 Leda eleven att arbeta med alla och att reglera sina handlingar och känslouttryck i alla idrottssituationer. M5 Handleda eleverna i att agera enligt principerna om rent spel. M5 Handleda eleverna i att agera enligt principerna om rent spel. M5 Handleda eleverna i att agera enligt principerna om rent spel. I1 Riklig fysisk aktivitet. I2 Bollspelsgrenar som lämpar sig för olika årstider och olika inlärningsmiljöer på ett säkert sätt. I3 Man väljer träningsmoment som övar upp snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. I4 I undervisningen används mångsidigt lekar, träningsmoment och spel. I5 I undervisningen väljs gemenskapsstärkande träningsmoment, lekar och spel, där eleverna lär sig att ta hänsyn till andra och utveckla samspel. I1 Riklig fysisk aktivitet. I2 Bollspelsgrenar som lämpar sig för olika årstider och olika inlärningsmiljöer på ett säkert sätt. I3 Man väljer träningsmoment som övar upp snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. I4 I undervisningen används mångsidigt lekar, träningsmoment och spel. I5 I undervisningen väljs gemenskapsstärkande träningsmoment, lekar och spel, där eleverna lär sig att ta hänsyn till andra och utveckla samspel. I1 Riklig fysisk aktivitet. I2 Bollspelsgrenar som lämpar sig för olika årstider och olika inlärningsmiljöer på ett säkert sätt. I3 Man väljer träningsmoment som övar upp snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. I4 I undervisningen används mångsidigt lekar, träningsmoment och spel. I5 I undervisningen väljs gemenskapsstärkande träningsmoment, lekar och spel, där eleverna lär sig att ta hänsyn till andra och utveckla samspel. MK 1 Förmåga att tänka och lära sig MK 2 Kulturell kompetens, kommunikativ kompetens er MK 7 Deltagande, påverkande och byggande av hållbar utveckling MK 1 Förmåga att tänka och lära sig MK 2 Kulturell kompetens, kommunikativ kompetens er MK 7 Deltagande, påverkande och byggande av hållbar utveckling MK 1 Förmåga att tänka och lära sig MK 2 Kulturell kompetens, kommunikativ kompetens er MK 7 Deltagande, påverkande och byggande av hållbar utveckling MK 2 Kulturell kompetens, kommunikativ kompetens
8 Tillvalsämnets namn TRÄARBETEN TRÄARBETEN TRÄARBETEN I tillvalsämnet tillverkas föremål av trä. Kunskaper och färdigheter inom träteknologi fördjupas. Eleverna bekantar sig med olika träslag och deras egenskaper. I tillvalsämnet tillverkas föremål av trä. Kunskaper och färdigheter inom träteknologi fördjupas. Eleverna bekantar sig med olika träslag och deras egenskaper. I tillvalsämnet tillverkas föremål av trä. Kunskaper och färdigheter inom träteknologi fördjupas. Eleverna bekantar sig med olika träslag och deras egenskaper. M1 Leda eleven att känna igen begrepp och känna till många olika träslag. M1 Leda eleven att känna igen begrepp och känna till många olika träslag. M1 Leda eleven att känna igen begrepp och känna till många olika träslag. M2 Handleda eleven i att på ett ändamålsenligt och tryggt sätt bearbeta trä. M3 Uppmuntra eleven att uppskatta eget och andras arbete. M2 Handleda eleven i att på ett ändamålsenligt och tryggt sätt bearbeta trä. M3 Uppmuntra eleven att uppskatta eget och andras arbete. M2 Handleda eleven i att på ett ändamålsenligt och tryggt sätt bearbeta trä. M3 Uppmuntra eleven att uppskatta eget och andras arbete. M4 Leda eleven till att använda olika utgångsmaterial under olika skeden i produktens tillverkning. M4 Leda eleven till att använda olika utgångsmaterial under olika skeden i produktens tillverkning. M4 Leda eleven till att använda olika utgångsmaterial under olika skeden i produktens tillverkning. I1 Eleven prövar olika arbetssätt och tekniker på trämaterial. I2 Eleven tillverkar en produkt av trä, enligt instruktioner. I3 Eleven strävar efter att tillverka en produkt av god kvalitet och lär sig att uppskatta eget och andras arbete. I4 Eleven lär sig att använda olika utgångsmaterial i hantverksprocessen. I1 Eleven övar sig i att använda olika arbetssätt och tekniker på trämaterial. I2 Eleven tillverkar en produkt av trä, enligt instruktioner. I3 Eleven övar sig i att tillverka en produkt av god kvalitet och lär sig att uppskatta eget och andras arbete. I4 Eleven lär sig att använda olika utgångsmaterial i hantverksprocessen. I1 Eleven prövar olika arbetssätt och tekniker på trämaterial. I2 Eleven tillverkar en produkt av trä, enligt instruktioner. I3 Eleven tillverkar en produkt av god kvalitet och lär sig att uppskatta eget och andras arbete. I4 Eleven lär sig att använda olika utgångsmaterial i hantverksprocessen.
9 Tillvalsämnets namn BERÄTTARVERKSTAD BERÄTTARVERKSTAD BERÄTTARVERKSTAD Att synliggöra sina tankar; att berätta en historia med hjälp av bildkonst. Att synliggöra sina tankar; att berätta en historia med hjälp av bildkonst. Att synliggöra sina tankar; att berätta en historia med hjälp av bildkonst. M1 Handleda eleven i att bekanta sig med sin livsmiljö och att iaktta visuell kultur. M2 Uppmuntra eleven att diskutera sina iakttagelser och tankar samt att öva sig i att motivera sina åsikter M3 Handleda eleven i att uttrycka och förmedla sina iakttagelser och tankar. M4 Handleda eleven i att mångsidigt använda sig av olika material, tekniker och uttrycksmedel. M5 Handleda eleven till att undersöka konst ur konstverkets, upphovsmannens, och betraktarens synvinkel. M6 Uppmuntra eleven att pröva olika tidsepokers och kulturers visuella uttryck i sin egen produktion. M7 Handleda eleven i att känna igen värderingar som tar sig uttryck i konst, föremålskultur och annan visuell kultur M1 Handleda eleven i att bekanta sig med sin livsmiljö och att iaktta visuell föremålskultur. M2 Uppmuntra eleven att diskutera sina iakttagelser och tankar samt att öva sig i att motivera sina åsikter M3 Handleda eleven i att uttrycka sina iakttagelser och tankar. M4 Handleda eleven i att mångsidigt använda sig av olika material, tekniker och uttrycksmedel. M5 Handleda eleven till att undersöka konst ur konstverkets, upphovsmannens, och betraktarens synvinkel. M6 Uppmuntra eleven att pröva olika tidsepokers och kulturers visuella uttryck i sin egen produktion. M7 Handleda eleven i att känna igen värderingar som tar sig uttryck i konst, föremålskultur och annan visuell kultur M1 Handleda eleven i att bekanta sig med sin livsmiljö och att iaktta visuell kultur. M2 Uppmuntra eleven att diskutera sina iakttagelser och tankar samt att öva sig i att motivera sina åsikter M3 Handleda eleven i att uttrycka sina iakttagelser och tankar. M4 Handleda eleven i att mångsidigt använda sig av olika material, tekniker och uttrycksmedel. M5 Handleda eleven till att undersöka konst ur konstverkets, upphovsmannens, och betraktarens synvinkel. M6 Uppmuntra eleven att pröva olika tidsepokers och kulturers visuella uttryck i sin egen produktion. M7 Handleda eleven i att känna igen värderingar som tar sig uttryck i konst, föremålskultur och annan visuell kultur I1 Den egna och omgivningens visuella kulturer: Visualisering av en berättelse, på ett eller annat sätt. Visualiseringen kan bygga på en redan existerande berättelse eller tolkning av en sådan, eller på en berättelse som eleven själv skapat. I2 Med utgångspunkt i elevens egna upplevelse och åskådning; det visuella uttryckets grundelement och deras potential för berättande. Undersökande av visuell form (t.ex. komposition, beskärning, färg, rytm, rörelse, bildstorlek och bildvinkel, dramats uppbyggnad) I3 Förmedling av en berättelse genom mångsidig användning av olika tekniker för visuellt uttryck; t.ex. teckning, graffiti, serier, måleri, fotografering, animation, film, skådespel, dock- och skuggteater etc.) I4 Konstens världar: Som utgångspunkt för visuell planering och visuellt arbete används mångsidiga exempel från bildkonstens värld. I5 Multilitteracitet ingår i allt innehåll. I6 Kulturell mångfald I1 Den egna och omgivningens visuella kulturer: Visualisering av en berättelse, på ett eller annat sätt. Visualiseringen kan bygga på en redan existerande berättelse eller tolkning av en sådan, eller på en berättelse som eleven själv skapat. I2 Med utgångspunkt i elevens egna upplevelse och åskådning; det visuella uttryckets grundelement och deras potential för berättande. Undersökande av visuell form (t.ex. komposition, beskärning, färg, rytm, rörelse, bildstorlek och bildvinkel, dramats uppbyggnad) I3 Förmedling av en berättelse genom mångsidig användning av olika tekniker för visuellt uttryck; t.ex. teckning, graffiti, serier, måleri, fotografering, animation, film, skådespel, dock- och skuggteater etc.) I4 Konstens världar: Som utgångspunkt för visuell planering och visuellt arbete används mångsidiga exempel från bildkonstens värld. I5 Multilitteracitet ingår i allt innehåll. I6 Kulturell mångfald I1 Den egna och omgivningens visuella kulturer: Visualisering av en berättelse, på ett eller annat sätt. Visualiseringen kan bygga på en redan existerande berättelse eller tolkning av en sådan, eller på en berättelse som eleven själv skapat. I2 Med utgångspunkt i elevens egna upplevelse och åskådning; det visuella uttryckets grundelement och deras potential för berättande. Undersökande av visuell form (t.ex. komposition, beskärning, färg, rytm, rörelse, bildstorlek och bildvinkel, dramats uppbyggnad) I3 Förmedling av en berättelse genom mångsidig användning av olika tekniker för visuellt uttryck; t.ex. teckning, graffiti, serier, måleri, fotografering, animation, film, skådespel, dock- och skuggteater etc.) I4 Konstens världar: Som utgångspunkt för visuell planering och visuellt arbete används mångsidiga exempel från bildkonstens värld. I5 Multilitteracitet ingår i allt innehåll. I6 Kulturell mångfald
10 Tillvalsämnets namn VETENSKAP OCH TEKNOLOGI VETENSKAP OCH TEKNOLOGI VETENSKAP OCH TEKNOLOGI Vetenskap och teknologi är ett tillvalsämne som kombinerar omgivningslära, historia, matematik och samhällslära. Till tillvalsämnet kan även kopplas andra läroämnen, såsom bildkonst, slöjd, musik, gymnastik och språk. Vetenskap och teknologi är ett tillvalsämne som kombinerar omgivningslära, historia, matematik och samhällslära. Till tillvalsämnet kan även kopplas andra läroämnen, såsom bildkonst, slöjd, musik, gymnastik och språk. Vetenskap och teknologi är ett tillvalsämne som kombinerar omgivningslära, historia, matematik och samhällslära. Till tillvalsämnet kan även kopplas andra läroämnen, såsom bildkonst, slöjd, musik, gymnastik och språk. M1 Eleverna övas i att skaffa, hantera, producera, presentera, bedöma och värdera M1 Eleverna övas i att skaffa, hantera, producera, presentera, bedöma och information. värdera information. M2 Vetenskapliga fakta används som grund för undervisningen och för att utveckla M2 Vetenskapliga fakta används som grund för undervisningen och för att kritiskt tänkande. utveckla kritiskt tänkande. M3 Hållbar utveckling. M3 Hållbar utveckling. M4 Lära sig att förstå naturens lagbundenheter. M4 Lära sig att förstå naturens lagbundenheter. M5 Undervisningens utgångspunkt bör vara fenomenbaserat lärande. M5 Undervisningens utgångspunkt bör vara fenomenbaserat lärande. M6 Eleven använder mångsidigt sina IKT-färdigheter. M6 Eleven använder mångsidigt sina IKT-färdigheter. M1 Eleverna övas i att skaffa, hantera, producera, presentera, bedöma och värdera information. M2 Vetenskapliga fakta används som grund för undervisningen och för att utveckla kritiskt tänkande. M3 Hållbar utveckling. M4 Lära sig att förstå naturens lagbundenheter. M5 Undervisningens utgångspunkt bör vara fenomenbaserat lärande. M6 Eleven använder mångsidigt sina IKT-färdigheter. I1 Vardagsfenomen. I2 Livskompetenser. I3 Demokrati. I4 Ekonomisk verksamhet. I5 Undersökning av olika miljöers fenomen. I6 Utveckling av IKT-färdigheter. T.ex. kodning och robotik. I1 Vardagsfenomen. I2 Livskompetenser. I3 Demokrati. I4 Ekonomisk verksamhet. I5 Undersökning av olika miljöers fenomen. I6 Utveckling av IKT-färdigheter. T.ex. kodning och robotik. I1 Vardagsfenomen. I2 Livskompetenser. I3 Demokrati. I4 Ekonomisk verksamhet. I5 Undersökning av olika miljöers fenomen. I6 Utveckling av IKT-färdigheter. T.ex. kodning och robotik.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta
Läs merBildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
Läs merBildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merRELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merModersmål och litteratur
Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra
Läs merVägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läs merMUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merLäroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen
Läs merLäroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merRÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING
RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids. Lokal Pedagogisk Planering (LPP)
2014 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids Lokal Pedagogisk Planering (LPP) Musik Vi använder oss av musik där eleven ska ges möjlighet att Utveckla sin koordination och finmotorik Utveckla
Läs merGrunder för vitsord, musik (åk 7-9)
Grunder för vitsord, musik (åk 7-9) 5-6 7 8 9 10 INTRESSE och AKTIVITET bl.a. Du vill inte lära dig Du visar intresse för Du försöker, är positiv, Du har en mycket posi- Du är utåtriktad, har Attityd något.
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merArbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.
Ämne: Natur Övergripande mål och riktlinjer/ Genomverksamheten stimuleras Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling - Känna till vanliga djur och växter - Känna
Läs merLäsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94
Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till
Läs merDE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen
Läs merGymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär
Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende
Läs merMål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Läs merLOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Läs merDaghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan
läroplan för förskolan uppdaterad i mars 2013 Läroplan för förskolan 1. Verksamhetsidé för förskoleundervisningen 3 2. Den pedagogiska miljön 3 3. Arbetsmetoder 3 4. Förskoleundervisningens centrala mål
Läs merBroskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merSundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan
skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merAllmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10
ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 LEK Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för
Läs merom allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen
BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merGYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER
Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11
Läs mer5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen
5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes
Läs merGymnasiediplom. Huslig ekonomi
Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4
Läs merVilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merPlanering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merOCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merskola för alla barn i Söderhamns kommun
En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet
Läs merElevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merBroskolans röda tråd i Musik
Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra
Läs merArbetsbeskrivning Förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors
Arbetsbeskrivning Förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors Arbetsbeskrivning för Förskoleklassen Ugglemoskolan Förskoleklassen ska vara den bro som leder från förskola till skola. Man ger barnen en mjukstart
Läs merKan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..?
Kan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..? Vi tror det! Eller rättare sagt vi vet att vi kan det tillsammans! Kultur i skolan Samverkan
Läs merA. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Läs mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikinstitut(i(samarbete(med(grundskolan(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikundervisning!genom!brasskarusell!!!!!!
Musikinstitutisamarbetemedgrundskolan Musikundervisninggenombrasskarusell PeterRoos Kehittyvärehtori2014=2015 Sibelius=akademin Innehållsförteckning Inledning 1. Hurinleddessamarbetetmellangrundskolaochbrasskarusell?
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005
Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
Läs merTeori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merUndervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Läs merEleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Läs merProgram för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun
1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merRudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass
Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merStrategi för digital kompetens i Pedersöre kommun
Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun Inledning Den digitala tekniken finns överallt i samhället. Tekniken har gett oss redskap att lära på nya sätt i varierande lärmiljöer. Det är viktigt
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer
Läs merB2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL
B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL HISTORIA MEDIA OCH FÖRETAGANDE NATURVETENSKAPER TILLVALEN
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merViktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:
I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och
Läs merMediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merBild Förskoleklass 2012-08-20
Bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Redskap för bildframställning Olika element som bygger upp bild: färg,
Läs merEstetiska. programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA
Estetiska programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA estetiska programmet your way to express Estetiska programmet är för dig som tänker dig en framtid där vidare studier, inom såväl estetiska som andra verksamhetsområden
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 3-6
GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merBorgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merSlöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.
Remissversion av kursplan i slöjd i grundskolan Slöjd Syfte Människans förmåga att bearbeta material och tillverka föremål är väsentlig för både individens och samhällets utveckling. Att slöjda är ett
Läs merFritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.
Fritidshem på Knappekulla På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen. Läsåret 2015/2016 Allmän information Fritidshemmet är uppdelat i följande
Läs merLäroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun
Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och
Läs merVERKSTÄDER 2016-2017
VERKSTÄDER 2016-2017 VERKSTADSUNDERVISNING VID BILDKONSTSKOLAN FÖR BARN OCH UNGA Verkstäderna är fördjupade studier enligt läroplanen. Verkstadsundervisningen är främst avsedd för elever som har avlagt
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merLokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan
Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan Inledning Varje moment kommer igen i alla årskurser och utvecklas efter elevernas mognadsnivå. För att få en röd tråd i utvecklingen stegras alltså
Läs mer2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot
Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika
Läs merSKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR
Datum 2009-12-08 Lärande Enhet Almekärr MANUAL FÖR KVALITETSSÄKRING AV SKAPANDE Utifrån mål i förskolans läroplan och ett Reggio Emilia inspirerat förhållningssätt MOTORIK SAMARBETE/ KOMMUNIKATION FANTASI
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs mer