Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen"

Vilhelm Lindberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen Åke W Johansson Statens geotekniska institut Myndighetsfunktionen Göta älv Skredsäkerhet i dag och i morgon En del åtgärdat, mycket återstår Många skred i historisk tid Känslig för förändringar av nederbörd och vattenföring Kunskapsuppbyggnad pågår men ökade resurser krävs Konsekvenser av skred i såväl bostadsområden, nya och gamla industriområden samt obebyggd mark SGI är ett forskningsinstitut med sektorsansvar inom geoteknik. Vi bedriver geoteknisk forskning och rådgivning och har ett myndighetsansvar i ras-, skred- och stranderosionsfrågor. Myndighetsuppgifter Forskning Kunskapsförmedling Rådgivning

Myndighetsfunktion Övervakning stabilitetsförhållanden Göta älvdalen Rådgivning och remisser (Lst V Götaland, SRV) Utryckningsberedskap vid skred och ras Samordning stranderosion Tidigare utredning

Medel tillsattes för budgetåren 1955-1956 (280 000) Utredningar påbörjades 1 juli 1954 Götaskredet 7 juni 1957 Götaälvskommittén tillsattes 14 juni 1957 Totala kostnader 1 820 000 kr Vattenfall 150

2 Myndighetsfunktion Övervakning stabilitetsförhållanden Göta älvdalen Rådgivning och remisser (Lst V Götaland, SRV) Utryckningsberedskap vid skred och ras Samordning stranderosion Tidigare utredning Rasriskerna i Götaälvdalen SOU: En första utredning initierades efter Surteskredet Framställan från Lst i Älvsborgs län1953. Medel tillsattes för budgetåren ( ) Utredningar påbörjades 1 juli 1954 Götaskredet 7 juni 1957 Götaälvskommittén tillsattes 14 juni 1957 Totala kostnader kr Vattenfall för fotogrammetrisk kartering och för lodningar Slutrapport 6 september 1962 Tidigare utredning Rasriskerna i Götaälvdalen SOU: I slutbetänkandet rekommenderades bland annat förebyggande åtgärder Strandskoningar (Erosionsskydd) utlagt på ca 70 km fram till 1975 Begränsade avschaktningar I vissa fall djupdränering (Omgivningspåverkan) Övervakning (Besiktningar och mätstationer) SGI ansvar för övervakning av stabilitetsförhållandena i Göta älvdalen

Geologi Lerfylld sprickdal avsatt vid inlandsisens avsmältning 14500-12 500 år sedan 11 000 år sedan utveckling från skärgård till

samtidigt som slänterna blir högre Inslag av sand- och siltskikt, som spolats ut från dalsidorna KVICKLERA och artesiska vattentryck

har 3: Intagan 1648-07-10, 27har 6: Ballabo mars 1733, 3 har 9: Utby 1806-12-21, 4,5 har 10: Västerlanda ca 1830, >5 har 12: Surte

3 Geologi Lerfylld sprickdal avsatt vid inlandsisens avsmältning år sedan år sedan utveckling från skärgård till havsvik år sedan blev Vänern insjö Stora lermäktigheter Drygt 100 m i söder, minskande mot norr Leran blir fastare mot norr, samtidigt som slänterna blir högre Inslag av sand- och siltskikt, som spolats ut från dalsidorna KVICKLERA och artesiska vattentryck (Urlakning av saltvattenavsatt lera) Exempel på geologisk karta Järnefors 1957 Större skred Göta älvdalen 1: Jordfallsskredet 1150, 65 har 3: Intagan , 27har 6: Ballabo mars 1733, 3 har 9: Utby , 4,5 har 10: Västerlanda ca 1830, >5 har 12: Surte , 24 har 14: Göta , 32 har (2) 16 7, : Agnesberg , 0,25har 16: Ballabo , 0,7 har

4 Götaskredet 1957 Ballaboskredet 16 april 1996 Ballaboskredet 16 april 1996

5 Jordfallsskredet ca 1150 Övervakning av stabiliteten i Göta älvdalen Remisshantering Besiktningar Mätning av markrörelser och portryck Kunskapsuppbyggnad Skredriskanalyser Sammanställa geoteknisk information Verka för att upprätta en geoteknisk databas Skreddatabas Omfattning Skredriskanalyser Sydöstra Göta älv omfattar östra delen av dalgången från Lärje till och med Älvängen (Ca 25 km) Nordöstra Göta älv omfattar östra delen av dalgången vid Lödöse samt från Göta till norr om Lilla Edet (Ca 10,5 km) Sydvästra Göta älv omfattar Hisingen mellan Tingstadstunneln och Angeredsbron ( Ca 8 km) Nordvästra Göta älv omfattar västra delen av dalgången inom huvuddelen av Lilla Edets kommun (Ca 26 km)

6 Nordvästra Göta älv Lilla Edet Nordöstra Göta älv Lödöse Älvängen Sydvästra Göta älv Lärje Göteborg Sydöstra Göta älv Älvens längd ca 93 km, dvs. 186 km enkelsidigt Utförda skredriskanalyser 45 km, Pågående i NW 26 km Underlag skredriskanalyser Topografisk information över och under vattnet Geotekniska förhållanden Grundvatten och portrycksförhållanden Nuvarande markutnyttjande Planerat markutnyttjande Resultat skredriskanalyser Skredrisk =Sannolikhet x Konsekvens Beskrivs av ett talpar= Stabilitetsklass/Konsekvensklass Skredrisknivåerna sammanfattas på kartmaterial med färger

7 Konsekvenser Konsekvenserna av ett eventuellt skred graderas i fyra konsekvensklasser efter storleken av skadorna 4 = katastrofala 3 = mycket stora 2 = stora 1 = lindriga Skredriskanalys - exempel på konsekvensklasser Sannolikhet för skred Stabilitetsklasser /1 4/2 4/3 4/4 3/1 3/2 3/3 3/4 2/1 2/2 2/3 2/4 1/1 1/2 1/3 1/ Konsekvensklasser Konsekvens av skred Godtagbar skredrisknivå Osäker skredrisknivå Ej godtagbar skredrisknivå

8 Exempel på redovisning Skredriskanalys Lilla Edet NW Göta älv Röd markering = Lera där förutsättningar för primärskred kan finnas finnas Batymetri

9 Ballaboskredet 16 april 1996 Skred vid Västerlanda januari 2005 Skred vid Västerlanda januari 2005 Bild från norr

10 Slumpåns utlopp i Göta älv Exempel på orsaker till skred Klimat- och sårbarhetsutredningen/smhi- SGI Klimatförändringens inverkan på tappningen i Göta älv Effekten i Vänern Vad innebär ökad tappning och höjd havsnivå Översvämningar (Miljörisker, invallningar) Ökad vattenhastighet Ökad erosion Undervattenslänt Erosionsskydd Fartygstrafik Slamtransport

Ökad tappning till Göta älv från Vänern Dagens maxflöde Q= 1030 m3/s och havsnivå 0 respektive + 0,5m Framtida flöde Q= 1400 m3 /s och höjd havsnivå + 0,5 m Nivåer i Göta älv för olika kombinationer

11 Ökad tappning till Göta älv från Vänern Dagens maxflöde Q= 1030 m3/s och havsnivå 0 respektive + 0,5m Framtida flöde Q= 1400 m3 /s och höjd havsnivå + 0,5 m Nivåer i Göta älv för olika kombinationer av flöde vid Vargön och havnsivån vid Gbg delen Trollhätte slussar till Lilla Edet 8,5 Flöde 1030m3/s; havsnivån i Gbg +-0 m (SMHI, 2006) Flöde 1400 m3/s; havsnivån i Gbg= +0,5m (SMHI, 2006) Flöde 1030 m3/s; havsnivå i Gbg=+1,7 (översvämningskartering (Räddningsverket, SMHI 2000)) 8 Vattenytans nivå [m ö h] 7,5 7 6, Avstånd från Vänern [km] Nivåer i Göta älv för olika kombinationer av flöde vid Vargön och havnsivån vid Gbg delen Lilla Edet-Gbg 3 2,5 Flöde 1030m3/s; havsnivån i Gbg +-0 m (SMHI, 2006) Flöde 1030m3/s; havsnivån i Gbg +0,5 m (SMHI, 2006) Flöde 1400 m3/s; havsnivån i Gbg= +0,5m (SMHI, 2006) Flöde 1030 m3/s; havsnivå i Gbg=+1,7 (översvämningskartering (Räddningsverket, SMHI 2000)) Vattenytans nivå [m ö h] 2 1,5 1 0,5 Förgrening Göta Älvängen Nordre älv Marieholmsbron Avstånd från Vänern [km]

12 Inverkan på skredrisker Höjd vattennivå innebär inte ökad skredrisk för lerslänter Skredfrekvens ökar vid ökad nederbörd på grund av Ökat porvattentryck Ökad erosion över befintligt erosionsskydd och under vattnet Ökad erosion i slänterna Risk störst när vattennivån i älven sjunker Vad kan hända vid klimatförändring? Exempel: Säkerhetsfaktor innan förändring, F, ca 1,1 dvs. ej godtagbar skredrisk-nivå Ökad erosion och portryck=> Säkerhetsfaktor <1 dvs. stor sannolikhet för skred Områden med låg säkerhet mot skred=> sannolikheten ökar , Byggnad 10 kpa Lera 3 5 Ursprunglig markyta 0 Lera 4-5 Lera Lera 1-20 Fast botten Avst. fr. strandlinjen (m) Översvämningar Vänersborg - Trollhättan Samhällen söder om Lilla Edets sluss Invallningar H ca 0,6-1 m- Förstärkningar på känsliga partier Jordbruksmark? Nordre älv? Infrastruktur: Väg 45: Lägsta nivå för vägyta 55 cm över HHW Järnväg: Räls överkant 0,8 m över HHW Framtida HHW?

13 Angelägna forskningsinsatser Kartering kvicklera Portrycksprognoser Erosionsprocesser Övervakningssystem Åtgärder Stabilitetshöjande åtgärder - ex. vis avschaktning och stödfyllning Erosionskydd - förhöjning av befintliga stranderosionskydd - nya stranderosionsskydd - bottenerosionsskydd Invallning - vall på markyta, ställvis med tätning (främst nedströms Lilla Edet) Slutsatser Delar av Göta älv har ej godtagbar stabilitet idag, denna försämras ytterligare vid förändrade flöden Heltäckande utredningar rörande stabilitetspåverkande faktorer nödvändiga (erosion, vattenstånd, topografi m m) Kostnad miljoner kr Studerade scenarier kan accepteras förutsatt att dagens lägsta lågvattennivå behålls och att föreslagna åtgärder vidtas samt en ökad årlig övervakning (erosion, grundvatten, skred) Skillnaden mellan scenarierna är omfattning och kostnader av åtgärder. Kostnad 1-6 miljarder kr

14 Tack för mig!

Relevanta dokument

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred