GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag"

Transkript

1 GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får hjälp att placera nyheterna om världshändelser i den regionala ram som eleven tillägnat sig inom geografiundervisningen. Geografi är ett tvärvetenskapligt läroämne som integrerar olika kunskapsgrenar. Eleverna undersöker jordklotet och dess områden, naturen, mänsklig verksamhet samt olika kulturer. I geografiundervisningen beaktas naturvetenskapliga, människovetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv. På så sätt byggs en enhetlig helhetsbild upp av den mångformiga världen och dess funktion. I geografiundervisningen behandlas växelverkan mellan naturen och mänsklig verksamhet samt sambandet mellan denna växelverkan och miljöns tillstånd. Undervisningen skapar en grund för eleverna att förstå olika regionala synvinklar och konflikter i världen. Förståelse för och analysering av geografiska orsakssamband samt miljöförändringar aktiverar eleven att agera ansvarsfullt i sin egen vardag. I geografiundervisningen beaktas elevernas egen levnadsvärld. Undervisningen erbjuder aktiva upplevelser i olika lärmiljöer, där eleverna gör iakttagelser och undersökningar. I geografiundervisningen stärks elevernas beredskap för ett handlingssätt som främjar hållbar utveckling. Undervisningen låter eleverna träna på delaktighets- och påverkningsfärdigheter samt ger eleverna sätt att bygga upp ett aktivt medborgarskap och en hållbar framtid. Mål för undervisningen i geografi i årskurs 7-9 Nr Mål för undervisningen Geografisk kunskap och förståelse M1 stöda eleven i uppbyggandet av en strukturerad kartbild av jordklotet M2 vägleda eleven att undersöka naturgeografiska fenomen samt jämföra naturlandskapet i Finland och på andra håll i världen M3 vägleda eleven att undersöka människogeografiska fenomen och kulturlandskap samt förstå olika kulturer, näringsgrenar och människors liv i Finland och på olika håll i världen M4 uppmuntra eleven att fundera över växelverkan mellan mänsklig aktivitet och naturmiljön samt förstå betydelsen av en hållbar användning av naturresurser Geografiska färdigheter M5 vägleda eleven att utveckla sina färdigheter i att tänka geografiskt samt förmågan att ställa geografiska frågor M6 vägleda eleven att läsa och tolka kartor, utveckla elevens utrymmeskänsla samt förståelsen för symboler, proportioner, riktningar och avstånd M7 vägleda eleven att träna på geomediafärdigheter i vardagen samt vägleda eleven att sammanställa kartor och andra modeller över geografiska fenomen M8 hjälpa eleven utveckla geografiska undersökningsfärdigheter Innehåll som anknyter till målen I1 I4 Mångsidig kompetens K1, K4, K5 K4, K5 I1, I2, I4-I6 K2, K4, K5 I1, I2, I4, I6 K5, K7 K1 K4, K5, K6 K1, K4, K5, K6 L1, L2, L4, L5, L6

2 M9 låta eleven träna på att bedöma miljöförändringar samt aktivera eleven att följa aktuella händelser i sin egen närmiljö, i Finland och i hela världen M10 stöda eleven att utveckla sina interaktions- och grupparbetsfärdigheter samt argumentera och tydligt presentera geografiska data M11 uppmuntra eleven att utveckla sin miljöläskunnighet, vägleda eleven att värna om naturen, den bebyggda miljön och mångfalden i dem samt stärka elevernas delaktighetsoch påverkningsfärdigheter Geografins attityd- och värderingsmål M12 stöda eleven att växa upp till en aktiv medborgare som agerar ansvarsfullt och förbinder sig till en hållbar livsstil M13 vägleda eleven att värdesätta sin regionala identitet och mångfalden i naturen, mänsklig verksamhet och kulturer samt respektera mänskliga rättigheter överallt i världen K1, K4, K5, K7 K2, K3, K5, K6, K7 K2, K3, K4, K5, K6, K7 K2, K7 K2, K3, K4, K6, K7 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7-9 Innehållet väljs ut så att det stöder målen och utnyttjar de lokala möjligheter som finns. Innehållet är överlappande så att utvecklandet av en kartbild över jordklotet (I1) och uppföljningen av aktualiteter i världen (I2) ingår i alla andra innehållsområden. Innehållsområdena utformas till helheter för olika årskurser. I1 Kartbild över och områden på jordklotet: Innehållet väljs så att elevens förståelse för grundläggande kartbegrepp samt olika terräng- och temakartor fördjupas. I innehållet ligger fokus på att åskådliggöra hela världen samt tillägna sig de centrala ortnamnen i Finland, Europa och världen. Användningen av kartor, geografiska data och andra geomedier kombineras med studierna i alla andra geografiska innehåll. I2 En aktuell, föränderlig värld: Eleverna följer aktuella nyheter från olika områden i världen och placerar nyheterna på kartan. Eleverna funderar över bakgrunden till och den regionala innebörden av nyhetshändelserna. Nyhetsuppföljningen kombineras med studierna i annat geografiskt innehåll. Eleverna bekantar sig med geografisk kunskap som behövs inom olika delområden i arbetslivet och samhället. I3 De grundläggande förutsättningarna för liv på jorden: Innehållet har att göra med planetarismen och dess effekter på jorden. I undervisningen behandlas dygnets och årstidernas växlingar samt klimat- och växtlighetszoner. Eleverna granskar de grundläggande förutsättningarna för liv, t.ex. ren luft, vatten och näring, samt förekomsten och en hållbar användning av dem. I4 Föränderliga landskap och livsmiljöer: Eleverna granskar särdragen hos sin egen hembygd samt olika landskapsområden i Finland. Eleverna gör fältundersökningar i sin närmiljö. Eleverna deltar i värnandet om mångfalden i sin egen närmiljö samt planeringen och förbättrandet av dess trivsel och säkerhet. Eleverna undersöker med hjälp av exempel natur- och kulturlandskap i olika områden i världen. I5 Människor och kulturer på jordklotet: Eleverna bekantar sig med olika kulturer, hur människor lever och bor samt med näringsgrenar i Finland, Europa och hela världen. Eleverna granskar med hjälp av exempel hur miljön påverkar näringsgrenar, boende och annan mänsklig verksamhet. Eleverna funderar över mänskliga rättigheter och förutsättningar för ett bra liv i synnerhet ur barns och ungas perspektiv. I6 En hållbar livsstil och hållbar användning av naturresurser: Eleverna koncentrerar sig på naturresursernas tillräcklighet och en hållbar användning av dem i Finland och på andra håll i världen.

3 Eleverna undersöker produkters livscykel samt funderar över egna konsumtionsval och verksamhet som en ansvarsfull medborgare. Eleverna sätter sig in i miljöförändringar såsom klimatförändringen, försvagningen av naturens mångfald och miljöförstöring. Eleverna funderar på globaliseringens effekter och regionala utvecklingsfrågor med hjälp av exempel. Mål för läroämnets inlärningsmiljö och arbetssätt i årskurs 7 9 Med tanke på målen för undervisningen i geografi är det centralt att använda mångsidiga lärmiljöer både i skolan och utanför skolan. Arbete i terrängen, fältutfärder i naturen och den bebyggda miljön samt användning av elektroniska lärmiljöer och geografiska data är en väsentlig del av geografiundervisningen. Det forskningsinriktade greppet stöder utvecklingen av det geografiska tänkandet samt problemlösningsoch forskningsfärdigheterna och främjar gemensamt och interaktivt arbete. I undervisningen följs aktuella händelser och fenomen i närmiljön och på andra håll i världen. När arbetssätten väljs beaktas elevernas levnadsvärld, internationalism och samarbete med aktörer utanför skolan. I undervisningen reserveras tid för eftertanke, kreativitet och verksamhet. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 Med tanke på målen för geografiundervisningen är det centralt att vägleda eleven att iaktta den omgivande världen och förstå fenomenen som förekommer i den. Uppföljningen av aktuella nyheter stöder uppbyggandet av elevens världsbild. Under fältundervisningen tolkas närmiljon med alla sinnen och eleverna delar gemensamma upplevelser med varandra och med läraren. När det gäller ordnande av stöd är det med tanke på målen för geografin viktigt att vara medveten om elevernas svårigheter att göra spatiala iakttagelser och i synnerhet svårigheterna med att läsa och tolka kartor. Eleverna får handledning och stöd i att använda geografiska data och andra geomedier i vardagliga situationer. Eleven tränar på sina färdigheter i att iaktta närmiljön och världen genom att läraren stöder och uppmuntrar eleven utifrån elevens egna styrkor samt vid behov genom att läraren stärker elevens färdigheter med hjälp av de olika stödnivåerna. Differentiering kan genomföras i forskningsuppgifter där eleven kan fungera i olika roller samt i övningar där eleven kan avancera individuellt till olika nivåer av tänkande. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 7-9 Uppmuntrande och konstruktiv respons under studierna i geografi stöder elevens motivation, utvecklar forskningsfärdigheterna och hjälper eleven att hitta sin styrka. Eleverna får veta hur studierna framskrider och hur de klarar sig i förhållande till målen som satts upp för geografin. Med hjälp av respons uppmuntrar man eleven att agera aktivt och ansvarsfullt i sin egen närmiljö och att tillämpa sina kunskaper. I bedömningen beaktas elevens möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt. I bedömningen beaktas både elevens begreppsliga kunnande och geografiska färdigheter som geomediala färdigheter och färdigheter i att kritiskt utvärdera information. Dessutom bedöms elevens färdighet i att använda informations- och kommunikationsteknik och de redskap som är typiska för studier i geografi. Både bedömning och respons har som uppgift att utveckla elevens arbetsfärdigheter. Föremål för bedömning är inte elevens värderingar, attityd eller temperament. Slutbedömningen infaller det läsår då geografi upphör vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i geografi när studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömning i geografi. I geografi utvecklas elevens kunnande i allmänhet på olika målområden till dess att lärokursen är slut. När slutvitsordet fastställs beaktas alla de nationella kriterierna för slutbedömning oberoende av för vilken årskurs målet i fråga har ställts upp i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna

4 fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Geografisk kunskap och förståelse M1 stöda eleven i uppbyggandet av en strukturerad kartbild av jordklotet M2 vägleda eleven att undersöka naturgeografiska fenomen samt jämföra naturlandskapet i Finland och på andra håll i världen M3 vägleda eleven att undersöka människogeografiska fenomen och kulturlandskap samt förstå olika kulturer, näringsgrenar och människors liv i Finland och på olika håll i världen I1 I3 I1, I2, I5, I6 Skissering av en kartbild över jordklotet och centralt ortnamnsbestånd Förstå naturgeografiska fenomen Förstå människogeografiska fenomen Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Eleven kan på en allmän nivå skissera en kartbild över jordklotet samt känner till placeringen av och namnet på vissa objekt. Eleven kan i stora drag skissera Jordens planetarism och dess effekter på dygnets och årstidernas växlingar samt skissera vissa särdrag förknippade med jordklotets sfärer och zoner. Eleven identifierar åtminstone naturlandskapen i Finland och på jordklotet. Eleven identifierar vissa kulturers särdrag samt kulturlandskap i Finland och på andra håll i världen. Kunskap som ger vitsord åtta Eleven kan skissera en kartbild över jordklotet samt känner till placeringen av och namnet på centrala objekt. Eleven förstår Jordens planetarism, dygnets och årstidernas växlingar samt kan skissera jordklotets sfärer och zoner. Eleven kan beskriva naturlandskapen i Finland och på jordklotet. Eleven kan beskriva särdrag i människors liv och kulturer samt variationerna i kulturlandskapen i Finland och på andra håll i världen. Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta Eleven kan på ett strukturerat sätt skissera en kartbild av jordklotet och kan placera in och namnge centrala objekt på kartan. Eleven förstår och kan beskriva effekterna av Jordens planetarism samt förstår betydelsen av jordklotets sfärer och zoner. Eleven kan beskriva naturlandskapen i Finland och på jordklotet samt fundera över faktorer som har lett till deras uppkomst. Eleven kan på ett mångsidigt sätt beskriva särdrag i människors liv och kulturer samt variationerna i kulturlandskapen i Finland och på andra håll i världen samt fundera över faktorer som har

6 M4 uppmuntra eleven att fundera över växelverkan mellan mänsklig aktivitet och naturmiljön samt förstå betydelsen av en hållbar användning av naturresurser Geografiska färdigheter M5 vägleda eleven att utveckla sina färdigheter i att tänka geografiskt samt förmågan att ställa geografiska frågor I1, I2, I4, I6 Förståelse för växelverkan mellan naturen och mänsklig verksamhet samt en hållbar användning av naturresurser Färdigheter i geografiskt tänkande Eleven identifierar vissa effekter som naturmiljön har på mänsklig verksamhet och är medveten om att människan orsakar förändringar i naturmiljön. Eleven är medveten om att naturresurserna är begränsade. Eleven identifierar några regionala nivåer och kan ställa några geografiska frågor samt fundera över svaren på dessa. Eleven kan beskriva på vilket sätt naturmiljön påverkar människors liv och näringsgrenar samt hurdana effekter mänsklig verksamhet har på naturmiljöns tillstånd i Finland och på olika håll i världen. Eleven förstår betydelsen av en hållbar användning av naturresurser. Eleven förstår att man inom geografin undersöker områden och skillnader mellan olika områden samt iakttar olika regionala nivåer: den egna närmiljön, kommunen, Finland, Europa och hela världen. Eleven kan ställa geografiska frågor och fundera över svar på dessa. lett till kulturlandskapens uppkomst. Eleven kan beskriva och bedöma naturmiljöns effekter på människors liv och näringsgrenar samt kan nämna regionala exempel på hurdana effekter mänsklig verksamhet har på miljöns tillstånd i Finland och i olika områden på jordklotet. Eleven förstår och kan bedöma naturresursernas tillräcklighet och betydelsen av en hållbar användning. Eleven kan analysera och tolka områden och skillnader mellan områden samt skissera olika regionala nivåer korrekt på en karta. Eleven kan ställa geografiska frågor och fundera över motiverade svar på dessa. M6 Utveckling av Eleven kan med hjälp av en Eleven kan med hjälp av Eleven kan mäta

7 vägleda eleven att utveckla sin utrymmeskänsla samt förståelsen för symboler, proportioner, riktningar och avstånd M7 vägleda eleven att träna på geomediafärdigheter i vardagen samt sammanställa kartor och andra modeller över geografiska fenomen M8 hjälpa eleven utveckla geografiska undersökningsfärdighete r utrymmeskänslan sträckskala mäta avstånd på kartan, röra sig i rätt riktning och hitta objekt med hjälp av en karta. Geomediafärdigheter Eleven har viss baskunskap om användningen av kartor och förstår kartornas betydelse för studierna i geografi. Eleven får med stöd av läraren sammanställa enkla kartor, diagram och andra geografiska modeller. Undersökningsfärdighet er Eleven kan under handledning genomföra en småskalig undersökning. Eleven kan på ett enkelt sätt åskådliggöra undersökningsresultat och muntligt redogöra för vissa resultat. både en sträck- och en relationsskala mäta avstånd på kartan, rikta in kartan så att den motsvarar verkligheten och röra sig i terrängen med hjälp av kartan. Eleven kan använda kartor och andra geomedier i studierna i geografi och i vardagen. Eleven får sammanställa enkla kartor, diagram och andra geografiska modeller. Eleven får genomföra en småskalig geografisk undersökning. Eleven kan åskådliggöra undersökningsresultat med hjälp av kartor, diagram och andra bilder samt presentera undersökningsresultaten muntligt. avstånd på kartan med hjälp av olika skalor, röra sig i terrängen med hjälp av kartan samt beskriva resans gång och omgivningen kring rutten med geografiska begrepp. Eleven kan använda kartor och andra geomedier på ett mångsidigt sätt i geografistudierna och i vardagen samt kan utvärdera den information som geomedier tillhandahåller. Eleven kan sammanställa tydliga och strukturerade kartor samt diagram och andra geografiska modeller. Eleven kan planera och genomföra en undersökning samt utvärdera resultaten av den. Eleven kan på ett mångsidigt sätt åskådliggöra undersökningsresultat med hjälp av kartor, diagram och andra

8 M9 låta eleven träna på att bedöma miljöförändringar samt aktivera eleven att följa aktuella händelser i sin egen närmiljö, i Finland och i hela världen M10 stöda eleven att utveckla sina interaktions- och grupparbetsfärdigheter samt argumentera och tydligt presentera geografiska data M11 Eleven uppmuntras att värna om naturen, den bebyggda miljön och mångfalden i den, stärka Bedömning av miljöförändringar Grupparbets- och argumentationsfärdighe ter Delaktighets- och påverkningsfärdigheter Eleven känner till några miljöförändringar som sker i närmiljön, Finland och världen. Eleven följer nyheter om geografiska fenomen. Eleven kan fungera som medlem i en grupp. Eleven uttrycker åsikter om vissa geografiska fenomen samt lyssnar på olika synvinklar. Eleven deltar i påverkningsprojekt i närmiljön. Eleven är medveten om innebörden av globalt Eleven kan iaktta förändringar i närmiljön, identifiera miljöförändringar som sker i Finland och i hela världen och känner till centrala faktorer som orsakar förändringar. Eleven följer aktuella nyheter om geografiska fenomen och kan fundera över bakgrunden till händelserna. Eleven kan fungera som medlem i en grupp och bedöma sin egen verksamhet i gruppen. Eleven kan uttrycka åsikter om geografiska fenomen samt lyssna på och förstå olika synvinklar. Eleven är verksam inom projekt där eleven tillsammans med andra förbättrar trivseln i närmiljön eller bevarar bilder samt på ett strukturerat sätt presentera undersökningsresultate n muntligt. Eleven kan iaktta och analysera miljöförändringar som sker i närmiljön, Finland och världen samt fundera över faktorer som orsakar dem. Eleven följer aktivt aktuella nyheter om geografiska fenomen och kan analysera bakgrunden till händelserna. Eleven kan på ett konstruktivt sätt fungera som medlem i en grupp och bedöma sin egen verksamhet i gruppen. Eleven uttrycker motiverade åsikter om geografiska fenomen samt lyssnar på, förstår och bedömer olika synvinklar. Eleven deltar i planeringen och genomförandet av påverkningsprojekt som syftar till att förbättra

9 sina delaktighets- och påverkningsfärdigheter samt utveckla en global ansvarskänsla. Geografins attityd- och värdemål M12 stöda eleven att växa upp till en aktiv medborgare som agerar ansvarsfullt och förbinder sig till en hållbar livsstil M13 vägleda eleven att värdesätta sin regionala identitet och mångfalden i naturen, mänsklig verksamhet och kulturer samt respektera mänskliga rättigheter överallt i världen Främjande av hållbar utveckling Identifiering av regional identitet samt mångfalden i naturen, mänsklig verksamhet och kulturer ansvar. Eleven vet hur man agerar ansvarsfullt i och utanför skolan. Eleven förstår betydelsen av en hållbar utveckling och känner till några sätt att agera i enlighet med en hållbar livsstil. Eleven identifierar sin egen regionala identitet och betydelsen av sin närmiljö. Eleven identifierar skillnader mellan olika kulturer och är medveten om mänskliga rättigheter. miljöns mångfald. Eleven förstår betydelsen av globalt ansvar i sin egen verksamhet. Eleven vet och förstår hur man agerar ansvarsfullt i och utanför skolan. Eleven kan ta ställning i frågor som gäller hållbar utveckling och vet hur man agerar i enlighet med en hållbar livsstil. Eleven identifierar sin egen regionala identitet och kan beskriva sin närmiljö och betydelsen av dess mångfald. Eleven förstår betydelsen av kulturell och mänsklig mångfald samt är medveten om mänskliga rättigheter. trivseln i närmiljön eller bevara miljöns mångfald. Eleven förstår betydelsen av globalt ansvar i sin egen verksamhet. Eleven förstår och kan bedöma hur man agerar ansvarsfullt i och utanför skolan samt kan med motiveringar ta ställning i frågor som gäller hållbar utveckling och känner till många sätt att främja en hållbar utveckling. Eleven identifierar sin egen regionala identitet och kan på ett mångsidigt sätt beskriva sin närmiljö och betydelsen av dess mångfald. Eleven förstår och kan bedöma betydelsen av kulturell mångfald både på ett lokalt och ett globalt plan samt är medveten om mänskliga rättigheter.

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna väderstrecken, kunna orientera sig på Sverigekartan, kunna placera ut Sverige på en

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

5.8 Geografi. Mål för undervisningen

5.8 Geografi. Mål för undervisningen 5.8 Geografi Undervisningen i geografi ska utveckla de studerandes geografiska världsbild och ge dem verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och möjligheterna att lösa

Läs mer

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

INLEDANDE SEMINARIUM OM REVIDERINGEN AV LÄROPLANSGRUNDERNA STÖDMATERIAL 27.8.2012. UTBILDNINGSSTYRELSEN Irmeli Halinen undervisningsråd

INLEDANDE SEMINARIUM OM REVIDERINGEN AV LÄROPLANSGRUNDERNA STÖDMATERIAL 27.8.2012. UTBILDNINGSSTYRELSEN Irmeli Halinen undervisningsråd INLEDANDE SEMINARIUM OM REVIDERINGEN AV LÄROPLANSGRUNDERNA STÖDMATERIAL 27.8.2012 UTBILDNINGSSTYRELSEN Irmeli Halinen undervisningsråd 1 Framtidsbilder Verksamhetsmiljön och kompetensbehovet förändras

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Information från. Information från

Information från. Information från Betyg MVG VG G Från bondesamhälle till informationssamhälle Information från Skolan Omvärlden Information från Skolan Omvärlden Åtta nyckelkompetenser Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

Hur fungerar en generator?

Hur fungerar en generator? PROFILES-studiematerial - Översikt Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklare: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna

Läs mer

Läroplan för vård, fostran och lärande

Läroplan för vård, fostran och lärande Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015 Innehåll INLEDNING... 3 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET...

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag OMGIVNINGSLÄRA Läroämnets uppdrag Omgivningslära är ett läroämne som integrerar undervisningen i biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

FYSIK. Läroämnets uppdrag

FYSIK. Läroämnets uppdrag FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Arbetsbeskrivning: Eleverna får följa med på Holgers och Mortensens resa genom de Nordiska länderna. På resan får eleverna

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com

Läs mer

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer