Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Transkript

1 Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

2 Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar Regional handlingsplan

3 Rekommenderade åtgärder för kommuner 4 fokusområden Organisation Mark- och vatten användning Tillsyn Samhällsskydd och beredskap

4 Länsstyrelsens åtgärder 4 insatskategorier Riktlinjer Kunskaps- och planeringsunderlag Information, kommunikation och kompetensutveckling Ärendehandläggning, planer och program

5 Ett område vi jobbar med är att begränsa effekterna av påverkan på våra ekosystem Förlust av biologisk mångfald arter hinner inte anpassa sig till snabba förändringar Fungerande grön och blå infrastruktur är viktigt Förlängd vegetationsperiod påverkan på mark- och vattenanvändning och flöden i vattendragen Invasiva främmande arter Ökad igenväxning Arter hamnar i otakt förhållandet mellan ljus och temperatur ändras Smittsamma sjukdomar Varmare vatten gynnar vissa arter och inte andra Brunifiering

6 Vattenförvaltning och klimatanpassning Vattenförvaltningen genomsyras av ett avrinningsområdesperspektiv vilket är viktigt även då det kommer till klimatanpassning och hantering av översvämningsrisker. Behovet av åtgärder uppströms i avrinningsområdet för att minska flödestoppar nedströms är en aspekt som behöver beaktas vid klimatanpassning kopplat till hantering av översvämningsrisker. Det finns många åtgärder som syftar till att förbättra vattenkvalitet, reglering av vattenflöden, grundvattenbildning, natur och biologisk mångfald som samtidigt kan ha flera fördelar ur översvämningssynpunkt. Exempel på åtgärder kan vara restaurering av vattendrag där naturliga processer samtidigt förbättrar vattenkvaliteten och tillgången till vatten, bevarar livsmiljöer samt ökar motståndskraften mot klimatförändringar.

7 Vi jobbar med Kunskapsunderlag naturbaserade lösningar Regional handlingsplan GI Regional vattenförsörjningsplan Delregionala kunskapsunderlag Informationsmaterial till olika målgrupper Vattenråden

8 Regional vattenförsörjningsplan - arbete pågår Medskick från Vattenavdelningen I Viskans avrinningsområde är det främst grundvattenresurser (ingen konstgjord infiltration) som används till dricksvattenförsörjning. Borås stora resurs Öresjö ligger inom Viskans avrinningsområde Frågor som rör Öresjö är väldigt relevant för vattenförsörjningen. Klimatutredning som tagits fram som underlag till vattenförsörjningsplanen: Sjöar med stora avrinningsområden riskerar försämrad vattenkvalitet till följd av ökade antal översvämningstillfällen.

9 Älvsamordningsgrupp Viskan Forum för samordning, informations- och erfarenhetsutbyte samt att ge bättre förutsättningar för samverkan vid högflödessituationer och i händelse av dammhaveri. Älvgruppen ska även verka för ökad kunskap om risken för översvämningar. Länsstyrelsen Västra Götaland ansvarig och sammankallande. Klimatanpassning är en aspekt i älvsamordningsgruppens arbete.

10 Översvämningsdirektivet Borås, Viskan är identifierat som område med betydande översvämningsrisk

11 Erfarenheter från sommaren 2018 Medskick från Vattenavdelningen Det är mycket viktigt att försöka få en helhetsbild av läget i hela avrinningsområdet samt att försöka samordna regleringar och uttag mellan olika intressenter. Kanske något för vattenrådet. Viktigt är också att i god tid vidta förebyggande åtgärder för att spara på vattnet samt att ha god beredskap. Kartan visar nederbörd - avvikelse från det normala, juli 2018

12 Befintligt kunskapsunderlag

13 Karttjänster och geodata Vattenarkivet Handlingar av intresse för alla som arbetar med vatten i landskapet. Arkivet innehåller främst material som handlar om markavvattning. Våtmarkskartan Sammanställning av data för att sprida kunskap kring hur förutsättningarna för hur restaurering och anläggning av våtmarker ser ut. Ytavrinning och lågpunkter Indikation på hur ytavrinningen ser ut vid kraftigt regn och var i terrängen det kan bli vattenansamlingar. Alla karttjänster nås via Länsstyrelsens webb

14 Översvämningsportalen Portalen för översvämningshot Innehåller översvämningskarteringar 100-årsflöde 200-årsflöde BHF Klimatanpassade

15 Viskans vattenråd Länsstyrelsen i Halland

16 Viskans mynning

17 Områden som riskerar att översvämmas är: Strandängar och åkermark Vägar och järnväg 50-tal fastigheter intill Åsklostervägen (väg 845), söder om mynningen

18 Andra konsekvenser: Dagvattennätet för bebyggelsen intill Åsklostervägen riskerar att översvämmas vid hög havsnivå eller höga nivåer i Viskan. Vid havsnivå + 3,0 m finns en tryckstegringsstation som påverkas. Installationer, el- och styrutrustning, kan skadas. Konsekvenser för grundvattnet om saltvatteninträngning sker. Yt- och grundvattennivåer kan höjas vid en stigande havsnivå när en dämningseffekt uppstår. Översköljning av havsvatten på låglänta strandnära områden.

19 Väröbrukets med tillhörande vattenintag och reglering av Viskans mynning

20 Förslag på åtgärder Invallning eller tillfällig vall för tryckstegringsstationen och avloppspumpstationerna. Vid alla utlopp i Viskan, till dess biflöden eller till havet från bebyggda områden någon form av bakvattenstopp. Pumpbrunnar för bortpumpning av dagvatten från invallade områden, liksom pumputrustning bör förberedas. För Värö bruks råvattenstation en permanent invallning med larmsystem för nivå och salthalt. Nivåstudie för konstruktionen av slussluckorna. Hänsyn bör tas till närliggande infrastruktur och bebyggelse. Förslag enligt: Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län.

21 Seminarium med Kungsbacka kommun kring Kungsbackaån 12/12 Översvämningar och dess risker både nu och i ett framtida klimat och hur man kan tänka kring dessa frågor i planeringsskedet

22 Systemkarta Vilka aktörer är med idag/borde vara med? Formellt beslutsmandat Makt att förhindra ett beslut Har relevant information och kunskap Samverkan Viskan Påverkas av beslut Möjliggör genomförande/implementering

23 Dialogfråga Vilken är den viktigaste klimatanpassningsåtgärden som Viskans vattenråd kan jobba med?