GYMNASIEDIPLOMET I DANS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GYMNASIEDIPLOMET I DANS"

Transkript

1 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I DANS Föreskrifter och anvisningar 2015:23

2 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2015:23 ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (online) Ombrytning: Grano Oy

3 INNEHÅLL 1 Allmänt Delarna i gymnasiediplomet i dans Dansuppgiften...5 Att uppträda som dansare...5 Koreografi...5 Sammandrag av dansuppgiften Avhandlingen...6 Teman för avhandlingen Hur man avlägger gymnasiediplomet i dans Gymnasiediplomets bedömning Allmänt Verbal bedömning och självbedömning Bedömning av delarna i gymnasiediplomet Bedömning av avhandlingen Vitsordskriterier Gymnasiediplombetyget Anvisningar för läraren Allmänt Bedömning Gymnasiediplombetyget Bilagor 1 Modell för att dokumentera åskådarobservationer

4 1 Allmänt Gymnasiediplomet i dans har som syfte att stöda och beskriva den studerandes konstnärliga utvecklingsprocess, som grundar sig på långsiktiga dansstudier under gymnasietiden. Under studierna för gymnasiediplomet i dans fördjupar man sig i att utveckla sig själv i dansen. Att gå igenom inlärningsprocessen hjälper den studerande att fortsätta dansstudierna professionellt eller ger nya dimensioner åt dansen som hobby. Diplomet innebär långsiktiga studier under gymnasietiden, då den studerande fördjupar sina kunskaper om dans, får handledning i att kritiskt bedöma sina prestationer och möjlighet att utvecklas som dansare på ett individuellt och skapande sätt. Gymnasiediplomet i dans kräver tre danskurser i gymnasiet. Det är önskvärt att man erbjuder en särskild diplomkurs (38 h) i gymnasieprogrammet. I diplomkursen kan de studerande under handledning ägna sig åt diplomarbetet. Arbetet med diplomet varar i princip hela gymnasietiden. Ifall en studerande genomför flera kurser skall också de antecknas i diplomet. Alla kurser skall dokumenteras i en samlingsportfölj och i samband med den skall en inlärningsdagbok föras. Ifall det i ett gymnasium inte är möjligt att genomföra de tre danskurser som krävs för gymnasiediplomet i dans kan de studerande enligt gymnasielagen (629/1998) räkna sig till godo studier som de genomfört någon annanstans och som motsvarar gymnasiets läroplan beträffande mål och centralt innehåll. Ifall ett gymnasium inte kan erbjuda de danskurser som krävs och det på orten inte finns möjligheter att delta i danskurser i någon annan läroanstalt kan de studerande också visa sitt specialkunnande i dans i samband med gymnasiediplomet i gymnastik. I så fall skall anvisningarna för gymnasiediplomet i gymnastik följas. 4

5 2 Delarna i gymnasiediplomet i dans Gymnasiediplomet i dans består av följande delar: 1 En dansuppgift Att uppträda som dansare (en dansuppvisning) eller Att göra en koreografi Och ett sammandrag av att uppträda som dansare eller av att göra en koreografi 2 En avhandling 3 En samlingsportfölj och ett sammandrag av denna 2.1 Dansuppgiften Den studerande väljer som dansuppgift antingen att uppträda som dansare eller att göra en koreografi. Uppgiften kan vara ett solo- eller ett gruppverk, den studerande kan själv uppträda i sin egen koreografi. De olika skedena i förberedelserna för dansuppgiften dokumenteras i en samlingsportfölj och i en inlärningsdagbok som hör ihop med den. Innan den studerande får kommentarer om sin dansuppgift skall han eller hon ge ett sammandrag av dansuppgiften till bedömarna. Att uppträda som dansare Dansaren kan visa sitt kunnande antingen i en solouppvisning eller i grupp. Områden som skall bedömas: Mångsidigheten i rörelserna Danskunnandet Dansarens förhållande till eventuella övriga dansare och till publiken Framställningen och uppträdandet Koreografi Koreografin görs antingen för en själv, för någon annan eller för en grupp. Uppvisningens längd är 2 10 minuter. Områden som skall bedömas: Koreografins motiv och stil Verkets uppbyggnad Användningen av musik Visualiseringen Det allmänna intrycket Sammandrag av dansuppgiften Sammandraget sammanfattar de väsentligaste influenserna och skedena under förberedelserna av verket eller uppvisningsprocessen (c:a två sidor). Följande frågor skall utredas: 5

6 Hur och varför valde den studerande ämnet för uppgiften? Vilka intryck var viktiga under arbetet med uppgiften? Vilka mål satte den studerande för sig själv och för uppgiften? Vilka faktorer verkade på valet av musik och dräkter? Vad ville den studerande med uppgiften förmedla till åskådaren? Vilka var den studerandes egna erfarenheter av arbetsprocessen? Vilken är den studerandes egen bedömning; uppnåddes målen? Vad lärde sig den studerande under arbetsprocessen? 2.2 Avhandlingen Avhandlingen består av ett 8 15 sidor långt skriftligt arbete på dansens område. Det är viktigt att den studerande i behandlingen av temat visar att han eller hon är inspirerad av sitt ämne och insatt i temaområdet samt att han eller hon i sin avhandling strävat efter en konsekvent och intressant utveckling av temat. Ett tema som bygger på egna upplevelser är ofta en fördel. Det är önskvärt att den studerande för fram egna erfarenheter och åsikter, men åsikterna skall motiveras. I bedömningen fästs uppmärksamhet på den språkliga och visuella uttrycksnivån samt på en korrekt användning av källmaterialet. Teman för avhandlingen Dansens historia (den studerande kan begränsa temaområdet) Dansstil Personporträtt av en danskonstnär Dans och tidsperiod Dansarens yrkesskador Muskelvård Dansarens näring Beskrivning av en bok om dans Iakttagelse och bedömning av ett dansverk (se bilaga 1 Modell för att dokumentera åskådarobservationer) 2.3 Hur man avlägger gymnasiediplomet i dans Det är bra att informera de studerande om gymnasiediplomet i dans under det första gymnasieåret, t.ex. genom att ordna ett möte där man berättar om innehållet i dansdiplomet och om hur man kan avlägga det. Sedan diskuterar man med de studerande vid behov om de två slagen av dansuppgifter och om valet av tema. Läraren ger handledning och kommentarer under arbetets gång. Det är ändamålsenligt att ge största delen av handledningen under gymnasiets danskurser. En separat diplomkurs ger större möjligheter att handleda arbetet. Studierna för gymnasiediplomet i dans följs regelbundet med. Slutligen ordnas en förevisning av dansuppgiften. En utomstående bedömare (en sakkunnig på dansens område) inbjuds och introduceras i grunderna för hur gymnasiediplomet i dans skall bedömas och i bedömningskriterierna. (Bilaga 1 Modell för att doku- 6

7 mentera åskådarobservationer). Det är önskvärt att förevisningen av diplomarbetet görs till en publik tillställning för alla intresserade. De studerande skall vid behov ges handledning i att välja tema för avhandlingen och i att finna källmaterial. I analysen av verket kan man använda skriftligt material som hjälp. 3 Gymnasiediplomets bedömning 3.1 Allmänt För gymnasiediplomet i dans skall dansuppgiften och avhandlingen bedömas. Utgående från dessa ges vitsordet på gymnasiediplombetyget. Samlingsportföljen och dagböckerna skall inte bedömas, utan de fungerar som kommunikation mellan den studerande och läraren och som bas för diskussioner. Vissa delar av den studerandes självbedömningsmaterial kan vara konfidentiella, och den studerande kan önska hålla dem för sig själv. 3.2 Verbal bedömning och självbedömning Gymnasiediplomet i dans beviljas en studerande för målinriktade dansstudier enligt gymnasiets läroplansgrunder och eget dansintresse. Som ett prov på specialkunnande i dans gör den studerande ett diplomarbete, som kan vara en koreografi för honom eller henne själv eller för en grupp, alternativt en dansuppvisning där han eller hon dansar. Dessutom samlar den studerande en samlingsportfölj av danskurserna i gymnasiet och av processen med diplomarbetet. Det viktigaste är den skriftliga självbedömning som den studerande gör. Den yttre bedömningen av diplomarbetet görs av den studerandes egen danslärare och en utomstående sakkunnig. Åtminstone en av bedömarna skall vara sakkunnig i dans, den andra skall vara gymnasielärare. Bedömningen skall ges verbalt och med skalan godkänd nöjaktig god berömlig utmärkt (1 5). I kriterierna finns en verbal beskrivning av godkänd, god och utmärkt prestation: ifall arbetet placerar sig mellan godkänd och god prestation, dvs. där finns element från båda beskrivningarna, ges vitsordet nöjaktig; likaså, ifall arbetet innehåller element från god och utmärkt prestation ges vitsordet berömlig. Den verbala bedömningen av dansuppgiften skrivs utgående från lärarens egna intryck och från den sakkunnigas kommentarer. Vitsordet ges som ett medeltal 7

8 av de båda bedömarnas vitsord. Den studerande skall också ges en muntlig kommentar efter uppvisningen. Det vitsord som den egna läraren ger påverkas naturligtvis av lärarens helhetsuppfattning och kännedom om den studerande, såsom vetskapen om hans eller hennes utgångsnivå, hur djupgående och moget han eller hon utfört självbedömningen samt hur han eller hon arbetat under lektionerna. Läraren kan beakta dessa omständigheter när han eller hon ger vitsordet för gymnasiediplomet i dans. En mogen och realistisk självbedömning och ett djupt engagemang i den egna inlärningsprocessen kan i gränsfall höja vitsordet. Likaså kan självbedömningsmaterialet påverka vitsordet positivt i sådana gränsfall när den egna läraren och den utomstående bedömaren skulle ge olika vitsord för diplomarbetet, fastän man i första hand skall försöka nå samma vitsord genom förhandlingar. 3.3 Bedömning av delarna i gymnasiediplomet Bedömning av dansuppträdandet Läraren och den utomstående bedömaren måste komma ihåg att uppförandet av ett dansverk är en mycket krävande och personlig handling. Dansaren måste kunna skapa ett djupgående förhållande till den koreografiska idén och till rörelsematerialet, skapa ett förhållande till de övriga dansarna och till åskådarna. Eftersom ett uppträdande alltid kräver mod och tillit skall bedömningskommentarerna formuleras på ett sätt som uppmuntrar och utvecklar dansandet. Ifall man påtalar brister skall man också föreslå lösningar som stöder en utveckling. Ett lyckat uppträdande kräver också att koreografen har kunnat regissera sitt verk. I bedömningarna av delarna nämns endast basfaktorer eftersom det är omöjligt att formulera vattentäta kriterier på grund av dansens mångformighet. I bedömningen skall man också behandla sådana aspekter av uppträdandet som är väsentliga för verkets egenart. Bedömning av koreografin Att göra en egen koreografi kräver arbete på många områden, en behärskning av både helheten och detaljerna. I fråga om dansverket bedöms helheten. Helhetsintrycket är viktigare än de enskilda områdena. I bedömningen av koreografin skall man fästa uppmärksamhet vid fem områden: Koreografins motiv och stil Verkets uppbyggnad Användning av musik Visualisering Det allmänna intrycket Bedömaren skall utöver dessa också bedöma sådana koreografiska faktorer som får betydelse på grund av verkets särart. 8

