RELIGION. Läroämnets uppdrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RELIGION. Läroämnets uppdrag"

Transkript

1 BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra språk i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo RELIGION... 2 LÄROKURSEN I JUDENDOM... 3 LÄROKURSEN I ISLAM LÄROKURSEN I KATOLSK TRO LÄROKURSEN I ORTODOX TRO LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, FINSKA, B-LÄROKURS FRÄMMANDE SPRÅK FRÄMMANDE SPRÅK, B-LÄROKURS, ENGELSKA FRÄMMANDE SPRÅK, A-LÄROKURS, SPANSKA FRÄMMANDE SPRÅK, A-LÄROKURS, RYSKA MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK

2 RELIGION Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleverna förtrogna med den religion som studeras och dess mångfald. Eleverna ska få insikt i religiösa och konfessionella traditioner i Finland och i religioner och livsåskådningar på andra håll i världen. Läroämnet ska främja förståelse för förhållandet mellan religion och kultur samt multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och hjälpa eleverna att förstå diskussioner som gäller religion. Eleverna ska vägledas att tänka kritiskt och att studera religioner och livsåskådningar ur olika perspektiv. I undervisningen behandlas förhållandet mellan religion och kunskap samt språk, symbolik och begrepp som är kännetecknande för religioner. Religionsundervisningen ska ge eleverna beredskap att ta del av den dialog som förs både inom och mellan olika religioner och livsåskådningar. Undervisningen ska handleda eleverna att respektera livet, människovärdet och det som är heligt för en själv och andra. Undervisningen ska ge eleverna insikt i etiskt tänkande inom den religion som studeras och inom andra religioner och livsåskådningar, och uppmuntra eleverna att själva fundera över etiska frågor. Undervisningen ska stödja elevens självkännedom, självaktning och utveckla elevens livskompetens under hela den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska hjälpa eleven att forma och bedöma sin identitet, sin livsåskådning och sin världsåskådning. Religionsundervisningen ska stödja att eleven utvecklas till en ansvarsfull medlem i sin grupp och i det demokratiska samhället och till en ansvarsfull världsmedborgare.

3 LÄROKURSEN I JUDENDOM Lärokursen i judendom årskurs 1-2 (länk till grunderna) I årskurserna 1 2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist. som anknyter till målen för judendomen i åk 1-2 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i judendomen i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i judendomen i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i judendomen i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Centrala föremål för och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande - framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö - framsteg i förmågan att arbeta i grupp - framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra.

4 Judendomen årskurs 1 (sida1/1) M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen Eleven bekantar sig med historier, religioner och livsåskådningar i sin egen närmiljö med utgång från den egna familjen. Skapelseberättelsen Livets högtider och den judiska kalendern, särskilt traditioner och berättelser som hör samman med högtiderna Existensen av en enda Gud, Toran, Tanach och andra betydelsefulla religiösa skrifter Tron på det osynliga. Den judiska församlingen, olika former av judendom och synagogan som centrum för det judiska livet. Eleven bekantar sig med de stora världsreligionerna, t.ex. i samband med dess högtider Eleven bekantar sig med seder som hör samman med irreligiositet. I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt barnens rättigheter Eleverna uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och leva sig in i andras situation och acceptera olikheter. Eleverna uppmärksammas på att det finns olika slag av familjer och eleven bekantar sig med den egna familjens seder och bruk samt med grunderna för ett gott liv enligt judendomen. Eleverna reflekterar över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen kunskaper K2, K4, Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö K1 K2, K7 Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö K2, K3, K7 Eleven kan namnge någon världsreligion K2, K6, K7 Eleven kan arbeta i grupp, acceptera olikheter och lyssna på andra. K2, K6, K7 K3, K7 Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar. M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter K1, K5, K6, K7

5 Judendomen åk 2 (Sida 1/1) Kunskapskrav för goda kunskaper M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter Eleven bekantar sig med centrala begrepp och symboler inom judendomen. Tex tron på en enda gud Gud, Messias och det osynliga Den judiska församlingen Högtider, den judiska kalendern, traditioner förknippade med livscykeln, med betoning på pesach, och de traditioner och berättelser som är förknippade med dessa högtider Toran, Tanach och andra betydelsefulla religiösa skrifter. Synagogan som centrum för det judiska livet Livets högtider inom judendomen, med betoning på vigsel och begravning Eleven bekantar sig med de stora världsreligionerna och, deras centrala högtider och seder t.ex. i samband med dess högtider, Olika former av judendom Eleven bekantar med irreligiositet. Religionsfrihet I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt FN:s konvention barnens rättigheter Reflektion över livsfrågor, liv och död Eleverna uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och leva sig in i andras situation och acceptera olikheter Eleverna reflekterar över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen, t.ex. gyllene regeln K2, K4, Eleven kan ge exempel på begrepp, högtider och symboler inom judendomen K1 Eleven känner till de religiösa skrifterna Eleven kan redogöra för de centrala berättelserna enligt judisk tradition. K2, K7 Kunna namnge några religioner i Finland K2, K3, K7 K2, K6, K7 K2, K6, K7 K3, K7 Eleven kan arbeta i grupp, uttrycka sina tankar, acceptera olikheter och lyssna på andra. Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar.

6 Lärokursen i judendom åk 3-6 I årskurserna 3 6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer. Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i klassen och skolan och att motarbeta diskriminering. som anknyter till målen för judendomen i åk 3-6 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i judendomen i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i judendomen i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i judendomen i årskurs 3-6 (länk till grunderna)

7 Judendomen åk 3 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet Torah och Tanach, profeter, patriarkerna och Israels folk och historia Det judiska året Heliga judiska platser Symboler och religiösa regler. Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen Judendomens mångfald och judendomen i Finland. Religiösa samfund i Finland Centrala etiska normer inom judendomen. Studerar inledningen av religiösa bud, mitzvor, i förbud och påbud Centrala livsfrågor och judendomens inflytande på hur man beter sig i vardagen, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv. Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på a) etik och b) andra religioner K1 K1, K2 K2, K3, K4 K4, K5, K6 K2, K5, K6 K7 K2 K1, K3, K6, K1, K4, K6, K7 K1 hantera information om religion lära sig i religionsundervisningen Religiös multilitteracitet Kunskap om etik kunskaper Eleven känner till patriarkerna och kan nämna centrala personer i Israels folks historia Eleven kan ge exempel på årets högtider och förstår varför de firas. Eleven övar sig att söka information i flera källor Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. Eleven kan redogöra för de 10 budorden. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

8 Judendomen årskurs 4 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen Judendomens centrala begrepp och lära Religiösa regler och berättelser enligt judisk tradition Torah, Tanach, den nedtecknade judiska traditionen och grunden för judendomen. Gudtjänsten i synagogan Synagogan som religiös byggnad, arkitektur och den symbolik som hör samman med den Judiska ritualer som hör ihop med livet samt olika seder och bruk Judiska symboler K2, K3, K4 Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen K1 hantera information om religion K1, K2 hantera information om religion K4, K5, K6 analysera religiöst språk och symboler lära sig i religionsundervining en Eleven kan nämna centrala begrepp inom judendomen. Eleven kan i korthet förklara Torah och Tanak. Eleven kan ge exempel på högtider under året och förstå varför de firas. Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och heliga platser inom religionen ifråga och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor.

9 Judendomen årskurs 4 (Sida 2/2) M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationer i dag M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Religioners och livsåskådningars situation i Finland idag och bakgrunden till den samt religionsfrihet Berättelser, personer, heliga platser som förenar judendomen, kristendomen och islam. K1, K2 Kunskap om religion och kultur K2 K2, K5, K6 Religiös multilitteracitet kunskaper / vitsordet 8 Eleven kan i huvuddrag beskriva religioner i Finland. Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet Centrala etiska principer och livets värde inom judendomen Man reflekterar över människan och naturen och globalt ansvar. Viktigt innehåll är rätten till liv och FN:s konvention om barnets rättigheter Judendomens inflytande på hur man beter sig i vardagen, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv. Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på etik samt att diskutera religioner K7 K2 K1, K3, K6, K1, K4, K6, K7 K1 Kunskap om etik reflektera över etiska frågor Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan nämna etiska normer i den religion som studeras. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

10 Judendomen årskurs 5 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen I undervisningen studeras Torah, Tanach, den nedtecknade judiska traditionen och grunden för judendomen. Tex reflektioner över förhållandet mellan tro och handlingar och Torahs särställning Religiösa regler och berättelser enligt judisk tradition Fördjupar sig i den judiska traditionens inflytande på europeisk kultur och vetenskap. Exempel på religiösa inslag och spår i samhället, lagstiftningen, medier och populärkulturen K1 K1, K2 K2, K3, K4 K4, K5, K6 hantera information om religion, religiös multilitteracitet analysera religiöst språk och symboler lära sig i religionsundervisninge n Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor. Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten och objektiviteten i den information som hittas. Judendomens mångfald och judendomen i Finland M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag Judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma personer, händelser, heliga platser och skrifter samt deras inflytande på europeisk kultur studeras. Man bekantar sig i synnerhet med judendomens historia i Eurpa Betydelsen av en religiös dialog. Besök till helig byggnad. K1, K2 Kunskap om religion och kultur Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling, kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva Finlands religiösa rötter.

11 Judendomen årskurs 5 (Sida 2/2) kunskaper / vitsordet 8 M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Betydelsen av en religiös dialog och religionsfrihet K2, K5, K6 Religiös multilitteracitet Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv Människorättsetik, FN:s konvention om barnets rättigheter samt människovärde, att respektera livet och att värna om naturen K7 Kunskap om människorättsetik Eleven kan det centrala innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter och kan ge exempel på mänskliga rättigheter. M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på etik samt att diskutera religioner Man undersöker det religiösa språkets särdrag, judisk terminologi och dess förenande effekt i den judiska världen K2 K1, K3, K6, reflektera över etiska frågor Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven kan ge exempel på hur man skapar en hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska principerna i religionen i fråga i sina exempel. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet K1, K4, K6, K7 Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

12 Judendomen årskurs 6 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen Sambandet mellan centrala judiska berättelser dess inflytande på konst, vetenskap och kultur Bekantar sig med begreppet helighet samt heliga platser Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen I undervisningen studeras Torah, Tanach, den nedtecknade judiska traditionen och grunden för judendomen. Religiösa regler och berättelser enligt judisk tradition och reflekterar över förhållandet mellan tro och handlingar och Torahs särställning. Symboler och den judiska kalenderns högtider -judendomens mångfald och judendomen i Finland. K1, hantera information om religion, religiös multilitteracitet K1, K2 hantera information om religion, religiös multilitteracitet K2, K3, K4 analysera religiöst språk och symboler K4, K5, K6 lära sig i religionsundervisningen Eleven kan nämna källor och texter inom religionen i fråga samt beskriva det centrala innehållet i dem. Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och heliga platser inom religionen i fråga och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor. Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten och objektiviteten i den information hen hittar. M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag är judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma personer, händelser, heliga platser och skrifter samt deras inflytande på europeisk kultur studeras. K1, K2 Kunskap om religion och kultur Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling, kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva Finlands och Europas religiösa rötter.

13 Judendomen årskurs 6 (Sida 2/2) kunskaper / vitsordet 8 M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv Bekantar sig i synnerhet med judendomens historia i Europa och med religiösa samfund i skolans närhet och betydelsen av en religiös dialog. I undervisningen studeras religionerna i medier och inom populärkulturen och religionernas betydelse för världsfreden. Etiska principer som förenar religionerna (t.ex. den gyllene regeln) Människorättsetik, FN:s konvention om barnets rättigheter samt människovärde, att respektera livet, globalt ansvar och att värna om naturen K2 K2, K5, K6 Kunskap om religion och kultur Religiös multilitteracitet Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. K7 Kunskap om etik Eleven känner igen och kan nämna etiska normer i den religion som studeras samt etiska principer som förenar religioner och livsåskådningar. K2 Kunskap om människorättset ik Eleven kan det centrala innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter och kan ge exempel på mänskliga rättigheter. M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på etik samt att diskutera religioner K1, K3, K6 K1, K4, K6, K7 reflektera över etiska frågor Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven kan ge exempel på hur man skapar en hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska principerna i religionen i fråga i sina exempel. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet K1 Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

14 Lärokurs i judendom årskurs 7-9 I årskurserna 7-9 ska man i undervisningen i religion utforska den religion som studeras som ett kulturellt och samhälleligt fenomen. Kunskapen om den aktuella religionens rötter, ursprung, lära och normer samt inflytande i världen fördjupas och berikas. I undervisningen utforskas både de stora religiösa traditionerna i världen och irreligiositet. Religionernas samhälleliga och politiska inflytande och religionsfrihet behandlas. Eleverna lär sig känna igen och analysera religiösa teman i vetenskap, medier, konst och populärkultur. I undervisningen behandlas de centrala etiska begreppen och de etiska principerna inom den religion som studeras. I undervisningen granskas FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt etiska synsätt i olika religioner och livsåskådningar. Mänskliga livsfrågor och aktuella etiska problem tas upp. Religionsundervisningen ska erbjuda eleverna resurser för deras fortsatta utveckling. som anknyter till målen för judendomen i åk 7-9 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i judendomen i årskurs 7-9 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i judendomen i årskurs 7-9 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i judendomen i årskurs 7-9 (länk till grunderna)

15 Judendom årskurs 7 (Sida 1/1) M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur Begreppet religion utreds och religiositet granskas ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religiösa dimensioner Man studerar de stora världsreligionernas uppkomst och utbredning, grundpelare och kulturella inflytande på olika håll i världen med betoning på nutid. Även irreligiositet som en medveten livsåskådning. är skillnaden mellan tro och vetande och mellan religiöst och vetenskapligt språk Religionernas synlighet inom kultur, media, politik, populärkultur, konst och umgängeskultur. K1 K2 K2, K3, K6 K2, K4, K6 Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället hantera religiös information Kunskap om världsreligioner na och olika livsåskådningar Religiös och kulturell läskunnighet kunskaper / vitsordet 8 Eleven känner igen och kan nämna religiösa inslag i den omgivande kulturen. Eleven kan beskriva hur den aktuella religionen har uppkommit och vilket inflytande den haft. Eleven känner till religionens grundpelare och kan nämna de viktigaste källorna. Eleven har grundläggande kunskaper om världens stora religioner och om irreligiositet. Eleven kan nämna olika seder och symboler i religiösa traditioner. M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk M8 uppmuntra eleven att fundera över mänskliga livsfrågor och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden K1, K2, K4, K5, K7 Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan ge exempel på olika sätt att argumentera samt några skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. De stora livsfrågorna K7 Etiskt tänkande Eleven reflekterar över mänskliga livsfrågor K6 Används inte som grund för. Eleven handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

16 Judendom årskurs 8 (Sida 1/1) kunskaper / vitsordet 8 M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk Judendomens inverkan på politik, kultur, konst, seder och bruk i historia och nutid Judendomens uppkomst, utbredning och uppdelning i inriktningar. Man bekantar sig med de viktigaste judiska riktningarna: ortodox, konservativ och liberal riktning, deras undergrupper och i synnerhet modern ortodox judendom. De olika inriktningarnas utbredning och centrala lära samt riktningarnas betydelse under olika tider och på olika platser. Religionsfrihet K1 K2 K2, K3, K6 K2, K4, K6 Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället hantera religiös information Kunskap om världsreligioner na och olika livsåskådningar Religiös och kulturell läskunnighet Eleven känner igen och kan nämna religiösa inslag i den omgivande kulturen. Eleven kan beskriva hur den aktuella religionen har uppkommit och vilket inflytande den haft. Eleven känner till religionens grundpelare och kan nämna de viktigaste källorna. Eleven har grundläggande kunskaper om världens stora religioner och om irreligiositet. Eleven kan beskriva mångfalden i religionerna och livsåskådningarna. Eleven kan nämna olika seder och symboler i religiösa traditioner. Eleven kan ge exempel på religiösa teman i medier, inom konst och populärkultur. K1, K2, K4, K5, K7 Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan ge exempel på olika sätt att argumentera samt några skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. M7 hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val Dialogen mellan olika religioner och världsåskådningar och dess betydelse för världsförbättring K5, K6 Kunskap om religioners och livsåskådningars globala betydelse Eleven kan beskriva och bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden K6 Används inte som grund för. Eleven handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

17 Judendom årskurs 9 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande Man studerar judendomen i Finland och globalt, med betoning på nutid Uppkomsten av den judiska bibeln, dess uppbyggnad och tolkningar samt dess centrala innehåll och kulturella inflytande. Fornfinländarnas tro samt nya religiösa rörelser och irreligiositet som livsåskådning K1, Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället K2 hantera religiös information Eleven känner igen och kan nämna religiösa inslag i den omgivande kulturen. Eleven kan beskriva hur den aktuella religionen har uppkommit och vilket inflytande den haft. Eleven känner till religionens grundpelare och kan nämna de viktigaste källorna. M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet K2, K3, K6 Kunskap om världsreligioner na och olika livsåskådningar Eleven har grundläggande kunskaper om världens stora religioner och om irreligiositet. Eleven kan beskriva mångfalden i religionerna och livsåskådningarna. M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur Religionskritik samt hur religionerna syns i medierna, i politiken, inom olika kulturområden, i populärkulturen, i konst och i seder och bruk K2, K4, K6 Religiös och kulturell läskunnighet Eleven kan nämna olika seder och symboler i religiösa traditioner. Eleven kan ge exempel på religiösa teman i medier, inom konst och populärkultur. M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk K1, K2, K4, K5, K7 Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan ge exempel på olika sätt att argumentera samt några skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.

18 Judendom årskurs 9 (Sida 2/2) kunskaper / vitsordet 8 M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och livsåskådningar M7 hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val Etiska grundbegrepp och förståelsen av dem, gärna i koppling till elevens liv och diskussion om etikett på internet. Etiska normer inom judendomen och etiska betoningar inom judendomens riktningar Etiska normer och tänkande i andra religioner och hos Asiens ursprungsbefolkning. Man fördjupar sig i etiken i de tio budorden och andra mitzvor, dvs. religiösa påbud. Skillnaden mellan Torah (de fem Moseböckerna) och judendomens övriga heliga skrifter (Tanach = den judiska bibeln, Talmud, Mishnei Torah och Shulchan Aruch) och etikens förhållande till dessa. K2, K7 Kunskap om etik och människorättsetik K5, K6 Kunskap om religioners och livsåskådningars globala betydelse Eleven känner till och kan nämna centrala etiska begrepp. Eleven kan nämna de viktigaste konventionerna om mänskliga rättigheter och redogöra för det centrala innehållet i dem. Eleven känner till etiska principer i den religion som studeras och i andra religioner och livsåskådningar. Eleven kan beskriva och bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. M8 uppmuntra eleven att fundera över mänskliga livsfrågor och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem M9 inspirera eleven att granska etiska aspekter i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den människorättsetik och religionsdialog som den medför. Livsfrågor och frågor i anslutning till det finländska samhället, globalt ansvar, miljö och djur ur ett etiskt perspektiv Reflektion över etiska aspekter i egna val och hur de påverkar det egna och andras välbefinnande K7 Etiskt tänkande Eleven reflekterar över mänskliga livsfrågor och kan redogöra för aktuella etiska frågor. K1, K2 Etiskt tänkande Eleven reflekterar över de etiska aspekterna i sina val och kan berätta hur de påverkar det egna och andras välbefinnande och en hållbar framtid. K6 Används inte som grund för. Eleven handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

19 LÄROKURSEN I ISLAM Lärokursen i islam årskurs 1-2 (länk till grunderna) I årskurserna 1 2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist. som anknyter till målen för islam i åk 1-2 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i islam i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i islam i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i islam i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Centrala föremål för och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande - framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö - framsteg i förmågan att arbeta i grupp - framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra.

20 Islam årskurs 1 M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund. M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter Eleven bekantar sig med islam och eventuellt andra historier, religioner och livsåskådningar utgående från den egna familjen och släkten. Grunderna i den islamiska läran: existensen av en enda Gud, profeterna, de heliga skrifterna, tron på det osynliga och islams fem grundpelare. Eleven studerar högtider i den islamiska kalendern och traditioner förknippade med människans livscykel. Till exempel offerhögtiden efter pilgrimsfärdens avslutning (Eid-al-adha/stora festen) och fastans avslutning (Eid-al-fitr/lilla festen). Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom korta suror såsom al-fatiha och al-ikhlas och berättelser om profeten Muhammeds liv. Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i Finland och med de heliga byggnader och festtraditioner som är kopplade till dem samt med seder som hör samman med irreligiositet. Reflektion över livsfrågor och det muslimska perspektivet på dessa. Dessutom behandlas grunderna för ett gott liv inom islam. Eleven uppmuntras att sätta sig in i andras situation och acceptera olikheter samt att reflektera över egna handlingar och konsekvenserna av dem. Betydelsen av respekt för livet, människovärdet och FN:s konvention om barnets rättigheter. Eleven granskar den egna familjens seder och bruk och bekantar sig med rättigheter och skyldigheter i familjen enligt islam. T.ex. att högakta äldre, hjälpa fattiga och svaga, visa gästfrihet, undvika att visa vrede och upprördhet. kunskaper/ vitsordet 8 K2, K4, Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö K1 K2, K7 K2, K3, K7 K2, K6, K7 K2, K6, K7 K3, K7 K1, K5, K6, K7 Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö Eleven kan namnge någon världsreligion Eleven kan arbeta i grupp, acceptera olikheter och lyssna på andra. Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar.

21 Islam årskurs 2 (sida 1/2) kunskaper M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön Eleven bekantar sig med islam utgående från den egna familjen, exempelvis genom diskussion om matvanor och islamiska mat- och måltidsregler. Grunderna i den islamiska läran: existensen av en enda Gud, profeterna, de heliga skrifterna, tron på det osynliga och islams fem grundpelare. Eleven studerar högtider och evenemang i den islamiska kalendern och traditioner förknippade med människans livscykel. Till exempel översikt av hela det islamiska året, fastemånaden, Eid-al-fitr och Eid-al-adha. Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom korta suror såsom al-ikhlas, al-nas och berättelser om profeten Muhammeds liv (ca 5-10 hadith) och andra profeter, t.ex. Adam, Nuh och Ibrahim. Bönen (salat) och åkallan (dua). Moskens betydelse för muslimerna och uppförande i moskén. Olika former av islam och att acceptera dessa. Bekanta sig med islamisk konst och nashid. Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i Finland och med de heliga byggnader och festtraditioner som är kopplade till dem samt med seder som hör samman med irreligiositet. K2, K4, Eleven kan ge exempel på begrepp, högtider och symboler inom islam K1 K2, K7 K2, K3, K7 Eleven känner till de religiösa skrifterna. Eleven kan redogöra för centrala berättelser i muslimsk tradition. Kunna namnge några religioner i Finland

22 Islam årskurs 2 (sida 2/2) en M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter Reflektion över livsfrågor och det muslimska perspektivet på dessa. Dessutom behandlas grunderna för ett gott liv inom islam. Eleven uppmuntras att reflektera över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt att sätta sig in i andras situation och acceptera olikheter. T.ex. genom temat ärlighet. Eleven reflekterar över sitt eget ansvar för andra människor, miljön och naturen. Betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt barnens rättigheter. Klargörande vilken betydelse FN:s konvention om barnets rättigheter har för elevens eget liv. Eleven granskar den egna familjens seder och bruk och bekantar sig med rättigheter och skyldigheter i familjen enligt islam. Diskuterar vikten av att lyssna och förstå andra och att acceptera olikheter. K2, K3, K7 K2, K6, K7 K2, K6, K7 K3, K7 kunskaper Eleven kan arbeta i grupp, uttrycka sina tankar, acceptera olikheter och lyssna på andra. Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar.

23 Lärokurs i islam årskurserna 3-6 I årskurserna 3 6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer. Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i klassen och skolan och att motarbeta diskriminering. som anknyter till målen för islam i åk 3-6 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i islam i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i islam i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i islam i årskurs 3-6 (länk till grunderna)

24 Islam årskurs 3 (sida 1/2) M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom korta suror såsom al-falaq, al-tabat och berättelser om profeten Muhammeds liv och studier av trons pelare (arkan al-iman) samt högaktning av lärandet och familjens betydelse. Viktiga religiösa regler och berättelser enligt islamisk tradition. Den islamiska kalendern, högtider, fredagsbönen och fredagen som helgdag. De heliga platserna och deras betydelse. Religiösa språkets särdrag, islamisk terminologi och dess förenande effekt i den islamiska världen. Religiösa samfund i Finland och betydelsen av religiös dialog. Islam i Finland Islams mångfald K1, hantera information om religion K1, K2 K2, K3, K4 K4, K5, K6 K2, K5, K6 lära sig i religionsundervisnin gen Religiös multilitteracitet Eleven kan nämna utvalda suror och hadith samt beskriva det centrala innehållet i dem. Eleven kan med exempel redogöra för heliga platser, årets viktiga högtider och och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven övar sig att söka i koranen och andra källor. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser.

25 Islam årskurs 3 (sida 2/2) M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet De centrala etiska principerna och livets värde inom islam. Till exempel familjens betydelse, gott uppförande, tillåtet och förbjudet enligt islam (halal haram) Centrala livsfrågor, känslor och värdeval behandlas med hjälp av valda berättelser ur Koranen och den islamiska traditionen. Reflektion över förhållandet mellan tro och handlingar, islamiska seder och bruk, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv. T.ex. frågor om liv och död utifrån elevernas erfarenheter. Uppfattningen om det förbjudna och tillåtna inom islam. Reflektion över människan, naturen och globalt ansvar. K7 K2 K1, K3, K6 K1, K4, K6, K7 K1 Kunskap om etik kunskaper Eleven kan redogöra för de utvalda etiska principerna. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.

26 Islam årskurs 4 (sida 1/2) M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationer i dag M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom suror som al-fath och al-asr och berättelser om profeten Muhammeds liv och de andra profeterna. Samt islams uppfattning om Allah, Koranen och trons pelare (arkan al-iman). Religiösa regler och berättelser från islamisk tradition. T.ex. bönereglerna. Islams uppkomst. Islams första skeden i Mecka Den islamiska traditionens inflytande på kulturen, arkitekturen och islamisk konst. T.ex. nashid, moskén som religiös byggnad, moskéarkitektur och den symbolik som hör samman med den. Bönen och åkallan. Det religiösa språkets särdrag, islamisk terminologi och dess förenande effekt i den islamiska världen. Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen Islams historia i Europa och islam i Finland. Islams mångfald Religioners och livsåskådningars situation i Finland och betydelsen av en religiös dialog samt religionsfrihet. Berättelser som förenar judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma profeter, heliga platser och skrifter studeras. K1, hantera information om K1, K2 religion. K2, K3, K4 K4, K5, K6 K2, K5, K6 K7 K2 analysera religiöst språk och symboler. lära sig i religionsunderviningen Kunskap om religion och kultur Religiös multilitteracitet kunskaper / vitsordet 8 Eleven kan nämna centrala begrepp inom islam Eleven kan i korthet förklara koranens och hadithernas uppbyggnad. Eleven känner till utvalda suror och hadither Eleven kan ge exempel på högtider och förstå varför de firas. Eleven kan ge exempel på islams första skeden. Eleven kan med exempel redogöra om bönereglerna och heliga platser inom religionen ifråga och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor. Eleven kan i huvuddrag beskriva religioner i Finland. Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser.

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. Ämne: Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Modersmål, Engelska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. GENOMFÖRANDE Eleverna får välja

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

fredag 7 december 12 Judendomen

fredag 7 december 12 Judendomen Judendomen Abraham Gud befaller honom att bosätta sig i Kaanans land ( Israel/ Palestina). Ca 1800 fvt. Gud lovade att han skulle bli far till många om han gjorde som Gud sa. Det första förbundet. Tecken

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

Judendom både en religion och ett utvalt folk Redogör för hur stor judendomen är och för var flest judar lever i världen.

Judendom både en religion och ett utvalt folk Redogör för hur stor judendomen är och för var flest judar lever i världen. 1 FÖRMÅGOR, INSTUDERINGSFRÅGOR KUNSKAPSKRAV VAD SOM INGÅR I DE OLIKA PROVEN Judendom och Islam FÖRMÅGOR: Analysera judendomen och islam samt olika tolkningar och bruk av dessa Analysera hur religionerna

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner 2006. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner 2006. Utbildningsstyrelsen Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner 2006 Utbildningsstyrelsen FÖRESKRIFT 2 (1) lagstadgad, bör iakttas 22.5.2006 21/011/2006 Anordnare av gymnasieutbildning och gymnasier Giltighetstid

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Religion. Judendomen. Kristendomen. Islam. Judendomen. Namn: Madelen Gustavsson, Norrtullskolan, Eksjö www.lektion.se

Religion. Judendomen. Kristendomen. Islam. Judendomen. Namn: Madelen Gustavsson, Norrtullskolan, Eksjö www.lektion.se Religion Judendomen Kristendomen Islam Namn: Judendomen Judendom räknas som en av de äldsta religionerna i världen. Det finns 18-20 miljoner judar i världen och ca 4,5 miljoner bor i Israel. Jude Den som

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Judendomen. Abraham judarnas stamfader Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr. Abraham judarnas stamfader Judarnas historia

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Fredagsbönen mitt på dagen är veckans höjdpunkt. Hinner man så tvättar man sig i ett särskilt tvättrum före bönen i moskén.

Fredagsbönen mitt på dagen är veckans höjdpunkt. Hinner man så tvättar man sig i ett särskilt tvättrum före bönen i moskén. Bönen kan utföras överallt, men det är viktigt för muslimerna att veta riktningen mot Mekka. En bönematta med inbyggd kompass är ett praktiskt hjälpmedel om man inte har inbyggd GPS i mobilen. Fredagsbönen

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. HT 2005 SKRIVNING: Fredag 28 oktober kl. 13-17 i Laudvikssalen. Rättande

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas?

Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas? Carlo Fimiani Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas? av Carlo Fimiani Som förälder till en 10 årig flicka ställer jag mig frågan om hur skolan i Sverige upplyser barn i grundskola om sexualitet.

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Läroplan för vård, fostran och lärande

Läroplan för vård, fostran och lärande Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015 Innehåll INLEDNING... 3 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET...

Läs mer

SCA arbetar tillsammans med alla sina affärspartner för att åstadkomma positiva förändringar och uppmuntra att de följer denna uppförandekod.

SCA arbetar tillsammans med alla sina affärspartner för att åstadkomma positiva förändringar och uppmuntra att de följer denna uppförandekod. SCAs uppförandekod SCAs uppförandekod SCAs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare, kunder, konsumenter, aktieägare

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel

Målkriterier Beskrivning Exempel ÖREBRO SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN (SO),ÅR 5 1(5) Geografi Eleven kan reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön Eleven är förtrogen med globen och känner till olika platsers och områdens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

Tro - från Oden till Jesus

Tro - från Oden till Jesus Oden Vite krist Tema: Tro - från Oden till Jesus 1. Målet med temat: Det du ska lära Du ska bl.a. Få kunskap om den nordiska mytologin (Vad vikingarna trodde på) Lära känna olika religioners skapelsemyter

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Sjuk till lucia Lärarmaterial

Sjuk till lucia Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Jessika Berglund Vad handlar boken om? Mias klass röstar om vem som ska bli årets Lucia och till Mias glädje blir det hon. Men redan samma dag börjar Mia känna sig sjuk

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer