GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016"

Transkript

1 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI Föreskrifter och anvisningar 2015:13

2 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2015:13 ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (online) Ombrytning: Grano Oy

3 INNEHÅLL 1 Allmänt Mål och innehåll för gymnasiediplomet Allmänt Centrala mål Centralt innehåll Bedömning Föremål för bedömningen Bedömningskriterierna Betyg Anvisningar till läraren Lärarens uppgifter Att anordna gymnasiediplomet Bedömarna Responssamtal Anvisningar till den studerande Diplomkursen och avläggande av gymnasiediplom Portföljen Diplomarbetet Arbetsplanen Arbetsdagboken Essän Självvärdering Betygsdelar Bilaga 1 Arbetsplan och tidtabell för gymnasiediplomet i huslig ekonomi

4 1 Allmänt För gymnasiediplomet i huslig ekonomi gäller särskilda anvisningar förutom de allmänna anvisningar som uppgjorts för konst- och färdighetsämnena. Diplomkursen i huslig ekonomi är en tillämpad kurs som omfattar 38 timmar och utgörs av diplomarbetet och en essä. För att avlägga gymnasiediplomet krävs två avlagda gymnasiekurser i huslig ekonomi (à 38 timmar), som till mål och innehåll stämmer med anvisningarna för gymnasiediplomet i huslig ekonomi. I gymnasiediplomet i huslig ekonomi betonas särskilt stärkande av färdigheterna för processliknande studier övning i självständigt arbete utveckling av problemlösningsförmågan förmåga att självständigt inhämta och behandla information. 2 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 2.1 Allmänt Gymnasiediplom i huslig ekonomi beviljas gymnasiestuderande som påvisat specialkunnande i studierna i huslig ekonomi. Gymnasiediplomet baserar sig på studier i huslig ekonomi under hela gymnasietiden. Minimikravet är emellertid två avlagda kurser. Den studerande skall få övning i att planera många olika slags uppgifter inom huslig ekonomi, i praktiska färdigheter, skapande, och i att fatta beslut och val. Målet är att de processliknande studierna och gruppverksamheten utvecklar den studerandes informations- och kommunikationsfärdigheter samt gott uppförande. Avsikten är vidare att ge insikt om den nationella kulturens och internationaliseringens betydelse. Huslig ekonomi är en omfattande helhet vars centrala innehåll hänför sig till näring och matkultur hem och miljö penningekonomi och konsumentfrågor familj och samlevnad kombinationer av dessa. Till färdigheterna i huslig ekonomi räknas praktiska färdigheter samarbets- och interaktionsfärdigheter förmåga att inhämta och behandla information. 4

5 Huslig ekonomi är ett färdighetsämne som baserar sig på många vetenskapsområden. Det praktiska är centralt liksom hur man anpassar kunskap till den praktiska verksamheten. Näring och matkultur samt hem och miljö är viktiga områden. Att respektera traditioner, granska nya seder på ett kritiskt sätt och utveckla dem, att ha kontroll över olika situationer i vardagen samt olika slags fester och andra evenemang hör till huslig ekonomi och är viktiga inom uppfostran och matkulturfostran. Också familj och samlevnad, hur man skall gå till väga som konsument samt hushållens penningekonomi är viktiga områden inom huslig ekonomi. Undervisningen ger kontroll över det egna hushållet och också en uppfattning om de mångsidiga uppgifter som branschen erbjuder i arbetslivet. Med gymnasiediplomet i huslig ekonomi vill man ge de studerande en uppfattning om de viktigaste innehållen inom huslig ekonomi, stöda inlärningsprocessen samt utveckla livskompetensen. Målet är i synnerhet att stärka färdigheterna i huslig ekonomi utveckla förmågan till självvärdering ge handledning då det gäller att välja en bana inom hushållsbranschen. 2.2 Centrala mål Den studerande skall lära sig att få en helhetsbild av hur man har kontroll över ett hushåll i vardagen. att känna igen sina kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi och att bli intresserad av att utveckla dem. att använda olika råvaror och arbetsmetoder med omdöme. att inse den nationella och den internationella matkulturens betydelse. att bli bättre då det gäller goda vanor och seder. att kommunicera och fungera i grupp. att värdera det egna arbetet. det centrala ordförrådet inom huslig ekonomi. att använda olika informationskällor i huslig ekonomi på ett kritiskt och mångsidigt sätt. att beakta säkerhet samt ekonomiska, hälsorelaterade, etiska, estetiska, ekologiska, sociala och kulturella infallsvinklar. 2.3 Centralt innehåll Den studerande övar sig i grundläggande praktiska arbetsuppgifter inom huslig ekonomi och valfria specialuppgifter. att planera och genomföra hemarbete och olika slags evenemang. olika delområden inom huslig ekonomi både genom övningar och litteratur och via andra informationskällor. Innehållet planeras i enlighet med ämnet för kursen så att de eftersträvade målen uppnås. 5

6 3 Bedömning Processen bedöms enligt självvärderingen och de tre färdighetsområdena inom huslig ekonomi. Vid bedömningen beaktas arbetsdagboken, materialet i portföljen, essän och de färdigheter som den studerande uppvisat under kursen. 3.1 Föremål för bedömningen Praktiska kunskaper och färdigheter att planera och organisera det egna arbetet och den egna verksamheten att arbeta med händerna att använda redskap, maskiner och teknologi att hålla ordning att beakta materiella resurser (tid, pengar, energi) att ta hänsyn till hygien, ergonomi, säkerhet och estetik. Samarbets- och interaktionsfärdigheter att arbeta ensam och i grupp att göra iakttagelser, reagera, lyssna och diskutera att handla på ett ansvarsfullt sätt att ge kunskaper och färdigheter vidare. Förmåga att inhämta och behandla information förmåga att på ett allsidigt sätt skaffa sig viktig information förmåga att tillämpa anvisningar på ett ändamålsenligt sätt problemlösningsförmåga. Färdigheter i självvärdering att känna sina möjligheter att välja arbetsuppgifter enligt sina egna förutsättningar att inse det egna arbetets betydelse. 4 Bedömningskriterierna Bedömningskriterierna har definierats för vitsorden utmärkt (5), god (3) och godkänd (1). En prestation som höjer sig över genomsnittet på ett område kan kompensera en prestation under genomsnittet på ett annat område. Alla föremål för bedömningen beaktas, men vitsordet avvägs olika enligt temats avgränsning och infallsvinkel. 6

7 Praktiska kunskaper och färdigheter Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande ställer klara mål och har god planerings- och organisationsförmåga, behärskar det praktiska arbetet och gestaltar helheter. Han eller hon använder rätta råvaror, redskap och arbetsmetoder och arbetar ergonomiskt, ekonomiskt och med hänsyn till säkerhet, hållbar utveckling och estetik. Den studerande kan göra upp en realistisk kostnadsberäkning. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande har organisationsförmåga och behärskar färdigheterna i huslig ekonomi. Han eller hon kan oftast välja de rätta arbetsredskapen och metoderna och tar i allmänhet hänsyn till ekonomi och hållbar utveckling. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerandes praktiska färdigheter i huslig ekonomi är svaga. Det finns brister och fel i den studerandes arbetsfärdigheter, men slutresultatet är i rätt riktning med hänsyn till målen. Den studerande kan i viss mån tillämpa det han eller hon lärt sig men motiveringarna är svaga. Samarbets- och interaktionsfärdigheter Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande fungerar självständigt, aktivt, smidigt och skapande. Han eller hon kan arbeta resultatrikt med de andra gruppmedlemmarna och ge och ta emot kritik på ett uppbyggande sätt. Den studerande arbetar ansvarsfullt och sköter sina uppgifter inom utsatt tid och tills de är färdiga. Han eller hon kan utnyttja sina egna erfarenheter och idéer samt dela med sig av sina kunskaper och färdigheter. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan samarbeta och ta ansvar för sitt arbete. Har idéer som han eller hon kan tillämpa. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande inser endast svagt vad samarbete innebär. Han eller hon kommunicerar tidvis med gruppens övriga medlemmar och påvisar i viss mån ansvar och en positiv attityd. Förmåga att inhämta och behandla information Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande för aktivt arbetsdagbok under processens gång och kan utifrån dagboken plocka fram de viktigaste arbetsskedena för sin essä. Han eller hon kan tillämpa kunskaper och anvisningar samt vid behov avvika från anvisningarna och ändra sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Den studerande kan använda olika informationskällor mångsidigt och lösa problem resultatrikt. Han eller hon kan sätta ihop en mångsidig portfölj och utnyttja denna. 7

8 Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan utnyttja olika slags informationskällor och föra dagbok över arbetsprocessen. Problemlösningen orsakar smärre svårigheter. Av essän framgår de viktiga processdelarna i viss mån. Det viktigaste materialet har tagits med i portföljen. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande använder informationskällor på ett ytligt sätt. Arbetsdagboken är bristfällig och den studerande har svårt att analysera sin arbetsprocess och att finna processdelar för sin essä som är viktiga med tanke på processen som helhet. Självvärdering Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande kan motivera sina val och inse betydelsen av sitt arbete. Studerande kan bedöma hur han eller hon har uppnått målen för arbetet. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande kan föra dagbok över processen. Problemlösningen orsakar smärre problem. Av essän framgår i viss mån de viktigaste processdelarna. Portföljen innehåller det viktigaste materialet. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande har svårigheter att få grepp om uppgiftshelheten huslig ekonomi. Han eller hon använder kunskapskällor på ett ensidigt sätt och har trots arbetsdagboken svårigheter att analysera sin arbetsprocess och att finna vad som är viktigt att ta upp i essän med tanke på processen i sin helhet. Trots detta påvisar den studerande en vilja att utvecklas och att korrigera sina brister. 5 Betyg Då den studerande avlagt gymnasiediplomet får han eller hon ett betyg med ett vitsord. För avlagt gymnasiediplom ges alltid ett vitsord på skalan 1-5 enligt följande: 5 = utmärkt 4 = berömlig 3 = god 2 = nöjaktig och 1 = godkänd. 8

9 På diplombetyget antecknas förutom vitsordet också det totala antalet tidigare kurser i huslig ekonomi som godkänts av gymnasiet. Betyget är en bilaga till gymnasiets avgångsbetyg som antecknas under punkten ytterligare uppgifter. Om den studerande så önskar antecknas gymnasiediplomet inte på avgångsbetyget. Från och med våren 2012 har gymnasierna möjlighet att använda ett avgiftsfritt, elektroniskt ifyllbart och utskrivbart betygsformulär. Eftersom gymnasiediplom som avlagts vid olika gymnasier ska vara jämförbara, används ett enhetligt betygsformulär. Ett meddelande om det nya elektroniska betygsformuläret skickades till gymnasierna i april 2012 (Utbildningsstyrelsens meddelande 47/2012). Om gymnasierna har kvar gamla beställda tryckta betygsformulär, får de användas så länge de räcker till. 6 Anvisningar till läraren 6.1 Lärarens uppgifter Avläggandet av gymnasiediplomet i huslig ekonomi omfattar en tillämpad gymnasiekurs eller m.a.o. diplomkursen. Avläggandet av gymnasiediplom förutsätter två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi. I gymnasiediplomet ingår ett gymnasiediplomarbete, en essä och en portfölj. Den studerande bär själv ansvar för hur arbetet framskrider. Läraren undervisar inte i egentlig bemärkelse och gör inga val för elevens räkning, utan innehåll och arbetssätt skall leda den studerande till problemlösning och självständig kunskapssökning. Läraren utreder vid behov vilka tidigare studier från andra sammanhang som kan räknas till godo. går igenom de allmänna och uppgiftsvisa anvisningarna tillsammans med den studerande, ger övriga anvisningar, material om bedömningen samt anvisningar för hur arbetsplanen görs upp. granskar och godkänner den studerandes arbetsplan. följer med hur den studerande för arbetsdagbok. anordnar ett essätillfälle, där den studerande förutom arbetsdagboken får ha med sig allt material som han eller hon anser behövligt. För essän, som skrivs under övervakning i skolan, reserveras fyra timmar. skaffar tillsammans med rektor en utomstående bedömare att utföra slutbedömningen med. 9

10 deltar i bedömningen och responssamtalet, för vilket reserveras minst 1/2 timme per grupp eller 15 minuter för ett arbete som den studerande gjort ensam. I bedömningen granskas arbetets starka sidor. Bedömningen är sporrande till sin karaktär och betonar arbetets förtjänster. skriver diplombetyget. 6.2 Att anordna gymnasiediplomet Gymnasiediplomet avläggs under en tillämpad gymnasiekurs som ordnats för ändamålet. Gymnasiet ansvarar för att kursen ordnas. Samarbete med andra gymnasier och läroanstalter är möjligt och önskvärt. Den studerande skaffar själv det material som han eller hon behöver, men vid behov kan skolans arbetsmaterial användas. Avläggandet av gymnasiediplomet kan avbrytas och tas om. 6.3 Bedömarna Det skall finnas minst två bedömare. Den ena skall vara handledande lärare för diplomkursen och den andra sakkunnig i huslig ekonomi. Ett bedömningsprotokoll görs upp över diplomprestationerna och undertecknas av båda bedömarna. Bedömningsprotokollet förvaras i gymnasiets arkiv. 6.4 Responssamtal För responssamtal reserveras minst 1/2 timme per grupp eller 15 minuter för ett arbete som den studerande gjort ensam. I diskussionen har den studerande bland annat möjlighet att precisera sina mål och synpunkter beträffande huslig ekonomi. 7 Anvisningar till den studerande 7.1 Diplomkursen och avläggande av gymnasiediplom För att kunna delta i diplomkursen i huslig ekonomi skall den studerande behärska grundläggande kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi. För att delta och avlägga diplomkursen förutsätts minst två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi (à 38 timmar). Diplomkursen omfattar 38 timmar och genomförs under den tidpunkt som skolan valt. Under diplomkursen utför den studerande ett diplomarbete enligt det tema som han eller hon har valt. Till diplomarbetet hör en arbetsplan, arbetsdagbok och en essä. I portföljen samlar den studerande material under processens gång och från tidigare gymnasiestudier i huslig ekonomi. 10

11 7.2 Portföljen Då den studerande beslutar sig för att avlägga gymnasiediplom i huslig ekonomi inleder han eller hon samtidigt insamlingen av material till portföljen. Portföljen gör inlärningsprocessen synlig. Den är en helhet som består av den studerandes erfarenheter och färdigheter under studietiden och belyser hela arbetsprocessen. Portföljen avspeglar den studerandes personlighet och hur dennes kunskaper och färdigheter utvecklas. Den vidgar den studerandes självkännedom och underlättar självvärderingen och essäskrivandet. Arbetsplanen skall, i likhet med beskrivningar av tidigare studier och uppgifter inom branschen, bifogas till portföljen. Av portföljen skall åtminstone framgå diplomarbetets tema, utgångspunkten för planeringen, en beskrivning av slutresultatet samt självvärderande iakttagelse av hur gruppens mål och de personliga målen förverkligas. Portföljen hjälper också vid bedömningen, eftersom den klargör den studerandes arbetsprocess och förmåga att förstå sin egen tillväxtprocess. 7.3 Diplomarbetet Den studerande påvisar sitt kunnande i huslig ekonomi genom att i grupp eller ensam utarbeta ett diplomarbete. Efter att den studerande valt tema för diplomarbetet avgränsar han eller hon temat, definierar perspektiv och väljer arbetssätt. Diplomarbetet kan t.ex. handla om att i skolan organisera en temadag eller fest som anknyter till en given uppgift i huslig ekonomi. Diplomarbetet kan utföras i samarbete med ett företag eller en organisation på orten. Ett försök som innebär praktiskt arbete eller en liten essä med anknytning till temat kan också komma i fråga. 7.4 Arbetsplanen I början av diplomarbetet gör den studerande upp en arbetsplan som läraren på förhand skall godkänna och som han eller hon bifogar till portföljen. Syftet med arbetsplanen är att underlätta den studerandes arbete under diplomkursen. Arbetsplanen skall åtminstone innehålla följande: eget namn och kontaktuppgifter beskrivning av uppgiften motiveringar till valet av uppgift tidsplanering kostnader namn på deltagarna i en eventuell arbetsgrupp arbetsfördelning personliga mål gemensamma mål för en eventuell grupp arbetssätt annat att notera 11

12 7.5 Arbetsdagboken Den studerande skall föra arbetsdagbok och i denna nedteckna arbetsprocessen i huvuddrag och hur han eller hon genomför arbetsplanen. Arbetsdagboken skall fogas till portföljen. 7.6 Essän I slutet av diplomkursen skall den studerande skriva en essä. För essän, som skrivs under övervakning i skolan, reserveras högst 4 timmar. Som källmaterial använder den studerande i första hand sin arbetsdagbok och innehållet i portföljen, förutom annat material som han eller hon anser vara behövligt. 7.7 Självvärdering För självvärderingen och för att följa med hur arbetet framskrider gör den studerande i början av diplomkursen upp en arbetsplan och börjar föra arbetsdagbok. I slutet av kursen värderar den studerande processen i sin helhet, hur han eller hon uppnått sina mål samt det egna arbetets betydelse i essäform. Essän är en skönlitterär text som fokuserar på skribentens egna tankar. Den ger rum för det subjektiva och för kritisk granskning av det egna arbetet. 12

13 Betygsdelar Betygsdelarna i Gymnasiediplomet i huslig ekonomi Gymnasiediplomets tema och dess nummer och namn i huslig ekonomi Temats avgränsning och namn i huslig ekonomi Föregående kurser i huslig ekonomi som gymnasiet har godkänt Kriterier för det givna vitsordet: Beskrivning av hur vitsordet formas. Kriterierna för vitsordet i gymnasiediplomet i huslig ekonomi består av praktisk arbetsförmåga, förmåga att skaffa och behandla kunskap, förmåga till samarbete och interaktion och förmåga till självbedömning. Alla föremål för bedömning används, men deras betoning i vitsordet beror på avgränsningen av temat och infallsvinkeln i gymnasiediplomet. I betyget antecknas de riksomfattande kriterierna för vitsordet. Ifall vitsordet är 2 eller 4, antecknas kriterierna för det närmast högre vitsordet på betyget. 13

14 Bilaga 1 Gymnasiediplom i huslig ekonomi Arbetsplan och tidtabell för gymnasiediplomet i huslig ekonomi Blanketten ges till läraren innan arbetet inleds. Arbetsplanen och tidtabellen bifogas till portföljen. Den studerandes namn: Kontaktuppgifter: Gymnasium: Temats nummer, avgränsning och namn: 1 Vilket är ditt tema och hur avgränsar du ämnet? Ge rubrik och beskriv innehållet i korthet. 2 Varför valde du detta ämne? Motivera så noga som möjligt vad som är viktigt för dig i detta ämne och varför du vill genomföra det. 14

15 3 Vilka syften och mål har ditt arbete? Vilka mål ställer du för dig själv? 4 Hur bedömer du kostnaderna? 5 Namn på medlemmar i en eventuell arbetsgrupp. Hur förverkligas arbetsfördelningen? 6 Vilka är de gemensamma målen för den eventuella arbetsgruppen? 15

16 7 Vilka arbetssätt använder du? 8 Annat att notera? 9 Hur gör du upp tidsplanen för ditt gymnasiediplom? 16

17 Tidsplanen Datum Arbetsskede Varatighet Du kan ändra på din arbetsplan då arbetet framskrider eller om arbetet kräver det, men alla förändringar skall noga antecknas och motiveras. 17

18 Online ISBN ISSN Utbildningsstyrelsen 18

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:12

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:9 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:1b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:1b

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:14 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:24 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Studiernas mål 3 Diplomets uppbyggand 3 Diplomarbetet 4 Bedömningen av gymnasiediplomet i mediekunskap 4 Vad bedöms 4 A Mediegestaltning 4 B Medieanalys

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:8b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:8b

Läs mer

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Gymnasiediplomet Teaterkonst 2007-2008 Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Anvisningar till läraren 3 Syftet med gymnasiediplomet 3 Hur diplomet avläggs, bedöms och betygsätts 3 Rätt att avlägga diplom

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:6b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ISBN

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:3b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ISBN

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:2b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:2b

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:11 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol Gymnasiediplomet i bildkonst 2009 2010 Innehol 1 Gymnasiediplomets form, uppbyggnad och omfattning 3 2 Lukiodiplomikurssi 3 3 Portfolio 4 4 Verket 4 5 Bedömning av gymnasiediplomet 5 5.1 Allmänt 5 5.2

Läs mer

Gymnasiediplomet Teaterkonst

Gymnasiediplomet Teaterkonst Gymnasiediplomet Teaterkonst 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:15 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Anvisningar för avläggandet av teaterdiplomet Syftet med gymnasiediplomet 3 Rätt att

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren och den studerande 4 Bedömning 4 Ifyllnadsanvisning för diplombetygets bakre del 7 Processbeskrivningsblanketten och arbetsplanen

Läs mer

gymnasiediplomet i musik 2006-07

gymnasiediplomet i musik 2006-07 gymnasiediplomet i musik 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 3 B Provportfölj med ett projektarbete 3 Portföljens innehåll 4 1 Musikalisk biografi

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I DANS

GYMNASIEDIPLOMET I DANS Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I DANS 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:23 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:4b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:4b

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2016 2017 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2016 2017 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2016 2017 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2016:7 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:7b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:7b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:7b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:7b ISBN

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2014:10

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK 2006-07 Innehåll Gymnasiediplomet i gymnastik 3 Vad som bedöms och bedömningskriterierna 3 Fysisk prestationsförmåga 3 Kunskaper om gymnastik och idrott 5 Specialkunnande 6

Läs mer

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt. 6. BEDÖMNING AV STUDIERNA 137 6.1 Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom skönhetsbranschen Kompetensområde för specialhudvård och vård med hudvårdsapparater, kosmetolog Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

Specialsakkunnig Bodil Regårdh

Specialsakkunnig Bodil Regårdh PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum 18 25.9.2018 Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Tony Asumaa Specialsakkunnig

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016

Läs mer

Karlebv bildkonstskola for barn och unga

Karlebv bildkonstskola for barn och unga þ Karlebv bildkonstskola for barn och unga Slutarbetet i de fördjupade studierna i bildkonst Grunderna för låiroplanen (Utbildninssstyrelsen/ FÖre skrift 3 9/0 1 I / 2OO2) För att få avgångsbetyg över

Läs mer

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online)

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3 Bedömningsblankett 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Portfolio Objekt och kriterier för bedömningen Planeringsprocessen

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

Gymnasiediplom Musik 2009 2010

Gymnasiediplom Musik 2009 2010 Gymnasiediplom Musik 2009 2010 Innehållet i gymnasiediplomet i musik Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj över ett musikprojekt 3 B Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 4 Portföljens

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2012 2013 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2012:13

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt

Läs mer

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

SAMISK MAT OCH MATKULTUR

SAMISK MAT OCH MATKULTUR SAMISK MAT OCH MATKULTUR Ämnet samisk mat och matkultur behandlar traditionella och moderna samiska metoder för matlagning och förädling av råvaror. I ämnet behandlas tillvaratagande av såväl de råvaror

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2015 2016 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2015 2016 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2015 2016 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2015:16

Läs mer

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Tillredning av lunchrätter Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen social- och hälsovård Kompetensområdet för Vård och fostran av barn och unga, Sjukvård och omsorg och Äldreomsorg Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000 FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000 GRUNDER FÖR UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom skönhetsbranschen Kompetensområde för specialhudvård och vård med hudvårdsapparater, kosmetolog Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf) AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7

Läs mer

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum

Läs mer

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom fastighetsservice Kompetensområdet för fastighetsskötsel Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Produktion av

Läs mer

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg

Läs mer

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom skönhetsbranschen Kompetensområde för specialhudvård och vård med hudvårdsapparater, kosmetolog Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Kaféservice Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov nr 4 Gemensam

Läs mer

Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.

Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet. MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Gymnasiediplomet Dans

Gymnasiediplomet Dans Gymnasiediplomet Dans 2009 2010 Gymnasiediplomet i dans innehåll Allmänt 3 Delarna i gymnasiediplomet i dans 3 Dansuppgiften 3 Att uppträda som dansare 4 Koreografi 4 Sammandrag av dansuppgiften 4 Avhandlingen

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag 1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MÅLERI Ämnet måleri behandlar byggnadsmåleri från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar även färgens estetiska värden och skyddande egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör splaner Grundexamen inom el- och automationsteknik Elmontör Automationsmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens

Läs mer