Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
|
|
- Lovisa Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
2 Dagens Nyheter 2001 Lämmelår
3 Angerbjörn m. fl Lämmelår i Fennoskandien under 1900-talet hej
4 Elton 1924, Krebs m. fl Cykler hos nordliga däggdjur Sålda pälsar av kanadalo (Hudson Bay Company) Photo: Tomas Meijer
5 Att samla in data på sork och lämmel Slagfällefångst, levandefångst, experiment Long term live trappings and experiments Snap trappings in spring and autumn Photo: Tomas Meijer
6 Hur uppstår cykler? Data from Vindelfjällen Swedish National Environmental Monitoring Programme (Hörnfeldt & the Swedish Environmental Protection Agency) Genom täthetsberoende processer = processer vars effekt beror på hur många gnagarna är Direkta - beror av nuvarande mängd t ex konkurrens (föda), predation av generalist Fördröjda - mängd nu beror på tidigare mängd t ex predation av specialist som ökat i antal, föda som tagit slut och måste återhämta sig
7 Hur uppstår lämmel- och sorkcykler? Data from Vindelfjällen Swedish National Environmental Monitoring Programme (Hörnfeldt & the Swedish Environmental Protection Agency) Tre hypoteser Interaktioner gnagare rovdjur Interaktioner gnagare - föda Inre processer (stress, reproduktion)
8 Hur uppstår lämmel- och sorkcykler? Generalistpredatorer + migrerande predatorer: Direkt täthetsberoende Snötäcke Specialistpredatorer Fördröjt täthetsberoende Konkurrens om föda (direkt täthetsberoende)
9 Hur analysera data? 2-årsfluktuation Stabil Riktiga cykler
10 Förändring i gnagarcykeln i Norge Henden m. fl
11 Täthetsberoendet och cyklerna förändras hela tiden (Norge) Direkt täthetsberoende Fördröjt täthetsberoende Period 2 Fördröjt täthetsberoende Direkt täthetsberoende Henden m. fl
12 Data Förändring i gnagarcykeln i Finland Detta kommer publiceras i: Korpela et al. Non-linear effects of climate on boreal rodent dynamics: mild winters do not negate high-amplitude cycles Running title: Effects of climate on boreal rodent dynamics. Period 2 Global Change Biology: In Press..
13 Förändring i lämmel- och sorkcykeln i Sverige Elmhagen et al. 2011
14 Förändring i gnagarcykeln i Västerbotten Gråsiding/Gråsidemus Åkersork /Markmus Lämmel Miljöövervakningsprogrammet Hörnfeldt & Naturvårdsverket)
15 Förändring i gnagarcykeln i Västerbotten Gråsiding/Gråsidemus Vår Höst Åkersork /Markmus Lämmel Miljöövervakningsprogrammet Hörnfeldt & Naturvårdsverket)
16 Förändrade cykler varför? Genom täthetsberoende processer = processer vars effekt beror på hur många gnagarna är Direkta t ex konkurrens (föda), predation av generalist Fördröjda t ex predation av specialist som ökat i antal, föda som tagit slut och måste återhämta sig
17 Effekt av lämmel- och sorkbete kan ses från rymden Olofsson et al. 2012
18 Kan ren- eller fårbete minskat födans kvalitet? - - -
19 Ims m.fl Kan renbete påverka smågnagare? Positivt samband mellan ren och smågnagare Ev. negativt samband mellan ren och ripa (ej signifikant)
20 Saetnan m.fl Kan fårbete påverka åkersork (fjällhed, centrala Norge)? Minskade vegetationens täckningsgrad något Påverkade inte födokvalitet (C. bigelowii, D. flexuosa, D. cespitosa, S. herbacea ) Ingen effekt på sork
21 Vädereffekt på både ren och smågnagare på Svalbard Stien m.fl. 2012
22 Gnagarcykler har kollapsat på många håll på senare tid - tyder på att det inte handlar om naturlig/slumpmässig variation Halsbandslämmel på Grönland D. groenlandicus Ims m. fl Post m.fl. 2009
23 Påverkas gnagarcykeln av klimatförändring (snökvalitet)? Kausrud m.fl. 2008
24 Påverkas gnagarcykeln av klimatförändring (snökvalitet)? Kausrud m.fl. 2008
25 Lämmelcykeln i Sverige och klimatpåverkan? Angerbjörn m.fl Johansson m.fl Elmhagen m.fl. 2011
26 Klimat och gnagarcykler i Finland Detta kommer publiceras i: Korpela et al. Non-linear effects of climate on boreal rodent dynamics: mild winters do not negate high-amplitude cycles Running title: Effects of climate on boreal rodent dynamics. Global Change Biology: In Press..
27 Föränderliga gnagarcykler komplexa samband Klimat Snö - kvalitet, kvantitet - regn-snö - subnivalt habitat Födotillgång - vilka växtarter - frösättning, bärproduktion Smågnagare - vilka arter - reproduktion, stress, överlevnad - konkurrens, facilitering Fragmentering av skog - skogsbruk, gammal skog Rovdjur - vilka arter - konkurrens, predation Gnagarcykler Krävs att vi undersöker flera arter, på samhällsnivå
28 Tack! Gnagarcyklerna i Fennoskandien förändras hela tiden Samtidigt förändras graden av direkt och fördröjt täthetsberoende Komplexa kopplingar till klimatet, går ej enkelt generalisera mellan områden Oklart med bakomliggande mekanismer (predation, födotillgång, samhällsekologi)
Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-20 1
Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-20 1 Bakgrund Två enkäter skickades ut som ett led i arbetet med
Läs merProjekt Fjällräv SEFALO+ Layman s report
Projekt Fjällräv SEFALO+ Layman s report LIFE03 NAT/S/000073 Anders Angerbjörn, Tomas Meijer, Nina E. Eide, Heikki Henttonen, Karin Norén Förord Fjällräven Alopex lagopus är klassificerad som akut hotad
Läs merDet nordiska samarbetet
Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner
Läs merVad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merKlimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merPM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult
Bilaga 2 PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Uppdrag åt Vattenfall Vindkraft Spelplatser av tjäder och orre Richard Ottvall 2014-12-10 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon:
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merÅr 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.
Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska
Läs merFokus på ökad återvinning
Fokus på ökad återvinning Använda kartongförpackningar är en värdefull råvara Internal Internal Sverige kan bli bättre på återvinning Värdefull råvara går till spillo Återvinningsgrad, dryckeskartong 40%
Läs merStatistik på arktisk forskningsstation på Grönland. Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers
Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers Min vardag som universitetslektor i matematisk statistik Undervisning Både
Läs merTommy Lennartsson. Biobränsle och klimat
Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp
Läs merFrågor för klimatanpassning i skogsbruket
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se
Läs merHeterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merAutomation - nu och framåt. Thomas Lezama
Automation - nu och framåt Thomas Lezama Agenda Globala trender och Industrie 4.0 och dess betydelse för Volvo Utmaningar och möjligheter 2 2015-12-03 Globala trender som påverkar automationen hos Source:
Läs merSynopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande
Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av
Läs merHåll Sverige Rent. Nov 2014. Per Nilsson Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-25 1
Håll Sverige Rent Nov 2014 Per Nilsson Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-25 1 Vad innebär egentligen allemansrätten, hur ser kunskapsläget ut och vad är
Läs merNaturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merEkosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR
Läs merÅrlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY ANVISNINGAR 2013-08-29 NV-05447-13 Årlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål Syfte Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merPresentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen
Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra
Läs merLärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan
Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Susanne Thulin Högskolan Kristianstad Forskarskola, Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik (FoBa) Sverige susanne.thulin@hkr.se 1 Varför ekologi i förskolan?
Läs merLånga tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Läs merMS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F
GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel
Läs merDelegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-12-04 Ärendenr: NV-06889-14 Enligt sändlista Delegering av beslut om licensjakt efter
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Läs merÖvervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merVarför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga?
Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga? Syfte Uppgiften har två syften 1) Du ska träna dig i den vetenskapliga metoden där följande inslag fokuseras: a) Formulera och
Läs merNya värdekedjor i skogen
Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp
Läs merSammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis.
Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat. Köttkonsumtionen i Sverige har stadigt varit ökande. Till följd av en stark efterfrågan av köttprodukter
Läs merVem är genomsnittsskogsägaren?
Skogsbrukets Vinterdagar 9.-10.2.2010 Hotell Kungsvägen, Esbo Vem är genomsnittsskogsägaren? Jussi Leppänen Skogsforskningsinstitutet PB 18, 01301 Vanda jussi.leppanen@metla.fi tfn 010 2112240 Metsäntutkimuslaitos
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merRestoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund
Läs merDen nordiska äldreomsorgsmodellen:
Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merTill Naturvårdsverket, Stockholm samt till Miljödepartementet (genom Magnus Bergström) för kännedom
Till Naturvårdsverket, Stockholm samt till Miljödepartementet (genom Magnus Bergström) för kännedom Vi har med oro noterat den ökade polariseringen i Sverige angående synen på vår vargstam och på hur den
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs merTEKNISKT UNDERLAG 1 (5) Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer:
1 (5) TEKNISKT UNDERLAG Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer: Den beteckning som är registrerad Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish
Läs merVersion 1 : 1996-10-21
Partiklar/aerosoler 1 Programområde: Luft : Partiklar / aerosoler Mål och syfte med miljöövervakningsmetoden att spåra eventuella långsiktiga förändringar av lufthalter av aerosolmängd och sammansättning
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs mer"Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin"
"Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin" ANN-KRISTIN BERGQUIST INSTITUTIONEN FÖR GEOGRAFI OCH EKONOMISKHISTORIA CENTER FOR ENVIRONMENTAL AND RESOURCE ECONOMICS CERE UMEÅ UNIVERSITET
Läs merOrganisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner
Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner Stefan Szücs, Docent i statsvetenskap Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet AFA Försäkrings FoU-dag
Läs merLärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix
Lärande i utvecklingsarbete Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Vad kännetecknar ett framgångsrikt förändringsarbete? Ett viktigt kännetecken: Att gjorda insatser och genomförda aktiviteter (t ex utbildning)
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet
1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-01856-14 Ockelbo kommun 816 80 Ockelbo Beslut om skyddsjakt
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merTroposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring
Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Håkan Pleijel Växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Innehåll - översikt Effekter av ozon på vegetation Jordbruksgrödor Skogsträd Ozonhalt
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merMiljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Läs merKOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14. Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17
Läs merTurismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring
Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern
Läs merVindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport
Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport Marianne Henningsson Miljöpsykolog marianne.henningsson@lnu.se Gotland 120807-08 Vår rapport: Hälsa och Ohälsa (buller, sömnstörningar, sjukdomar
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs merORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009
Bent Christensen EMG Umeå universitet 901 87 UMEÅ ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 OBS! Besvara mina och Henriks frågor på separata ark, på vilka du skriver vårt namn
Läs merÅtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden
Läs merEn trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merUtlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
Läs merGolf ur ett motoriskt perspektiv
Golf ur ett motoriskt perspektiv Diskret färdighet Snabb, har en tydlig början och ett tydligt slut. Hela rörelsen programmeras i förväg. Motorisk färdighet Rörelsen/motoriken är avgörande för framgång.
Läs merSchema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15
Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15 OBS: Ändringar kan förekomma Senast uppdaterad: 2015-10-26 v.44 Tid och plats Tema Tisdag 27-okt Kursintro Mänsklig och naturlig påverkan
Läs mer1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?
Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur
Läs merVEM STÄDAR I NATUREN?
VEM STÄDAR I NATUREN? Håll Sverige Rentkonferensen 2015-11-19 Nils Hallberg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-26 1 Nils Hallberg Miljörättsjurist på Naturvårdsverket
Läs merTyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc
Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merDetta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-23 Ärendenr: NV-02943-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare Beslut Naturvårdsverket
Läs merLämmelårets uppgång och fall
Lämmelårets uppgång och fall Faktorer som påverkar fjällämmelpopulationers cyklicitet Tor Hansson Frank Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2016 Institutionen
Läs merDAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem
Läs merden 26 mars - den 30 mars
mars april 07 Schema för Fisk- och Fiskeribiologi VT07 den mars - den mars 9 Föreläsningar kommer huvudsakligen att äga rum i2sal 3 4D247 0 5 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 7 Kursbok: 'Ecology of teleost fishes'
Läs merLÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
Läs merIndustrin är grunden f
Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet
Läs meri samverkan med det omgivande samhället.
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Skoglig
Läs merBakgrund Du har ansökt om att få fångstredskapet Bélisle 330 typgodkänt för fångst av bäver. Redskapet är en slagfälla.
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 17 71 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-10-09 Ärendenr: NV-02196-14 Peter Siikavuopio Tavvagatan 11 98016 Karesuando Angående
Läs merInternationella karriärvägar
Internationella karriärvägar Lägesanalys - 3 dec 2010 Tankesmedjan för omvärldsanalys Nätverk för skoglig omvärldsanalys Verktygen för kommunikation till skogssektorn är hemsidan, nyhetsbrevet, seminarier
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se 2014-06-02 Ärendenr: NV-03681-14 Se sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merSkogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i
Caroline Greiser Doktorand i växtekologi caroline.greiser@su.se Skogens mikroklimat Miljöövervakningsdagarna 2018-09-26 Block II Klimatförändringar i skog och mark I ett varmare klimat börjar arter flytta...
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merInte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018
Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018 gå till menti.com knappa in kod 53 68 51 Kolflöden skogen och klimatet Kolflöden skogen och klimatet (2007-2016) Source: W. Kurz
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merNordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merärftlig (baserat på genomet) ha en specifik funktion skapat av naturlig selektion
Adaptation = anpassning Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Adaptation är en irreversibel respons på en permanent ändring i miljön Varje art har ett aktivitetsrum
Läs merMinska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin
Minska matsvinnet Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin Regeringsuppdrag 3 myndigheter. 3 år, 2013-2015. Slutrapport 31/3 2016. analysera möjligheter och eventuella hinder
Läs mer