Gymnasiediplomet Teaterkonst

Transkript

1 Gymnasiediplomet Teaterkonst Föreskrifter och anvisningar 2010:15 ISSN-L ISSN (online)

2 Anvisningar för avläggandet av teaterdiplomet Syftet med gymnasiediplomet 3 Rätt att avlägga gymnasiediplomet 3 Lärarens roll och uppgifter 3 Teaterdiplomets uppbyggnad 3 Delarna i teaterdiplomet 3 Bedömning och betyg 5 Föremål för bedömning 5 Hur det allmänna vitsordet bildas 5 Kriterier för det allmänna vitsordet 6 Bedömare 6 Betyg 7 Bilaga 1 Arbetsplan för gymnasiediplomet i teater 8 2 Mål och centralt innehåll för studier som krävs för att få avlägga gymnasiediplomet i teater (rekommendation) 10 2

3 Anvisningar för avläggandet av gymnasiediplomet i teater Syftet med gymnasiediplomet Syftet med gymnasiediplomet i teater är att förstärka den konstnärliga inlärningsprocessen hos de studerande. Målet är att stärka färdigheterna i dramatiskt uttryck och teateruttryck att stärka de kommunikativa och sociala färdigheterna att utveckla självvärderingen. Rätt att avlägga gymnasiediplomet Diplomkursen omfattar 38 timmar, d.v.s. lika mycket som en gymnasiekurs. För att få delta i diplomkursen ska den studerande har fullgjort minst tre kurser à 38 h i teaterkonst/uttrycksförmåga/drama e. dyl. En av dessa får gärna fokusera på teaterlitteratur eller teaterkunskap. Målen och innehållen i de studier som krävs för att få avlägga gymnasiediplomet framgår av bilagan. Lärarens roll och uppgifter Den studerande bär ansvar för att arbetet framskrider. Lärarens handleder arbetsprocessen, men ger ingen egentlig undervisning, regisserar inte föreställningen och gör inga konstnärliga val på den studerandes vägnar. Läraren startar diplomkursen med ett gemensamt möte. går igenom de allmänna anvisningarna för diplomkursen och diplomuppgiften och dess olika delar under det inledande mötet. avtalar om gemensamma möten med varje studerandegrupp (två möten per grupp). samlar in arbetsplanerna av de studerande inom den utsatta tiden. gör upp tidtabeller för uppträdandena/föreställningarna. skaffar tillsammans med rektor en utomstående bedömare. ordnar en publikföreställning före bedömningen. ordnar ett övervakat skrivtillfälle för en reflekterande text över inlärningsprocessen. De studerande får två timmar på sig för att skriva texten. Förutom arbetsdagboken får de studerande ha med sig allt material de anser sig behöva. ordnar ett bedömningsmöte. deltar i slutbedömningen och den utvärderande diskussionen för vilken reserveras högst en timme per grupp eller 30 minuter för ett individuellt arbete. skriver ut gymnasiediplombetygen. Teaterdiplomets uppbyggnad Gymnasiediplomet i teater består av följande delar 1 Arbetsplan 2 Arbets- eller inlärningsdagbok 3 Föreställning 4 Utvärderande diskussion 5 Skriftlig avslutande utvärdering eller m.a.o. reflexion över processen 3

4 Gymnasiediplomet i teaterkonst läsåret Arbetsplan I början av diplomkursen ska den studerande göra upp en arbetsplan (bilaga 1, med noggranna frågor), och ge en kopia av den till sin lärare inom avtalad tid. Det är meningen att arbetsplanen ska underlätta arbetet under kursen. I arbetsplanen definierar den studerande inom vilket område av teaterkonsten han eller hon avlägger sitt diplom (t.ex. skådespelararbete, regissörsarbete, dramaturgi, lay out, scenteknik eller en kombination av dessa) När den studerande i slutet av kursen skriver den avslutande utvärderingen av processen utgår han eller hon från arbetsplanen. I arbetsplanen ska ingå åtminstone följande: ditt namn och kontaktuppgifter beskrivning av uppgiften motiveringarna för ditt val av uppgift namnen på dem som ingår i arbetsgruppen arbetsfördelningen i föreställningen dina personliga mål gruppens gemensamma mål genomförandesättet tidtabell för repetitionerna annat att beakta. 2 Arbetsdagbok Den studerande för arbetsdagbok under hela diplomkursen. Han eller hon skriver upp motiveringarna för sitt val av uppgift och de väsentliga delarna av hela arbetsprocessen. Det är bra att skriva upp bl.a. processens olika skeden, sådant som har haft betydelse för inlärningen, frågor som man har funderat på, stunder av avgöranden, upplevelser av att ha lyckats, funderingar kring anvisningarna, iakttagelser gällande gruppdynamiken och andra upplevelser som är viktiga med tanke på processen. Det lönar sig att datera varje anteckning på samma sätt som man gör i en dagbok. Arbetsdagboken är privat och läses i inget skede av någon annan. Trots det lönar det sig att ta med den till den utvärderande diskussionen och det är också meningen anteckningarna utnyttjas i den skriftliga reflexionen. 3 Föreställning Den studerande förbereder antingen ensam eller i grupp en föreställning för att visa sin förmåga i teaterkonst. Den studerande/gruppen väljer själv temat för arbetet och bestämmer synvinkeln och sättet för genomförandet. Föreställningen får ta högst 30 minuter. 4 Utvärderande diskussion med juryn (muntlig självvärdering) För utvärderande diskussion med juryn efter föreställningen reserveras högst en timme per grupp eller högst ½ timme för ett individuellt arbete. Juryn har på förhand bekantat sig med den studerandes arbetsplan. I diskussionen har den studerande bl.a. möjlighet att utgående från den precisera sitt arbete och sina teaterkonstnärliga mål. I den utvärderande diskussionen behandlas t.ex. ur följande synvinklar: Hur jag hittade ämnet, vilket den ursprungliga idén var och hur den utvecklades under arbetet? Vad jag ville berätta med arbetet? Hur jag upplevde publiken? Vilka konstärliga val jag gjorde? Analys av det egna arbetet som skådespelare/regissör etc. och utvärdering av arbetets betydelse. 4

5 5 Skriftlig avslutande utvärdering av processen eller m.a.o. skriftlig reflexion I den analytiska och utvärderande texten om arbets- och inlärningsprocessen som skrivs i slutet av diplomkursen efter den utvärderande diskussionen visar den studerande prov på sin mognad för processuellt tänkande och arbete och förmåga att utvärdera sitt sätt att arbeta och sitt diplomarbete. Den studerande har två timmar på sig för att skriva texten. Reflexionen kan skrivas på datorn eller för hand. Tyngdpunkten ligger på egna resonemang. Den ger utrymme för personliga och kritiska reflexioner. I den skriftliga reflexion en analyserar den studerande sin inlärningsprocess t.ex. med hjälp av följande frågor: Vad har jag lärt mig om att göra teater, bygga upp en roll, regissera etc? Vad har jag lärt mig om grupparbete och gruppdynamik, om mig själv som medlem av gruppen? Hur har dragit nytta av mina tidigare teatererfarenheter och av min teaterkännedom? Bedömning och betyg Över avlagt gymnasiediplom ges alltid ett allmänt vitsord på skalan 1 5 enligt följande: 5 = utmärkt 4 = berömlig 3 = god 2 = nöjaktig och 1 = godkänd. Föremål för bedömning I diplomprestationen bedöms färdigheterna i teaterkonst i vilket ingår uttrycksmässiga färdigheter, dramaturgi och estetik, kommunikativa och sociala färdigheter och förmåga att bedöma det egna arbetet. Bedömningen av färdigheterna i teaterkonst fokuseras på följande: uttrycksmässiga färdigheter (t.ex. kontakt, närvaro, fysiskt uttryck, röstanvändning och tal, lyskraft, spänning) dramaturgiska och estetiska färdigheter (t.ex. innehåll, form, rytm, text, rum ljus, ljud, visualitet) sociala och kommunikativa färdigheter (t.ex. engagemang, aktivitet, ansvarstagande, samarbete). Om den studerande gör sitt gymnasiediplom om annat än skådespelararbete, tillämpas ovannämnda kriterier med tyngdpunkt på de drag som kännetecknar ifrågavarande område inom teaterkonsten. Hur det allmänna vitsordet bildas Vitsordet bildas både av teaterföreställningen (2/3) och planeringen, analysen och självvärderingen av arbets- och inlärningsprocessen, d.v.s. den s.k. reflexionen (1/3). Gymnasiediplomet består således av följande delar som betonas enligt följande: föreställningen (2/3 av vitsordet) reflexionen (1/3 av vitsordet) 5

6 skriftlig reflexion + arbetsplan muntlig reflexion i den utvärderande diskussionen Kriterier för det allmänna vitsordet Se de riksomfattande vitsordskriterierna för vitsorden 5, 3 och 1 i Kriterier för det allmänna vitsordet. På betyget antecknas för vitsorden 4 och 2 de riksomfattande kriterierna för vitsorden 5 och 3. Kriterier har definierats för vitsorden utmärkt (5), god (3) och godkänd (1). En prestation som är bättre än medelnivån på något delområde kan kompensera en prestation som är under medelnivån på något annat delområde. Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande visar att han uppfattar den dramatiska helheten och behärskar teaterns uttrycksmedel. I föreställningen rör sig den studerande på gränsen för vad han klarar av och vågar. Föreställningen ger åskådaren upplevelser, insikter och stoff för tematisk bearbetning och är konstnärligt övertygande. Den studerande är i hög grad engagerad i arbetsprocessen, handlar aktivt och tar ansvar för arbetet. Samarbetet med de övriga gruppmedlemmarna löper väl och ger resultat. Under arbetsprocessens gång för den studerande aktivt arbetsdagbok och kan i den ta fram de väsentliga arbetsskedena för sin reflexion. Den studerande kan analysera sitt arbete, motivera sina konstnärliga beslut och förstå arbetets betydelse i förhållande till helheten. Han eller hon ställer upp tydliga mål för arbetet och kan bedöma om målen har uppnåtts. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande visar att han behärskar dramats och teaterns uttrycksmedel. En konstnärlig strävan kan skönjas i arbetet. Den studerande har egna idéer som han i viss mån har bearbetat. Den studerande kan samarbeta och ta ansvar för sitt eget arbete. Han för arbetsdagbok under processens gång. Den studerande kan bedöma sitt arbete och ställa upp mål för det. De delar av processen som är väsentliga med tanke på teaterföreställningen framgår av den skriftliga reflexionen endast delvis. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande gestaltar arbetets dramatiska helhet bristfälligt. Växelverkan förekommer i viss mån mellan de uppträdande under föreställningen och kontakt med publiken fås sporadiskt. Föreställningen bjuder publiken på vissa upplevelser och innehåller stoff för tematisk bearbetning. Den studerande har grundläggande färdigheter i drama. Den studerande för dagbok otillräckligt, har svårt att analysera den egna processen och i denna hitta sådant som är väsentligt för reflexionen. Bedömare Provprestationen för gymnasiediplomet bedöms av en lärare i gymnasiet. Utöver läraren ska åtminstone en annan person med sakkunskap om teaterkonsten delta i bedömningen. Bedömarna kommer överens om ett gemensamt vitsord genom att dis- 6

7 Gymnasiediplomet i teaterkonst läråset kutera eller genom att räkna ut medeltalet för de poäng som getts. I bedömningsutlåtandet granskas arbetets förtjänster. Bedömningen är till sin natur uppmuntrande och betonar arbetets förtjänster. Betyg På diplombetyget antecknas förutom den studerandes vitsord antalet kurser i teaterkonst/uttrycksförmåga/drama/ scenkonst (namnen på kurserna varierar från ett gymnasium till ett annat) som föregått diplomkursen. På betyget beskrivs den studerandes prestation, ämnet och arbetets förtjänster verbalt. Betyget är en bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet och det antecknas i punkten Ytterligare information. På begäran av den studerande kan man låta bli att anteckna diplomprestationen i avgångsbetyget från gymnasiet. 7

8 Bilaga 1: Arbetsplan för gymnasiediplomet i teater Den studerandes namn: Gymnasium: Kontaktuppgifter: Denna arbetsplan fungerar som utgångspunkt för ditt diplom i teater. Du utgår från den när du påbörjar ditt arbete. Arbetsplanen fungerar också som rättesnöre för bedömarna. I arbetsplanen avgränsar du ditt arbete och kartlägger dess ramar. Besvara alla frågor så uttömmande som möjligt. 1 Vilket är ditt ämne? Rubricera och beskriv innehållet i korthet. 2 Varför valde du ditt ämne? Motivera så noggrant som möjligt vad i ämnet som är viktigt för dig och varför du vill behandla det. 3 Namnen på personerna i arbetsgruppen. 4 Hur genomförs arbetsfördelningen i i föreställningen? 5 Vilka mål ställer du upp för dig själv? 8

9 6 Vilka gemensamma mål har gruppen? 7 Vilka av teaterns uttrycksmedel kommer ni att använda? 8 Vilken är en repetitionstidtabell? 9 Vad annat vill du föra fram? 9

10 Bilaga 2: Mål och centralt innehåll för studier som krävs för att få avlägga gymnasiediplomet i teater (rekommendation) Teaterkonstens fält är omfattande. Det kan indelas i föreställande och deltagande teater. Ofta möts dessa två områden i en teaterföreställning. Den studerande kan avlägga gymnasiediplomet i teater inom det delområde som han eller hon själv väljer. Att avlägga gymnasiediplom i teater förutsätter tre godkända gymnasiekurser i teaterkonst/uttrycksförmåga/drama/ scenkonst (namnen på kurserna varierar från ett gymnasium till ett annat). Mål för undervisningen i teaterkonst i gymnasiet Allmänna mål Teater är ett konstämne där den studerande på ett genomgripande sätt kommer i beröring med dramatiskt uttryck och lär sig teaterns grundelement. Den studerande får färdigheter för dramatisk kommunikation: att göra att uppträda att tolka ett drama att ta emot att bedöma. I studierna bekantar man sig allmänt med teaterns breda fält och med några av dess underarter. Målet är att hjälpa den studerande att med hjälp av erfarenheter, upplevelser och kunskaper lära sig att förstå teater. I undervisningen bör den studerande reflektera över egna erfarenheter och upplevelser och utgående från dessa lära sig att bygga upp fiktion och utveckla roller. Den studerande skall med hjälp av studier i teaterkonst lära sig att strukturera den omgivande verkligheten, finna medel för att förstå sig själv och världen och på det viset stärka sin självkänsla och utveckla förmågan att styra sitt liv. Teaterkonsten granskar livet och det mänskliga samhället; frågor om värden, moral och etiskt beslutsfattande är centrala. I teaterkonsten möts olika konstarter. Målet för studierna är att ge eleven mod att handla och tänka konstnärligt, använda sin fantasi, uttrycka sina känslor, göra val och fatta beslut. Målet är att de processinriktade studierna och gruppsamarbetet skall utveckla den studerandes förmåga till empati, inlevelse och interaktion. Mål och basfärdigheter för dramatiskt uttryck och teateruttryck Mål De studerande lär sig: att känna igen sin egen uttrycksförmåga och uppmuntras att använda den. att kommunicera och fungera i grupp. att bedöma sitt uttryck. att analysera dramatiskt uttryck och teater. att använda centrala teatertermer. att fördjupa sina kunskaper inom något eller några av teaterns delområden. att förstå betydelsen av teaterns grundelement. att göra deltagande eller föreställande teater. 10

11 att inplacera det sedda eller upplevda i en viss teatertradition. att bedöma både sitt eget och andras dramaarbete. De studerande övar basfärdigheter: att koncentrera sig att fungera i kontakt med andra att ta sig en roll, förbli i den och utveckla den att använda tankar och föreställningar som uttrycksmedel att bedöma det egna uttrycksarbetet och att ge respons på det upplevda att undersöka rytmens, rummets och rörelsens betydelse i teateruttryck att undersöka ett temaområde i grupp att se teater och att analysera en teaterföreställning som gjorts av andra att använda centrala teatertermer att fördjupa färdigheterna i teateruttryck att ge dramatisk form åt ett tema ensam eller i grupp att bekanta sig med teaterkonsten och dess olika genrer med hjälp av övningar och dramalitteratur att bedöma det egna och andras dramaarbete att ge fiktion en dramatisk form med scenografi, ljus och ljud som medel. Innehåll: att fördjupa färdigheterna i teateruttryck att ge dramatisk form åt ett tema ensam eller i grupp att bedöma det egna och andras dramaarbete att ge fiktion en dramatisk form scenografi och ljus samt ljud som uttrycksmedel att öva sig i att föra arbetsdagbok 11