9 Dansuppgiftens sammandrag bedöms inte. Kommentarerna skall skrivas i en positiv och uppbyggande anda så att man ifall vissa koreografiska lösningar inte anses lyckade föreslår en annan lösning i stället. 3.4 Bedömning av avhandlingen Avhandlingens omfattning kan variera mellan 8 och 15 sidor. Bedömningen grundar sig på samma faktorer som bedömningen av avhandlingar i andra ämnen. Uppmärksamhet skall fästas både på hur väl den studerande har satt sig in i innehållet och på arbetets struktur och layout. Samlingsportföljen och sammandraget bedöms inte. Självbedömningen, avhandlingen, arbetet med dansuppgiften och uppvisningen av det färdiga verket bildar en helhet vars syfte är att stöda den studerande i att medvetet tillägna sig de olika skedena i inlärningen. Under processens gång är det meningen att den studerande skall fundera över vad dansen betyder för honom eller henne, varför han eller hon dansar och vad han eller hon vill förmedla via dansen. Självbedömningen, de regelbundna kommentarerna av den egna läraren och av gruppen samt bedömningen av dansuppgiften är förknippade med varandra. 3.5 Vitsordskriterier Kriterierna för vitsorden 5 (utmärkt), 3 (god) och 1 (godkänd) är fastslagna. Kriterierna för 4 (berömlig) och 2 (nöjaktig) bestäms utgående från dessa, så att de innehåller element från både det högre och det lägre vitsordet. Bedömningskriterier för uppträdandet som dansare Områden som skall bedömas: Dansarens förhållande till rörelsematerialet: inlevelse i rörelserna, den egna prägeln Dansarens kommunikationsförmåga: växelverkan med publiken och med de övriga dansarna Helhetsframställningen: hur nyanserat kroppens potential utnyttjas, tolkningen och inlevelsen Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Uppvisningen visar den studerandes mångsidighet och bredd som dansare, i fråga om både skicklighet och uttrycksförmåga. Dansaren har ett personligt och inlevelsefullt förhållande till rörelserna och en förmåga att kommunicera och förmedla sitt budskap. Dansen är kroppsligt nyanserad, tolkningsmässigt genomtänkt och inlevelsen är djup. Växelverkan med publiken är ändamålsenlig med tanke på verkets idé. I solouppvisningen visar dansaren prov på stark scenisk närvaro, i grupparbetet är förhållandet till de övriga dansarna känsligt observant. 9

10 Kriterierna för vitsordet god (3) Den studerande har ett naturligt och smidigt danskunnande. Han eller hon har tillägnat sig rörelserna väl. Helhetsframställningen och tolkningen är livfulla och frigjorda. Dansarens växelverkan med de övriga dansarna och med publiken är naturlig. Dansaren har ett säkert sätt att arbeta med alla aspekter av uppvisningen. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Danskunnandet förmedlas av uppvisningen. Dansaren kan uttrycka sig själv genom dansen och klarar av att uppträda. Dansaren försöker skapa ett förhållande till de övriga dansarna och till publiken. Bedömningskriterier för koreografin Områden som skall bedömas: Den koreografiska idén (motivet) och rörelsematerialet (stilen): valet och utvecklingen av rörelsematerialet med tanke på den koreografiska idén Verkets strukturella faktorer: fraseringen av rörelsematerialet, större strukturer och helhetsformen Verkets ljudvärld: musiken, ljuden och tystnaden Visualiseringen: dräkterna, miljön, maskeringen, belysningen Det allmänna intrycket Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Den studerande har lyckats skapa ett helgjutet verk där varje del stöder förmedlingen av den koreografiska idén. Rörelsematerialet är ändamålsenligt med tanke på idén och behandlingen av materialet visar att den studerande behärskar de olika möjligheter som det koreografiska skapandet ger. Verkets uppbyggnad har dramaturgisk nerv och stöder förmedlingen av den koreografiska idén. Det visuella uttrycket och ljudvärlden är omsorgsfullt planerade. Helheten är finslipad och sammanhängande. Kriterierna för vitsordet god (3) Den studerande har tydligt skapat nytt rörelsematerial, man kan urskilja den personliga stilen. Verkets uppbyggnad är klar och tydlig och håller kvar åskådarens intresse. Den koreografiska idén förmedlas. Ljudvärlden och visualiseringen stöder verket. Helheten är harmonisk. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Man kan skönja verkets koreografiska idé. Arbetet är färdigt inövat. Rörelsematerialet är till största delen sedvanligt och bekant. Verkets struktur har en ensidig lösning. Visualiseringen och ljudvärlden har beaktats. Uppvisningen bildar en färdig helhet. Bedömningskriterier för avhandlingen Områden som skall bedömas: Behandlingen och utvecklingen av temat: sakkunskap i fråga om innehållet, motiveringar, förmåga att väcka intresse, konsekvens Den språkliga nivån: språkriktighet och nyansrikedom; arbetets uppbyggnad 10

11 Korrekt användning av källmaterialet Layouten: visuellt intryck och finslipning Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Avhandlingens tema har utvecklats konsekvent och på ett intresseväckande sätt. Den studerande har mångsidigt undersökt och funderat över sitt ämne. Han eller hon har fört fram sin egen tankegång, man urskiljer en personlig nivå av egna erfarenheter, uppfattningar och åsikter. Påståendena är korrekt motiverade. Argumenteringen är tydlig. Arbetet uppvisar en skapande och kritisk tankegång. Den språkliga nivån är utmärkt. Arbetet är tydligt strukturerat och rubricerat. Källorna har använts mångsidigt, ändamålsenligt och tillförlitligt. Layouten är finslipad och det visuella materialet har använts på ett intresseväckande sätt. Arbetets allmänna framtoning är nyansrik och estetisk och det bildar en sammanhållen helhet. Kriterierna för vitsordet god (3) Avhandlingens tema har behandlats konsekvent och på ett intresseväckande sätt. Den studerande har omsorgsfullt satt sig in i ämnet. En egen tankegång och personliga funderingar kan urskiljas. Personliga erfarenheter och åsikter har förts fram och motiveringarna övertygar. Språkdräkten är god, språket korrekt och texten läslig. Arbetets uppläggning och rubricering är tydliga. En lämplig mängd källor har använts och de har utmärkts korrekt. Layouten är snygg, och det visuella materialet har använts på ett ändamålsenligt sätt. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Avhandlingen har ett klart tema. En egen tankegång, personliga erfarenheter och åsikter har förts fram. Språket och layouten är sakliga. Källor har använts och de har till största delen utmärkts korrekt. 3.6 Gymnasiediplombetyget Gymnasiediplombetyget är ett tecken på specialkunnande. Det är en bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. I betyget antecknas de genomgångna gymnasiedanskurserna, vitsordet och temana för dansuppgiften och avhandlingen. För dansuppgiften ges också ett verbalt omdöme. 4 Anvisningar för läraren 4.1 Allmänt Det är bra att informera de studerande om gymnasiediplomet i dans under det första gymnasieåret, t.ex. genom att ordna ett möte där man berättar om innehållet 11

12 i dansdiplomet och om hur man kan avlägga det. Sedan diskuterar man med de studerande vid behov om de två slagen av dansuppgifter och om valet av tema. Läraren ger handledning och kommentarer under arbetets gång. Det är ändamålsenligt att ge större delen av handledningen under gymnasiets danskurser. En separat diplomkurs ger större möjligheter att handleda arbetet. Samlingsportföljen och dagböckerna skall inte bedömas, utan de fungerar som kommunikation mellan den studerande och läraren och som bas för diskussioner. Vissa delar av den studerandes självbedömningsmaterial kan vara konfidentiella, och den studerande kan önska hålla dem för sig själv. Studierna för gymnasiediplomet i dans följs regelbundet med. Slutligen ordnas en förevisning av dansuppgiften. En utomstående bedömare (en sakkunnig på dansens område) inbjuds och introduceras i grunderna för hur gymnasiediplomet i dans bedöms och i bedömningskriterierna. (Bilaga 1 Modell för att dokumentera åskådarobservationer). Det är önskvärt att förevisningen av diplomarbetet görs till en publik tillställning för alla intresserade. De studerande ges vid behov handledning i att välja tema för avhandlingen och i att finna källmaterial. I analysen av verket kan man använda skriftligt material som hjälp. 4.2 Bedömning Självbedömningen, avhandlingen, arbetet med dansuppgiften och uppvisningen av det färdiga verket bildar en helhet vars syfte är att stöda den studerande i att medvetet tillägna sig de olika skedena i inlärningen. Det är viktigt att förstå vad dansen betyder för en, varför man dansar och vad man vill förmedla via dansen. Självbedömningen, de regelbundna kommentarerna av den egna läraren och av gruppen samt bedömningen av dansuppgiften är förknippade med varandra. Det färdiga verket bedöms av den egna läraren och en utomstående sakkunnig. Dansuppgiften bedöms både med ett verbalt utlåtande och med vitsord enligt skalan 1 godkänd 2 nöjaktig 3 god 4 berömlig 5 utmärkt. 4.3 Gymnasiediplombetyget Själva diplomet, dvs. Gymnasiediplombetyget, är ett tecken på specialkunnande. Det är en bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. I Gymnasiediplombetyget antecknas antalet genomgångna gymnasiekurser, vitsordet och temana för dans- 12

13 uppgiften och avhandlingen eller verkanalysen. För dansuppgiften ges också ett verbalt omdöme. Vitsordet för gymnasiediplomet i dans bestäms enligt följande: dansarbetet 70 procent avhandlingen eller verkanalysen 30 procent Från och med våren 2012 har gymnasierna möjlighet att använda ett avgiftsfritt, elektroniskt ifyllbart och utskrivbart betygsformulär. Eftersom gymnasiediplom som avlagts vid olika gymnasier ska vara jämförbara, används ett enhetligt betygsformulär. Ett meddelande om det nya elektroniska betygsformuläret skickades till gymnasierna i april 2012 (Utbildningsstyrelsens meddelande 47/2012). Om gymnasierna har kvar gamla beställda tryckta betygsformulär, får de användas så länge de räcker till. 13

14 Modell för att dokumentera åskådarobservationer Dansare och uppvisning Det sammanlagda antalet dansare, deras kön, eventuella rollgestalter Solon, duetter etc. vem dansar Dansarens förhållande till rörelsematerialet, hur han eller hon tillägnat sig rörelserna, hur han eller hon satt sin egen prägel på dansen Dansarens kommunikationsförmåga Växelverkan mellan dansaren och publiken, mellan dansaren och de övriga dansarna Helhetsuttryck, tolkning och inlevelse Annat Koreografi Koreografisk idé och tema Rörelsematerial Rum, tid, kraft, beskrivning av kroppsanvändning, stil Annat Visuella element Verkets uppvisningsmiljöer Dräkter Scenografi Maskering Belysning Annat Ljudvärld Ljud och musik Tystnad Annat Struktur Hur händelserna framskrider, ordningsföljd och samtidighet Frasering av rörelsematerialet Hur solon och duetter etc. gruppscener vävs in i varandra och sker samtidigt Mera omfattande strukturer och helhetsform Dessutom: Sammandrag av helheten Helhetsintryck Verkets betydelse för åskådaren Verkets vidare historiska, stilenliga, tematiska och aktuella samband samt Eventuell bakgrundsinformation såsom: intervjuer, kritik i dagspressen, tidningsartiklar Egna tankar, känslor och upplevelser 14

15 Utbildningsstyrelsen Online ISBN ISSN

Gymnasiediplomet Dans

Gymnasiediplomet Dans Gymnasiediplomet Dans 2009 2010 Gymnasiediplomet i dans innehåll Allmänt 3 Delarna i gymnasiediplomet i dans 3 Dansuppgiften 3 Att uppträda som dansare 4 Koreografi 4 Sammandrag av dansuppgiften 4 Avhandlingen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:7b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:7b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:7b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:7b ISBN

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:12

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:24 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:8b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:8b

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:6b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ISBN

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014-2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:9 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:14 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:13 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:11 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:1b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:1b

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:2b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:2b

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:3b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ISBN

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

Gymnasiediplomet Teaterkonst

Gymnasiediplomet Teaterkonst Gymnasiediplomet Teaterkonst 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:15 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Anvisningar för avläggandet av teaterdiplomet Syftet med gymnasiediplomet 3 Rätt att

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna

Läs mer

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Gymnasiediplomet Teaterkonst 2007-2008 Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Anvisningar till läraren 3 Syftet med gymnasiediplomet 3 Hur diplomet avläggs, bedöms och betygsätts 3 Rätt att avlägga diplom

Läs mer

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol Gymnasiediplomet i bildkonst 2009 2010 Innehol 1 Gymnasiediplomets form, uppbyggnad och omfattning 3 2 Lukiodiplomikurssi 3 3 Portfolio 4 4 Verket 4 5 Bedömning av gymnasiediplomet 5 5.1 Allmänt 5 5.2

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Studiernas mål 3 Diplomets uppbyggand 3 Diplomarbetet 4 Bedömningen av gymnasiediplomet i mediekunskap 4 Vad bedöms 4 A Mediegestaltning 4 B Medieanalys

Läs mer

gymnasiediplomet i musik 2006-07

gymnasiediplomet i musik 2006-07 gymnasiediplomet i musik 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 3 B Provportfölj med ett projektarbete 3 Portföljens innehåll 4 1 Musikalisk biografi

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK 2006-07 Innehåll Gymnasiediplomet i gymnastik 3 Vad som bedöms och bedömningskriterierna 3 Fysisk prestationsförmåga 3 Kunskaper om gymnastik och idrott 5 Specialkunnande 6

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:4b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:4b

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2012 2013 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2012:13

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2014:10

Läs mer

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Gymnasiediplom Musik 2009 2010

Gymnasiediplom Musik 2009 2010 Gymnasiediplom Musik 2009 2010 Innehållet i gymnasiediplomet i musik Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj över ett musikprojekt 3 B Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 4 Portföljens

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2016 2017 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2016 2017 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2016 2017 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2016:7 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf Sång Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I SÅNG Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren och den studerande 4 Bedömning 4 Ifyllnadsanvisning för diplombetygets bakre del 7 Processbeskrivningsblanketten och arbetsplanen

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2015 2016 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2015 2016 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2015 2016 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2015:16

Läs mer

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trumpet Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TRUMPETSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt. 6. BEDÖMNING AV STUDIERNA 137 6.1 Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas

Läs mer

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK 2015 2016

GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:22 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag 1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trombon Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TROMBONSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET. Bedömning av undervisningsförmågan. Godkänd av styrelsen 5.6.

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET. Bedömning av undervisningsförmågan. Godkänd av styrelsen 5.6. SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Godkänd av styrelsen 5.6.2018 Bedömning av undervisningsförmågan Undervisningsförmågan bedöms i samband med tillsättning av undervisnings-

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000 FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000 GRUNDER FÖR UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors

Läs mer

FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002

FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors

Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors 13.11.2017 Jan Hellgren, Studentexamensnämnden Eftermiddagens program Aktuellt Provet i ett nötskal Blooms taxonomi Frågor och svar Bedömningskriterierna

Läs mer

Godkända av den akademiska kommittén vid Högskolan för elektroteknik den 19.9.2011.

Godkända av den akademiska kommittén vid Högskolan för elektroteknik den 19.9.2011. Bilaga 8 1 (5) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING Anvisningar för bedömning av kandidatarbetet Godkända av den akademiska kommittén vid Högskolan för elektroteknik den 19.9.2011. Dessa anvisningar har två uppgifter.

Läs mer

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online)

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3 Bedömningsblankett 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Portfolio Objekt och kriterier för bedömningen Planeringsprocessen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1. Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Läs mer

Acting/Voice. Utbildningen som kursen ingår i Yrkesdansarutbildningen

Acting/Voice. Utbildningen som kursen ingår i Yrkesdansarutbildningen Acting/Voice Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft. Kursens syfte är att utveckla den studerandes röst och röstteknik för scen, för undervisningssituationer och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

DANSTEORI. Ämnets syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås

Läs mer

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEATER Teater handlar om mötet mellan aktörer och publik, här och nu. Ämnet teater behandlar de konstnärliga uttrycksformer som kan samverka i en teaterföreställning, till exempel skådespeleri, regi och

Läs mer

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Läroplan för grundundervisning i bildkonst Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Svenska. Ämnets syfte

Svenska. Ämnets syfte Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Balettakademien i Göteborg, Danslinjen Kursplan Dansämnen

Balettakademien i Göteborg, Danslinjen Kursplan Dansämnen 1 Balettakademien i Göteborg, Danslinjen Kursplan Dansämnen Balett Att utveckla dansen som sceniskt uttryck Att utveckla en baletteknik som möjliggör en yrkeskarriär som dansare Att skapa insikt och förståelse

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Kursplan Dansutbildningen Fastställd av FU 2014-03-24 Godkänd av MYH 2014-04-10

Kursplan Dansutbildningen Fastställd av FU 2014-03-24 Godkänd av MYH 2014-04-10 Kursplan Dansutbildningen Fastställd av FU 2014-03-24 Godkänd av MYH 2014-04-10 Sid Utbildningen 2 Pedagogiken 2 Ämnen: Modernt 3 Balett 4 Jazz 5 Stepp 6 Partnering 7 Dansrepertoar 8 Scenframställning

Läs mer

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Anordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna

Anordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna FÖRESKRIFT 11/011/2009 iakttas som förpliktande 20.5.2009 Anordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2009 tillsvidare Rätten att meddela Gymnasielagen

Läs mer

Giltighetstid Fr.o.m Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna

Giltighetstid Fr.o.m Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna FÖRESKRIFT 10/011/2009 iakttas som förpliktande 20.5.2009 Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2009 tillsvidare Rätten att meddela Gymnasielagen föreskriften

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer