Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gymnasiediplom. Huslig ekonomi"

Transkript

1 Gymnasiediplom Huslig ekonomi Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L ISSN (online)

2 Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4 Centralt innehåll 4 Bedömning 4 Föremål för bedömningen 4 Bedömningskriterierna 5 Betyg 7 Anvisningar till läraren 7 Lärarens uppgifter 7 Att anordna gymnasiediplomet 8 Bedömarna 8 Responssamtal 8 Anvisningar till den studerande 8 Diplomkursen och avläggande av gymnasiediplom 8 Portföljen 8 Diplomarbetet 9 Arbetsplanen 9 Arbetsdagboken 9 Essän 9 Självvärdering 9 2

3 Allmänt För gymnasiediplomet i huslig ekonomi gäller särskilda anvisningar förutom de allmänna anvisningar som uppgjorts för konst- och färdighetsämnena. Diplomkursen i huslig ekonomi är en tillämpad kurs som omfattar 38 timmar och utgörs av diplomarbetet och en essä. För att avlägga gymnasiediplomet krävs två avlagda gymnasiekurser i huslig ekonomi (à 38 timmar), som till mål och innehåll stämmer med anvisningarna för gymnasiediplomet i huslig ekonomi. I gymnasiediplomet i huslig ekonomi betonas särskilt stärkande av färdigheterna för processliknande studier övning i självständigt arbete utveckling av problemlösningsförmågan förmåga att självständigt inhämta och behandla information. Mål och innehåll för gymnasiediplomet Allmänt Gymnasiediplom i huslig ekonomi beviljas gymnasiestuderande som påvisat specialkunnande i studierna i huslig ekonomi. Gymnasiediplomet baserar sig på studier i huslig ekonomi under hela gymnasietiden. Minimikravet är emellertid två avlagda kurser. Den studerande skall få övning i att planera många olika slags uppgifter inom huslig ekonomi, i praktiska färdigheter, skapande, och i att fatta beslut och val. Målet är att de processliknande studierna och gruppverksamheten utvecklar den studerandes informations- och kommunikationsfärdigheter samt gott uppförande. Avsikten är vidare att ge insikt om den nationella kulturens och internationaliseringens betydelse. Huslig ekonomi är en omfattande helhet vars centrala innehåll hänför sig till näring och matkultur hem och miljö penningekonomi och konsumentfrågor familj och samlevnad kombinationer av dessa. Till färdigheterna i huslig ekonomi räknas praktiska färdigheter samarbets- och interaktionsfärdigheter förmåga att inhämta och behandla information. Huslig ekonomi är ett färdighetsämne som baserar sig på många vetenskapsområden. Det praktiska är centralt liksom hur man anpassar kunskap till den praktiska verksamheten. Näring och matkultur samt hem och miljö är viktiga områden. Att respektera traditioner, granska nya seder på ett kritiskt sätt och utveckla dem, att ha kontroll över olika situationer i vardagen samt olika slags fester och andra evenemang hör till huslig ekonomi och är viktiga inom uppfostran och matkulturfostran. Också familj och samlevnad, hur man skall gå till väga som konsument samt hushållens penningekonomi är viktiga områden inom huslig ekonomi. Undervisningen ger kontroll över det egna hushållet och också en uppfattning om de mångsidiga uppgifter som branschen erbjuder i arbetslivet. 3

4 Med gymnasiediplomet i huslig ekonomi vill man ge de studerande en uppfattning om de viktigaste innehållen inom huslig ekonomi, stöda inlärningsprocessen samt utveckla livskompetensen. Målet är i synnerhet att stärka färdigheterna i huslig ekonomi utveckla förmågan till självvärdering ge handledning då det gäller att välja en bana inom hushållsbranschen. Centrala mål Den studerande skall lära sig att få en helhetsbild av hur man har kontroll över ett hushåll i vardagen. att känna igen sina kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi och att bli intresserad av att utveckla dem. att använda olika råvaror och arbetsmetoder med omdöme. att inse den nationella och den internationella matkulturens betydelse. att bli bättre då det gäller goda vanor och seder. att kommunicera och fungera i grupp. att värdera det egna arbetet. det centrala ordförrådet inom huslig ekonomi. att använda olika informationskällor i huslig ekonomi på ett kritiskt och mångsidigt sätt. att beakta säkerhet samt ekonomiska, hälsorelaterade, etiska, estetiska, ekologiska, sociala och kulturella infallsvinklar. Centralt innehåll Den studerande övar sig i grundläggande praktiska arbetsuppgifter inom huslig ekonomi och valfria specialuppgifter. att planera och genomföra hemarbete och olika slags evenemang. olika delområden inom huslig ekonomi både genom övningar och litteratur och via andra informationskällor. Innehållet planeras i enlighet med ämnet för kursen så att de eftersträvade målen uppnås. Bedömning Processen bedöms enligt självvärderingen och de tre färdighetsområdena inom huslig ekonomi. Vid bedömningen beaktas arbetsdagboken, materialet i portföljen, essän och de färdigheter som den studerande uppvisat under kursen. Föremål för bedömningen Praktiska kunskaper och färdigheter, bland annat förmåga att planera och organisera det egna arbetet och den egna verksamheten att arbeta med händerna att använda redskap, maskiner och teknologi att hålla ordning 4

5 att beakta materiella resurser (tid, pengar, energi) att ta hänsyn till hygien, ergonomi, säkerhet och estetik. Samarbets- och interaktionsfärdigheter, bland annat förmåga att arbeta ensam och i grupp att göra iakttagelser, reagera, lyssna och diskutera att handla på ett ansvarsfullt sätt att ge kunskaper och färdigheter vidare. Förmåga att inhämta och behandla information förmåga att på ett allsidigt sätt skaffa sig viktig information förmåga att tillämpa anvisningar på ett ändamålsenligt sätt problemlösningsförmåga. Färdigheter i självvärdering, bland annat förmåga att känna sina möjligheter att välja arbetsuppgifter enligt sina egna förutsättningar att inse det egna arbetets betydelse. Bedömningskriterierna Bedömningskriterierna har definierats för vitsorden utmärkt (5), god (3) och godkänd (1). En prestation som höjer sig över genomsnittet på ett område kan kompensera en prestation under genomsnittet på ett annat område. Alla föremål för bedömningen beaktas, men vitsordet avvägs olika enligt temats avgränsning och infallsvinkel. Praktiska kunskaper och färdigheter Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande ställer klara mål och har god planerings- och organisationsförmåga, behärskar det praktiska arbetet och gestaltar helheter. Han eller hon använder rätta råvaror, redskap och arbetsmetoder och arbetar ergonomiskt, ekonomiskt och med hänsyn till säkerhet, hållbar utveckling och estetik. Den studerande kan göra upp en realistisk kostnadsberäkning. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande har organisationsförmåga och behärskar färdigheterna i huslig ekonomi. Han eller hon kan oftast välja de rätta arbetsredskapen och metoderna och tar i allmänhet hänsyn till ekonomi och hållbar utveckling. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerandes praktiska färdigheter i huslig ekonomi är svaga. Det finns brister och fel i den studerandes arbetsfärdigheter, men slutresultatet är i rätt riktning med hänsyn till målen. Den studerande kan i viss mån tillämpa det han eller hon lärt sig men motiveringarna är svaga. Samarbets- och interaktionsfärdigheter Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande fungerar självständigt, aktivt, smidigt och skapande. Han eller hon kan arbeta resultatrikt med de andra gruppmedlemmarna och ge och ta emot kritik på ett uppbyggande sätt. Den studerande arbetar ansvarsfullt och sköter sina up- 5

6 pgifter inom utsatt tid och tills de är färdiga. Han eller hon kan utnyttja sina egna erfarenheter och idéer samt dela med sig av sina kunskaper och färdigheter. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan samarbeta och ta ansvar för sitt arbete. Har idéer som han eller hon kan tillämpa. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande inser endast svagt vad samarbete innebär. Han eller hon kommunicerar tidvis med gruppens övriga medlemmar och påvisar i viss mån ansvar och en positiv attityd. Förmåga att inhämta och behandla information Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande för aktivt arbetsdagbok under processens gång och kan utifrån dagboken plocka fram de viktigaste arbetsskedena för sin essä. Han eller hon kan tillämpa kunskaper och anvisningar samt vid behov avvika från anvisningarna och ändra sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Den studerande kan använda olika informationskällor mångsidigt och lösa problem resultatrikt. Han eller hon kan sätta ihop en mångsidig portfölj och utnyttja denna. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan utnyttja olika slags informationskällor och föra dagbok över arbetsprocessen. Problemlösningen orsakar smärre svårigheter. Av essän framgår de viktiga processdelarna i viss mån. Det viktigaste materialet har tagits med i portföljen. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande använder informationskällor på ett ytligt sätt. Arbetsdagboken är bristfällig och den studerande har svårt att analysera sin arbetsprocess och att finna processdelar för sin essä som är viktiga med tanke på processen som helhet. Självvärdering Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande kan välja arbetsuppgifter enligt sina förutsättningar, kan motivera sina val och inse betydelsen av sitt arbete. Målen för arbetet är klara och den studerande kan bedöma hur han eller hon uppnått dem. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan utnyttja olika slags informationskällor och föra dagbok över processen. Problemlösningen orsakar smärre problem. Av essän framgår i viss mån de viktigaste processdelarna. Portföljen innehåller det viktigaste materialet. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande har svårigheter att få grepp om uppgiftshelheten huslig ekonomi, visar brister i det praktiska arbetet och svårigheter då det gäller att ta hänsyn till kostnader. Han eller hon använder kunskapskällor på ett ensidigt sätt och har trots arbetsdagboken svårigheter att analysera sin arbetsprocess och att finna vad som är viktigt att ta upp i essän med tanke på processen i sin helhet. Trots detta påvisar den studerande en vilja att utvecklas och att korrigera sina brister. 6

7 Betyg Då den studerande avlagt gymnasiediplomet får han eller hon ett betyg med ett allmänt vitsord. Betygsmodellen är densamma för alla gymnasiediplom. För avlagt gymnasiediplom ges alltid ett allmänt vitsord på skalan 1 5 enligt följande: 5 = utmärkt 4 = berömlig 3 = god 2 = nöjaktig och 1 = godkänd. På diplombetyget antecknas förutom det allmänna vitsordet också det totala antalet tidigare kurser i huslig ekonomi som godkänts av gymnasiet. Betyget är en bilaga till gymnasiets avgångsbetyg som antecknas under punkten ytterligare uppgifter. Om den studerande så önskar antecknas gymnasiediplomet inte på avgångsbetyget. Anvisningar till läraren Lärarens uppgifter Avläggandet av gymnasiediplomet i huslig ekonomi omfattar en tillämpad gymnasiekurs eller m.a.o. diplomkursen. Avläggandet av gymnasiediplom förutsätter två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi. I gymnasiediplomet ingår ett gymnasiediplomarbete, en essä och en portfölj. Den studerande bär själv ansvar för hur arbetet framskrider. Läraren undervisar inte i egentlig bemärkelse och gör inga val för elevens räkning, utan innehåll och arbetssätt skall leda den studerande till problemlösning och självständig kunskapssökning. Läraren går igenom de allmänna och uppgiftsvisa anvisningarna tillsammans med den studerande, ger övriga anvisningar, material om bedömningen samt anvisningar för hur arbetsplanen görs upp. samlar in, granskar och godkänner den studerandes arbetsplan. följer med hur den studerande för arbetsdagbok. skaffar tillsammans med rektor en utomstående bedömare att utföra slutbedömningen med. deltar i bedömningen och responssamtalet, för vilket reserveras minst 1/2 timme per grupp eller 15 minuter för ett arbete som den studerande gjort ensam. utreder vid behov vilka tidigare studier från andra sammanhang som kan räknas till godo. anordnar ett essätillfälle, där den studerande förutom arbetsdagboken får ha med sig allt material som han eller hon anser behövligt. För essän, som skrivs under övervakning i skolan, reserveras fyra timmar. skriver diplombetyget. I bedömningsutlåtandet granskas arbetets starka sidor. Bedömningen är sporrande till sin karaktär och betonar arbetets förtjänster. 7

8 Att anordna gymnasiediplomet Gymnasiediplomet avläggs under en tillämpad gymnasiekurs som ordnats för ändamålet. Gymnasiet ansvarar för att kursen ordnas. Samarbete med andra gymnasier och läroanstalter är möjligt och önskvärt. Den studerande skaffar själv det material som han eller hon behöver, men vid behov kan skolans arbetsmaterial användas. Avläggandet av gymnasiediplomet kan avbrytas och tas om. Bedömarna Det skall finnas minst två bedömare. Den ena skall vara handledande lärare för diplomkursen och den andra sakkunnig i huslig ekonomi. Ett bedömningsprotokoll görs upp över diplomprestationerna och undertecknas av båda bedömarna. Bedömningsprotokollet förvaras i gymnasiets arkiv. Responssamtal För responssamtal reserveras minst 1/2 timme per grupp eller 15 minuter för ett arbete som den studerande gjort ensam. I diskussionen har den studerande bland annat möjlighet att precisera sina mål och synpunkter beträffande huslig ekonomi. Ohjeita opiskelijalle Diplomkursen och avläggande av gymnasiediplom För att kunna delta i diplomkursen i huslig ekonomi skall den studerande behärska grundläggande kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi. För att delta och avlägga diplomkursen förutsätts minst två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi (à 38 timmar). Diplomkursen omfattar 38 timmar och genomförs under den tidpunkt som skolan valt. Under diplomkursen utför den studerande ett diplomarbete enligt det tema som han eller hon har valt. Till diplomarbetet hör en arbetsplan, arbetsdagbok och en essä. I portföljen samlar den studerande material under processens gång och från tidigare gymnasiestudier i huslig ekonomi. Portföljen Då den studerande beslutar sig för att avlägga gymnasiediplom i huslig ekonomi inleder han eller hon samtidigt insamlingen av material till portföljen. Portföljen gör inlärningsprocessen synlig. Den är en helhet som består av den studerandes erfarenheter och färdigheter under studietiden och belyser hela arbetsprocessen. Portföljen avspeglar den studerandes personlighet och hur dennes kunskaper och färdigheter utvecklas. Den vidgar den studerandes självkännedom och underlättar självvärderingen och essäskrivandet. Arbetsplanen skall, i likhet med beskrivningar av tidigare studier och uppgifter inom branschen, bifogas till portföljen. Av portföljen skall åtminstone framgå diplomarbetets tema, utgångspunkten för planeringen, en beskrivning av slutresultatet samt självvärderande iakttagelse av hur gruppens mål och de personliga målen förverkligas. Portföljen hjälper också vid bedömningen, eftersom den klargör den studerandes arbetsprocess och förmåga att förstå sin egen tillväxtprocess 8

9 Diplomarbetet Den studerande påvisar sitt kunnande i huslig ekonomi genom att i grupp eller ensam utarbeta ett diplomarbete. Efter att den studerande valt tema för diplomarbetet avgränsar han eller hon temat, definierar perspektiv och väljer arbetssätt. Diplomarbetet kan t.ex. handla om att i skolan organisera en temadag eller fest som anknyter till en given uppgift i huslig ekonomi. Diplomarbetet kan utföras i samarbete med ett företag eller en organisation på orten. Ett försök som innebär praktiskt arbete eller en liten essä med anknytning till temat kan också komma i fråga. Arbetsplanen I början av diplomarbetet gör den studerande upp en arbetsplan som läraren på förhand skall godkänna och som han eller hon bifogar till portföljen. Syftet med arbetsplanen är att underlätta den studerandes arbete under diplomkursen. Arbetsplanen skall åtminstone innehålla följande: eget namn och kontaktuppgifter beskrivning av uppgiften motiveringar till valet av uppgift tidsplanering kostnader namn på deltagarna i en eventuell arbetsgrupp arbetsfördelning personliga mål gemensamma mål för en eventuell grupp arbetssätt annat att notera Arbetsdagboken Den studerande skall föra arbetsdagbok och i denna nedteckna arbetsprocessen i huvuddrag och hur han eller hon genomför arbetsplanen. Arbetsdagboken skall fogas till portföljen. Essän I slutet av diplomkursen skall den studerande skriva en essä. För essän, som skrivs under övervakning i skolan, reserveras högst 4 timmar. Som källmaterial använder den studerande i första hand sin arbetsdagbok och innehållet i portföljen, förutom annat material som han eller hon anser vara behövligt. Självvärdering För självvärderingen och för att följa med hur arbetet framskrider gör den studerande i början av diplomkursen upp en arbetsplan och börjar föra arbetsdagbok. I slutet av kursen värderar den studerande processen i sin helhet, hur han eller hon uppnått sina mål samt det egna arbetets betydelse i essäform. Essän är en skönlitterär text som fokuserar på skribentens egna tankar. Den ger rum för det subjektiva och för kritisk granskning av det egna arbetet. 9

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:13 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:14 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren och den studerande 4 Bedömning 4 Ifyllnadsanvisning för diplombetygets bakre del 7 Processbeskrivningsblanketten och arbetsplanen

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:1b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:1b

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:8b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:8b

Läs mer

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online)

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3 Bedömningsblankett 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Portfolio Objekt och kriterier för bedömningen Planeringsprocessen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:3b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ISBN

Läs mer

Gymnasiediplomet Teaterkonst

Gymnasiediplomet Teaterkonst Gymnasiediplomet Teaterkonst 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:15 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Anvisningar för avläggandet av teaterdiplomet Syftet med gymnasiediplomet 3 Rätt att

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Gymnasiediplomet Teaterkonst 2007-2008 Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Anvisningar till läraren 3 Syftet med gymnasiediplomet 3 Hur diplomet avläggs, bedöms och betygsätts 3 Rätt att avlägga diplom

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:9 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:24 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Studiernas mål 3 Diplomets uppbyggand 3 Diplomarbetet 4 Bedömningen av gymnasiediplomet i mediekunskap 4 Vad bedöms 4 A Mediegestaltning 4 B Medieanalys

Läs mer

Gymnasiediplom Musik 2009 2010

Gymnasiediplom Musik 2009 2010 Gymnasiediplom Musik 2009 2010 Innehållet i gymnasiediplomet i musik Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj över ett musikprojekt 3 B Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 4 Portföljens

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:12

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol Gymnasiediplomet i bildkonst 2009 2010 Innehol 1 Gymnasiediplomets form, uppbyggnad och omfattning 3 2 Lukiodiplomikurssi 3 3 Portfolio 4 4 Verket 4 5 Bedömning av gymnasiediplomet 5 5.1 Allmänt 5 5.2

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:2b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:2b

Läs mer

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:6b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ISBN

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MÅLERI Ämnet måleri behandlar byggnadsmåleri från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar även färgens estetiska värden och skyddande egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:11 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

UTBILDNING FÖR BEGRÄNSAD RADIOTELEFONISTBEHÖRIGHET

UTBILDNING FÖR BEGRÄNSAD RADIOTELEFONISTBEHÖRIGHET LUO Föreskrift 1 (5) Utfärdad: 22.5.2015 Träder i kraft: 25.5.2015 Rättsgrund: Luftfartslagen (864/2014) 71 Giltighetstid: tills vidare Genomförd EU-lagstiftning: - Ändringsuppgifter: Med denna föreskrift

Läs mer

HÖRSELSKADADE EXAMINANDER

HÖRSELSKADADE EXAMINANDER BILAGA G5 Föreskrift Datum 17.3.2006 HÖRSELSKADADE EXAMINANDER Studentexamensnämndens föreskrift till rektorer och lärare Föreskriften innehåller text ur lagen om anordnande av studentexamen och förordningen

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

gymnasiediplomet i musik 2006-07

gymnasiediplomet i musik 2006-07 gymnasiediplomet i musik 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 3 B Provportfölj med ett projektarbete 3 Portföljens innehåll 4 1 Musikalisk biografi

Läs mer

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 60 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 FÖRESKRIFT 60 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD Naturbrukets branscher har ett ansvar att vårda natur- och kulturvärden samt att värna om den biologiska mångfalden. Natur- och kulturlandskapet är en del av vårt kulturarv och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

ANLÄGGNING. Ämnets syfte ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Grunder för vitsord, musik (åk 7-9)

Grunder för vitsord, musik (åk 7-9) Grunder för vitsord, musik (åk 7-9) 5-6 7 8 9 10 INTRESSE och AKTIVITET bl.a. Du vill inte lära dig Du visar intresse för Du försöker, är positiv, Du har en mycket posi- Du är utåtriktad, har Attityd något.

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO 2013-11-07 Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO Mot yrken inom vård och omsorg. Elev.. Kontaktuppgifter.. Lärare... Kontaktuppgifter... Medbedömare.. Kontaktuppgifter... Gymnasiearbetet, 100p

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:

Läs mer

TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄ Ämnet trä behandlar arbete med olika konstruktioner i trämaterial. Det behandlar även alla typer av skivmaterial i byggnadskonstruktioner. Vidare behandlar ämnet olika slag av utvändig beklädnad på

Läs mer

HITTEGODS Om man tappat eller förlorat någonting är det bäst att kontakta lärarna vid respektive undervisningslokal.

HITTEGODS Om man tappat eller förlorat någonting är det bäst att kontakta lärarna vid respektive undervisningslokal. Föräldra Guide VÄLKOMMEN TILL ESBO BILDKONSTSKOLA! Esbo bildkonstskola grundades år 1979. Skolan ger grundundervisning i bildkonst enligt den den fördjupande lärokursen åt barn och unga i åldern 5 20 år.

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

4.1.1 Idrottsinstruktion

4.1.1 Idrottsinstruktion 1/6 4.1.1 Idrottsinstruktion Krav på yrkesskicklighet planerar och leder idrottsinstruktionshelheten och enskilda timmar ger instruktioner i idrott i olika verksamhetsmiljöer och för olika kunder och kundgrupper

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

SJUKA OCH FUNKTIONSHINDRADE EXAMINANDER SAMT FÖRORDANDEN FÖR EXAMINANDER

SJUKA OCH FUNKTIONSHINDRADE EXAMINANDER SAMT FÖRORDANDEN FÖR EXAMINANDER BILAGA G4 Föreskrift Datum 19.1.2007 SJUKA OCH FUNKTIONSHINDRADE EXAMINANDER SAMT FÖRORDANDEN FÖR EXAMINANDER Studentexamensnämndens föreskrift för rektorer och lärare Föreskriften gäller första gången

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

På gång i Skolfinland 2014

På gång i Skolfinland 2014 På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun 19.5.2014 1 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik

Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik Godkänd av Kommittén för akademiska ärenden vid högskolan för kemiteknik 21 juni 2011. (Uppdaterad t.o.m. 1.11.2011 och 20.6.2012) 1 kapitlet

Läs mer

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre 1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Slöjd Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda, utvecklar

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen

Läs mer

NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NÄTHANDEL Näthandel omfattar försäljning av både varor och tjänster. Näthandeln är oberoende av tid och plats, alltid tillgänglig och därmed ett effektivt och resurssnålt sätt att sälja varor och tjänster.

Läs mer

Trafiksäkerhetsverket (Trafi) 2/2011 20.9.2011 BREDVIDLÄSNINGSMATERIAL FÖR DEN SOM ANSÖKER OM UNDERVISNINGSTILLSTÅND FÖR KLASSERNA A1 OCH A

Trafiksäkerhetsverket (Trafi) 2/2011 20.9.2011 BREDVIDLÄSNINGSMATERIAL FÖR DEN SOM ANSÖKER OM UNDERVISNINGSTILLSTÅND FÖR KLASSERNA A1 OCH A Trafiksäkerhetsverket (Trafi) 2/2011 20.9.2011 BREDVIDLÄSNINGSMATERIAL FÖR DEN SOM ANSÖKER OM UNDERVISNINGSTILLSTÅND FÖR KLASSERNA A1 OCH A Innehåll Ansökan...3 Beviljande av körkortstillstånd...3 Giltighetstid...4

Läs mer

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

VÅNINGSSERVICE. Ämnets syfte

VÅNINGSSERVICE. Ämnets syfte VÅNINGSSERVICE Ämnet våningsservice omfattar städning, inredning och underhåll av rum och utrymmen inom besöksnäringens olika former av logi för privat-, grupp- och affärsrelaterat resande. Det behandlar

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer