HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag"

Transkript

1 HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa. Utgångspunkt för undervisningen är att fenomen med anknytning till hälsa, välbefinnande och trygghet granskas genom olika delområden på ett sätt som lämpar sig för åldersgruppen. Sådana delområden är information, färdigheter, självkännedom, kritiskt tänkande och etisk ansvarsfullhet kring hälsa. I undervisningen uppmärksammas de hälsorelaterade fenomenens olika dimensioner och plan: fysiska, psykiska och sociala faktorer som stöder och tär på hälsan samt sambanden mellan dem och deras orsakverkan-förhållanden. Hälsan granskas under olika skeden av levnadsloppet, på individ-, familje-, grupp- och samhällelig nivå och till viss del även globalt. Allteftersom eleven utvecklas och omgivningen växer vidgas och fördjupas granskningen av hälsorelaterade frågor. Ett centralt syfte med undervisningen är att vägleda eleverna att förstå hälsan som en resurs i vardagen, i livsmiljön och i samhället. Undervisningen bör stöda eleverna i deras individuella och kollektiva sökande efter kunskap, samt hur de bygger upp, bedömer och använder den. Dessutom stöds utvecklingen av färdigheter med anknytning till trygghet, social kompetens och att känna igen och reglera sina känslor. Med hjälp av hälsokunskap gestaltar eleven bredden av vad hälsa innebär och får färdigheter att göra ändamålsenliga och motiverade val och beslut angående hälsa. Hälsokunnandet förbättrar förmågan att känna igen och modifiera faktorer som möjliggör elevernas uppskattning, upprätthållande och främjande av den egna hälsan och omgivningens hälsa. I undervisningen utnyttjas olika möjligheter att observera och undersöka fenomen med anknytning till hälsa och trygghet i den egna livs- och lärmiljön och att samarbeta med andra läroämnen samt att öva på och tillämpa kunnandet i praktiken. På årskurserna 1-6 sker undervisningen i hälsokunskap som en del av omgivningsläran. På årskurserna 7-9 fördjupas och breddas, i enlighet med elevernas ålder, de teman som behandlats på de lägre klasserna. Man strävar till att använda alltmer exakta ämnesspecifika begrepp i undervisningen och att stärka kompetensen kring kritiskt tänkande och etiskt begrundande i enlighet med åldern. Vid utlärandet av de uppställda målen beaktar man betydelsen av undervisningsstoffet och den därtill hörande kompetensen med tanke på elevens ålder och utvecklingsskede. Mål för undervisningen i hälsokunskap på årskurserna 7-9 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Tillväxt och utveckling som stöder hälsan M1 vägleda eleven att förstå bredden i vad som avses med hälsa, hälsofrämjande samt levnadslopp, tillväxt och utveckling ur ett resursperspektiv (kompetenser). M2 stärka elevens färdigheter som anknyter till emotionell och I1 kommunikativ kompetens och stärka elevens förmåga att agera i olika konflikt- och krissituationer (förmågor). M3 stöda utvecklingen av elevens självkännedom, igenkännandet av egna värden och attityder samt kroppens och sinnets signaler, och vägleda till att känna igen och kontrollera faktorer som stöder det Mångsidig kompetens K1 K2 K3 K2 K3 K4 I1 K1, K3, K4, K6

2 M4 M5 M6 M7 M8 M9 M10 M11 M12 M13 M14 M15 egna beteendet, lärandet och studerandet (självkännedom). vägleda eleven att på ett mångsidigt sätt begrunda frågor kring individualitet, familj, närmiljö, gemenskap och tolerans ur ett hälsoperspektiv (kritiskt tänkande). uppmuntra eleven att ta ansvar för sin egen och närmiljöns hälsa och känna igen betydelsen av gemenskap och att sätta sig in i någon annans situation vid kommunikation människor emellan, samt att stöda elevens färdigheter att skapa etiskt hållbara lösningar för dylika situationer (etisk ansvarsfullhet). Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar vägleda eleven att fördjupa sin förståelse om fysisk, psykisk och social hälsa, mekanismer som stärker och tär på den, förebyggande av sjukdomar samt stöda elevens förmåga att förstå och använda relaterade begrepp på ett sakkunnigt sätt (kompetenser). stöda elevens utveckling som sökare och användare av information samt främja färdigheter att agera ändamålsenligt i frågor som gäller hälsa, trygghet och sjukdomar (färdigheter). vägleda eleven att känna igen och bedöma vanor, val och motiv som berör den egna hälsan och tryggheten, samt uppmuntra eleven att begrunda relevanta resurser med tanke på den egna hälsan (självkännedom). vägleda och uppmuntra eleven att känna igen och kritiskt granska fenomen som berör den egna hälsan och sjukdomar, värden och normer som är förknippade med fenomenen samt bedöma pålitligheten och betydelsen hos information (kritiskt tänkande). vägleda eleven att känna igen och bedöma etiska frågor i anslutning till hälsovanor och livsstil (etisk ansvarsfullhet). Hälsa, samfund, samhälle och kultur vägleda eleven att förstå samfundens, omgivningens, kulturens och medias betydelse för hälsa och välfärd (kunskaper). vägleda eleven att skapa grunden för den egna studie-, verksamhetsoch arbetsförmågan och dess upprätthållande och uppmuntra eleven att tillämpa och utnyttja sitt hälsokunnande genom att öva på färdigheter i praktiken samt ge färdigheter för användandet av hälso- och välfärdstjänster (förmågor). vägleda eleven att förstå och bedöma hälsouppfattningen hos familjen och människor och samfund inom den egna omgivningen, att känna igen deras betydelse och koppling till en själv samt uppmuntra eleven att formulera egna motiverade uppfattningar om hälsa och om sig själv lärande elev(självkännedom). uppmuntra eleven att följa med, analysera och bedöma kommunikation, informationskällor och verksamhet som berör hälsa och sjukdom samt forma egna motiverade åsikter i frågor med anknytning till hälsa och trygghet (kritiskt tänkande). erbjuda eleven möjligheter att fördjupa sitt kunnande om rättigheter och ansvar och vägleda eleven att öva sig i ansvarsfullt beteende, i att delta och påverka i frågor som anknyter till hälsa och trygghet i den egna lärmiljön och närmiljön (etisk ansvarsfullhet). S1 S3 K1, K2, K6, S1 S3 K1, K3, K6, K1, K2, K3, K4 I2 I3 K3, K3, K5, K6, I2 I3 K2 K3 K4 K1, K2, K4, K6, K1 I3 K2, K4, K5, I2 I3 K1 K3 K6 K1 K2 K3 I3 K1, K2, K4, K5, I3 K3, K4, K6,

3 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7-9 På basen av målen skapas helhetsskapande undervisning som framskrider i takt med åldersnivån. Helhetsskapande undervisning bygger upp en mångsidig information och kompetens om hälsan som resurs, om dess fysiska, psykiska och sociala delområden och deras samverkan. I den helhetsskapande undervisingen beaktas levnadsloppet, tillväxt och utveckling i barndomen och ungdomen. Vid valet av innehåll utnyttjas lokala och globala aktuella teman som tillämpas i enlighet med målen. I1 Tillväxt och utveckling som stöder hälsan: I innehållet betonas gestaltandet av hälsans olika delområden som en helhet med tanke på hälsofrämjande och förebyggande av sjukdom. I undervisningen behandlas levnadsloppets, tillväxtens och utvecklingens allmänna särdrag, mångfald och individualitet. Centrala begrepp och teman är identitet, självbild och självkännedom, omsorg samt betydelsen av familj och närstående, psykiskt välmående, sexuell utveckling, självaktning och trygghet. I innehållen som gäller emotionell och kommunikationskompetens fästs uppmärksamhet vid hur man agerar i kommunikationssituationer, att uttrycka och reglera sina känslor och socialt stöd. Därtill bekantar man sig med konstruktiv bearbetning av konflikter, problemsituationer, stress och kriser. S2 Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar: Innehållen väljs ut i syfte att fördjupa kunskapen och förståelsen om resurser som stöder hälsan och om faktorer som förebygger sjukdom. Centrala innehåll är vardagsrytm, vila, avslappning och sömn med tanke på hälsa och inlärning, näring, motion, olika områden inom sexualitet och sexuell hälsa, psykisk hälsa, gemenskaper som stärker välmåendet och tillfredsställande fritidsaktiviteter, trygghetsberedskap och -färdigheter, kompetens inom första hjälpen, egenvård och att söka stöd och hjälp. Därtill behandlas aktuella hälsofrågor och pålitligheten hos hälsoinformation. Stillasittande, passiv livsstil, närings- och sömnproblem, mobbning, stress, de vanligaste infektions- och folksjukdomarna, olyckor, psykiskt illamående hos unga och rusmedelsberoende lyfts fram som riskfaktorer för hälsan. S3 Hälsa, samfund, samhälle och kultur: I innehållen lyfts fram studie-, arbets- och funktionsförmåga i levnadsloppets olika skeden. Utifrån livsmiljöns hälsoeffekter väljer man ut centrala metoder för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom, hälsovårdstjänster, medborgaraktivitet och hälsorisker i omgivningen (även psykiska och sociala sådana). Informationskällor, olika marknadsförings- och påverkningsmetoder granskas särskilt med tanke på informationens pålitlighet, källkritik och hälsoeffekter. I innehållen beaktas kulturens hälsofrämjande effekt, ansvarsfull konsumtion, hållbar livsstil, medborgarnas lika värde och respekt för mänskliga rättigheter (kulturell lyhördhet, handikapp, långtidssjukdomar, barn och åldringar, mångfalden i sexuell läggning och kön). Mål för läroämnets lärmiljöer och arbetssätt i årskurs 7-9 Ett undersökande lärande som utnyttjar olika arbetssätt, att behandla hälsofenomen i vardagen och beaktande av aktuella ämnen skapar en grund för inlärning, tillämpning av det lärda och utveckling av färdigheter i kritiskt tänkande och inlärning. Genom ett tillvägagångssätt som utgår från fenomen uppmuntras eleverna att lyfta fram sina egna kunskaper och erfarenheter, att ställa frågor och söka svar, att strukturera information, dra slutsatser och motivera slutsatserna. Eleven uppmuntras att bedöma relevansen hos olika faktorer och att gestalta större helheter. Aktiv verksamhet, målinriktat och begrundande arbete utvecklar både etiska färdigheter och emotionell, kommunikations-, tanke- och samarbetskompetens.

4 Undervisnigen i hälsokunskap sker, förutom i en mångsidig fysisk miljö även i kommunikationssituationer människor emellan, i samfund och i digitala miljöer. Då man väljer lärmiljöer och arbetssätt bör man se till att de gör det möjligt att bygga kompetens ensam eller i grupp, genom verksamhet, aktivitet eller upplevelser, med hjälp av drama eller historier samt att undersöka hälsorelaterade fenomen i naturliga situationer och miljöer. Att aktivt observera den egna lärmiljön, att inkludera eleverna när man väljer lärmiljö och arbetssätt samt främjande av hälsa och trygghet ur ett resursperspektiv erbjuder möjligheter att öva på och tillämpa hälsokunnande i skolans lärgemenskap. Samtidigt stöder man samhörigheten, det kollektiva välbefinnandet och delaktigheten i den egna undervisningsgruppen och hela skolans lärgemenskap. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 Flera teman inom läroämnet hälsokunskap berör elevens utvecklingsskede, individuella erfarenheter och livssituation. I undervisningen och vid valet av arbetssätt beaktas specialbehov med anknytning till elevernas utveckling, livssituation och kultur. Elevernas vägleds till att förstå och respektera var och ens integritet och rätt till en privat sfär i frågor som gäller den egna hälsan och sjukdomar. Undervisningen planeras så att den möjliggör samarbete mellan olika läroämnen, skolhälsovården och övrig elevvård och erbjuder möjligheter att öva på och tillämpa hälsokunnandets olika delområden som en del av den allmänna elevvården och skolans verksamhetskultur. I och med samarbetet säkrar man också det personliga stöd eleven behöver i frågor kring inlärningen och, vid behov, sin livssituation. Bedömning av elevens lärande i läroämnet på årskurs 7-9 Utgångsläget för bedömningen av hälsokunskap är en bedömning av hälsokunnandets olika delområden. Bedömningens och responsens uppgift är att stöda och sporra eleven att utveckla och tillämpa sitt kunnande i vardagen. Vid bedömningen beaktas elevens möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt, i undervisningens olika skeden och med beaktande av kompetensområdets särdrag. Som stöd för bedömningen används även självbedömning och respons från andra elever. Bedömningen riktas inte mot elevens värden, attityder, hälsobeteende, sociala kompetens, temperament eller övriga personliga egenskaper. Vid målen som anknyter till etiskt övervägande och självkännedom beaktar man hur eleven begrundar och motiverar det aktuella ämnet ur ett hälsoperspektiv, med utnyttjande av begrepp och olika källor inom området. Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör vara ett gemensamt läroämne för alla. I slutbedömningen definieras hur väl eleven har uppnått målen för hälsokunskap när undervisningen upphör. Slutvitsordet bildas genom att man relaterar elevens kunskapsnivå till de nationella kriterierna för slutbedömning av hälsokunskap. Kompetensen inom hälsokunskap utvecklas fram till det att undervisningen i läroämnet upphör. Vid fastställandet av slutvitsord beaktas alla nationella kriterier oberoende av på vilken årskurs motsvarande mål placerats i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Tillväxt och utveckling som stöder hälsan M1 vägleda eleven att förstå bredden i vad som avses med hälsa, främjandet av hälsan och levnadsloppet, tillväxt utveckling ur ett resursperspektiv (kompetenser). M2 stärka elevens emotionella och kommunikationskompeten s och stärka elevens förmåga att fungera i olika konflikt- och krissituationer (förmågor). Innehål l I1 Föremål för bedömningen i läroämnet Uppfattningen om hälsa och dess främjande, tillväxt och utveckling som resurs. Analys av emotionell och kommunikationskompeten s samt reglering av beteendet. Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Eleven kan med hjälp av några exempel beskriva hälsorelaterade delområden och deras samverkan samt förklara vad som avses med hälsofrämjande. Eleven kan presentera några skeden i levnadsloppet samt begrunda dem ur ett resursperspektiv. Eleven känner igen känslor och vet att de påverkar beteendet. Eleven kan presentera en del lösningar för att reda ut konfliktsituationer och behandla stress och kriser. Kunskap som ger vitsord åtta Eleven kan i huvuddrag beskriva hälsans delområden och deras samverkan med hjälp av exempel samt förklara vad som avses med hälsofrämjande. Eleven kan presentera levnadsloppets olika skeden och särskilt utvecklingen under ungdomen samt begrunda dem ur ett resursperspektiv. Eleven känner igen känslor och kan presentera metoder för reglering av beteende och kommunikation. Eleven kan producera motiverade lösningar för att reda ut konfliktsituationer samt, med hjälp av exempel, beskriva sätt att behandla stress och kriser. M3 stöda utvecklingen av I1 Utveckling av Utvecklingen av Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta Eleven kan beskriva hälsorelaterade delområden och deras samverkan på ett sakkunnigt sätt samt förklara vad som avses med hälsofrämjande. Eleven kan presentera levnadsloppets olika skeden och särskilt utvecklingen under ungdomen på ett mångsidigt sätt samt begrunda dem ur ett resursperspektiv. Eleven känner igen känslor och deras utgångspunkter samt kan presentera metoder för reglering av beteende och kommunikation på ett sakkunnigt sätt. Eleven kan begrunda hur man reder ut konfliktsituationer ur olika synvinklar samt på ett mångsidigt sätt beskriva olika sätt att behandla stress och kriser.

6 elevens självkännedom, igenkännandet av egna värden och attityder samt kroppens och sinnets signaler, och vägleda till att känna igen och kontrollera faktorer som stöder det egna beteendet, lärandet och studerandet (självkännedom). M4 vägleda eleven att begrunda frågor med anknytning till individualitet, tillhörighet och tolerans på ett mångsidigt sätt ur ett hälsoperspektiv (kritiskt tänkande). M5 uppmuntra eleven att ta ansvar för sin egen och närmiljöns hälsa och känna igen betydelsen av gemenskap och att sätta sig in i någon annans situation i kommunikationen människor emellan, samt stöda elevens färdigheter att skapa etiskt hållbara lösningar för dylika situationer (etisk I1 I4 S1 S3 självkännedomen, att observera den egna verksamheten och känna igen funktionssätt som är naturliga för en själv. Analys av individualitet, tillhörighet och tolerans på ett mångsidigt sätt ur ett hälsoperspektiv. Att begrunda etiska frågor samt metoder för ansvarsfullhet och påverkan i interaktionssituationer. Eleven kan beskriva faktorer som påverkar individualiteten (identitet, självbild och självkännedom) samt ge exempel på betydelsen av sociala relationer och socialt stöd för psykiskt välbefinnande och hälsa. Eleven kan i viss mån beskriva etiska frågor i anknytning till samspel och interaktion och producera några alternativa lösningar för hur man kunde agera i olika situationer på ett etiskt hållbart sätt. Eleven kan beskriva och dra en del slutsatser för hur individens agerande i kommunikationssituatione självkännedomen och igenkännandet av egna värden och attityder används inte som grund för vitsord. Eleven kan definiera och motivera faktorer som påverkar individualiteten (identitet, självbild och självkännedom). Eleven kan granska och, med hjälp av exempel, beskriva betydelsen av sociala relationer och socialt stöd för psykiskt välbefinnande och hälsa. Eleven kan beskriva etiska frågor i anknytning till samspel och interaktion och producera alternativa lösningar för hur man kunde agera i olika situationer på ett etiskt hållbart sätt. Eleven kan beskriva och dra vissa slutsatser om hur individens agerande i kommunikationssituatione r, samt förtroende och Eleven kan, på ett sakkunnigt sätt, definiera och motivera faktorer som påverkar individualiteten (identitet, självbild och självkännedom). Eleven kan på ett mångsidigt sätt bedöma betydelsen av sociala relationer och socialt stöd för psykiskt välbefinnande och hälsa. Eleven kan, på ett omfattande sätt, beskriva etiska frågor i anknytning till samspel och kommunisera och producera flera alternativa lösningar för hur man kunde agera i olika situationer på ett etiskt hållbart sätt. Eleven kan dra motiverade slutsatser om hur individens agerande i

7 ansvarsfullhet). Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar M6 vägleda eleven att fördjupa sin förståelse om fysisk, psykisk och social hälsa och faktorer och mekanismer som stärker och hotar dem, samt stöda elevens färdigheter att förstå och använda relaterade begrepp på ett tillbörligt sätt (kompetenser). M7 stöda elevens utveckling som sökare och användare av information samt främja färdigheten att agera ändamålsenligt i frågor som gäller hälsa, trygghet och sjukdomar (färdigheter). I2 I3 Att använda begrepp med anknytning till hälsa, att känna igen faktorer som påverkar hälsan. Att tillämpa kunskap och färdigheter med anknytning till hälsa och sjukdom. r samt förtroende och omsorg påverkar den egna och näromgivningens hälsa. Eleven kan namnge några faktorer som stöder och hotar hälsan och känna igen begrepp med anslutning till hälsa och sjukdom. Eleven kan söka och använda pålitlig hälsorelaterad information och beskriva betydelsen av att söka stöd och hjälp för hälsa och trygghet. Eleven kan ge några exempel på handlingsmodeller med anknytning till egenvård och på hur man bör gå tillväga i situationer som hotar ens hälsa och trygghet. omsorg påverkar den egna och näromgivningens hälsa. Eleven kan presentera faktorer som stöder och hotar hälsan samt deras inbördes samband och orsak-verkan-samband. Eleven förstår och kan använda begrepp i anslutning till hälsa och sjukdom. Eleven kan skaffa och använda pålitlig hälsorelaterad information på ett tillbörligt sätt och ge exempel på betydelsen av att söka stöd och hjälp för hälsa och trygghet. Eleven kan förklara och ge exempel på handlingsmodeller med anknytning till egenvård och på hur man bör gå tillväga i situationer som hotar ens hälsa och trygghet. kommunikationssituatione r, samt förtroende och omsorg påverkar den egna och näromgivningens hälsa. Eleven kan presentera faktorer som stöder och hotar hälsan samt deras inbördes förhållanden och orsak-verkan-samband på ett omfattande sätt. Eleven förstår och kan använda begrepp i anslutning till hälsa och sjukdom på ett mångsidigt sätt. Eleven kan söka, använda och tillämpa pålitlig hälsorelaterad information på ett tillbörligt och på ett mångsidigt sätt ge exempel på betydelsen av att söka stöd och hjälp för hälsa och trygghet. Eleven kan förklara och ge exempel på samt bedöma handlingsmodeller med anknytning till egenvård och på hur man bör gå tillväga i situationer som hotar ens hälsa och

8 M8 vägleda eleven att känna igen och bedöma vanor, val och motiv som berör den egna hälsan och tryggheten, samt uppmuntra eleven att begrunda relevanta resurser med tanke på den egna hälsan (självkännedom). M9 vägleda eleven att känna igen och kritiskt granska fenomen som berör den egna hälsan och sjukdomar, värden och normer som är förknippade med fenomenen samt bedöma pålitligheten och betydelsen hos information (kritiskt tänkande). M10 vägleda eleven att känna igen och bedöma etiska frågor i anslutning till hälsovanor och livsstil (etiskt ansvar) I1 I2 I1 I2 I3 Känna igen resurser som stöder den egna hälsan och känna igen och analysera faktorer som tär på resurserna. Bedömning av pålitligheten hos hälsorelaterad information. Begrunda konsekvenserna av val i anknytning till hälsa och livsstil. Eleven kan namnge faktorer som påverkar anammandet av hälsovanor och viss mån beskriva hälsovanors betydelse för hälsan. Eleven känner igen en del faktorer som beskriver pålitligheten och relevansen hos hälsorelaterad information. Eleven känner i viss mån igen värden och etiska frågor i anknytning till hälsa och livsstil och kan bedöma konsekvenserna av val i anslutning till dessa. Igenkännandet av de egna resurserna och faktorer som tär på dem används inte som grund för vitsord. Eleven kan namnge och känna igen faktorer som påverkar anammandet av hälsovanor och beskriva uppkomsten och betydelsen av faktorer med anknytning till hälsovanor. Eleven kan bedöma pålitligheten och betydelsen av hälsorelaterad information. Eleven känner igen värden och etiska frågor i anknytning till hälsa och livsstil och kan bedöma konsekvenserna av val i anslutning till dessa, både för sig själv och andra. trygghet. Kan särskilja faktorer som påverkar anammandet av hälsovanor och bedöma uppkomsten av faktorer med anknytning till centrala hälsovanor och faktorernas betydelse även för befolkningens hälsa. Eleven kan bedöma pålitligheten och betydelsen av hälsorelaterad information på ett mer omfattande sätt. Eleven känner igen värden och etiska frågor i anknytning till hälsa och livsstil och kan bedöma konsekvenserna av val i anslutning till dessa på ett omfattande sätt. Hälsa, samfund, samhälle och kultur M11 vägleda eleven att I3 Omgivningens samband Eleven kan presentera en Eleven kan, med Eleven kan, på ett

9 förstå omgivningens, samfundens, kulturens och medias betydelse för hälsa och välfärd (kompetenser). M12 vägleda eleven att skapa grunden för den egna studie-, verksamhetsoch arbetsförmågan och dess upprätthållande och uppmuntra eleven att tillämpa och utnyttja sitt hälsokunnande genom att öva på färdigheter i praktiken samt ge färdigheter för användandet av hälso- och välfärdstjänster (kompetens). M13 vägleda eleven att förstå och bedöma hälsouppfattningen hos familjen och människor och samfund inom den egna livssfären, att känna igen deras betydelse och koppling till sig själv samt uppmuntra eleven att formulera egna I2 I3 med och påverkan på hälsan. Metoder för främjande av studie-, verksamhets- och arbetsförmåga och att känna igen hur man lär sig. Den betydelse som familjen, de närmaste samfunden och sociala gemenskaper har för hälsa, välfärd och inlärning. del direkta och indirekta effekter av livsmiljön på hälsan samt namnge en del samband mellan hälsa och samfund, kultur och media. Eleven gör under handledning upp planer för främjandet av den egna studie-, verksamhetsoch arbetsförmågan. Eleven kan söka sig till den egna skolans och kommunens hälso- och välfärdstjänster och ger en del exempel på hur de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt i olika sammanhang. Eleven kan, med hjälp av exempel, ur några synvinklar beskriva hur familjen, de närmaste samfunden, sociala gemenskaper och media påverkar uppfattningen om hälsa och om en själv som lärande elev. motiveringar, presentera en del centrala direkta och indirekta effekter av livsmiljön på hälsan samt namnge samband mellan hälsa och samfund, kultur och media. Eleven gör under handledning upp planer för främjandet av den egna studie-, verksamhets- och arbetsförmågan. Eleven kan beskriva hur man söker sig till den egna skolans och kommunens hälso- och välfärdstjänster och ger flera exempel på hur de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt i olika sammanhang. Eleven begrundar, med hjälp av exempel, hur familjen, de närmaste samfunden, sociala gemenskaper och media påverkar uppfattningen om hälsa och om en själv som lärande elev mångsidigt sätt och med motiveringar, presentera centrala direkta och indirekta effekter av livsmiljön på hälsan samt förklara eller beskriva orsak-verkan-samband mellan hälsa och samfund, kultur och media. Eleven gör under handledning huvudsakligen självständigt upp mångsidiga planer för främjandet av den egna studie-, verksamhets- och arbetsförmågan. Eleven kan, ur flera perspektiv, beskriva hur man söker sig till den egna skolans och kommunens hälso- och välfärdstjänster och ge motiverade exempel på hur de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt i olika sammanhang. Eleven kan, kritiskt och ur olika synvinklar, begrunda hur familjen, de närmaste samfunden, sociala gemenskaper och media påverkar uppfattningen om hälsa och om en själv som lärande elev

10 motiverade uppfattningar om hälsa och om sig själv som lärande elev(självkännedom). M14 upppmuntra eleven att följa med, analysera och bedöma kommunikation, informationskällor och verksamhet som berör hälsa och sjukdom samt forma egna motiverade åsikter i frågor som anknyter till hälsa och trygghet (kritisk tänkande). M15 erbjuda eleven möjligheter att fördjupa sitt kunnande om rättigheter och ansvar och vägleda eleven att öva sig i ansvarsfullt beteende, i att delta och påverka i frågor som anknyter till hälsa och trygghet i den egna lärmiljön och närmiljön (etiskt ansvar).' I3 I3 Bedömning av pålitligheten hos hälsoinformationen i media, övning i att forma motiverade åsikter. Omgivningens och samfundens påverkan på hälsa och trygghet samt igenkännande av rättigheter och ansvar. Eleven kan med hjälp av exempel beskriva pålitligheten och betydelsen hos hälsoinformationen i media. Eleven motiverar en del egna hälsorelaterade syner och uppfattningar. Eleven känner igen faktorer i sin omgivning som påverkar trygghet och hälsa och begrundar den egna livsstilens följder för andra och för närmiljön. Eleven kan namnge metoder och sätt med vilka man kan påverka faktorerna i den närmaste näromgivningen. Eleven kan bedöma hälsorelaterad kommunikation och medias pålitlighet och betydelse ur olika synvinklar. Eleven kan motivera egna hälsorelaterade syner och uppfattningar med hjälp av hälsorelaterade begrepp. Eleven kan med hjälp av exempel beskriva betydelsen av individens rättigheter och ansvar, regler och lagar för skapandet av hälsosamma omgivningar och gemenskaper samt begrunda den egna livsstilens konsekvenser för andra och för miljöns framtid och en hållbar framtid. Eleven observerar och beskriver olika faktorer som stöder och tär på hälsan i näromgivningen Eleven kan bedöma hälsorelaterad kommunikation och medias pålitlighet och betydelse med motiveringar och på ett mångsidigt sätt. Eleven kan motivera egna hälsorelaterade syner och uppfattningar på ett mångsidigt sätt med hjälp av hälsorelaterade begrepp. Eleven kan på ett mångsidigt sätt beskriva betydelsen av individens rättigheter och ansvar, regler och lagar för skapandet av hälsosamma omgivningar och gemenskaper samt begrunda den egna livsstilens konsekvenser för andra och för miljöns hälsa och en hållbar framtid. Eleven observerar och beskriver olika faktorer som främjar och hotar hälsan i näromgivningen och presenterar med

11 och presenterar metoder och sätt på vilka man kan påverka faktorerna i den närmaste gemenskapen. motiveringar olika metoder och sätt på vilka man kan påverka faktorerna i den närmaste näromgivningen.

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

FYSIK. Läroämnets uppdrag

FYSIK. Läroämnets uppdrag FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag OMGIVNINGSLÄRA Läroämnets uppdrag Omgivningslära är ett läroämne som integrerar undervisningen i biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt 1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors 23.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors 23.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Helsingfors 23.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-9.30 Inledning och tillbakablick Elisabet Backlund-Kärjenmäki, Annika

Läs mer

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. 5.19 Gymnastik 5.19 GYMNASTIK Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1 Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen

Läs mer

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6 HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Omgivningslära årskurs 3-6

Omgivningslära årskurs 3-6 Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Engelska A2 årskurs 7-9

Engelska A2 årskurs 7-9 Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen social- och hälsovård Kompetensområdet för Vård och fostran av barn och unga, Sjukvård och omsorg och Äldreomsorg Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK FRÄMMANDE SPRÅK SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen 5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer