HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
|
|
- Stina Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla hemmet i vardagen och till en medborgare som tar hand om andra människor. I undervisningen i huslig ekonomi skapas en grund för husligt tänkande och livslång hushållskompetens. Eleven fostras till att vara delaktig och driftig, ansvarsfull och ekonomisk. I undervisningen främjas händighet och elevens utveckling som person, som medlem i familjen, hemmet och samhället och man stödjer elevens förmåga att agera på ett hållbart sätt. Med hjälp av inlärningsuppgifterna i huslig ekonomi utvecklar man förmågan att planera, organisera, arbeta och hantera tid på ett bra sätt. Förutom grunderna i huslig ekonomi lär man också ut förmågan att arbeta i grupp och kritisk informationshantering. Särskild uppmärksamhet fästs vid elevernas jämställda och jämlika deltagande. Eleven får lära sig hur man kan leva säkert och kostnadsmedvetet i den teknologiska vardagen i hemmet. Eleven får en mångsidig kompetens genom att i undervisningen i huslig ekonomi öva på olika göromål som har att göra med hemkultur, hemmets vardag och göromål i hemmet och aktiviteter i samhället. Inlärningen aktiveras genom att undersöka förhållandena mellan orsak och verkan samt olika fenomen. Läroämnet huslig ekonomi tillämpar kunskap från olika områden och samarbetar med andra läroämnen för att fördjupa inlärningserfarenheterna och göra dem mångsidigare. En helhetsskapande undervisning stöder kopplingarna mellan olika begrepp, saker eller fenomen som har att göra med vardagen i hemmet och förståelsen av förhållandet mellan orsak och verkan. I undervisningen i huslig ekonomi läggs grunden för att kunna sköta hemmet i vardagen. Undervisningen ska vara systematisk och kontinuerlig så att kunskaper och färdigheter med tiden fördjupas till helheter. Elevernas självständighet och ansvar växer efter hand och de får lära sig problemlösning, att tillämpa kunskaper och färdigheter i hushållning och att vara kreativa. Det de har lärt sig tillämpas och fördjupas hemma och i den närmaste kretsen genom hemuppgifter. I undervisningen väcks elevernas intresse för att fördjupa sina kunskaper i huslig ekonomi och skapas förutsättningar för fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen och därmed den sakkunskap som krävs i arbetslivet. Mål för undervisningen i huslig ekonomi i årskurs 7 9 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Färdigheter i praktiskt arbete (PA) M1 ge eleven möjlighet att planera, organisera och bedöma sitt arbete och sin aktivitet M2 träna upp praktiska färdigheter som behövs i hushållet och uppmuntra eleverna till att lägga märke till estetik M3 aktivera och uppmuntra eleven att välja och använda material, verktyg, apparater samt data- och kommunikationsteknologienligt principen för hållbar konsumtion M4 handleda eleverna att upprätthålla en praktisk tidtabell och ordning när man utför uppgifter I1, I2 K3 I1, I2 K3 Mångsidig kompetens K5, K7 I1, I2 K3, K6
2 M5 motivera eleven att arbeta hygieniskt, säkert och ergonomiskt K7 samt göra eleven uppmärksam på de krafter som finns Färdigheter i samarbete och kommunikation (SK) M6 träna upp elevens förmåga att lyssna, diskutera och K2 argumentera när inlärningsuppgifter planeras och genomförs M7 aktivera eleven till att känna igen hur vardagen är uppbyggd och K2 verksamhetsmiljöer med kulturell mångfald M8 instruera eleven i hur arbetsuppgifter fördelas, hur man kommer I1, I2 K3, K6 överens om arbetsfördelningen och planerar tidsanvändningen M9 instruera eleven i hur man arbetar ensam och i grupp och K7 fundera på vilken betydelse gruppen eller arbetsparet och ett bra arbetssätt har för arbetet och interaktionen Färdigheter i informationshantering (IH) M10 aktivera till att använda olika instruktioner i vardagliga göromål K4 M11 handleda eleven att inhämta och bedöma information som K1 gäller hushållet samt uppmuntra till att använda tillförlitlig information som grund för sina val. M12 handleda eleven att läsa, tolka och bedöma begrepp, märken I1, I2 K4 och symboler som rör boende, hem och närmiljö M13 handleda till hushållstänkande, problemlösning och kreativitet i K1 olika situationer och miljöer M14 fästa elevens uppmärksamhet vid kostnadsmedvetenhet i vardagen samt handleda eleven att känna igen och förstå vikten av att mäta och räkna när man fattar ekonomiska och ansvarsfulla beslut K7 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7 9 När innehållet väljs ska man beakta utvecklingen av en mångsidig kompetens och ett mångsidigt tänkande gällande hushållning. Lokala, regionala och globala aktuella ämnen utnyttjas och anpassas till målen. Inlärningsuppgifterna som hör ihop med målen i huslig ekonomi varierar beroende på eleverna, de lokala förhållandena och skolans egna prioriteringar. I1 Matkunskap och matkultur: Innehållet väljs ut så att det stödjer utvecklingen av färdigheterna i matlagning och bakning. Måltidsplaneringen och olika måltidssituationer syftar till att få eleven att tänka på val och vanor när det gällande mat och ätande utgående från pålitlig information om näringsrekommendationer, matsäkerhet, matkedjan, produktkännedom, ekonomi och måltider. I innehållet ingår matkultur och umgängesfostran som en del av identiteten, fester och matvanor hemma. I2 Att bo och leva tillsammans: Innehållet väljs ut så att det stöder praktiska boendefärdigheter och utvecklar kostnadsmedvetenheten när det gäller boende, städning och textil- och materialvård med lämpliga rengöringsmedel, redskap, apparater och arbetssätt samt instruerar i valet av tjänster som har att göra med boende och hushåll. Med hjälp av innehållet blir eleverna insatta i jämställdhet, tidsanvändning och ansvarstagande i familjen. Konsument- och hushållskunskap i hemmet: Innehållet väljs ut så att det hjälper eleven att uträtta ärenden och känna till sina rättigheter och skyldigheter i val och avtal som denne gör som konsument, instruerar eleven i hur man använder media och teknologi som redskap i vardagen, uppmuntrar eleven att fundera på hur kamratgruppen och media påverkar de egna konsumtionsvalen. Eleven får öva på att fatta ansvarsfulla beslut och lära sig att identifiera och lösa situationer och problem med ekonomin i hushållet.
3 Mål för läroämnets lärmiljöer och arbetssätt i årskurs 7 9 Med tanke på målen i läroämnet är det viktigt att man väljer lärmiljöer som tillåter kommunikation, att man kan bygga upp och dela kompetens i grupp, och att man kan hålla på med undersökande och tillämpande studier samt att det går att bedöma arbetet. En del av tryggheten utgörs av att man kan uppskatta arbetet och slutföra det, ett långsiktigt arbetssätt, en respektfull och lugn atmosfär samt möjlighet att lära sig av misslyckanden. I undervisningen utnyttjar man klassgemenskapen, skolutrymmena och skolmiljön samt digitala miljöer och samarbetsnätverk. Diskussioner om hur vardagen är uppbyggd och tillämpning av hemuppgifter på elevens egen familjesituation fördjupar studierna och gör dem mångsidigare. När man väljer arbetssätt och metoder är det viktigt att kunskap och färdighet är sammanflätade och tillämpas i praktiken. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7 9 Med tanke på målen i huslig ekonomi är det viktigt att när man ordnar handledning och stöd tänker på att gradvis öka elevens egen aktivitet och egna självstyrande. För att känna igen olika övergångar under lektionen krävs handledning och stöd i tidshantering och med att strukturera uppgiften. För att stödja samarbets- och kommunikationsförmågan ska man fokusera på att öva sociala situationer. Utvecklingen av informationshanteringen stöds genom enkla och tydliga instruktioner och bilder. En tydlig struktur och lämplig svårighetsgrad både i vardagen, inlärningssituationen och i kunskapsmiljön betonas. Elevens uppfattning om sig själv som studerande stärks med hjälp av erfarenheter utanför skolan. Dialogen mellan hemmet, skolan och elevvården är viktig för att identifiera och stödja elevens individuella behov. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 7 9 Bedömningen av kunskaperna i huslig ekonomi ska vara mångsidig och inriktad på förmågan att agera i olika sammanhang och genomföra hushållsrelaterade uppgifter. Bedömningen av sättet att tänka i huslig ekonomi inriktas på synpunkter och sättet att hantera den egna miljön och dess innehåll. När undervisningen inleds ska man se till att eleverna och vårdnadshavarna är medvetna om målen, bedömningsgrunderna och kriterierna för slutbedömningen så att man är överens om dem. Bedömningen under studiernas gång omfattar både kontinuerlig bedömning och summativ bedömning, som görs efter inlärningsprocessen och tar fasta på nivån på elevernas kompetens och arbete samt deras uppförande. Principerna för bedömning under studierna och för respons, självutvärdering och bedömning i grupp ska avgöras lokalt. Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i huslig ekonomi när studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömning i huslig ekonomi. Kunskaperna i läroämnet utvecklas som en kumulativ process som stärks under den gemensamma undervisningen i huslig ekonomi. När slutvitsordet fastställs beaktas alla de nationella kriterierna för slutbedömning oberoende av för vilken årskurs målet i fråga har ställts upp i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.
4 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Inneh åll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Kriterium för vitsordet åtta i slutbedömningen Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta Färdigheter i praktiskt arbete (PA) För att färdigheterna i praktiskt arbete ska vara på nivån Goda kunskaper (vitsordet 8) ska elevens kunskaper uppfylla följande kriterier: M1 M2 M3 ge eleven möjlighet att planera, organisera och bedöma sitt arbete och sin aktivitet träna upp praktiska färdigheter som behövs i hushållet och uppmuntra eleverna till att lägga märke till estetik aktivera och uppmuntra eleven att välja och använda material, verktyg, apparater samt dataoch kommunikationsteknik enligt principen för I1, I2 Studier och inlärningsfärdig heter I1, I2 Praktiska färdigheter och estetik Bygga en hållbar framtid och använda teknologi Eleven sätter under handledning upp delmål för sitt arbete och arbetar för att uppnå dem. Eleven kan identifiera sitt eget kunnande utgående från responsen från läraren. Eleven deltar i övningar i praktiska färdigheter enligt modellen i enskilda hushållsrelaterade arbetsuppgifter och vet att estetik är viktigt. Eleven använder tillhandahållna material och teknologi i hushållet och vet att valen är av betydelse för hållbarheten. Eleven sätter upp mål och arbetar för att uppnå dem. Eleven kan identifiera sitt eget kunnande utgående från responsen från läraren och kamraterna. Eleven kan med beaktande av estetik använda de vanligaste arbetssätten när man lagar mat och bakar och för att utföra de grundläggande uppgifterna i ett hem. Eleven använder självständigt material och teknologi i olika innehållsområden och funderar på betydelsen av sina val för hållbarheten. Eleven sätter upp mål och arbetar långsiktigt och självmant för att uppnå dem. Eleven kan identifiera sitt eget kunnande utgående från responsen från läraren och kamraterna och genom självutvärdering. Eleven använder passande arbetssätt och tillämpar sina praktiska färdigheter på innehållsområdena och visar sitt sinne för skönhet i de val han eller hon gör. Eleven använder material och teknologi på ett ändamålsenligt sätt i vardagen och motiverar betydelsen av sina val för hållbarheten.
5 M4 M5 hållbar konsumtion handleda eleverna att upprätthålla en praktisk tidtabell och ordning när man utför uppgifter motivera eleven att arbeta hygieniskt, säkert och ergonomiskt samt göra eleven uppmärksam på de resurser som finns I1, I2 Tidsplanering och upprätthållande av ordning Säkerhet och hållbar resursanvändnin g Eleven arbetar under handledning och gör framsteg i de olika arbetsskedena Eleven arbetar säkert och följer lärarens instruktioner Eleven arbetar ansvarsfullt och upprätthåller ordningen genom att följa den planerade tidsanvändningen och principerna för jämställt och rättvist arbete. Eleven arbetar enligt principerna för hur man arbetar säkert och ändamålsenligt i förhållande till tid, kostnader eller energi Eleven kan arbeta självständigt och ansvarsfullt samt motiverar sin tidsanvändning och gör framsteg. Eleven arbetar konsekvent enligt anvisningarna och följer principerna för säkert och hållbart arbete och i förhållande till de tillgängliga resurserna Färdigheter i samarbete och kommunikation (SK) För att färdigheterna i samarbete och kommunikation ska vara på nivån Goda kunskaper (vitsordet 8) ska elevens kunskaper uppfylla följande kriterier: M6 M7 träna upp elevens förmåga att lyssna, diskutera och argumentera när inlärningsuppgifter planeras och genomförs aktivera eleven till att känna igen hur vardagen är uppbyggd och verksamhetsmiljöer med kulturell mångfald Lyssna, tala och argumentera Vardagens beståndsdelar och skillnader mellan hushållen Eleven kan diskutera några saker som har att göra med innehållsområdena inom huslig ekonomi Eleven vet att vardagen utgörs av olika övergångsskeden och att det finns olika slags familjer och hushåll med olika traditioner. Eleven kan lyssna på synpunkter och uttrycka sina åsikter i val som rör olika innehållsområden inom huslig ekonomi. Eleven kan beskriva sin egen hemkultur och vardagsrutinerna i den. Eleven känner igen olika familjer och traditioner i hushållen. Eleven kan uttrycka och motivera olika synpunkter i val som rör innehållsområdena. Eleven kan beskriva hur vardagen är uppbyggd i olika familjer (rytmer, rutiner, lösningar) och den betydelse elevens egen hemkultur har för hans eller hennes handlingar.
6 M8 M9 instruera eleven i hur man avgör hur arbetsuppgifter fördelas och hur man kommer överens om hur de ska fördelas instruera eleven i hur man arbetar ensam och i grupp samt fundera på vad den grupp eller det par man arbetar i och ett bra arbetssätt betyder för arbetet och interaktionen I1, I2 Använda resurser och göra en överenskommel se Samarbetsförmå ga och hänsyn till andra Eleven funderar på rättvis arbetsfördelning och godkänner en överenskommelse. Eleven deltar i gruppens aktiviteter och utför själv uppgifterna och tar hänsyn till andra. Eleven funderar mångsidigt på rättvis arbetsfördelning och gör en överenskommelse om fördelningen av arbetsuppgifterna. Eleven är en ansvarsfull medlem i arbetsgruppen och uppför sig på ett bra sätt i olika interaktionssituationer Eleven funderar resultatorienterat på rättvis arbetsfördelning och fattar ansvarsfulla beslut om överenskommelsen. Eleven handlar självständigt och fattar ansvarsfulla beslut. Eleven förstår betydelsen av ett bra uppförande i olika situationer och möten. Färdigheter i informationshantering (IH) För att färdigheterna i informationshantering ska vara på nivån Goda kunskaper (vitsordet 8) ska elevens kunskaper uppfylla följande kriterier: M10 aktivera till att använda olika instruktioner i övningar i vardagsfunktioner Följa, tolka och använda instruktioner M11 handleda eleven att skaffa och bedöma information om hushållet samt uppmuntra till att använda tillförlitlig information som grund för sina val. skaffa och utnyttja information Eleven följer de instruktioner han eller hon får och är med och planerar och förverkligar gemensamma aktiviteter och bildar enkla frågor som har att göra med ämnet. Eleven kan under handledning söka efter information som har att göra med innehållsområdena i huslig ekonomi från enstaka källor och kan tolka Eleven kan arbeta enligt instruktioner som getts i olika etapper och planerar och bildar frågor utgående från sina erfarenheter och tidigare kunskaper. Eleven kan söka efter information som har att göra med innehållsområdena i huslig ekonomi från olika källor och använda informationen på förpackningsmärkningarna Eleven arbetar målmedvetet och tillämpar instruktionerna. Eleven ställer kritiska frågor utgående från tidigare kunskaper. Eleven kan söka, bedöma och utnyttja information som har att göra med innehållsområdena i huslig ekonomi från olika källor samt kombinera den till helheter och motivera sina val.
7 M12 handleda eleven att läsa, tolka och bedöma begrepp, märken och symboler som har att göra med boende, hem och närmiljö I1, I2 Använda och strukturera upp begrepp, märken och symboler förpackningsmärkningar. Eleven känner igen begrepp som används i hushåll och enskilda märken och symboler och kopplingarna mellan dem som grund för sina val. Eleven kan begrepp som används i hushåll och känner till typiska märken och symboler och tolkar dem i samband med vardagliga företeelser Eleven kan använda begrepp som används i hushåll och kombinerar märken och symboler på olika nivåer till logiska helheter. M13 M14 handleda till hushållstänkande, problemlösning och kreativitet i olika situationer och miljöer fästa elevens uppmärksamhet vid kostnadsmedvetenhet i vardagen samt handled eleven att känna igen och förstå hur viktigt det är att mäta och räkna när man fattar ekonomiska och ansvarsfulla beslut Tillämpa kunskaper och färdigheter, kreativt uttryck och identifiera tjänster Tillämpa mätning och räkning på sina handlingar och beslut Eleven deltar aktivt i en undervisningshelhet eller en situation där huslig ekonomi tillämpas i olika miljöer och kan namnge enstaka tjänster som har att göra med hemmet eleven vet vad kostnadsmedvetenhet innebär och kan beskriva viktiga förutsättningar för att räkna och mäta i vardagen Eleven kan bedöma och använda sina kunskaper om och färdigheter i huslig ekonomi i en undervisningshelhet eller en situation där huslig ekonomi tillämpas i olika miljöer och kan namnge olika tjänster som stöder vardagen i ett hem eleven känner till kopplingarna mellan mätning och räkning och vardagen i ett hem och kan förklara och associera dem till kostnadsmedvetna handlingar Eleven visar prov på hushållstänkande och använder på ett kreativt sätt sina kunskaper i situationer där huslig ekonomi tillämpas i olika miljöer och utvärderar tjänster som har att göra med boende, hem och närmiljö. eleven ser att mätning och räkning är en del av ekonomiska och kostnadsmedvetna handlingar och beslut
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merHISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
Läs merMUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merSLÖJD. Läroämnets uppdrag
1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av
Läs merKEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs merSLÖJD. Läroämnets uppdrag
SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merTILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk
TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk Obligatoriskt att eleverna väljer minst 2 åvt Bildkonst Slöjd Huslig ekonomi Huslig ekonomi, kort (Smårätter) Musik Gymnastik Läroämne: BILDKONST
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merÅrskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag
Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merLäroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor
Läs merBILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merhem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE
Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala
Läs merFYSIK. Läroämnets uppdrag
FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merHEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
Läs merHÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag
HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merLP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm
LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merReligion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag
Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En
Läs merBildkonst årskurserna 7 9
Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera
Läs mer3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm
3. Bedömningen i A-finska och mofi Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm Om bedömningen i A-fi och mofi på 60 minuter! Resultaten i utvärderingen 2009 Bedömningens principer i utkastet
Läs merHISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9
HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merHKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merLäroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus
Läs merHem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 3-6
GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merGun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Läs merGymnasiediplom. Huslig ekonomi
Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4
Läs merLäroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
Läs merLäroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merValfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017
Valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017 Innehållsförteckning Sisällys Valfria ämnen 3+2 (KOF)... 5 Bildkonst 3+2... 6 Åk 8... 7 Åk 9... 8 Huslig ekonomi 3+2... 9 ÅK 8... 9 ÅK
Läs merRELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merKompetens som målet anknyter till
FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merNya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merEngelska A2 årskurs 7-9
Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merOrtodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag
Ortodox religion åk 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Läs merNationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)
skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Hem- och konsumentkunskap Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå
Läs merHandledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen
Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun Inledning För att skolorna ska kunna arbeta målinriktat behövs en gemensam bild av målet för elevhandledningen. Handledningsplanen
Läs merVårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merFörmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Läs merMATEMATIK. Läroämnets uppdrag
MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 7-9
GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merEkonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion
Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar
Läs merUtveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017
Utveckling av bedömningskulturen Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017 Bedömningens två uppgifter Att leda, stödja och sporra i studier och inlärning, samt att utveckla elevens
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:1b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:1b
Läs merBroskolans röda tråd i Hemkunskap
Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merSLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9
SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne
Läs merEleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.
Förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i olika situationer Eleven kan använda sina kunskaper och färdigheter i kemi inom ett mångvetenskapligt lärområde eller i en situation där kemi tillämpas
Läs merLP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna
Läs merLÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Läs merAllmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Läs merOmgivningslära årskurs 3-6
Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs mer5.10 Kemi. Mål för undervisningen
5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande
Läs mer