Naturanpassade erosionsskydd
|
|
- Birgit Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar infrastruktur och byggnader, men skyddar inte stranden och dess funktioner Ett naturanpassat erosionsskydd ska Andra termer för naturanpassade erosionsskydd minska erosionen samtidigt som det ska vårda naturen och ge rekreativa och estetiska fördelar genom att efterlikna naturens funktioner och utseende. Ekosystembaserade erosionsskydd Biologiska erosionsskydd Ingenjörsbiologiska erosionsskydd Mjuka skydd Naturskydd 1
2 Kust och sjö Geologi: geologiska förhållanden som påverkar erosionsprocesserna. Jordart: jordartens benägenhet att erodera. Vattendrag Geologi: geologiska förhållanden som påverkar erosionsprocesserna. Jordart: jordartens benägenhet att erodera. Vind: den huvudsakliga kraften (orsaken) till våg- Vågor: vid större vattendrag kan vågor påverka Naturliga faktorer som kan påverka erosion Exempel bildning. erosion och transport av sediment. Vågor: den viktigaste kraften för erosion och Vattenhastighet: strömmande vatten i vattendrag är en viktig kraft för erosion. transport av sediment. Vattenstånd och tidvatten: påverkar strandmorfologin. stränderna genom att stabilisera marken. Vegetation: viktigt för att bibehålla/förbättra Strömmar: kustparallella strömmar transporterar Avrinning: vid nederbörd på och genom marken sediment. längs vattendrag. Vegetation: viktigt för att bibehålla/förbättra Landhöjning: landhöjning i förhållande till förändring av vattennivå och hur det påverkar så att kustskydd genom att stabilisera marken. nya nivåer av stranden kan utsättas för erosion. Avrinning: vid nederbörd på och genom marken. Is: isnötning längs stränder och tjäle. Landhöjning: landhöjningen påverkar kusten och kompenserar havsnivåhöjningen. Grundvatten: grundvattenströmningens inverkan på inre erosion, grundvattennivåns inverkan på Is: isnötning längs stränder och tjäle. yterosion. Grundvatten: grundvattenströmningens inverkan Mänskliga aktiviteter som kan påverka erosion Exempel Aktiviteter längs stranden bebyggelse hamnar och kajer skyddsvallar infrastruktur, ex. vägar, järnvägar, broar, ledningar, etc. industri stabilitets- och erosionsåtgärder hantering av kantzoner i skogs- och jordbruk Aktiviteter i avrinningsområdet skogsbruk och avverkning jordbruk täktverksamhet utdikning och markavvattning hårdgjorda ytor Aktiviteter i vattendrag dammkonstruktioner sandutvinning muddring uträtning, kanalisering och kulvertering rensning av vattendrag gamla flottledsrensningar reglering av vattendrag och sjöar Aktiviteter i havet eller i sjöar sandutvinning muddring vindkraftparker reglering av sjöar fartygsgenererade vågor på inre erosion, grundvattennivåns inverkan på fartygsgenererade yterosion. vågor Hur skyddas stranden mot erosion idag? Hur skyddas stranden mot erosion idag? Vid kusten Hövder, vågbrytare Strandfodring Vid sjöar Hövder Växter Vid vattendrag Enstaka naturanpassade, mest som test (död ved) Vid reglerade vattendrag Enstaka naturanpassade, mest som test hittills (enstaka block) Längs farled 2
3 Hårda skydd Gabioner Betongblock Spont Mjuka skydd Kombinerade skydd Vegetation (gräs buskar, med vegetation träd) Gabioner med vegetation Kokosmattor med Betonghålblock med vegetation vegetation Geotextil med vegetation Träpålar med vegetation Dött växtmaterial Faskiner i komb. med sten Sandåterföring Enstaka block Vegetation (gräs, örter, träd, buskar) som erosionsskydd Växtens rötter skall vara snabbväxande Växten skall vara vattentålig Växten skall vara slittålig mot vågor och annan nötning Växten skall vara konkurrenskraftig, men inte konkurrera ut övriga befintliga arter Växten skall finnas lokalt Varför naturanpassade erosionsskydd Vad är ett naturanpassade erosionsskydd Hårda strukturer (betong, sten, stål) höll inte, flyttade problemen Alternativ som sandåterföring och växter började användas Ökat intresse för att bevara och gynna biologisk mångfald Helheten Erosionsskydd som utformas så ett det bevarar och stärker biologisk mångfald. Erosionsskydd som konstrueras för att minska skada på eller gynna morfologiska och ekologiska strukturer. Kombinerar ekosystembaserade lösningar med ingenjörsvetenskap 3
4 Kokosnät för att binda vegetation (Foto P. Danielsson, SGI) 4
5 Källa: Källa: Projekt Furusundsleden 5-årigt forskningsprojekt ( ) Finansieras av SjöV/TrV, HaV, Lst Sthlm, SGI Leds av SGI, i samarbete med LTH. Doktorand vid LTH, Teknisk vattenresurslära Testar olika typer av naturanpassade skydd i tre områden Projekt Ödegärde, Göta älv Uppföljningsprojekt Installation finansierat av SjöV, uppföljning finansierat av SGI Gammalt erosionsskydd av sprängsten, sjönk ner, pålagrade ny sten undervattenskred Testområde med träpålar 5
6 Naturanpassade erosionsskydd Fördelar Biologisk mångfald Rekreation Estetiska värden Resiliens Reglerande Nackdelar Håller inte för alla krafter Kan ta lång tid att få full funktion Känsligt för olika väderhändelser (t.ex. torka) Foto: SGI Underlag Förstudie Naturanpassade Erosionsskydd, vattendrag Vägledningar ska tas fram för farleder, vattendrag, kust och sjö Forskningsprojekt Furusundsleden Göta älv Umeälven Vad vi gör just nu Samverkan Regional Kustsamverkan Skåne / Halland Myndighetsnätverket stranderosion Kunskapsuppbyggande och -förmedling Samverkar med forskningsinstitut, universitet, högskolor, nationellt och internationellt Deltar på olika möten och konferenser Kurser TACK Foto: SGI 6
Naturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Göta älv, Foto: SGI Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se 1 Statens geotekniska institut, SGI SGI bildades 1944 SGI lyder sedan 2011 under Socialdepartementet, Bygg- och
Läs merSGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?
Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande
Läs merÅtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön
Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Ert datum Er beteckning 2015-02-01, m.fl. 3563-14 537-9859-2014 537-7297-2014 537-5058-2014 537-5346-2014 537-34925-2014 Vår referens Per Danielsson Till Havs-
Läs merSårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Läs merRegional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merStatens geotekniska institut
Statens geotekniska institut Generaldirektör Åsa-Britt Karlsson Miljö- och energidepartementet 83 medarbetare (65 tekniska handläggare, varav 34 disp.) Linköping (huvudkontor), Göteborg, Malmö, Stockholm
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merStranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
Läs merKustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merI samband med fältinsamlingen har hårda erosionsskydd inventerats och sträckor med aktiv erosion kartlagts.
Produktbeskrivning 1(7) Fastställd datum Dokumentversion 2019-02-28 1.2 Kontakt: kundservice@sgu.se PRODUKT: STRANDEROSION, KUST Kort information om produkten Produkten innehåller information om erosionsförhållanden
Läs merSKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR
RAPPORT SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR SLUTRAPPORT 2018-03-15 REV 1.1 UPPDRAG 271913, Förprojektering Skra Bro Titel på rapport: Skra Bro - naturmiljöanpassningar Status: Datum: 2018-03-15 MEDVERKANDE
Läs merSveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merVackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?
Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det? Gunnel Göransson (gunnel.goransson@swedgeo.se) Per Danielsson (per.danielsson@swedgeo.se) Statens geotekniska institut På säker grund för hållbar utveckling
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merBehov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Läs merFigur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.
SGI 2008-12-05 1-0804-0273 Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor. För kuststräckan finns förutsättningar för erosion på stränder och i dyner. Befintliga dyner har tillräcklig
Läs merKlimatanpassning - Från ord till handling
Klimatanpassning - Från ord till handling Lund 2016-04-12 Therése Ehrnstén Presentationens upplägg: Vad händer med klimatet? Så påverkas Skåne av: - Höga temperaturer - Ökad nederbörd - Stigande hav Kunskapsunderlag
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merCAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Läs merSkredrisker i ett förändrat klimat Säveån
Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån Midsommarföreläsning 2018-06-04 Karin Odén På säker grund för hållbar utveckling Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån 1. Introduktion 2. Bakgrund 3. Kartläggningsmetoder
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merH A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merSGI:s arbete inom klimatområdet
SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen
Läs merNNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012
NNH inom SGI:s verksamhet NNH 2012 18 september 2012 Foto: SGI Foto: SGI Foto: SGI Foto: Ystads kommun Foto: SGI Lantmäteriet Ystad kommun SGI Linda Blied, SGI 1 Myndighet och forskningsinstitut med ett
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merEXAMENSARBETE. Stranderosion i Skåne. Isak Enström Love Lagerlöf 2013. Högskoleexamen Samhällsbyggnad
EXAMENSARBETE Isak Enström Love Lagerlöf 2013 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Detta examensarbete utfördes under april
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merLena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för
Läs merInformation om ras och skred i Lillpite
Information om ras och skred i Lillpite Piteå mars 2015, Piteå kommun Samhällsbyggnad Figur 1. Resultat av skred sommaren 2012 uppströms fotbollsplan i Lillpite. Bakgrund Efter långvariga problem med stabiliteten
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merNationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merÖversiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag
VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS
Läs merFörorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Läs merIn-situ övertäckning av förorenade sediment
In-situ övertäckning av förorenade sediment Gunnel Göransson Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Hela SGI Publikation 30 omfattar följande fristående delar SGI Publikation 30-1 (Huvuddokument).
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merRiskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län. Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI
Riskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI Naturolyckor i Sverige vid ett förändrat klimat Risker för naturolyckor ökar Hotbilder förvärras Allvarliga
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merTeknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merHållbar utveckling av strandnära områden
Hållbar utveckling av strandnära områden Risker och möjligheter i kustplanering Kustmöte 2013, Ystad 24-25 oktober Redaktörer: Bengt Rydell, Per Danielsson SGI Publikation 8 Linköping 2013 SGI Publikation
Läs merChecklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merHur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?
Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Stefan Löfgren DOCENT Ingående kursmoment Effekter på ytvatten
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merGenerella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Läs merForskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid 24.9.2010 Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri
Läs merVälkommen till samrådsmöte!
Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merGeotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merVattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Läs merStrandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson
Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs
Läs merFlödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Läs merHAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?
Kantzoner HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Har du ett vattendrag som rinner genom dina marker? Eller kanske ett vattenförande dike som legat orört i många år? Då kanske du också har
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merSGI
6.2 Förutsättningar/prognos för fara 6.2.1 Pågående och historisk påverkan Det finns även för denna kuststräcka endast begränsade mätningar av bottentopografin och strandplanen inom området, varför det
Läs merSkredrisker och säkerhet Göta älvdalen
Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen Åke W Johansson Statens geotekniska institut Myndighetsfunktionen Göta älv Skredsäkerhet i dag och i morgon En del åtgärdat, mycket återstår Många skred i historisk
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merEROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN
RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:
Läs merStrategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.
Klimatet förändras Strategin går ut på att ta höjd för att kunna hantera de effekter som klimatförändringarna kommer att ge i framtiden. Det handlar om att titta på vår sårbarhet av förändringarna, se
Läs merGöta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta
Läs merKLIMATEFFEKTER I FÖRHÅLLANDE TILL NATUR OCH KULTURMILJÖER UTMED VÄSTRA HANÖBUKTEN
KLIMATEFFEKTER I FÖRHÅLLANDE TILL NATUR OCH KULTURMILJÖER UTMED VÄSTRA HANÖBUKTEN ~ 1 ~ Rapporten är framtagen i april 2015. Författare: Agneta Green, miljö och hälsoskyddskontoret Foto: Agneta Green Rapporten
Läs merKlimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merRoland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion
Roland Jansson Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion Strandvegeta0onens ekosystemfunk0oner Livsmiljö för många arter Filter mot gijer
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merKlimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merVattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merBehovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
Läs merÅtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun
Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Nr Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners 1. Fosforföreningenfosfonater inkluderas i förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel
Läs merFalsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010
Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010 O Ca 8 000 18 000 33 300 40 000 50 000 År 1960 1975 2010 2025 2050 Befolkningsutveckling i Vellinge
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merHur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Läs merVart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune
Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merRoland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar
Roland Jansson Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar Fritt strömmande älvar 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 jan-94 jan-94 feb-94 mar-94 apr-94 apr-94 maj-94 jun-94 jul-94
Läs merStrandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet
Strandskydd Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Gäller - Samtliga stränder vid havet, insjöar
Läs mer