Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag"

Transkript

1 Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen samt få hjälp med att placera nyheter om världshändelser inom de regionala ramar som de tillägnat sig genom geografiundervisningen. Geografi är ett tvärvetenskapligt läroämne, där man undersöker jordklotet och dess områden, naturen, mänsklig verksamhet och olika kulturer. I geografiundervisningen ska naturvetenskapliga, humanvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv beaktas. På så sätt får eleverna en helhetsbild av den mångskiftande världen och hur den fungerar. I geografiundervisningen behandlas samspelet mellan naturen och människan och hur detta samspel påverkar miljöns tillstånd. Undervisningen ska hjälpa eleverna att förstå olika regionala synvinklar och konflikter i världen. Förståelse för och analys av geografiska orsakssamband och miljöförändringar motiverar dem att agera ansvarsfullt i sin egen vardag. Geografiundervisningen ska beakta den värld som eleverna lever i. Undervisningen ska erbjuda konkreta upplevelser i olika lärmiljöer, där eleverna gör observationer och undersöker. Geografiundervisningen ska stärka elevernas förmåga att främja hållbar utveckling. Informations- och kommunikationsteknik ska mångsidigt användas i undervisningen. Användningen av teknik främjar också ett jämlikt och likvärdigt lärande för alla elever. I geografiundervisningen stärks de färdigheter som främjar en hållbar utveckling. I undervisningen övar eleverna upp sin förmåga att delta och påverka och får medel att fungera som en aktiv medborgare och för att bygga upp en hållbar framtid. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i geografi i årskurs 7 9 Med tanke på målen för undervisningen i geografi är det centralt att använda mångsidiga lärmiljöer både i och utanför skolan. Fältarbete, exkursioner i naturen och den byggda miljön samt användning av digitala lärmiljöer och geodata är en väsentlig del av geografiundervisningen. Lärande via spel ökar elevernas motivation. Ett forskningsorienterat arbetssätt stödjer eleven att utveckla sitt geografiska tänkande och sina problemlösnings- och undersökningsfärdigheter och främjar gemensamt och interaktivt arbete. I undervisningen följer man med aktuella händelser och fenomen i närmiljön och på andra håll i världen. Arbetssätten ska väljas med hänsyn till den värld eleverna lever i, internationalism och samarbete med aktörer utanför skolan. I undervisningen ska eleverna ges tid för eftertanke, kreativitet och aktivitet. Handledning, differentiering och stöd i geografi i årskurs 7 9 Med tanke på målen för geografiundervisningen är det viktigt att vägleda eleverna att iaktta den omgivande världen och förstå fenomenen som förekommer i den. Bevakningen av aktuella nyheter stödjer varje elev att skapa sig en världsbild. I fältundervisningen tolkar eleverna närmiljön med hjälp av alla sinnen och delar gemensamma upplevelser med varandra och med läraren. När det gäller stöd är det med tanke på målen i geografi viktigt att upptäcka om eleverna har svårigheter med att göra spatiala bedömningar och i synnerhet med att läsa och tolka kartor. Eleverna ska få handledning och stöd i att använda geodata och andra geomedier i vardagliga situationer. Elevernas förmåga att gestalta den närmaste omgivningen och världen utvecklas genom att läraren stödjer och uppmuntrar dem utifrån deras

2 egna styrkor samt vid behov genom att stärka deras färdigheter genom att använda olika former av stöd. Differentiering kan genomföras i undersökningsuppgifter, där eleverna kan ha olika roller och i övningar där det är möjligt att avancera individuellt till olika nivåer av tänkande. Bedömning av elevens lärande i geografi i årskurs 7 9 Uppmuntrande och konstruktiv respons i studierna i geografi stödjer elevernas motivation, utvecklar undersökningsfärdigheterna och hjälper eleverna att hitta sina styrkor. Eleverna ska få veta hur lärandet framskrider och hur de klarar sig i förhållande till målen i geografi. Med hjälp av respons uppmuntras eleverna att agera aktivt och ansvarsfullt i sin närmiljö och att tillämpa sina kunskaper i praktiken. I bedömningen i geografi ska eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper på ett mångsidigt sätt. Bedömningen ska fokusera på såväl elevernas teoretiska kunskaper och geografiska färdigheter som på geomediala färdigheter och förmåga att kritiskt granska information. Dessutom bedöms förmågan att använda informations- och kommunikationsteknik samt utrustning som är typisk för geografin. Syftet med bedömningen och responsen är att utveckla varje elevs arbetsfärdigheter. Slutbedömningen infaller det läsår då geografi upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått målen för lärokursen i geografi när studierna avslutas. Slutvitsordet bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen i geografi. Elevens kunskaper i geografi utvecklas i allmänhet inom de olika målområdena ända till lärokursens slut. I slutvitsordet ska alla nationella kriterier för slutbedömningen beaktas, oberoende av i vilken årskurs målet i fråga fastställs i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om hen i genomsnitt visar den kompetens som kriterierna förutsätter. Om vitsordet åtta överskrids inom något kompetensområde, kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde. Vid inledningen av geografiundervisningen presenteras innehållet, målen och bedömningsgrunderna för eleverna. Eleverna deltar från början i planeringen och utförandet av bedömningen. Hela inlärningsprocessen och mångsidiga prestationer bör ligga som grund för bedömningen. Förutom processbedömning används självutvärdering och kamratbedömning. Bedömningen grundar sig på mångsidiga arbeten och iakttagelse av arbetsprocesserna. Under inlärningsprocessen bedöms också förmågan att ställa frågor, sätta ramar, söka kunskap, motivera åsikter, använda begrepp, att uttrycka sig tydligt och slutföra arbete. Bedömningen dokumenteras så att eleven lätt kan följa hur vitsordet byggs upp under studietiden. Så blir bedömningen transparent och rättvis. Läroämnets särskilda uppgift: Att förstärka elevens världsbild Helhetsskapande undervisning i geografi Geografi som undervisningsämne är tvärvetenskapligt, vilket underlättar samarbetet med andra ämnen. De klassvisa innehållen är uppdelade i helheter vilket möjliggör användande av helhetsskapande undervisning med en mångsidig pedagogik. Eleven lär sig olika sätt att tänka, verka och iaktta världen samt att finna samband mellan orsak och verkan i de fenomen som studeras. Geografi årskurs 7 Mål för undervisningen Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till

3 M1 Stödja eleven att skapa en strukturerad kartbild av jordklotet. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleven bekantar sig med geografi som läroämne och hur ämnet studeras. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleven handleds till kritisk informationssökning och övar att producera presentationer och texter. Eleven bekantar sig med geografiska informationsprogram. målen Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i

4 M2 Vägleda eleven att undersöka naturgeografiska fenomen samt att jämföra naturlandskap i Finland och på andra håll i världen. M3 Vägleda eleven att undersöka kulturgeografiska fenomen och kulturlandskap samt att förstå olika kulturer, näringsgrenar och människors liv i Finland och på olika håll i Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleven handleds till kritisk informationssökning och övar att producera presentationer och texter. Eleven bekantar sig med geografiska informationsprogram. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna övar på att framföra sina egna åsikter och motivera dem. I Helsingfors förstärks lokal, nationell och mångkulturell identitet. biologin. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i biologin. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och

5 världen M4 Uppmuntra eleven att reflektera över samspelet mellan människan och naturen samt att förstå betydelsen av en hållbar Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Elevens relation till naturen förstärks genom naturexkursioner och fältarbete. Eleverna övar på metoder och färdigheter med vilka de kan regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i biologin. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor.

6 användning av naturresurser. påverka närmiljön. Jordklotets kartbild och regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i biologin. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia).

7 M5 Vägleda eleven att utveckla sin förmåga att tänka geografiskt och att ställa geografiska frågor. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleven bekantar sig med geografi som läroämne och hur ämnet studeras. Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. användning av naturresurser Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och regioner. I2: En aktuell, föränderlig värld:eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner.

8 M6 Hjälpa eleven att utveckla sin rumsuppfattning samt förståelsen för symboler, proportioner, riktningar och avstånd. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleven handleds till kritisk informationssökning och övar att producera presentationer och texter. Eleven bekantar sig med geografiska informationsprogram. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram.

9 M7 Handleda eleven att träna geomediala färdigheter i vardagen och att läsa, tolka och sammanställa kartor och andra modeller över geografiska fenomen. Digital kompetens (K5) Eleven handleds till kritisk informationssökning och övar att producera presentationer och texter. Eleven bekantar sig med geografiska informationsprogram. Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6): Eleverna övar på att arbeta självständigt och tillsammans med andra samt att arbeta systematiskt och långsiktigt. De övar sig på att ta ansvar för att slutföra processer. Eleverna lär sig att röra sig i närmiljön med hjälp av geografiska informationsprogram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram.

10 M8 Hjälpa eleven att utveckla geografiska undersökningsfärdigheter. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleven bekantar sig med geografi som läroämne och hur ämnet studeras. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig

11 M9 Lära eleven att iaktta miljön och förändringar i miljön samt aktivera eleven att följa med aktuella händelser i sin närmiljö, i Finland och i hela världen. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Jordklotets kartbild och regioner. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst

12 M10 Stödja eleven att utveckla sin förmåga att kommunicera och arbeta i grupp, att argumentera och tydligt presentera geografisk data. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna övar på att framföra sina egna åsikter och motivera dem. I Helsingfors förstärks lokal, nationell och mångkulturell identitet. och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet.

13 M11 Vägleda eleven att värna om naturen, den byggda miljön och mångfalden i dem samt stärka elevens förmåga att delta och påverka. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Elevens relation till naturen förstärks genom naturexkursioner och fältarbete. Eleverna övar på metoder och färdigheter med vilka de kan påverka närmiljön. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i biologin. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar

14 M12 Stödja eleven att växa till en aktiv och ansvarsfull medborgare som tillägnar sig en hållbar livsstil. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Elevens relation till naturen förstärks genom naturexkursioner och fältarbete. Eleverna övar på metoder och färdigheter med vilka de kan påverka närmiljön. med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider. Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i biologin. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka

15 M13 Vägleda eleven att värdesätta sin regionala identitet samt naturens, mänsklig och kulturell mångfald och att respektera mänskliga rättigheter överallt i världen. Vardagskompetens(K3) Relationen till närmiljön förstärks. Elevernas världsbild utvecklas utgående från den lokala identiteten. I Helsingfors fokuserar man på att kunna röra sig självständigt och säkert i stadsmiljön. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Elevens relation till naturen förstärks genom naturexkursioner och fältarbete. Eleverna övar på metoder och färdigheter med vilka de kan påverka närmiljön. befolkningspyramider. Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i biologin. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan (geomedia). Årstiderna och vädret. Finlands klimat- och vegetationszoner. Uppgörande av klimatdiagram. Studier av istiden bl.a. med modeller av små, is och olika jordarter. Eleven bekantar sig med bergarternas uppkomst och det geologiska kretsloppet. Eleven övar på att göra kulturgeografisk undersökningar med hjälp av geografisk informationssökning samt att göra och tolka befolkningspyramider.

16 Rekommenderas att ämnet behandlas under miljökursen i biologin. Geografi årskurs 8 Mål för undervisningen Kompetens som målen anknyter till Innehåll som anknyter till målen M1 Stödja eleven att skapa en strukturerad kartbild av jordklotet. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna undersöker och jämför olika områden ur naturgeografisk och kulturgeografisk synvinkel. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleverna handleds till kritisk informationssökning och övar att producera presentationer och texter. De använder geografiska informationsprogram som en del av studierna. Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem.

17 M2 Vägleda eleven att undersöka naturgeografiska fenomen samt att jämföra naturlandskap i Finland och på andra håll i världen. M3 Vägleda eleven att undersöka kulturgeografiska fenomen och kulturlandskap samt att förstå olika kulturer, närings- grenar och människors liv i Finland och på olika håll i Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleverna handleds till kritisk informationssökning och övar att producera presentationer och texter. De använder geografiska informationsprogram som en del av studierna. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna övar på att framföra sina egna åsikter och motivera dem. I Helsingfors förstärks lokal, nationell och mångkulturell identitet. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser Väderstrecken, skala, koordinatsystem, viktiga platser i Finland, geografisk information och tillämpningar av kartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser

18 världen. M4 Uppmuntra eleven att reflektera över samspelet mellan människan och naturen samt att förstå betydelsen av en hållbar användning av naturresurser. och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Elevens relation till naturen förstärks genom naturexkursioner och fältarbete. Eleverna övar på metoder och färdigheter med vilka de kan påverka närmiljön. och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser.

19 M5 Vägleda eleven att utveckla sin förmåga att tänka geografiskt och att ställa geografiska frågor. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna undersöker och jämför olika områden ur naturgeografisk och kulturgeografisk synvinkel. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer.

20 M6 Hjälpa eleven att utveckla sin rumsuppfattning samt förståelsen för symboler, proportioner, riktningar och avstånd. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleverna bekantar sig med medborgarens möjligheter att påverka inom EU. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. M7 Digital kompetens (K5)

21 Handleda eleven att träna geomediala färdigheter i vardagen och att läsa, tolka och sammanställa kartor och andra modeller över geografiska fenomen. M8 Hjälpa eleven att utveckla geografiska undersökningsfärdigheter. Eleven handleds till kritisk informationssökning och övar att producera presentationer och texter. Eleven bekantar sig med geografiska informationsprogram. Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Eleverna övar på att arbeta självständigt och tillsammans med andra samt att arbeta systematiskt och långsiktigt. De övar sig på att ta ansvar för att slutföra processer. Eleverna lär sig att röra sig i närmiljön med hjälp av geografiska informationsprogram. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna undersöker och jämför olika områden ur naturgeografisk och kulturgeografisk synvinkel. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras

22 M9 Lära eleven att iaktta miljön och förändringar i miljön samt aktivera eleven att följa med aktuella händelser i sin närmiljö, i Finland och i hela världen. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser.

23 M10 Stödja eleven att utveckla sin förmåga att kommunicera och arbeta i grupp, att argumentera och tydligt presentera geografisk data. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna undersöker och jämför europeiska kulturer. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer.

24 M11 Vägleda eleven att värna om naturen, den byggda miljön och mångfalden i dem samt stärka elevens förmåga att delta och påverka. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Eleverna bekantar sig med medborgarens möjligheter att påverka inom EU. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Rekommenderas att dessa tas upp huvudsakligen på biologins miljökurs. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem.

25 M12 Stödja eleven att växa till en aktiv och ansvarsfull medborgare som tillägnar sig en hållbar livsstil. M13 Vägleda eleven att värdesätta Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna bekantar sig med medborgarens möjligheter att påverka inom EU. Vardagskompetens (K3): Utvecklingen av den europeiska Rekommenderas att dessa tas upp huvudsakligen på biologins miljökurs. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Rekommenderas att dessa tas upp huvudsakligen på biologins miljökurs.

26 sin regionala identitet samt naturens, mänsklig och kulturell mångfald och att respektera mänskliga rättigheter överallt i världen. identiteten förstärks. Eleven lär sig att med hjälp av aktuella händelser förstå Europas status i världen. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Eleverna bekantar sig med medborgarens möjligheter att påverka inom EU. Skala, koordinatsystem, Europas terrängkartor. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, Europas klimat och vegetation samt naturresurser. Eleverna bekantar sig med hur endo- och eksogena processer påverkar jordens ytformationer. människans kultur och näringsliv. Europas viktigaste och mest aktuella miljöproblem. Rekommenderas att dessa tas upp huvudsakligen på biologins miljökurs.

27 Geografi årskurs 9 Mål för undervisningen Kompetens som målen anknyter till Innehåll som anknyter till målen M1 Stödja eleven att skapa en strukturerad kartbild av jordklotet. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleven undersöker natur- och kulturfaktorers inverkan på människors liv i olika delar av världen. Särskilt betonas förståelse för orsak och verkan. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleven handleds att förstå olika regionala synpunkter och konflikter i världen. Vardagskompetens (K3) Eleven handleds att se sig själv som en del av världen och att uppskatta mänskliga rättigheter. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på världskartan. Eleven producerar och jämför olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleven producerar vetenskaplig text eller en presentation. Eleverna använder mångsidiga källor, geografiska informationsprogram och spel som en del av studierna. Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Eleven arbetar självständigt och tillsammans med andra systematiskt och långsiktigt. Hen tar ansvar för att Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser. Enogena och eksogena processer, människans påverkan på jordens livsförhållanden. Naturresurser och miljöns tillstånd samt deras påverkan på kultur och näringsliv i olika länder.

28 M2 Vägleda eleven att undersöka naturgeografiska fenomen samt att jämföra naturlandskap i Finland och på andra håll i världen. M3 Vägleda eleven att undersöka kulturgeografiska fenomen och kulturlandskap samt att förstå olika kulturer, närings- slutföra processer. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Eleven kan placera miljöproblem och konflikter på kartan och utreda deras bakgrund. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleven producerar vetenskaplig text eller en presentation. Man använder mångsidiga källor, geografiska informationsprogram och spel som en del av studierna. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleven handleds att förstå olika regionala synpunkter och konflikter i världen. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. Skala, koordinatsystem, jordens

29 grenar och människors liv i Finland och på olika håll i världen. M4 Uppmuntra eleven att reflektera över samspelet mellan människan och naturen samt att förstå betydelsen av en hållbar användning av naturresurser. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på världskartan. Eleven producerar och jämför olika kartor, bilder och diagram. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Eleven kan placera miljöproblem och konflikter på kartan och utreda deras bakgrund. terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella

30 M5 Vägleda eleven att utveckla sin förmåga att tänka geografiskt och att ställa geografiska frågor. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleven undersöker natur- och kulturfaktorers inverkan på människors liv i olika delar av världen. Särskilt betonas förståelse för orsak och verkan. händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund.

31 M6 Hjälpa eleven att utveckla sin rumsuppfattning samt förståelsen för symboler, proportioner, riktningar och avstånd. Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Digital kompetens (K5) Eleven producerar vetenskaplig text eller en presentation. Man använder mångsidiga källor, geografiska informationsprogram och spel som en del av studierna. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser

32 M7 Handleda eleven att träna geomediala färdigheter i vardagen och att läsa, tolka och sammanställa kartor och andra modeller över geografiska fenomen. Digital kompetens (K5) Eleven producerar vetenskaplig text eller en presentation. Man använder mångsidiga källor, geografiska informationsprogram och spel som en del av studierna. Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Eleven arbetar självständigt och tillsammans med andra systematiskt och långsiktigt. Hen tar ansvar för att slutföra processer. Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden.

33 M8 Hjälpa eleven att utveckla geografiska undersökningsfärdigheter. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleven undersöker natur- och kulturfaktorers inverkan på människors liv i olika delar av världen. Särskilt betonas förståelse för orsak och verkan. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser.

34 M9 Lära eleven att iaktta miljön och förändringar i miljön samt aktivera eleven att följa med aktuella händelser i sin närmiljö, i Finland och i hela världen. M10 Stödja eleven att utveckla sin förmåga att kommunicera och arbeta i grupp, att argumentera och tydligt Multilitteracitet (K4) Eleven följer med aktuella händelser och placerar dem på kartan. Eleven tolkar och ritar olika kartor, bilder och diagram. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleven handleds att förstå olika regionala synpunkter och konflikter i världen. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och

35 presentera geografisk data. studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. M11 Vägleda eleven att värna om naturen, den byggda miljön och mångfalden i dem samt stärka elevens förmåga att delta och påverka. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Eleven kan placera miljöproblem och konflikter på kartan och utreda deras bakgrund. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. Naturresurser och miljöns tillstånd samt deras påverkan på länders näringsliv och kultur. användning av naturresurser. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund.

36 M12 Stödja eleven att växa till en aktiv och ansvarsfull medborgare som tillägnar sig en hållbar livsstil. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Eleven kan placera miljöproblem och konflikter på kartan och utreda deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt

37 M13 Vägleda eleven att värdesätta sin regionala identitet samt naturens, mänsklig och kulturell mångfald och att respektera mänskliga rättigheter överallt i världen. Vardagskompetens (K3): Eleven handleds att se sig själv som en del av världen och att uppskatta mänskliga rättigheter. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7): Eleven kan placera miljöproblem och konflikter på kartan och utreda deras bakgrund. naturresurser. Endogena och eksogena processer. Människans inverkan på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser. Skala, koordinatsystem, jordens terrängkartor. Jämförelse och studier av två länder som är belägna på olika kontinenter. Eleverna följer aktuella händelser och granskar kritiskt deras bakgrund. Planetsystem, jordens klimat och vegetation samt naturresurser Endogena och eksogena processer. Människans inverkan

38 på jordens livsförhållanden. människans kultur och näringsliv. användning av naturresurser. Bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i geografi: Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Geografisk kunskap och förståelse M1 stödja eleven att skapa en strukturerad kartbild av jordklotet I1-I6 Uppfattning av en kartbild av jordklotet och kännedom om centrala ortnamn Eleven kan uppfatta grunddragen i en kartbild av jordklotet samt placera och namnge centrala orter på kartan. M2vägleda eleven att undersöka naturgeografiska fenomen samt att jämföra naturlandskap i Finland och på andra håll i världen I1 I4, I6 Uppfattning om naturgeografiska fenomen Eleven kan förklara jordklotets planetarism, dygns och årstidsväxlingen samt uppfatta jordklotets sfärer och zoner. Eleven kan identifiera och beskriva naturlandskap i Finland och på jordklotet samt kan lyfta fram några faktorer som lett till deras uppkomst. M3 vägleda eleven att undersöka kulturgeografiska fenomen och I1-I6 Uppfattning om kulturgeografiska fenomen Eleven kan beskriva variationer i människors liv, kulturella särdrag och kulturlandskap i

39 kulturlandskap samt att förstå olika kulturer, näringsgrenar och människors liv i Finland och på olika håll i världen Finland och på andra håll i världen. M4 uppmuntra eleven att reflektera över samspelet mellan människan och naturen samt att förstå betydelsen av en hållbar användning av naturresurser I1-I6 Förståelse för samspelet mellan naturen och människan samt en hållbar användning av naturresurser Eleven kan beskriva hur naturen påverkar människors liv och näringsgrenar samt hur mänsklig verksamhet påverkar naturens tillstånd i Finland och på olika håll i världen. Eleven förstår betydelsen av en hållbar användning av naturresurser. Geografiska färdigheter M5 vägleda eleven att utveckla sin förmåga att tänka geografiskt och att ställa geografiska frågor I1-I6 Förmåga att tänka geografiskt Eleven kan förklara att man inom geografin undersöker områden och skillnader mellan olika områden samtmed hjälp av kartorgestaltaolika regionala nivåer: den egna närmiljön, kommunen, Finland, Europa och hela världen. Eleven kan ställa geografiska frågor och fundera ut svar på dessa. M6 hjälpa eleven att utveckla sin rumsuppfattning samt förståelsen för symboler, proportioner, I1-I6 Hur rumsuppfattningen utvecklats Eleven kan med hjälp av både en sträck- och en längdskalaskala mäta avstånd på en karta, rikta in kartan så att den motsvarar verkligheten och röra sig i terrängen

40 riktningar och avstånd M7handleda eleven att träna geomediala färdigheter i vardagen och att läsa, tolka och sammanställa kartor och andra modeller över geografiska fenomen M8hjälpa eleven att utveckla geografiska undersökningsfärdigheter med hjälp av kartan. I1-I6 Geomediala färdigheter Eleven kan använda bilder, kartor, karttjänster och andra geomedier i geografistudierna och i vardagen. Eleven kan sammanställa enkla kartor, diagram och andra geografiska modeller. I1-I6 Undersökningsfärdigheter Eleven kan genomföra en småskalig geografisk undersökning. Eleven kan åskådliggöra undersökningsresultat med hjälp av geomedier, samt presentera undersökningsresultaten muntligt. M9lära eleven att iaktta miljön och förändringar i miljön samt aktivera eleven att följa med aktuella händelser i sin närmiljö, i Finland och i hela världen I1-I6 Miljökunskap och förmåga att bedöma miljöförändringar Eleven kan iaktta förändringar i närmiljön, kan ge exempel på miljöförändringar i Finland och på andra håll i världen och kan nämna centrala faktorer som orsakar förändringar. Eleven kan lyfta fram aktuella nyheter om geografiska fenomen och kan förklara bakgrunden till händelserna. M10stödja eleven att utveckla sin förmåga att kommunicera och arbeta i grupp, att I1-I6 Förmåga att argumentera och arbeta i grupp Eleven kan medverka som medlem i en grupp och utvärdera sitt arbete

41 argumentera och tydligt presentera geografisk data i gruppen. Eleven kan uttrycka åsikter om geografiska fenomen samt lyssna på och förhålla sig konstruktivt till olika synpunkter. M11vägleda eleven att värna om naturen, den byggda miljön och mångfalden i dem samt stärka elevens förmåga att delta och påverka I1-I6 Förmåga att delta och påverka Eleven medverkar i ett projekt där man tillsammans ökar trivseln i närmiljön eller bevarar miljöns mångfald. Eleven förstår och kan beskriva betydelsen av globalt ansvar i sitt arbete. Attityder och värderingar i geografi M12stödja eleven att växa till en aktiv och ansvarsfull medborgare som tillägnar sig en hållbar livsstil I1-I6 Förmåga att främja hållbar utveckling Eleven kan berätta hur man handlar ansvarsfullt i och utanför skolan. Eleven kan ta ställning i frågor som gäller hållbar utveckling och kan ge exempel på en hållbar livsstil. M13 vägleda eleven att värdesätta sin regionala identitet samt naturens, mänsklig och kulturell mångfald och att respektera mänskliga rättigheter överallt i världen I1-I6 Förmåga att uppfatta regional identitet samt naturens, mänsklig och kulturell mångfald Eleven kan identifiera de faktorer som inverkar på den egna regionala identiteten och kan beskriva sin närmiljö och betydelsen av dess mångfald. Eleven kan beskriva betydelsen av kulturell och mänsklig mångfald och kan granska

42 samhällsfenomen i ett perspektiv av mänskliga rättigheter.

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna väderstrecken, kunna orientera sig på Sverigekartan, kunna placera ut Sverige på en

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

5.8 Geografi. Mål för undervisningen

5.8 Geografi. Mål för undervisningen 5.8 Geografi Undervisningen i geografi ska utveckla de studerandes geografiska världsbild och ge dem verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och möjligheterna att lösa

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund LP2016: Utdrag ur matematiken M9 vägleda eleven att tillämpa informations- och kommunikationsteknik i matematikstudierna

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its. Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer