FYSIK. Läroämnets uppdrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FYSIK. Läroämnets uppdrag"

Transkript

1 FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av fysik och teknologi i det dagliga livet, livsmiljön och samhället. Undervisningen stöder elevens färdigheter att diskutera fysikaliska och teknologiska ämnen och fenomen. Undervisningen förmedlar bilden av fysikens betydelse i byggandet av en hållbar framtid: fysiken är en av de centrala naturvetenskaperna som behövs för att man ska kunna förstå, förebygga och lösa problem. Undervisningen vägleder eleven till att ta ansvar för sin miljö. Fysikundervisningens uppgift är att stöda elevens begreppsbildning och förståelse om fenomen. På årskurserna 7-9 läggs huvudvikten i arbetet på en kvalitativ nivå, men allteftersom elevens abstrakta tänkande och matematiska färdigheter utvecklas kan arbetet utvidgas till en kvantitativ nivå. Elevens tidigare erfarenheter, nya observationer och synvinklar formas i samspelet mellan elev och lärare till en konsekvent helhet mot en uppfattning om den omgivande verkligheten i enlighet med de naturvetenskapliga teorierna. Undervisningen vägleder eleven att tänka på ett naturvetenskapligt sätt, skaffa och använda information, forma idéer, interagera och bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse i olika situationer. Utgångspunkten för fysikundervisningen är observationer och undersökningar i naturen och inom teknologin. Empirismen har en väsentlig betydelse i hur man tillägnar sig och förstår begrepp, lär sig undersökningsfärdigheter och gestaltar vad som är kännetecknande för naturvetenskaper. Med hjälp av empirismen utvecklar man också färdigheter i kreativt och kritiskt tänkande, arbets- och samarbetsfärdigheter och inspirerar eleven till att lära sig fysik. Undervisningens uppgift är att vägleda eleven till att gestalta betydelsen av att kunna fysik också med tanke på fortsatta studier och arbetslivet. Jämlikheten mellan könen i fråga om utbildning stärks genom att man erbjuder eleverna möjligheter att tillämpa fysik i olika slags kontexter och bekanta sig mångsidigt med yrken, där det krävs att man kan fysik. Målen med fysikundervisningen på årskurserna 7-9 Nr Undervisningens mål Centralt innehåll som anknyter till målen Målet med undervisningen är Betydelse, värden och attityd M1 uppmuntra och inspirera eleven att studera fysik M2 vägleda eleven att bedöma betydelsen av att kunna fysik i sitt eget liv, i livsmiljön och i samhället samt med tanke på sin egen framtid, särskilt yrkesval och fortsatta studier M3 vägleda eleven att förstå att det behövs fysikkunnande för att bygga en hållbar framtid samt att bedöma sina egna val med tanke på en hållbar förbrukning av energiresurser M4 vägleda eleven att ställa upp mål för sitt eget arbete och att arbeta långsiktigt samt uppmuntra eleven att känna igen sitt Mångsidig kompetens K6, K7 K3, K7 K1, K7 eget fysikkunnande Forskningsfärdigheter M5 uppmuntra eleven att utforma frågor kring de fenomen som K1, K7

2 granskas och att vidareutveckla frågor som utgångspunkt för forskning och övrig aktivitet M6 vägleda eleven att förverkliga empiriska undersökningar i samarbete med andra och att arbeta ändamålsenligt och på ett tryggt sätt M7 vägleda eleven att behandla, tolka och presentera egna undersökningsresultat samt bedöma undersökningsprocesser och -resultat. M8 vägleda eleven att förstå betydelsen av tekniska tillämpningar och funktionsprinciper samt att delta i skapandet, planerandet och utvecklingen och tillämpningen av enkla tekniska lösningar tillsammans med andra M9 vägleda eleven att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för anskaffning, behandling och presentation av information och mätresultat samt stöda elevens inlärning med hjälp av klargörande simulationer Kunskaper i fysik och deras användning M10 vägleda eleven att använda fysikaliska begrepp på ett exakt sätt och strukturera sina egna begreppskonstruktioner i riktning mot uppfattningar som är förenliga med naturvetenskapliga teorier M11 Lära sig att använda enkla modeller för att beskriva och förklara fenomen samt att göra prognoser M12 vägleda eleven att kritiskt använda och utvärdera olika informationskällor och uttrycka och motivera olika åsikter på ett för fysiken kännetecknande sätt M13 vägleda eleven att gestalta sådant som är kännetecknande för naturvetenskaplig kunskap och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera information M14 vägleda eleven att nå tillräckliga kunskaper för fortsatta studier särskilt inom innehållsområdena I5 och I6 M15 vägleda eleven att tillämpa sina fysikkunskaper och -färdigheter i mångsidiga inlärningshelheter samt erbjuda möjligheter att bekanta sig med fysikanvändningen i näringslivet, vetenskapliga samfund eller övriga miljöer utanför klassrummet. Centralt innehåll som anknyter till målen på årskurserna 7-9 I1, I4 I5, I6 K2, K5 K2, K5 K2, K3, K5 K5 K1 K1 K2, K5 K6 Innehållen väljs så, att de stöder uppnåendet av målen och utnyttjar lokala möjligheter. Innehållen är sinsemellan överlappande. Utifrån innehållen bildas helheter för olika årskurser. I1 Naturvetenskaplig forskning: Teman för styrda och öppna undersökningar väljs ur olika innehåll samt som samarbete mellan elever och lärare. I olika undersökningar poängteras undersökningsprocessens olika skeden på ett ändamålsenligt sätt (bl.a. att begrunda ett problem eller fenomen, planering, byggande av experimentarrangemang, observation och mätning, behandling, bedömning och presentation av resultat). Man övar sig i användningen av informations- och kommunikationsteknologi i olika skeden av undersökningarna. I2 Fysik i det egna livet och den egna miljön: Innehållen väljs så, att fenomen ur det egna livet och den egna livsmiljön begrundas särskilt med tanke på hälsa och säkerhet. I valet av innehåll beaktas den lokala verksamhetsmiljön. Man bekantar sig med olika typer av elektromagnetisk och partikelstrålning. Man bekantar sig med vissa värmefenomen på en kvalitativ nivå.

3 I3 Fysik i samhället: Man väljer innehåll som hör till fysikaliska fenomen och teknologiska tillämpningar särskilt med tanke på samhällets funktion och utveckling. Huvudvikten ligger på ett hållbart utnyttjande av naturresurser och hållbar energiproduktion. Man begrundar betydelsen av att kunna fysik med tanke på fortsatta studier och olika yrken. I4 Fysik som byggare av världsbilden: Innehållen väljs så, att de presenterar vad som är kännetecknande för fysiken som vetenskap, lagen om energins bevarande och världsalltets strukturer och dimensioner. Till innehållen hör också behandling av aktuella fenomen och nyheter och att bekanta sig med forskning och tillämpningar inom den moderna fysiken. I5 Växelverkan och rörelse: Innehållen anknyter till olika slag av växelverkan och rörelsetillstånd. Från situationer med växelverkan mellan två kroppar går man över till krafter som verkar på en enskild kropp och deras effekt på kroppens rörelser. Rörelse beskrivs med hjälp av modeller för likformig och accelererande rörelse. Mekaniskt arbete och effekt kopplas kvalitativt till energibegreppet. I6 Elektricitet: För grundfenomen gällande elektriska kretsar grundfenomen utgår man från sambandet mellan ström och spänning. Innehållen väljs också med tanke på elsäkerhet i hemmet och användning och produktion av el. Elektrisk laddning och magnetism kombineras kvalitativt med elektriska kretsars fenomenvärld. Mål som anknyter till läroämnets lärmiljöer och arbetssätt på årskurserna 7-9 Med hjälp av mångsidiga arbetssätt och lärmiljöer stöds uppnåendet av fysikens mål. Det undersökande angreppssättet stöder begreppsbyggandet och inlärningen av undersökningsfärdigheter. Elevernas delaktighet och växelverkan i planeringen och verkställandet av enkla undersökningar är central med tanke på målen. I det empiriska arbetet följs arbetssäkerhetslagstiftningen, särskilt med beaktande av begränsningar som berör unga arbetstagare. I lärmiljön används informations- och kommunikationsteknologi på ett naturligt sätt. Man bekantar sig med tillämpning av fysik och teknologi i olika situationer exempelvis genom att besöka företag, vetenskapliga samfund och övriga miljöer utanför klassrummet. Handledning och stöd i läroämnet på årskurserna 7-9 Med tanke på fysikens mål är det centralt att handleda och stöda elevernas utveckling mot självständigt och långsiktigt arbete. Man stöder tillägnandet och förståelsen av begrepp för att eleven ska kunna gestalta begreppen som en tydlig helhet. I det empiriska arbetet vägleds eleven till ett tryggt och smidigt arbetssätt. Differentiering kan förverkligas i undersökningsuppgifter, där eleven kan agera i olika roller, samt i övningar där hon kan avancera individuellt till olika nivåer av tänkande. Med olika modeller och deras användningssätt kan man också utmana elevens färdigheter i abstrakt tänkande, vilka alltjämt utvecklas. Bedömning av elevens inlärning i läroämnet på årskurserna 7-9 Att dela upp det som ska inläras i helheter, projekt eller empiriska arbeten, med sina egna mål och bedömningsgrunder, stöder en mångsidig bedömning. I de empiriska arbetena fokuserar man på de delar som är relevanta med tanke på arbetets mål. Bedömningen av empiriskt arbete kan utvecklas hierarkiskt genom basfärdigheter i arbete, observation och mätning till undersökningsuppgifter och vidare ända till öppna undersökningar. Eleven vägleds att känna igen sina egna förhandskunskaper, -färdigheter och - uppfattningar. Genom utvecklingsutmaningar i form av konstruktiv kritik och frågor styr man hur arbetet framskrider. Uppmuntrande respons stöder särskilt utvecklingen av undersökningsfärdigheter och

4 uppbyggandet av motivation. I slutet av helheterna bedöms hur väl de uppställda målen har nåtts och uppmärksamheten riktas mot nya utvecklingsutmaningar. Förutom på resultat av olika slag, grundar sig bedömningen på observationer och diskussioner. Förutom resultatens innehåll bedöms studieprocessen och arbetets skeden, såsom att formulera frågor, avgränsa ämnet, informationssökning, motiverandet av åsikter, användningen av begrepp, tydlighet och färdigställandet av arbetet. Som stöd för bedömningen används elevernas självbedömning och respons från övriga elever. På basen av slutbedömningens kriterier ges slutvitsordet vid slutet av den nionde årskursen. Inom fysiken växer kunnandet huvudsakligen kumulativt. Den lokala läroplanens lösningar angående hur mål och innehåll distribueras på olika årskurser påverkar användningen av slutbedömningens kriterier. Vid utformandet av det avslutande vitsordet beaktas också de mål som inte förekommer i den nionde årskursens lokala läroplan.

5 Slutbedömningens kriterier för ett gott kunnande (vitsord 8) när undervisningen upphör samt kompletterade beskrivningar. Undervisningens mål Innehåll Bedömningsobjekt i läroämnet Betydelse, värden och inställningar M1 uppmuntra och inspirera eleven att studera fysik Utvecklingen av motivationen Kunskap som inte når upp till kraven för vitsordet åtta. Kunskap som krävs för vitsordet åtta. Utvecklingen av motivationen inverkar inte på hur vitsordet bildas Kunskap som överskrider kravet för vitsordet åtta. M2 vägleda eleven att bedöma betydelsen av att kunna fysik i sitt eget liv, i livsmiljön och i samhället samt med tanke på sin egen framtid, särskilt yrkesval och fortsatta studier. M3 vägleda eleven att förstå, att det behövs fysikkunnande för att bygga en hållbar framtid samt att bedöma sina egna val med tanke på en hållbar förbrukning av energiresurser. M4 att vägleda eleven att ställa upp mål för sitt eget arbete och att arbeta långsiktigt samt uppmuntra eleven att Bedömning av fysikens betydelse Kunskap och färdigheter kring hållbar utveckling med tanke på fysik Att arbeta mot ett mål och att lära sig inlärningsfärdigheter Eleven känner igen betydelsen av att kunna fysik i vardagliga situationer. Eleven känner till yrken, där man behöver kunskap i fysik. Eleven känner till några exempel på sambandet mellan fysik och byggandet av en hållbar framtid. Eleven kan begrunda olika val med tanke på ett hållbart utnyttjande av energiresurser. Eleven övar sig i att ställa upp egna mål och arbetar mot gemensamma mål. Eleven övar sig i att känna igen sitt eget kunnande Eleven känner igen och förklarar betydelsen av att kunna fysik i olika situationer. Eleven känner igen betydelsen av att kunna fysik i olika yrken och fortsatta studier. Eleven kan med hjälp av olika exempel beskriva betydelsen av fysikkunnande med tanke på byggandet av en hållbar framtid. Eleven kan motivera olika val med tanke på ett hållbart utnyttjande av energiresurser. Eleven ställer upp egna mål gällande små helheter och arbetar för att nå dem. Eleven känner igen sitt Eleven känner igen och kan motivera betydelsen av att kunna fysik i mångsidiga situationer. Eleven kan bedöma betydelsen av fysikkunnande i yrken och fortsatta studier på ett mångsidigt sätt. Eleven kan med hjälp av mångsidiga exempel motivera varför fysikkunnande behövs för att bygga upp en hållbar framtid. Eleven kan motivera olika val med tanke på ett hållbart utnyttjande av energiresurser. Eleven ställer lämplig utmanande mål och arbetar långsiktigt för att uppnå dem. Eleven känner igen sitt

6 känna igen sitt eget fysikkunnande. Undersökningsfärdigheter M5 uppmuntra eleven att forma frågor kring de fenomen som granskas och att vidareutveckla frågor som utgångspunkt för forskning och övrig aktivitet M6 vägleda eleven att förverkliga empiriska undersökningar i samarbete med andra och att arbeta ändamålsenligt och på ett tryggt sätt. M7 vägleda eleven att behandla, tolka och presentera egna undersökningsresultat samt bedöma undersökningsprocesser och -resultat. Att forma frågor och planering av undersökningar och övrig verksamhet. Förverkligande av empirisk undersökning Behandling, presentation och bedömning av undersökningsresultat på basen av feedback från läraren och andra elever samt via självbedömning. Eleven kan utforma enkla frågor kring ämnet. Eleven kan begrunda användbarheten och relevansen. Eleven deltar i ett gemensamt förverkligande av styrda och öppna undersökningar. Eleven arbetar på ett tryggt sätt och gör observationer och mätningar enligt anvisningar eller en plan. Eleven övar sig i att behandla resultat och dra slutsatser samt presentera resultaten av sina egna undersökningar. Eleven begrundar eget kunnande på basen av feedback från läraren och andra elever samt via självbedömning. Eleven känner igen sina förhandskunskaper i ämnet och kan uttrycka det hon vill lära sig i form av en fråga. Eleven kan specificera frågan så att undersökningen eller övrig verksamhet i praktiken kunde förverkligas. Eleven deltar i ett gemensamt förverkligande av noggrant styrda och öppna undersökningar. Eleven arbetar på ett tryggt sätt och gör observationer och mätningar enligt anvisningar eller en plan. Eleven behandlar resultaten enligt anvisningar, drar enkla slutsatser utifrån resultaten, också kvantitativt, och presenterar sina resultat eget kunnande på basen av feedback från läraren och andra elever samt via självbedömning och utnyttjar detta för att uppnå de uppställda målen. Eleven känner igen sina förhandskunskaper i ämnet och kan formulera strukturerade frågor kring fenomenet som undersöks. Eleven kan utveckla frågor på mångsidigt sätt som mål för undersökning eller övrig aktivitet. Eleven förverkligar noggrant styrda och öppna undersökningar i konstruktivt samarbete. Eleven arbetar på ett tryggt och ändamålsenligt sätt och gör noggranna och ändamålsenliga observationer och mätningar Eleven behandlar resultaten på ett ändamålsenligt sätt, drar slutsatser utifrån sina resultat, också kvantitativt, och presenterar

7 M8 vägleda eleven att förstå betydelsen av tekniska tillämpningar och funktionsprinciper samt att delta i skapandet, planerandet, utvecklingen och tillämpningen av enkla tekniska lösningar tillsammans med andra. Teknologiskt kunnande och samarbete i teknologisk problemlösning. resultatens korrekthet och pålitlighet. Eleven kan beskriva betydelsen av tillämpad fysik i vardagen. Eleven är med om att skapa, planera, utveckla och tillämpa tekniska lösningar. på ett mångsidigt sätt Eleven bedömer korrektheten och pålitligheten i de erhållna resultaten samt begrundar hur väl undersökningsprocessen fungerar på basen av dem. Eleven kan beskriva betydelsen av och funktionsprinciperna bakom vissa fysikaliska tillämpningar. Eleven samarbetar för att skapa, planera, utveckla och tillämpa tekniska lösningar. undersökningsresultaten på ett mångsidigt sätt och med fokus på vad som är relevant. Eleven bedömer de erhållna resultaten och förstår deras samband med omfattande helheter samt bedömer undersökningsprocessen på basen av dem. Eleven kan förklara sambandet mellan teknologiska tillämpningar och fysik och deras funktionsprinciper. Eleven samarbetar konstruktivt för att skapa, planera, utveckla och tillämpa tekniska lösningar. M9 vägleda eleven att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för anskaffning, behandling och presentation av information och mätresultat samt stöda elevens inlärning med hjälp av klargörande simulationer. Användning av informations- och kommunikationsteknik Eleven använder informations- och kommunikationsteknik under handledning för att skaffa, behandla och presentera information och mätresultat. Eleven kan göra observationer utifrån simulering. Eleven använder informations- och kommunikationsteknik under handledning för att skaffa, behandla och presentera information och mätresultat. Eleven kan göra observationer och dra slutsatser utifrån simulering. Eleven använder informations- och kommunikationsteknik mångsidigt och ändamålsenlighet för att skaffa, behandla och presentera information och mätresultat. Eleven kan göra observationer och dra slutsatser utifrån simulering.

8 Fysikalisk information och dess användning M10 vägleder eleven att använda fysikens begrepp på ett exakt sätt samt att strukturera sina egna begreppskonstruktioner i enlighet med uppfattningar som baseras på naturvetenskapliga teorier. M11 vägleda eleven att använda enkla modeller för att beskriva och förklara fenomen samt att göra prognoser M12 vägleda eleven att kritiskt använda och utvärdera olika informationskällor och uttrycka och motivera olika åsikter på ett för fysiken kännetecknande sätt. S1-S6 Användning och strukturering av begrepp Användning av modeller Argumentationsfärdigheter och användningen av informationskällor. Eleven kan beskriva fysikaliska objekt och fenomen med hjälp av centrala begrepp. Eleven kan förklara olika fysikaliska begrepp med egna ord. Eleven känner till några fysikaliska modeller och övar sig i att använda dem. Eleven gör enkla prognoser. Eleven kan använda olika informationskällor under handledning och förstå betydelsen av en pålitlig informationskälla. Eleven kan uttrycka åsikter och övar sig i att motivera dem på ett för fysiken kännetecknande Eleven kan beskriva fysikaliska objekt och fenomen med hjälp av centrala begrepp. Eleven kan använda fysikens centrala begrepp på ett exakt sätt och kombinera egenskaper och de beskrivande storheter som tillhör ett fenomen. Eleven känner igen förhållandet mellan modell och verklighet, kan använda enkla modeller och övar sig på egen hand i att forma enkla modeller baserade på de egna mätresultaten. Eleven gör enkla prognoser på basen av modellen. Eleven kan använda olika informationskällor och strävar till att välja de som upplevs som pålitliga. Eleven kan uttrycka åsikter och motivera dem på ett för fysiken kännetecknande sätt. Eleven kan beskriva fysikaliska objekt och fenomen på ett mångsidigt sätt med hjälp av centrala begrepp. Eleven kan använda fysikens centrala begrepp på ett exakt sätt och kombinera egenskaper och de beskrivande storheter som tillhör ett fenomen till tydliga helheter. Eleven känner igen förhållandet mellan modell och verklighet, och kan forma enkla modeller baseradepå de egna mätresultaten även kvantitativt. Eleven kan forma prognoser på basen av sin information och modell. Eleven kan använda olika informationskällor på ett mångsidigt sätt och leta efter och känna igen pålitliga källor. Eleven kan uttrycka och motivera sina åsikter på ett för fysiken kännetecknande sätt och

9 M13 vägleda eleven att gestalta sådant som är betecknande för naturvetenskaplig information och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera information I1, I4 Att gestalta sådantsom är kännetecknande för naturvetenskaplig information sätt. Eleven förstår i samband med sina egna undersökningar att naturvetenskaplig information har utvecklats genom motsvarande men mer krävande undersökningar. Eleven känner tydligt igen ovetenskapliga påståenden och undersökningssätt. Eleven förstår i samband med sina egna undersökningar att naturvetenskaplig information har utvecklats genom motsvarande men mer krävande undersökningar och att naturvetenskaplig information alltjämt utvecklas. Eleven kan jämföra olika påståenden och undersökningssätt. jämföra sinsemellan motstridiga åsikter. Eleven förstår och utnyttjar information om vad som är kännetecknande för naturvetenskaper i sina egna undersökningar. Eleven kan jämföra det vetenskapliga bakom olika påståenden och undersökningssätt samt koppla ihop de observerade skillnaderna med vad som är kännetecknande för naturvetenskaper. M14 vägleda eleven att uppnå tillräckliga färdigheter för fortsatta studier, särskilt i innehållsområdena I5 och I6 M15 vägleda eleven att tilämpa sina fysikkunskaper och - färdigheter i inlärningshelheter som täcker flera områden samt I5, I6 Att uppnå kunskapsmässigafärdigheter för fortsatta studier. I1-S6 Att tillämpa kunskap och färdigheter i olika sammanhang Eleven känner till de centrala begreppen och fenomenen i innehållsområdena I5 och I6. Eleven deltar med sin egen insats i en inlärningshelhet eller situation där fysik tillämpas i olika miljöer Eleven tillämpar de centrala begreppen, objekten, fenomenen, egenskaperna, storheterna, modellerna och lagarna i innehållsområdena I5 och I6. Eleven använder en del av sina fysikkunskaper och - färdigheter i en mångsidig inlärningshelhet eller i en situation där fysik tillämpas i olika miljöer. Eleven tillämpar mångsidigt de centrala begreppen, objekten, fenomenen, egenskaperna, storheterna, modellerna och lagarna i innehållsområdena I5 och I6 och förstår deras inbördes förhållanden som helhet. Eleven använder en del av sina fysikkunskaper och - färdigheter på ett mångsidigt sätt i en mångsidig inlärningshelhet eller i en situation där fysik

10 erbjuda möjligheter till att bekanta sig med fysikanvändningen i näringslivet, vetenskapssamfund och övriga miljöer utanför klassrummet. tillämpas i olika miljöer.

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

5.9 Fysik. Mål för undervisningen 5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag OMGIVNINGSLÄRA Läroämnets uppdrag Omgivningslära är ett läroämne som integrerar undervisningen i biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt 1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande

Läs mer

Engelska A2 årskurs 7-9

Engelska A2 årskurs 7-9 Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av 1 MATEMATIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i matematik har som uppgift att utveckla elevens logiska, exakta och kreativa matematiska tänkande. Undervisningen skapar en grund för att förstå matematiska

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Omgivningslära årskurs 3-6

Omgivningslära årskurs 3-6 Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6 HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9 SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

1. Pedagogiskt tankesätt och pedagogisk utbildning

1. Pedagogiskt tankesätt och pedagogisk utbildning Matris för bedömning av undervisningsförmågan fr.o.m. 1.10.2011 Godkänd genom beslut av dekanus 125/2011. 23.9.2011 Helsingfors universitet, Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Godkänd vid pedagogiska

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande.

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Hur fungerar en generator?

Hur fungerar en generator? PROFILES-studiematerial - Översikt Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklare: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

HANDLING, UT- VECKLING OCH PROBLEMLÖSNING VID EXPERTISUPP- GIFTER motivera beslut som tagits då man verkat inom expertisuppgifter

HANDLING, UT- VECKLING OCH PROBLEMLÖSNING VID EXPERTISUPP- GIFTER motivera beslut som tagits då man verkat inom expertisuppgifter KUNNANDE VID INLEDNINGSFASEN KUNSKAPSOMRÅDEN Nivåer BEHÄRSDE AV BRANSCHENS TEO- RIER, TERMINO- LOGI, METODER 5 OCH PRINCIPER använda centrala teorier, metoder logiskt i olika situationer skriva för en

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA LP EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Ett nytt läroämne I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap, som undervisas i årskurserna 1 6. Otavas nya

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna: Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen Aktiviteterna under respektive moment möjliggör för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer